Syftet med arbetet är att undersöka huruvida betraktaren kan urskilja en konstnärs budskap i ett specifikt verk. Det hävdas att vi baserar våra tolkningar på vad vi till exempel har för utbildning och vad våra tidigare erfarenheter är. Det blir ett problem då man måste ställa frågan: "Kan någon annan än konstnären förstå konstnärens budskap?"Arbetet berör även vårt fysiska synsinne, vår perception och bildsemiotik. Bildsemiotik är läran om bilder, bilder som tecken och betydelse. Man menar inom denna gren av semotik att allt i en bild har betydelse. Färgerna som används, linjerna som är dragna - allt är betydelsebärande. Genom att göra kvantitativa intervjuer med 40 informanter och fråga vad deras tolkning av ett specifikt verk var, söktes syftet uppnås. Resultatet visar att betraktaren inte kan tolka budskapet exakt som konstnären avsåg men att tolkningarna liggar nära konstnärens avsikt. Betraktaren behöver ofta en viss kontext till verket för att kunna göra en tolkning som är någorlunda överensstämmande med konstnären. Denna kontext kan till exempel vara att verkets namn är synligt.

Undersökningens syfte är att ta reda på hur man i grundskolans tidigare år arbetar med bild och bildspråk samt användningen av bilderböcker i samband med läs- och skrivinlärning. Utifrån syftets frågeställningar har jag via kvalitativa intervjuer med grundskolelärare tidigare år samt granskning av litteratur försökt skapa mig en uppfattning av hur man som lärare i grundskolans tidigare år arbetar med bild bland elever. Vilken uppfattning har lärare om bild som ämne i skolan? Behövs bildundervisning i grundskolans tidigare år? Vad fyller bildspråket för syfte beträffande läs- och skrivinlärning hos eleverna? Genom tidigare forskning sammanställd av författare samt forskare har jag undersökt hur bilderboken skulle kunna komma att användas med hjälp av dess bildspråk samt visuella utformning inom skolans verksamhet. Via respondenterna kan jag urskilja en negativ syn på bild som ämne samt en antydan till en viss ängslan i att undervisa i bild. Forskning och bakgrundslitteratur pekar på att bildspråket fungerar kommunikativt. En del författare menar vidare att vi lever i ett bildsamhälle där det blir allt mer av vikt att använda sig av bildspråket. Mot den bakgrunden är det märkligt att det finns lärare som anser att man inte behöver bild som ämne i åk 1-3 och som dessutom påstår att det inte finns med i läroplanen.

Denna uppsats undersöker hur man berör en filmpublik till tårar med hjälp av semiotiska resurser och multimodala berättarkomponenter. Vilka berättarkomponenter behövs för att beröra sin publik på en känslomässig nivå i filmskapande? För att komma fram till ett resultat har det utförts en analys av fyra scener ur filmer inom genren science fiction: The Prestige, Avatar , The Hunger Games och Oblivion. Scenernas berättarkomponenter har analyserats och sedan studerats genom litteraturstudier för att förstå dess påverkan psykiskt. Resultatet visade att tre av dessa filmer innehåller en effektiv teori för känsloförmedling medan en av filmerna inte har det.

Vi har undersökt i vilken utsträckning bild används som språkutveckling på skolorna. Speciellt fokus har vi lagt på dyslektiska elever eftersom viss forskning hävdar att de är mer konstärligt lagda än genomsnittet, och därför extra gynnade av bild i undervisningen. Vi genomförde kvalitativa intervjuer med pedagoger och elever på fem olika skolor. Vårt resultat från undersökningen visar att bild i olika former används mycket ute på skolorna, även om det inte alltid definieras som bildämne, det vill säga schemalagd bildundervisning. Vi fick många intressanta exempel på hur bilder används som komplement till läsning och skrivning, men även ibland som ersättning till detsamma. Vi fick även bekräftelse av såväl pedagoger som elever att bild är ett bra hjälpmedel för elever med dyslexi, vid läsning och skrivning. Vissa pedagoger påpekade att andra elever, speciellt språksvaga, också kan vara gynnade av bild.

I vår undersökning gör vi en läroboksgransknig av kapitlet som berör Islam i två läroböcker som idag används i religionsundervisningen på högstadiet. Vi har fokuserat oss på bilderna, vad de innehåller och relationen mellan bilden och texten. I litteraturgenomgången ger vi en kort presentation om läroböcker i allmänhet, bilder i läroböcker och även hur bildtolkning sker. Vi presenterar även tidigare forskning inom samma område. Syftet med vår undersökning är också att med hjälp av denotation och konnotation, göra en djupare analys av en del av de bilder vi stöter på i läroböckerna. Resultatet visar på ett blandat resultat där många av bilderna är informativa och fungerar som ett bra komplement till texten, men det finns även en hel del bilder som helt eller delvis saknar koppling till den kringliggande informationstexten. Analysen och diskussionen pekar på att det finns för många bilder i läroböckerna utan tydlig koppling till texten vilket kan medföra förvirring och missvisande information för läsaren. Det är därför viktigt att vi som lärare har en kritisk syn på läroböckerna och att vi lär eleverna att medvetet vara källkritiska till bilder de stöter på.

I följande uppsats så analyseras alternativa och ofta uppseendeväckande tolkningar av kända konstverk, närmare bestämt interpretationer som menar sig peka på dolda budskap från konstnären. Bildtolkningarna granskas i ljuset av spårsökande paradigm samt det skelett som utgör konspirationsteorier. Konspirationsteorier handlar ofta om makt och politik, men det hindrar inte att strukturen som upprätthåller dessa teorier kan sprida sig till och florera även inom andra ämnen. Undersökningen analyserar vad som händer med bildtolkningarna när de sätts i relation till teorier om konspirationsteorier. Resultatet visar att bildtolkningarna i hög grad är formulerade som samt bygger upp sin bevisning i enlighet med konspirationsteorier, och det spårsökande paradigmet är ständigt närvarande med ett fokus på detaljer för att bättre förstå helheten.

This Master’s thesis presents a descriptive study of the intellectual process to describe images in such a way that they can be incorporated into written information systems. The purpose of the thesis is to concentrate on the scientific development for the last two decades, in the area concerning the description of images so that they can be organized and incorporated into information systems and possible to retrieve when searched for. Library and information science (LIS) has a strong tradition of turning to the iconographical theories of Erwin Panofsky and to semiotics according to Roland Barthes, for models and theories for the interpretation of images. The question for this thesis is whether LIS in this scientific field, has deviated from these models and theories, or are Panofsky and Barthes and their scientific work still providing for intellectual and practical guidance for LIS within this area. / Uppsatsnivå: D

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur två målgrupper tolkar Vings visuella kommunikation med hjälp av två bilder ur deras annonsering för att sedan jämföra detta mellan de två grupperna samt Vings intention med kommunikationen.  För att besvara detta syfte har vi utformat följande forskningsfrågor: Vad vill resebolaget förmedla med sina bilder i sin annonsering? Vilka skillnader och likheter finns det i målgruppers tolkning av resebilder? På vilka sätt stämmer sändarens intention med bilderna överens med mottagarnas uppfattning och tolkning av dessa? Vi har valt att utföra en kvalitativ fallstudie med en induktiv ansats. Valet föll på denna undersökningsmetod då vi ville inbringa förståelse för vårt problem. Vårt empiriska material är insamlat med hjälp av åtta personliga intervjuer med två målgrupper samt en telefonintervju med Ving för att få information om bilderna som använts i undersökningen. Vi har kommit fram till att resebolaget Ving vill förmedla följande budskap med sina bilder i sin annonsering: kunden ska besöka deras hemsida, kvinnor ska framställas som starka och med respekt, de vill förmedla känslor av avkoppling, lugn, harmoni och semesterkänsla samt differentiera sig på marknaden. Skillnader i målgruppernas tolkning har vi kommit fram till att vara följande: åsikter kring svartvita resebilder, förmågan att urskilja fler komponenter och den manliga modellens framställning. Likheterna är istället: den kvinnliga modellens framställning, sexanspelningar samt emotioner. Slutligen har vi identifierat på vilka sätt Vings intention med annonsbilderna stämmer överens med mottagarnas tolkning av dessa. Vings budskap med hemsidan, framställning av kvinnor och de känslor som upplevs är de som delvis uppfattas av målgrupperna. Dock lyckas Ving inte nå fram fullt ut med deras differentiering och konsekventa kommunikation. / The purpose of this case study has been to examine how two target groups interpret the visual communication of the Swedish travel company Ving by choosing two pictures from their advertising, for the ability to compare the result between the two groups and also Vings intention with the communication. To be able to answer this purpose, we have created following three research questions: What does the travel company want to convey with their pictures in their advertising? Which differences and similarities are there between target groups interpretation of travel pictures? In what ways does the senders’ intention with the pictures correlate with the receiver’s perception and interpretation of them? We have used a qualitative methodology with an inductive approach in this study. For the empirical material we have conducted eight personal interviews with women representing two different target groups, couples and parents. We have also had a telephone interview with the marketing manager of Ving Sweden to collect information about the pictures used in this study. Our conclusions are that the travel company Ving wants to convey the following messages to their customers with their pictures in their advertising: visit the company´s website, portrait women as strong and with respect, convey feelings of relaxation, calmness, harmony and holiday feeling. Finally they want to differentiate themselves on the market. The differences in the target groups´ interpretations of the pictures are: different views of black and white travel pictures, the ability to distinguish more components and the male models portrayal. The similarities between the target groups´ interpretations are; the portrayal of the female model, references to sex and also emotions. Finally we have identified that Ving´s intention with the pictures correlate in some aspects to the target groups´ perceptions and interpretations of them: visit the company´s website, portrayal of women and the feeling of the same emotions. However, the intention with the differentiation and consistent communication do not reach the target groups.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2003. / Härtill 9 uppsatser.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur vuxenstuderande, andraspråkselever i den grundläggande utbildningen i svenska som andraspråk, delkurs 4 tolkar två bilder i en lärobok i avsnittet som introducerar skönlitteratur. Metoden som användes är triangulerad, varav kvalitativ intervjuteknik utifrån Kvale och Brinkmann (2015), textanalys utifrån Fejes och Thornbergs (2015) tredje analytiska dimension, samt textanalys som undersöker nyckelords metaforiska utvidgning utifrån Söderbergs (1980) språkvetenskapliga metod. Resultatet visar att eleverna tolkar bilderna, anknyter bilderna till tidigare erfarenheter samt att bilderna engagerar dem till drömmar och eget skapande genom att det eleverna minns när de ser på bilderna väl knyter an till det de drömmer om och det som engagerar dem till eget skapande. Naturen som överordnad del med skogen, floden och växtligheten som underordnade delar uppmärksammades centralt i elevutsagorna genom de metaforiska utvidgningarna som nyckelorden gav upphov till. Resultatet visar genom elevernas tolkningar och deras uttryckta tidigare erfarenheter också att de undersökta bilderna är åldersadekvata genom att bilderna lämpar sig i andraspråksundervisningen för vuxna elever som studerar svenska som andraspråk. Resultatet visade att bilderna inspirerade eleverna till att ta del av skönlitteratur och att skapa själva.