Skollagens ändring 2010 där det stipuleras att det på skolor och förskolor endast får finnas en person som har titeln rektor har haft stor påverkan på skolor och förskolors ledningsorganisationer. Antalet biträdande rektorer i förskola och skola har under de senaste tio åren ökat markant och är år 2022 fler till antalet än rektorer. Skollagen samt styrdokumenten nämner på flertalet ställen i sina texter rollen rektor men rollen biträdande rektor finns inte nämnd någonstans i skolans styrdokument. Detta kan leda till en otydlighet för rollen biträdande rektor. Utifrån detta så har mitt intresse för att titta specifikt på biträdande rektorers uppfattningar kring deras roll och förutsättningar uppkommit. Studien har avgränsats till biträdande rektorer på grundskolor och studien bygger på intervjuer med sex biträdande rektorer på sex olika grundskolor i Sverige. Semistrukturerade intervjuer genomfördes för att utifrån studiens syfte synliggöra de biträdande rektorernas roller och förutsättningar i den kommunövergripande organisationen såväl som i den skolspecifika organisationen. Frågeställningarna för studien är; Vilka uppfattningar har biträdande rektorer om sin roll och ansvar i den kommunövergripande ledningsorganisationen? Vilka uppfattningar har biträdande rektor om sin roll och ansvar i den skolspecifika ledningsorganisationen? Det som framkommer i analysen är att de flesta biträdande rektorer har en otydlig roll både i den kommunövergripande ledningsorganisationen och i den skolspecifika ledningsorganisationen. I den kommunövergripande ledningsorganisationen upplever sig de biträdande rektorerna inte inkluderade och deras kompetens kring det verksamhetsnära arbetet tas inte tillvara. Arbetet som biträdande rektor på olika skolor kan innehålla vitt skilda uppdrag, allt från ett nära skuggledarskap till att arbeta med delegerade enskilda uppgifter. Rollerna för deltagarna i de lokala ledningsgrupperna på skolorna är i de flesta fall otydliga. Detta leder till en ökad arbetsbelastning för deltagarna i ledningsorganisationerna samt en otydlighet kring ansvar gentemot verksamheten inklusive elev och vårdnadshavare. Förvaltning och rektorer behöver ta ett större ansvar för att tydliggöra rollerna rektor och biträdande rektor. De biträdande rektorerna uppger tre viktiga beståndsdelar i samarbetet med övriga i ledningsorganisationen; inbördes prestigelöshet, ömsesidigt förtroende samt gemensamma värderingar.

Syftet med vår studie är att bidra med kunskap om hur lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer beskriver begreppet samverkan, vad samverkan är och hur den bör utformas, utifrån hur det står beskrivet i läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshemmet, Lgr11. Vi har arbetat utifrån frågeställningarna: Hur beskriver lärare, grundlärare i fritidshem och biträdande rektorer begreppet samverkan mellan skola och fritidshem? Och skiljer sig svaren åt beroende på yrkeskategori? Vi har gjort en kvalitativ undersökning med semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna genomfördes med två lärare, två biträdande rektorer och två grundlärare i fritidshem. Vi har använt oss av Danermarks samverkansteori i vårt analysarbete och utgått från begrepp som samverkan, makt och samarbete.Resultatet för vår studie visar på att det finns skillnader i beskrivningen av begreppet samverkan beroende på yrkeskategori. Resultatet för studien pekar på ett antal faktorer som påverkar hur en samverkan utformas. Dessa är samverkan, samarbete och makt.

In July 2019, the preschool received a new curriculum that emphasizes that the education in the preschool should be equivalent regardless of where in the country it is organized. Our purpose with this study was to see how an assistant principal and four preschool teachers conceive of and lead the work with this concept of equality in preschool. We did this through a qualitative interview study involving the said participants. The research questions that guided our questions to the respondents were: how is gender equality defined by the assistant principal and preschool teacher and how the assistant principal and preschool teacher implement equality in the preschool and how the preschool teacher leads the working group in this work. When we compiled our material, we were able to distinguish certain recurring factors that were linked to the concept. We could also see how the deputy principal's view of equality was more from an overall perspective, while the preschool teachers linked the concept to an equal education for the children. Other factors for an equivalent education were competence, the profession's responsibility, organizational conditions and quality linked to both structure- and process quality. Our conclusion based on our thesis is that equality is a concept with many interpretations. The preschool teachers lacked time to implement this in the work team, but it was something they asked for to create a dialogue and bring to life the concept of equality in the business. By doing so, you create the conditions for an equal education but also to develop the pedagogical relationships.

I studien har fyra skolledare verksamma i gymnasieskolan intervjuats. Studien syftar till att utforska skolledares upplevelser och erfarenheter av ledning och samordning av det pedagogiska arbetet genom en interpretativ fenomenologisk analys. I studien framträder tre dimensioner av hur pedagogiskt ledarskap gestaltas i spänningsfältet mellan lärares handlingsutrymme och uppdraget att leda och samordna det pedagogiska arbetet. Dessa dimensioner är förhandling och balansgång mellan att skapa struktur och att ge utrymme till lärarna, att följa en etisk kompass som även verkar förebildande samt dimensionen förändringsarbete. Resurserna som respondenterna använder är den förståelsedrivna undersökande attityden i kombination med värnandet av lärarens handlingsutrymme med förväntan om förändring, reflexivt användande av egna tidigare erfarenheter, tydlighet och uppdragsförankring, struktur och systematiskt kvalitetsarbete. Respondenternas förståelse av uppdraget och hur de gestaltar pedagogiskt ledarskap i de dimensionerna i kombination med de resurser som respondenterna använder tolkas som att det ger professionellt välbefinnande. Det blir en form av vård av skolledar-jaget. / In the study, four secondary principals have been interviewed. The aim of the study is to explore principals’ experiences and perceptions of managing and coordinating educational work through Interpretative Phenomenological Analysis (IPA). The study reveals three dimensions of how instructional leadership is manifested within the tension between teachers’ autonomy and the mandate to lead and coordinate educational activities. These dimensions include negotiating and balancing the creation of structure with providing space for teachers, adhering to an ethical compass that also serves as a role model, and the dimension of change management. The resources utilised by the respondents are a comprehension-driven investigative attitude combined with safeguarding the teacher’s autonomy with an expectation of change, reflective use of personal past experiences, clarity and mission alignment, and systematic quality management. The respondents’ understanding of their role and how they embody instructional leadership within these dimensions, along with the resources they use, is interpreted as contributing to their professional well-being. This constitutes a form of care for the principal’s self. / <p>Professionsprogram i pedagogik för undervisning, lärande och pedagogiskt ledarskap</p>