This thesis investigates the relationship between inflation and long term GDP/capita growth on the OECD countries from 1970–2014. Data is secondary collected from acknowledged organizations and institutes and consist of a paneldataframework. The study is conducted with a Log-Semilog-regression model analysis and the dependent variable in question isGDP/capita growth. The main focus of the study is the effects of the independent variable inflation on growth. Several independent explanatory variables are included to avoid bias and help determine the impact of inflation on growth. The empirical resultssuggest a positive effect of inflation on gdp/capita growthin most models. The findings are not in line with estimations of this study in regards to theory. The results could however be explained by otherwork on the subject and give rise to curiosity for further studies.

Mémoire numérisé par la Direction des bibliothèques de l'Université de Montréal.

Syftet med denna studie är att undersöka varför afrikanska landsbundna nationer är fattigareän afrikanska icke-landsbundna nationer. Adam Smith konstaterade redan 1776 i sinbok ”Nationernas välstånd” att en nations geografiska position har en betydelse för hur aktivman eventuellt kommer bli i den globala handeln. Sedan dess har forskning tagitlandsbundenhets negativa effekter alltför vedertaget. Studiens förklarande variabler är FDI,infrastruktur kvalité och export. Vidare inkluderas även kolonialhistoria, utbildning och skattsom kontrollvariabler. För att undersöka sambandet använder sig studien sig av multipelregressionsanalys genom OLS (ordinary least square) metod för att undersöka sambanden.Två av studiens hypoteser går i linje med resultat, att afrikanska landsbundna länder ärfattigare på grund av de har sämre infrastruktur och har lägre export men att effekten avlandsbundenhet kvarstod vid kontroll för FDI. Vid kontroll för nationer med liknandeinfrastruktur kvalité oavsett landsbundenhet – visar resultaten att infrastruktur kvalitén kankompensera de geografiska hindren.

Natriuretic peptides are a family of hormones released by several different tissues and exert various physiological functions by coupling with cell surface receptors and increasing intracellular cyclic gyanylyl monophosphate (cGMP). Atrial Natriuretic Peptide (ANP) and B-type Natriuretic Peptide (BNP) are released in response to mechanical stretch of the atrial or ventricular myocardium, respectively and their plasma level is markedly elevated during myocardial infarction and heart failure. Heart failure in turn is associated with symptoms suggestive of perturbed gastrointestinal function such as nausea, indigestion and malabsorption. Intragastric pressure was monitored using a balloon catheter in anesthetized mice. The pressure before and after treatment with a 10 ng/g intravenous dose of ANP, BNP, CNP or vehicle was compared and analyzed. All the natriuretic peptides significantly decreased intragastric pressure compared to vehicle. These effects were attenuated or absent in natriuretic peptide receptor type-A (NPR-A) knockout mice. Furthermore, the effect of BNP on gastric emptying and intestinal absorption was examined using a meal consisting of fluorescence labeled dextran gavage fed to awake mice. BNP significantly decreased gastric emptying and absorption as compared to vehicle control. Using a cryoinfarction acute myocardial injury model, our investigation showed that mice with acute cryoinfarction had a significantly lower gastric emptying and absorption of a gavage fed meal compared to sham. Circulating BNP levels were significantly higher in the infarcted mice compared to controls. Immunostaining showed amplified distribution of the non-muscle myosin type-II (MCH-II) in BNP treated mice. MCH-II is involved in movement of intestinal villi. In summary, natriuretic peptides in general and BNP in particular, have gastrointestinal effects including reduced gastric contractility, emptying and absorption. In addition to their effect on smooth muscle relaxation mediated by cGMP, natriuretic peptides appear to have an effect on distribution of MHC-II in cells of the intestinal villi. We postulate that these effects are aimed at mediating a 'communication' between the cardiovascular and gastrointestinal systems. Further characterization of such a link will not only add a dimension to the understanding of the pathophysiology of heart failure but also enhances the search for further therapeutic targets.

<p>I detta examensarbete har Stockholmsbörsens historiska utveckling under perioden 1919 – 2003 analyserats. Arbetet har genomförts med handledning från SEB Enskilda Banken och Institutionen för produktionsekonomi vid Linköpings tekniska högskola.</p><p>De viktigaste resultaten som dras ur detta arbete grundar sig främst på statistisk analys av historiska tidsserier över totalavkastning, direktavkastning, inflation och BNP-tillväxt. Först har Stockholmsbörsens totalavkastning analyserats och dess egenskaper presenterats. Här kan nämnas att utdelningarna spelat en stor roll för den historiska totalavkastningen, återinvesterade utgjorde dessa cirka 62 procent av den årliga reala totalavkastningen på 6,6 procent under perioden 1919 – 2003.</p><p>Vidare har Stockholmsbörsens direktavkastning och dess betydelse som värderingsmått studerats. Dessa analyser har utgått från publicerade undersökningar som berört den svenska marknaden och har sedan kompletterats med delvis egenutvecklade modeller av tydlig ad-hoc karaktär. Inget statistiskt signifikant samband kan konstateras mellan värderingen av Stockholmsbörsen och den reala totalavkastning som marknaden uppvisat i efterhand. Endast vissa indikationer på att en låg värdering (hög direktavkastning) medfört en högre efterföljande avkastning konstateras. Den svenska marknadens predikterbarhet utifrån olika värderingsmått verkar sammanfattningsvis ha varit låg eller obefintlig och därmed har marknaden i detta avseende inte uppvisat några tydliga tecken på att vara ineffektiv.</p><p>En amerikansk modell avsedd för att beräkna en framtida objektivt förväntad avkastning har även replikerats för svenska förhållanden. Denna modell utgår från den rådande direktavkastningen vid ingången av varje år under perioden 1929 – 2003. Den förväntade avkastningen har därefter beräknats som direktavkastningen adderad med olika bedömningar av den framtida utdelningstillväxten. Det konstateras att modellen, trots de justeringar som genomförts för svenska förhållanden, genererar en förväntad avkastning som inte bedöms besitta samma tillförlitlighet som på den amerikanska marknaden. Förklaringen till detta ses främst i att den svenska direktavkastningen har haft en betydligt lägre prognosförmåga (för efterföljande totalavkastning) än den amerikanska. En annan viktig bidragande faktor är att Stockholmsbörsens utveckling under längre perioder avvikit från tillväxten i fundamentala faktorer (såsom BNP per capita i fasta priser). Även i det sistnämnda avseendet konstateras betydande skillnader mellan den svenska och den amerikanska marknaden.</p><p>Utöver den bedömning av Stockholmsbörsens effektivitet som gjorts i samband med att direktavkastningens eventuella prognosvärde studerats diskuteras marknadseffektivitet ur en annan synvinkel. Det konstateras att det finns empiririska belägg för att marknaden har uppvisat en tendens till att överreagera och därmed pressat marknadspriserna för högt eller för lågt i relation till utvecklingen av efterföljande utdelningar. Det vill säga att volatiliteten i ett marknadsprisindex varit för hög jämfört med hur de underliggande företagen utvecklats i efterhand. Det sistnämnda har bidragit till att Stockholmsbörsens effektivitet har ifrågasatts i detta avseende.</p>

<p>Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.</p>

<p>Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion?</p><p>Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant.</p><p>Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.</p>

Det finns en kedja till en bra välfärd. Alla individer har behov och önskningar. Dessa ska tillgodoses med de resurser som landet får genom sin årliga produktion av varor och tjänster, BNP. Hur resurserna ska fördelas är en politisk fråga. Det är svårt att mäta välfärd. Några problem kan vara:"Reducering av verklighetens pluralism och mångfald"; Individernas olika preferenser Olika välfärdsmått är bruttonationalprodukten (BNP), Human Development Index (HDI) och Physical Quality of Life Index (PQLI). Där BNP är rent baserat på produktion medan HDI och PQLI är sammansatta index med olika indikatorer. Min analys går ut på att jämföra 3 i-länder samt 3 u-länder för att urskilja något samband mellan dels tillväxt och HDI. Jag söker också ett svar på hur storleken på de offentliga utgifter påverkar tillväxten samt HDI. Tillväxten har ökat i så väl i-länderna Sverige, USA och Japan som u-länderna Haiti, Bangladesh och Nigeria. HDI har dock minskat i i-länderna men ökat i u- länderna. Min analys visar att Japan är det enda land av de tre observerade i- länderna som har ökat sin offentliga konsumtion. Sverige och USA har minskat sin offentliga konsumtion mellan åren 1987 och 1997.

Hur skulle en välfärdsmodell som använder sig av arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen istället för BNP-gapet påverka Riksbankens reaktionsfunktion? Detta undersöks i den här uppsatsen. För det skattas en Okuns lag för Sverige, vilken sedan används för att sätta in arbetslöshetsgapet i förlustfunktionen. Variansen på löneprischockerna och efterfrågechockerna i makromodellen varieras för att se hur koefficienten framför BNP-gapet i den antagna Taylor-regeln förändras medan koefficienten framför inflationsavvikelsen hålls konstant. Resultatet av dessa simuleringar visar på att efterfrågechocker ökar koefficienten mer än vad lönesprischocker gör. Vid normal varians kommer dock Riksbanken att reagera mer på inflationsavvikelser än vad de kommer att göra på BNP-gapet.

There have been various results in research focused on why people are attracted to religion and religious movements. This is also the case with the reasons why people are attracted to far–right nationalist movements. The focus of this thesis is to analyze British National Party’s political documents after nationalistic quasi-religious elements. If nationalism was to be seen as a form of religion or as a substitute for religion the result could be a better understanding of why people are attracted to nationalist movements in general, and also to far-right movements. By stating that nationalism is a quasi-religion which can function as a substitute for religion, this thesis attempts to show how the attraction of religion and nationalism has on people can be similar. Therefore, one of the conclusions of this thesis is that theories based upon religion, such as religious sect theories, can also be applied to nationalist and nationalist far-right movements. The main conclusion of this thesis is that British National Party’s political documents do contain quasi-religious elements.