Den internationella undersökningen PIRLS 2011 visar att svenska elevers läsförståelse försämras. Syftet med litteraturstudien var att utifrån tidigare forskning undersöka vad boksamtalet har för betydelse för läsförståelsen samt hur man i boksamtalet kan använda metoden Reciprocal Teaching för att utveckla elevers läsförståelse. Detta smalnades av till två frågeställningar: hur kan boksamtal användas för att utveckla läsförståelsen hos elever i årskurs F-3? Hur kan metoden Reciprocal Teaching användas i boksamtal för att utveckla elevers läsförståelse i årskurs F-3? Metoden som har använts är en systematisk litteraturstudie där litteratur systematiskt sökts i olika databaser. Resultatet visade att kvaliteten på boksamtalet sammankopplas med läsningen av texten. Högläsning ger fantastiska möjligheter att agera tillsammans och är en bra utgångspunkt till samtal. Utifrån högläsningen kan man när som helst stanna upp för att samtala om sådant som väcker intresse, sådant som är svårt att förstå, för att fantisera eller bara gissa vad som tillslut kommer att hända. Resultatet visade även att reciprocal teaching är en gynnsam metod för de yngre eleverna genom att arbeta på ett kreativt sätt. En av studiens slutsatser var att eleverna genom att kommunicera och samtala kring böcker utvecklar en djupare läsförståelse, ny kunskap, ordförråd, avancerad språkutveckling och tankeprocesser på en högre nivå. / <p>Svenska</p>

Arbetet med elevers läsförståelse är en viktig komponent i undervisningen. Syftet med denna undersökning är att undersöka hur lärare arbetar med boksamtal i samband med skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse. Undersökningen visade hur lärare använde boksamtal som undervisningsmetod och vilken forskningsanknytning lärarna hade i sin undervisning med boksamtal och läsförståelse. De frågeställningar som besvarades var följande: Hur arbetar lärare med boksamtal i samband med läsning av skönlitteratur för att utveckla elevers läsförståelse? I vilken utsträckning bygger lärarnas undervisning och förhållningssätt på en vetenskaplig grund? Undersökningen utfördes i enkätform med syfte att vara kvalitativ med viss kvantitativ inriktning i form av en figur som tydliggjorde lärarnas ställningstagande. Frågorna i enkäten var utformade som essäfrågor, vilket gav lärarna möjlighet att motivera och utveckla sina svar. Lärarna diskuterade ett antal teoretiker och metoder som de grundade sin undervisning på. Deras svar diskuterades med stöd i aktuell forskning där Michael Tengberg, Mary Ingemansson och Annette Ewalds avhandlingar hade stor betydelse. Teoretiker som användes för att tolka lärarnas enkätsvar var bland annat Judith Langer och Aiden Chambers. I lärarnas utsagor syntes viss vetenskaplig grund när de använde boksamtal och visade medvetenhet på faktorer som kan avgöra elevers möjligheter till läsförståelseutveckling. Lärarna visade såväl likheter som olikheter i arbetet med boksamtal, vilket skapade en bredd i undersökningen. Utöver detta diskuterades eventuella konsekvenser för lärarnas metodval som visar brist på systematik i lärarnas arbete med boksamtal.

Syftet med studien var att undersöka hur några förskollärare beskriver arbetet med högläsning och boksamtal i relation till att gynna barns språkutveckling. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes i denna kvalitativa studie med målsättningen att skapa en bild av förskollärarnas perspektiv på läsmiljön i förskolan och hur högläsning och boksamtal blir en del av förskolans läsmiljö riktat mot att främja barns språkutveckling. Analysmetoden som användes var tematisk analys. Studiens teoretiska utgångspunkt var det sociokulturella perspektivet som har ett fokus på att människan lär och utvecklas i samspel med omvärlden.   Resultatet visade på högläsningens komplexa roll i förskolan och att de boksamtal som förskollärare erbjuder barngruppen har en direkt påverkan på barnets möte med språkets olika delar. Slutsatserna utifrån resultat- analys- och diskussionsarbetet visar på vikten av förskolepersonalens samstämmighet över vad högläsning och boksamtal ska erbjuda för barnen, dess faktiska mål och innehåll. Detta för att kunna erbjuda barn likvärdiga förutsättningar till språkutveckling i samband med högläsning och boksamtal.

Syftet med studien var att beskriva hur förskollärare arbetar med högläsning i barngrupper avseende språkutveckling. Detta för att ta reda på hur förskollärarna kopplar högläsningen och boksamtalet till arbetet med barns språkutveckling. Detta är en kvalitativ intervjustudie om fyra förskollärares perspektiv angående detta. Materialet är analyserat utifrån ett sociokulturellt perspektiv. En sökning har gjorts utifrån relevant forskning och litteratur utifrån aspekterna språkutveckling, högläsning och boksamtal. Sammanfattningsvis så visar resultaten från informanterna att man i olika omfattning arbetar med högläsning och boksamtal. Förskollärarna i studien har insikt om att högläsning, boksamtal och språklekar som Bornholmsmodellen gynnar och utvecklar barnets språkutveckling.

BakgrundHögläsning betraktas ur ett språkfrämjande perspektiv, med Vygotskijs teorier om språk, tänkande, lärande och utveckling som grund. Dessutom bearbetas högläsning i förhållande till olika styrdokument, internationella undersökningar av barns kunskaper i svenska språket samt internationell forskning om högläsningens betydelse för barns språkutveckling ur ett sociokulturelltperspektiv. Studien fördjupar sig dessutom i högläsning som arbetsmetod, samt betydelsenoch användning av boksamtal i samband med läsning.SyfteIntervjustudiens syfte är att undersöka hur pedagoger på en förskola beskriver sitt arbete med läsning för att främja barns språkliga och individuella utveckling.MetodStudien är av kvalitativ art och genomförs med hjälp av halvstrukturerad intervju för att få fram pedagogers uppfattningar om sitt arbete med läsning.ResultatDet dagliga samtalet med barn finns närvarande i alla situationer på förskolan och är viktigt att ta tillvara på. Pedagogerna har stor medvetenhet om att det dagliga samtalet bidrar till utvecklingav barns ordförråd, samt deras förmåga att uttrycka tankar och känslor. Läsning sessom betydelsefullt för såväl barns språkutveckling som för utveckling av andra kompetenser som anses vara viktiga för barns individuella utveckling. Pedagogerna ser språket som grunden till allt, ett kommunikationsmedel som människan inte klarar sig utan. / Program: Lärarutbildningen

Syftet med denna studie var att synliggöra hur lärare i fritidshemmet använder sig av högläsning och boksamtal i fritidshemsverksamheten. Vi ville även synliggöra lärarnas åsikter om sambandet mellan högläsning, boksamtal och språkutveckling. Vi har valt att arbeta utifrån en kvalitativ metodansats med semistrukturerade intervjuer. Det finns forskning om att högläsning och boksamtal bidrar till en bättre språkutveckling för individer, och den är applicerbar på fritidshem men utforskad i hur skolan kan arbeta med högläsning och boksamtal för att utveckla elevernas språk. Våra resultat påvisade att de informanter vi intervjuade hade valt att arbeta med högläsning och boksamtal enbart i skolmiljö. Även om informanterna arbetade med högläsning och boksamtal i skolverksamheten, använde de sig inte av högläsning och boksamtal som didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. De använde sig av högläsning och boksamtal för att få till mysiga stunder och vila istället för att utöka elevernas språkutveckling. Högläsning och boksamtal ville lärarna som blev intervjuade använda även i fritidshemmets verksamhet, men de uttryckte att många av deras kollegor tycker att det ska vara mer fritt på fritidshemmet och att en aktivitet med högläsning och boksamtal är en för styrd aktivitet.  Vår slutsats blev att trots att  lärarna ansåg att högläsning och boksamtal ger eleverna en bättre språkutveckling och ett utökat ordförråd, så använder de inte det som ett didaktiskt verktyg i fritidshemsverksamheten. Informanterna i vår studie ansåg dessutom att de hade eleverna under för kort tid för att med säkerhet kunna dokumentera en markant skillnad i elevernas språkutveckling.

<p>Syftet med min studie är att undersöka om det finns ett samband mellan högläsning, boksamtal och den individuella skrivutvecklingen. Det grundar sig i min tro att den skönlitteratur eleverna läser påverkar hur de uttrycker sig i skrift. För att ta reda på om det finns något sådant samband valde jag göra en kvalitativ undersökning utifrån experimentell design. Undersökningen genomfördes på en mindre grupp elever i år 3 vid fyra tillfällen under vårterminen 2007. Vid varje tillfälle läste jag högt ur av mig vald bok. Jag valde medvetet böcker som eleverna vanligtvis inte läser för att de skulle vara opåverkade av genren. Efter varje högläsningstillfälle samtalade vi om det lästa. Varje tillfälle avslutades med att eleverna fick skriva egna texter utifrån våra samtal. Därefter analyserade jag samtliga elevtexter utifrån vad vi samtalat om. Resultatet av de analyser jag gjort av elevernas texter visar att de påverkats, om än i olika grad och på olika sätt, av vad vi läst och samtalat om. Sammanfattningsvis ser jag ett behov av att lärare samtalar mer kring den skönlitteratur som läses i skolan samt att lärare medvetet låter elever ta del av olika genrer inom litteraturen för att ta till sig språk och struktur från dessa för att i förlängningen tillämpa det i sitt eget skrivande. Därigenom ges eleverna möjlighet att utveckla sitt skriftspråk.</p><p>The aim of this study is to find out whether there is a correlation between fictions reading, book talk and writing. Since my assumption is that children’s literature reading effect their writing development I decided to make a qualitative survey out of experimental design to find out if there is such a correlation. My study took place during the spring semester of 2007 at four occasions. I met a small group of pupils in grade 3 in elementary school. At each occasion I read from a book of my choice. I deliberately chose a book from a genre the pupils would be unaffected by. Thereafter we had a discussion about what just had been read. Each session ended by the pupils getting to write their own texts inspired from what we had talked about. The results of the analyses I did of the pupils’ texts showed that they were influenced by the reading and talking. Although the outcomes differenced rather a lot both between individuals and in what way they were affected. My conclusion is that it is very likely that students who are given the opportunity to read different kinds of genres and participate in discussions around literature will increase there skills in writing and also understand and be familiar with more complex types of texts.</p>

<p>Arbetets syfte är att få kunskap om barns reception av bilderböcker i år 1 för att som lärare kunna göra bättre litteraturval för undervisning av elever i år 1. Genom att presentera bilderböcker som skapar känslor och berör kan elever hjälpas i sitt identitetssökande samtidigt som deras läs- och skrivutveckling stimuleras. Arbetet har utförts med hjälp av boksamtal som främsta datainsamlingsmetod. Fyra elever i årskurs ett har fått ta del av fyra bilderböcker som de sedan diskuterat och relaterat till i samtal om boken. Samtalen formades efter Aidan Chambers boksamtal som går ut på att en samtalsledare ställer frågor utifrån boksamtalsdeltagarnas tankar och funderingar om en utvald text. På så sätt kan elever utvecklas och bli bättre på att tänka och samtala om texter. Arbetet visar att det finns skillnader i hur barn tar till sig olika typer av bilderböcker och att det finns skillnader mellan kön. Tex. tas böcker som beskriver barns verklighet bättre emot än böcker som inte beskriver den. Böcker som beskriver barns verklighet leder även till att existentiella och emotionella frågor ställs. Arbetet visar även att barnen tenderar att identifiera sig med karaktärer av samma kön.</p>

<p>Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger.</p><p>Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund.</p><p>Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.</p>

Genus och jämställdhet är centrala begrepp i vårt samhälle. Redan i förskolan kan barnen bli påverkade av genus. Läroplanen för förskolan (Lpfö 98) nämner att personalen ska motverka de traditionella könsmönstren i förskolan. Studien ger en inblick i några barns uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån en barnbok vars syfte är att främja jämställdhet. Undersökningen har även utförts för att kunna uppmärksamma eventuella skillnader mellan pojkars och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet utifrån den valda barnboken. Undersökningen genomfördes i samband med boksamtal. Detta innebar att barnen fick lyssna till den utvalda boken och samtala kring text och bild. Det som framkommer i studien kan vara av intresse för framför allt förskolepersonal och blivande pedagoger. Enligt tidigare forskning framkom det bl. a att Delegationen för jämställdhet i förskolan i SOU 2006:75 bedömer att sagor och berättelser påverkar barns syn på världen och att förskolepersonalens ståndpunkter inom jämställdhet är det mest centrala inom förskolans jämställdhetsarbete. Davies (2003) finner att barnen kan tolkas som motsägelsefulla när de svarar på frågor angående böcker de fått lyssna på dvs. de håller med om en sak men kan säga emot sig själva i nästa stund. Resultat från studien visar att det inte var märkbara skillnader mellan pojkar och flickors uppfattningar kring genus och jämställdhet. Slutsatsen förevisar att dessa förskolebarns uppfattningar både stärker och går emot det traditionella könsmönstren. Mestadels gick dessa barns kommentarer emot de traditionella könsmönstren. Barnen har dock visat sig motsägelsefulla i vissa situationer då exempelvis de ansåg att både pojkar och flickor kan använda kläder med färger som går emot de traditionella könsmönstren så som att pojkar ska ha blått medan flickor ska ha rosa. Majoriteten av barnen ville dock själva ha färger/leksaker som stärker de traditionella könsmönstren. I motsatt till tidigare forskning reagerade inte barnen på att boken som lästes innehöll könsroller som var omgjorda.