The purpose  of this essay is to see how  important  the cover of the  book  is for the  child, when it makes its choice of which book to read. I will also try to explain the process of seeing and perception, which includes interpretation of what you are seeing and, further on, gestalt psychology. Through gestalt psychology you can interpret what is showing in a picture, and your way of interpretation depends on earlier experiences in seeing pictures. What is also important in the interpretation is the social role in which every person act, and this role is different for every person. The way you interpret is the same, man as well as woman, but what solution you choose to believe in variates from person to person. A  questionnaire ,vas given to  I07 children  at the age between  9-12 years. They were asked about their  reading-habits  and  were shown  16 covers from  books for children  at their  age. They were asked  to pick  out the two covers they  liked  best  and  write down why  they  had chosen them. The result shows, that the cover of the book  is not that  important to the child, instead  it is the text of the back of the book that  is the most  important thing when  the child choses its book.

Syftet med undersökningen, var att se hur 6-åringar i en förskoleklass uppfattade och resonerade i möte med en konstbild, "Starry Night över Rhone" 1880, målad av konstnären Vincent Van Gogh. Någon tidigare forskning om barns möte med konst har jag inte funnit och hävdar att jag ville få inblick i, om och hur det skulle gå att använda och genomföra bildtolkning av en konstbild hos yngre barn. Tolkningen gjordes med en del inslag av bildanalys. Metoden som användes var strukturerade intervjuer. Samtalen genomfördes enskilt med barnen. Vid resultatet av intervjuerna av sex barn var av tre flickor och tre pojkar, kom jag fram till att barn är bilduppmärksamma. Trots att konstbilden kan vara svår att tolka, lyckades de lägga märke till detaljer i den. Övervägande i samtalet hade inget barn svårigheter att ägna tid åt bilden. Konsten satte fart på deras sinnen och ibland hände det att de halkade in på personliga upplevelser och minnen i tolkningen när de kom i kontakt med analysbegreppen. Jag har dragit slutsatsen att tolkning av min konstbild var genomförbar på en del områden. En förutsättning är dock att bilden föreställer något som kan förknippas med verkligheten.

No description available.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 8 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2008. / Härtill 7 uppsatser.

AbstraktDenna undersökning fokuserar på en variant av särskolans bildspråkliga kommunikation,pictogram, i syfte att utveckla en mer inkluderande bildundervisning i grundskolan. Vidareundersöks hur bilderna tolkas av personer som aldrig mött dessa bilder förr. Har bilderna etttydligt kommunikativt innehåll?För att få ett så brett underlag som möjligt för studien har jag mig använt mig av enmetodkombination med en fokusgrupp. Fokusgruppen består av några ungdomar igymnasieåldern.Utifrån det kollektiva samarbete deltagandet gjorde fick jag svar på min frågeställning.Med hjälp av resultatet av min undersökning har jag utformat ett pedagogiskt verktyg i formav ett memoryspel. Spelets mening är att lära, tolka och förstå bildernas betydelse genominteraktion med andra och genom lek. Spelandet blir nyckeln till förståelsen avpictogrambildernas betydelseNedanstående punkter binder samman resultatet av min undersökning av pictogrambildernamed memoryspelet som jag gjorde i min gestaltning och dess pedagogiska syfte.1. Bilder som kan avläsas direkt.2. Bilder som kan förstås när de blivit förklarade och kopplade till ett begrepp man kan.3. Bilder som visar abstrakta begrepp som helt enkelt måste läras in i ett sammanhang.1

BakgrundI studien används sokratiska samtal. Samtalsmetoden bidrar till kritiskt reflekterande och intellektuell visdom. Samtalen utgår från en bild. Det ger samtalen karaktären av bildtolkning och bildanalys. Allt detta genomsyras av den filosofiska andan. Den form av lärande samtalet bidrar till definieras enligt förskolans läroplan.SyfteVårt syfte med studien är att lyfta barns utsagor genom sokratiska samtal med bilden som utgångspunkt. Metoden används för att främja lärandet i riktning mot förskolans läroplan.MetodMed inspiration utifrån utvecklingsarbete har den kvalitativa metoden fokusgruppssamtal nyttjats för att samla in studiens material. Samtalen genomfördes av en samtalsledare som ackompanjerats av en bisittare.ResultatResultatet visar på att med bilden som utgångspunkt i det sokratiska samtalet har det gett uppskov till fantasifyllda, berikande och lärorika diskussioner. Ett urval av undersökta kategorier har lyfts där ett mångfald av lärande synliggörs. Kategorierna är kopplade till synen på lärande och utveckling enligt läroplanen för förskolan (1998). / Program: Lärarutbildningen

<p>Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”.</p><p>Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen.</p><p>Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna.</p><p>Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs.</p><p>Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.</p>

Arbetets syfte är att undersöka hur bildtolkning fungerar som metod för att nå insikt i ungdomars tankar kring jämställdhet, feminism och genus. Jag är också intresserad av hur bilder kan användas i undervisning utanför bildämnet, hur bilder kan användas som en visuell presentation till ett perspektiv eller begrepp, här till det feministiska perspektivet och genusbegreppet. Tillfälle att undersöka detta dök upp genom samtal med en lärarstudent som genomförde sin ämnespraktik i psykologi men även undervisade två klasser i det ämne som kallas livskunskap och idag undervisas på vissa skolor. Kursens mål är bland annat att ta upp genusrelaterade frågor. 53 elever har genom en enkät med öppna svarsalternativ tolkat en bild med feministiska tolkningsmöjligheter. Föremål för tolkningen var ett fotografi av Meret Oppenheims surrealistiska objekt ”Ma gouvernante - My Nurse - mein Kindermädchen”. Kön var den enda bakgrundsfaktor som undersöktes, detta för att undersöka om det förekom någon skillnad i hur kvinnor och män tolkade bilden. Resultatet visar att 32% tolkade bilden som uttryck för något slags tvång kvinnor utsätts för. Det gemensamma för denna kategori av tolkningar var att de beskriver olika sammanhang där kvinnor utsätts för någon slags förnedring såsom hotet om att bli våldtagen/misshandlad, bortgift mot sin vilja, prostitution, eller en företeelse i samhället såsom diskriminering mot kvinnor. 44% av kvinnorna kunde placeras i denna kategori och 27% av männen. Resultatet anser jag visar på att en viss medvetenhet förekommer. Jag har även intervjuat de två lärare som gemensamt undervisade de båda klasser och den lärarstudent som undervisade dem för tillfället. Resultatet från intervjuerna visar att lärarna hade olika uppfattningar, Lärare 1 ansåg att de dessa elever hade stor insikt i dessa frågor medan lärare 2 ansåg att de gömde sig bakom politiskt korrekta åsikter och i själva verket vill behålla könsrollerna. Min uppfattning och slutsats av undersökningen är att bildtolkning möjliggör ett sätt att kringgå den jargong och inställning som annars kan påverka vilka attitydyttringar som görs. Observationen visar att den tolkade bilden fungera som visuell presentation av ett feministiskt perspektiv Eleverna kunde förstå perspektivet och de tog själva upp argument för och emot. Det uppstod en livfull diskussion kring genus, och jämställdhet.

Syftet med detta arbete var att med hjälp av litteratur och intervjuer undersöka om lärare är medvetna om det vidgade textbegreppet samt hur de använder sig av det i klassrummet. Jag använde mig av två frågeställningar: Är lärare medvetna om det vidgade textbegreppet i klassrummet? Hur används det vidgade textbegreppet avseende drama/teater, bilder och IT i klassrummet? Mitt tillvägagångssätt var att intervjua sju lärare i olika årskurser och därefter sammanställa resultatet. Det framkom att endast en av de sju respondenterna var medveten om det vidgade textbegreppet men att samliga använde undervisningsmetoden i klassrummet, mer eller mindre. Med hjälp av utvald facklitteratur som beskriver det vidgade textbegreppet samt skolans läroplaners definition av begreppet analyserades och jämfördes resultatet av intervjuerna. Till hjälp att finna relevant litteratur användes sökord som bild, bildtolkning, det vidgande textbegreppet, drama och IT i skolan. Det visade sig att alla lärarna, trots okunskap om begreppet, använde sig mer av arbetssättet än vad de själva trodde. De ansåg alla att det var viktigt att använda sig av alternativa former i utbildningssituationen och skulle gärna göra det mer om inte tidsbrist, kunskapsbrist och resursbrist hindrade dem. Slutsatsen blir att vi som lärare har ett stort ansvar att leva upp till det vidgade textbegreppet och med ett nyfiket, kritiskt förhållningsätt försöka skapa en bra balans mellan nya mediers intåg i skolan och traditionella undervisningsformer.