Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer. Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.

<p>Föreliggande undersökning behandlar området bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier i gymnasieskolan och på lärarutbildningen, vad Skolverkets styrdokument säger om detta, hur lärarutbildare på lärarutbildningarna och svensklärare på gymnasiet förstår och anser sig tillämpa begreppet ’bildtolkning’. Syftet har alltså varit att studera hur styrdokumentens intentioner i det här avseendet realiseras i lärarutbildningen och skolpraktiken, enligt några lärarutbildares och svensklärares beskrivningar i intervjuer.</p><p>Det undersökningen i stort visar är att bildmedier och bildbaserade medier förekommer i undervisningen på gymnasiet, i olika grad. Samma sak gäller bildtolkning, men den förekommer för flera av de intervjuade lärarnas vidkommande inte på samma villkor som texttolkningen, och det verkar bero på att just de här lärarna känner sig osäkra på bildtolkning, bildmedier och bildbaserade medier, och anser sig behöva vidareutbildning för att känna sig säkra i undervisningen på området. De två lärarutbildare som ingår i undersökningen ger i olika grad de lärarstuderande verktyg för att hantera området, men har erfarenheten att de lärarstuderande på sina praktikskolor möter motstånd och därför inte får ta sina kunskaper i bruk. Ett försök gjordes att se om det finns något samband mellan de här lärarnas ämneskonception (Malmgren 1996) och förekomsten av bild och bildtolkning i undervisningen, men ingen säker slutsats var möjlig att dra.</p>

In the development of psychiatric science, patient photographs have been used to classify and visualize mental illness. Within the social sciences, this historical practice has been interpreted as an exercise of power, where the depicted people are reduced to diagnoses. This thesis explores the possibility of alternative ways of interpreting patient photographs. Based on the French philosopher Roland Barthes’ theory of photography and his concept of punctum - time, four photographs of patients at Ulleråker's psychiatric asylum in Uppsala from the early 20th century are analyzed. The thesis draws a historical background to the role of photography within psychiatry. The four photographs are analyzed in relation to other forms of portrait photography and the status of patient photographs as portraits is examined. Finally, the question how the time since the photo opportunity affects our ability to interpret the images is discussed.

99mTecknetium-tetrofosmin är ett radiofarmaceutiskt medel som används vid myokardscintigrafi för att bedöma myokardperfusionen genom att avbilda vänsterkammarens blodflöde. Radiofarmakat uppvisar ett lågt myokardiellt upptag på endast 1,2%, där majoriteten av resterande radiofarmaka rensas ut genom levern och utsöndras via gallsystemet. Det extrakardiella upptaget i buken kan minska bildkvalitén, dölja defekter och försämra diagnostisk noggrannhet. GE StarGuide är en SPECT/CT-kamera utrustad med avancerad detektorteknologi som möjliggör fokuserad fotoninsamling, vilket bidrar till högre bildupplösning. Syftet med den här studien var att undersöka effekten av bukupptag vid bedömning av vänsterkammarens blodfördelning vid myokardscintigrafi med hjälp av SPECT/CT-kameran StarGuide. För att uppnå detta användes en thoraxmodell med ett fantomhjärta och en slang som simulerade bukupptag. Slangen fylldes med varierande aktivitetskoncentrationer och avståndet mellan slangen och fantomhjärtat varierades systematiskt. Vårdpersonal inom området bedömde sedan om bildomtagning var nödvändig, baserat på bildkvalitén och effekten av bukupptaget. Resultatet från studien indikerar en kvalitativ och kvantitativ påverkan av bukupptag vid bedömning av blodfördelningen i vänsterkammaren för de olika undersökta aktivitetskoncentrationerna och avstånden. Däremot observerades ingen statistisk signifikant skillnad mellan aktivitetskoncentrationerna vad gäller den kvantitativt påverkan. Vidare studier krävs för att validera dessa fynd och ge nya riktlinjer för att optimera användningen av StarGuide inom den nuklearmedicinska verksamheten. / 99mTechnetium-tetrofosmin is a radiopharmaceutical agent used for myocardial perfusion scintigraphy to assess myocardial perfusion by imaging the left ventricular bloodflow. The agent exhibits a low myocardial uptake of only 1,2%, with the majority of the agent being cleared through the liver and excreted via the biliary system. The extracardiac uptake in the abdomen can reduce image quality, conceal defects, and compromise diagnostic accuracy. The GE StarGuide is a SPECT/CT-camera equipped with advanced detector technology that allows for focused photon collection, thus contributing to improved image resolution. The objective of the present phantomstudy was to investigate the effect of abdominal uptake on the assessment of blood distribution in the left ventricle during myocardial perfusion scintigraphy using the SPECT/CT-camera StarGuide. To acieve this, a thorax model containing a phantomheart was used, with a tube simulating abdominal uptake. The tube was filled with varying activity concentrations, and the distance between the tube and the phantomheart was systematically varied. Healthcare professionals within the field then assessed whether image retakes were necessary based on the image quality and the impact of the abdominal uptake. The results of the study indicated that there is a qualitative and quantitative effect of extracardiac uptake on the assessment of left ventricular blood distribution for the different activity concentrations and distances examined, however, no statistically significant difference was observed between the activity concentrations quantitatively. Further investigations are needed to validate these findings and provide guidance for optimizing the use of the StarGuide camera in nuclear medicine practice.

Animal art is one of the more mystical aspects of Scandinavian Iron Age culture. It has foremost been regarded in the light of art and style history. Interpretation has also – mainly from the 1990s and onwards – been made through iconographic analysis. But the problem here is that iconography requires textual analogy, something that the Scandinavian Iron Age lacks. The purpose of this paper is to lift some of the ”mystical fog” that engulfs the scandinavian animal art, by developing a method for interpretation of pre-historic images that evades the flaws in the iconographic method. This by doing an interpretation of the gripping beast motif on Gotlandic Viking Age animal-head brooches. The study is divided into three parts. Part one focuses on reception within research history and how the use of language and methodological approaches shapes the perception of animal art within it's own time, it also discusses animal art in the light of style, motif and communication. Part two aims to outline a method for pre-historic image interpretation, a structuralistic iconology with addition of contextualization and anthropological theories of agency. The chapter also discusses the cosmological order through means of ”structuralistic iconology”. Finally part three contextualizes the gripping beast to the object – the animal head-brooch – through notions of use, combination and age. Concluding that the gripping beast should be understood as a hybrid creature closely linked to ancestry, odal and the fatalistic worldview of Iron Age Scandinavia.

No description available.