In the curriculum for Swedish in upper secondary school it is stated that the teaching should contain literature. However it is very much up to every teacher to decide which books the pupils should read and how the work should proceed. It can be hard to know how to carry out this task in a meaningful way and this thesis wish to evaluate a noted book-talking method in order to show how this work could be done. I my work I have taught an upper secondary class the method and then they have performed three book-talks in five groups of five to six pupils. Their book-talks were recorded and have then been analysed in order to see how the pupils use the method, what kind of progress they make and finally how they evaluate the method. The results show that some parts of the method is crucial for the outcome of the book-talks and also that some parts of the method is easier for the pupils to put into practice than others. Three lessons is too short time to be able to see any real progress but some of the groups get more comfortable with the method as the project proceeds. The pupils are very positive about using the method. They are also positive to book-talks on the whole.     Title: ”Tell me” – an evaluating study of Aidan Chamber’s book-talking method “Tell me”

No description available.

<p>Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.</p>

No description available.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen hur lärare i årskurs 1 – 2 undervisar explicit och implicit i och om läsförståelse vid läsning av skönlitteratur och för att besvara detta så genomfördes kvalitativa intervjuer med fyra lärare i årskurs 1 - 2 som beskrev hur de undervisar i läsförståelse. Forskningsbakgrunden beskriver vad som krävs för att läsa med förståelse, vad som menas med implicit och explicit undervisning samt vad en bra undervisning i läsförståelse bör innehålla. Även delar av den sociokulturella teorin beskrivs och används sedan för att diskutera olika aspekter av den beskrivna undervisningen. Resultatet från studien visar bland annat att majoriteten av den implicita undervisningen sker genom högläsning med efterföljande samtal och att den explicita undervisningen sker mer frekvent hos lärarna i årskurs 2 än lärarna i årskurs 1.

Detta examensarbete undersöker hur elever förhåller sig till strukturerade boksamtal samt hur strukturerat arbete med bänkbok och boksamtal påverkar deras läsengagemang. Studien har genomförts i en år 3-klass där eleverna läst en gemensam bok som bänkbok och därefter skrivit sina tankar och reflektioner om det lästa i sin loggbok. Detta läsande och loggskrivande har sedan legat till grund för boksamtal enligt Chambers metod. I studien har Chambers metod samt forskning inom läsförståelse, läsmotivation och boksamtal granskats. Elevernas loggböcker har analyserats, observationer har genomförts under boksamtalen och samtalsledaren har intervjuats. Studien visar att eleverna förhåller sig positiva till boksamtal samt att strukturerat arbete med bänkbok, loggbok och samtal leder till ett ökat läsengagemang. Slutsatsen är att detta strukturerade arbete stimulerar läsengagemang och leder till ökad förståelse av det lästa.

No description available.

Sammanfattning Syftet med denna undersökning är att studera förskolebarns sätt att samtala om innehållet i texter, barnens textrörlighet samt nivåer av textrörlighet vid gemensam läsning av en bilderbok. Detta studeras utifrån att se vilka egna initiativ barnen tar vid gemensam läsning och vad de samtalar om vid ett styrt samtal. Barnens egna initiativ jämförs därefter med det styrda samtalet. Tio boksamtal med två barn i varje grupp används som metod. Undersökningen genomförs på två olika förskolor. Boksamtalen består av två delar. Först läses boken och barnen får komma med egna initiativ till samtal. Den styrda delen utgår från att uppsatsförfattaren ställer frågor till barnen om boken. Dessa samtal spelas in med en bandspelare. Samtalen analyseras med hjälp av att kategorier skapas för hur barnen samtalar om textinnehållet så kallade textrörlighet; rörlighet på ytan av texten, på djupet in i texten, utåt från texten mot egna erfarenheter samt hur de samtalar om bokens syfte och mottagare (interaktiv rörlighet). De fyra kategorierna är i sin tur indelade i tre nivåer: låg, medel och hög. Resultatet visar på att det är en skillnad mellan de två förskolorna, för hur många egna initiativ barnen tar till samtal under läsningen av boken. Under läsningen och i det styrda samtalet gör barnen främst kopplingar utåt från texten, det vill säga en utåtriktad rörlighet. I den utåtriktade textrörligheten har barnen lättast att röra sig på en hög nivå medan de för den interaktiva textrörligheten främst rör sig på en låg eller en varierad nivå av interaktiv textrörlighet.

I vårt utvecklingsarbete valde vi att arbeta med några av de estetiska uttrycksformerna; dans, drama, musik och bild som ett hjälpmedel för att stärka barnens sociala kompetens såsom självförtroende och deras tillit till sin egen förmåga. Enligt Lgr 11 (2011) ska barnen få möjlighet att uppleva och pröva olika estetiska uttrycksformer, för att få en varierad undervisning, eftersom alla individer har olika inlärningssätt. Verksamheten ska stärka varje barns självförtroende och de ska få en tillit till sin egen förmåga. Vi sammanställde ett kompendium som innehöll estetiska uttrycksformer och verbala övningar som vi sedan genomförde med barnen. Syftet var att utveckla barnens självförtroende och tillit . Vi hade en grupp med sex barn från en förskoleklass med i vår studie. Pedagogerna valde ut de barn de ansåg behövde utveckla sin sociala kompetens. Vi genomförde fältarbetet under sju dagar. I vårt utvecklingsarbete såg vi en stor utveckling hos de flesta barnen, när det gäller deras självförtroende och tillit till sin egen förmåga. Vi anser att våra aktiviteter nådde de mål och syften vi hade med studien. Vinsten med vårt arbete var att barnen och vi tillsammans har utvecklats, samt att kompendiet förs vidare och kommer att användas av pedagogerna till höstterminen 2012.

INLEDNING OCH PROBLEM: När jag under min utbildning genomförde min verksamhetsförlagda utbildning upplevde jag att skönlitteraturen som lästes i klasserna sällan behandlades med samtal. Oftast lärde sig eleverna att skriva ”bokrecensioner”, men de fick aldrig samtala och reflektera om det lästa. Jag funderade över om detta kunde ha en negativ påverkan på elevernas läsintresse. Syftet med studien är att undersöka intresse för boksamtal i grundskolans undervisning som påverkan till ökad förståelse av omvärlden med läsning av skönlitteratur. METOD: Detta är en kvalitativ studie och jag har använt mig av en  narrativ metod. Min undersökning kommer handla mycket om samtal och berättelser och mitt empiriska material i form av intervjuer kommer slutligen utmynna i berättelser. RESULTAT: Samtliga lärare i studien visade intresse för boksamtal. Den lärare som i praktiken provade att hålla ett boksamtal ville gärna fortsätta att testa detta arbetssätt. De andra två lärarna visade också ett intresse för att prova boksamtal som undervisningsmetod. Dock menade de att tiden inte räcker till. Samtidigt menade samtliga lärare att det är viktigt att ge utrymme för samtal och reflektion i undervisningen. Samtliga elever som intervjuades hade medverkat i ett boksamtal. Deras upplevelser av boksamtalet var genomgående positiva. Tidigare hade de värderat böckerna genom att endast göra ”tumme upp” eller ”tumme ner”.