Spelling suggestions: "subject:"bourdieu"" "subject:"bourdieus""
161 |
Om pinterism, wagnerianism och modéensk pilsnerslang : En studie av svenska kulturskribenters bruk av kulturreferenserStoorhöök, Kim January 2012 (has links)
Via kulturskribenters sätt att hänvisa till andra kulturella fenomen kan allt från kultursyn till läsartilltal utläsas. I denna uppsats kommer det redogöras för svenska kulturjournalisters bruk av kulturreferenser. Avsikten är att undersöka varför kulturskribenterna använder sig av detta grepp, vad de anser vara god kultur, hur läsarna tilltalas och hur referenser som bryter barriären mellan hög- och populärkultur används. Detta kommer att granskas utifrån ett kultursociologiskt perspektiv och de teorier som kommer appliceras på frågeställningarna är Pierre Bourdieus teorier om habitus, fältet och det kulturella kapitalet. Till det tillkommer ethosdiskussioner och resonemang kring den implicite läsaren och den implicite författaren. Materialel består av dagstidningarna Aftonbladet, Dagens Nyheter, Expressen och Svenska Dagbladets kultursidor under en nyhetsvecka. Undersökingen har både kvantitativa och kvalitativa aspekter. Resultaten visar att kulturreferenser i de flesta fallen är en rent estetisk utsmyckning av en text, alternativt används för att sätta in ett ämne i en viss historisk kontext. Detta kan vara ett sätt för skribenten att stärka sin trovärdighet. Vanligtvis refereras det till företeelser som är inom samma kulturella sfär som det som avhandlas, därefter är referenser till företeelser som förknippas med ett högre kapital vanligast. Att referera till kulturyttringar med ett lägre kulturellt kapital är ytterst ovanligt. Det som förknippas med ett högt kulturellt kapital betraktas oftast som bra kultur och när populärkulturella ämnen pryds med sådana referenser är det ett sätt att stärka det populärkulturella ämnets värde.
|
162 |
Ungdomars handlingsstrategier inför framtiden : En kvalitativ jämförelse mellan fyra högstadieungdomar från bostadsområden med olika socioekonomisk statusÖstlund, Jenny-Louise, Abubaker, Suad January 2013 (has links)
Genom denna studie ämnade vi besvara hur kapitaltillgångar och habitus påverkar ungdomars resonemang, sett till utbildning och karriär, baserat på bostadsområdestillhörighet. Syftet med studien var att undersöka hur uppväxten i segregerade bostadsområden med olika socioekonomisk status påverkar ungdomars handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär. Vår tes var att ungdomars handlingsstrategier skiljer sig baserat på bostadsområdestillhörighet. Vi trodde att ungdomar från bostadsområden med högre socioekonomisk status är mer resursstarka och därigenom enklare kan navigera sig inom utbildningsfältet. Studien utgår från Lidingö och Botkyrka, två boendesegregerade områden i Stockholms län med olika socioekonomisk status, där Lidingö är mer resursstarkt. Vidare utgår denna studie från en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer, där fyra högstadieungdomar i årskurs nio, två av dem är hemmahörande på Lidingö och två i Botkyrka, har intervjuats. Studiens teori grundar sig på Pierre Bourdieus teoretiska begrepp: symboliskt kapital, kulturellt kapital, utbildningskapital, socialt kapital samt habitus. Vi har kunnat urskilja att ungdomarna i denna studie har olika mått av kapitaltillgångar beroende på bostadsområdestillhörighet och att detta i sin tur lett fram till olika habitus. Lidingöungdomarna uppvisade både ett högre mått av socialt och kulturellt kapital än Botkyrkaungdomarna. Detta kan emellertid vara en avgörande faktor till att ungdomarnas resonemang och handlingsstrategier vad gäller utbildning och karriär skiljer sig områdena emellan. Till skillnad från Botkyrkaungdomarna, uppvisade Lidingöungdomarna både klara framtidsmål, sett till utbildning och karriär, samt genomtänkta handlingsstrategier kring hur de ska gå tillväga för att uppnå dessa mål. Genom studiens empiriska material har således vår tes kunnat styrkas.
|
163 |
Analyse comparative des sociologies de l'art de Niklas Luhmann et de Pierre Bourdieu face au thème de la mort de l'artHébert, Renée January 2008 (has links) (PDF)
Ce travail propose une analyse comparative des sociologies de Pierre Bourdieu et de Niklas Luhmann face au thème de la mort de l'art. Ce que nous nous proposons de faire ici, c'est un travail sociologique théorique qui examine le concept de la mort de l'art en faisant une analyse comparative de la sociologie de l'art de Pierre Bourdieu et celle de Niklas Luhmann. Tel que mentionné, il s'agit ici d'examiner comment chacune se mesure au thème de la mort de l'art et comment leurs répliques s'inscrivent dans la tradition sociologique. Le travail débute avec une présentation des déclarations de la mort de l'art au sein de la théorie sociale, notamment celles de Hegel et de Adorno. Ensuite, la présentation des sociologies de l'art de Pierre Bourdieu et de Niklas Luhmann a lieu. Nous terminons avec une analyse comparative des sociologies de l'art de Bourdieu et de Luhmann face au thème de la mort de l'art. Ce travail nous aide à percevoir des différences et des similitudes entre la théorie des champs sociaux et la théorie systémique et à voir en quoi les deux auteurs ont tenté de se défaire de l'idéologie en se basant sur l'analyse de la différenciation sociale. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : Luhmann, Bourdieu, Théorie des sytèmes autopoïétiques, Différenciation sociale, Mort de l'art, Champs sociaux, Sociologie de l'art.
|
164 |
"Identitet handlar i stort sett om att passa in och att kunna vara en del av någonting" : En studie kring hur män upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet. / "Identity is all about fit and be able to be part of something" : A study of how young men perceive and construct their identities and how they look at manhood and masculinity.Jonsson, Claudia January 2011 (has links)
Dagens ungdomar befinner sig i större utsträckning i frånvaro av vuxna. De lever idag i ett allt mer utpräglat mediesamhälle, de matas ideligen av det massmediala utbudet och det handlar mer om yta och prestationer än om känsla och medmänsklighet. Syftet är att undersöka hur sex unga män i åldrarna 16-17 år upplever och konstruerar sin identitet samt hur de ser på manlighet och maskulinitet i relation till familj, skola samt vänner/fritid – där sistnämnda även inkluderar nätverksamhet som Facebook. Empiri har samlats in med hjälp av intervju som metodverktyg. Den teoretiska utgångspunkten är Connells teorier kring maskulinitet och den hegemoniska maskuliniteten samt Bourdieus begrepp habitus och kapitaltillgångar. Ett tydligt och framträdande resultat har visat sig, nämligen att identitetsskapandet påverkas och är beroende av ett flertal faktorer. Den sociala bakgrunden, val av gymnasieprogram, sociala och kollektiva relationer samt vikten av en riktig vän är samtliga grundläggande faktorer i identitetsskapandet. Studien visar även att om man vill vara en del av någonting så erfordras en föränderlig identitet, förmågan att kunna gå in och ut ur olika grupper och samtidigt inneha en styrka att kunna stå för den man vill vara.
|
165 |
"I samtidens skugga" : En studie om kläder och kulturkonsumtionens betydelse i identitetsskapandet hos unga vuxnaBerlin, Beate January 2012 (has links)
Den här uppsatsen handlar om unga vuxnas identitetsskapande i dagens västerländska samhälle. Via två uttryck - kläder och kulturkonsumtion - undersöker jag hur individen bygger upp sin identitet och kommunicerar den till omvärlden. Mitt syfte är att undersöka hur stil och smak (i kläder och kulturkonsumtion) utgör meningsbärande komponenter i det egna identitetsskapandet. Stil och smak utgör två viktiga element, eftersom det är genom dessa begrepp som individen avgränsar och definierar både sig själv och andra. I den avslutande diskussionen utgår jag vidare från Ziehes teorier och analyserar sambandet mellan de ungas jakt på identitet och dagens omvälvande samhällsförhållanden.
|
166 |
Läsning - en nutida klassfråga? : En studie av sex svensklärarstudenters läsvanor ur ett sociologiskt perspektiv / Reading - a modern question of social class? : A study of teacher students’ reading habits from a sociological perspective.Johansson, Lina January 2007 (has links)
The aim of this Master’s thesis is to investigate if the reading habits of teacher students are influenced by merit and descent. The empiric material consists of six questionnaires answered by students at the teacher training with Swedish at the upper secondary school as their first topic. The questionnaire comprised questions about reading habits in the childhood and today and information concerning merits and descent. Pierre Bourdieu’s sociological ideas about cultural capital transmitted from parent to child and the concept of habitus are used as a theoretical framework regarding descent. The important role teachers have according to children’s bringing up, also a theory by Bourdieu, are together with school law, curriculum and syllabus the framework regarding merit. The results of the study agreed with Bourdieu’s thoughts of reading habits as a heritage of the cultural capital of the parents. Reading habits are on the other hand not a special relation with descent, i.e. the social background of the parents. Good merits from school could however possibly affect bad reading habits from the childhood, if you see the connection with good reading habits and good studying capacity.
|
167 |
Idrottsföreningars och skolors samarbete inom idrottslyftet : tre fallstudierMagnholt, Karin January 2012 (has links)
Inom ramen för den statliga idrottssatsningen Idrottslyftet finns det möjlighet för idrottsföreningar att från sina regionala idrottsförbund ansöka om ekonomiskt bidrag för att finansiera ett samarbete med en eller flera skolor. Det viktigaste syftet med detta är att rekrytera fler barn och ungdomar till och behålla fler barn och ungdomar i idrottsrörelsen. Verksamheten ska ha ett inkluderande perspektiv och genomsyras av Riksidrottsförbundets programförklaring Idrotten vill. Folkhälsomålen och barnrättsperspektivet ska också beaktas vid projektens genomförande. Syftet med examensarbetet är att undersöka tre olika samarbeten mellan skolor och idrottsföreningar. Målsättningen är inte att presentera resultat som kan generaliseras till alla samarbeten som sker mellan skolor och idrottsföreningar, utan snarare att ge en bild av hur de tre undersökta samarbetenas förenings- och skolrepresentanter resonerar kring frågeställningarna. Den övergripande frågeställningen är: Varför samarbetar skolor och idrottsföreningar inom ramen för Idrottslyftet och hur ser de på det gemensamma samhällsfostrande uppdraget? För att svara på den övergripande frågeställningen används några kompletterande frågeställningar: Vilka är de viktigaste syftena som anges av respondenterna för ett samarbete mellan de båda parterna och sammanfaller dessa med de syften som den andra parten angav? Vilken är den målgrupp man riktar sig mot genom projektet enligt respondenterna? Vad anser de båda respondenterna är de viktigaste effekterna om en tidigare inaktiv person blir aktiv i en idrottsförening? Ser de båda parterna någon konflikt mellan idrottsrörelsens och skolans världar? Studien har genomförts genom att halvstrukturerade intervjuer har skett med en föreningsrepresentant och en skolrepresentant från tre olika samarbeten i en större mellansvensk kommun. De sex intervjuerna har analyserats med inspiration från Giorgis analysmodell och resultaten har sedan diskuterats där så är möjligt, med hjälp av Pierre Bourdieus begrepp habitus, kapital och fält. Rekrytering och social fostran angavs som ett viktigt syfte för samarbete av både skol- och föreningsrepresentanter. Fysisk aktivitet angavs också, likaså att slussa in ungdomarna i föreningslivet och att ge dem en upplevelse de annars inte kunnat få. Skol- och föreningsrepresentanterna hade endast i ett fall samma syfte med samarbetet. Målgruppen var i ett av fallen inaktiva ungdomar, där man lade särskild fokus på flickor. I de två andra fallen riktade sig verksamheten till ungdomar i allmänhet. Både skol- och föreningsrepresentanterna tyckte i stora drag att föreningslivet på ett bra sätt kompletterar skolan i det samhällsfostrande uppdraget.
|
168 |
L Universite de Vincennes : La normalisation et l influenceKrönkvist, Sarah January 2009 (has links)
No description available.
|
169 |
Dispositional reflectionsBrummans, Boris H. J. M. 17 February 2005 (has links)
In this dissertation, I explicate how scholars implicate themselves in the subfield of organizational communication studies by engaging in antinomic language-games which make the conduct of research (and textwork in particular) possible. My analysis suggests that the studied scholars enact these games to understand a more or less common object of knowledge, but also to constitute a more or less identifiable position in this given social space. Reflection on the ontological complicity between these position and subfield occurs uncommonly, however. I illustrate, in turn, that this lack of reflexivity hinders discussion about the way academic research practices induce breaks with the social realities which these scholars are trying to understand. In light of this argument, and based predominantly on a translation and extension of Pierre Bourdieus ideas, this dissertation thus illustrates how the language-games of scholars in organizational communication studies sustain a limited practice of reflexivity and considers its effects on their production of knowledge.
|
170 |
On the same team? a qualitative study of female sportswriters' attitudes on covering women's athleticsButler, Bryan Christopher 10 October 2008 (has links)
Women's athletics regularly receives less media coverage than men's athletics,
and female athletes are often portrayed in ways that de-emphasize their athletic abilities.
Previous researchers have suggested that increasing the number of women who work in
sports media might improve coverage for female athletes. Ten women sportswriters who
work at daily newspapers were interviewed to explore how they perceived covering
women's sports.
Most of the sportswriters said that they did not feel any preference toward
covering women's athletics. They said they were more interested in finding good stories
to write than pursuing stories based on gender. The sportswriters also suggested that
men's sports received more coverage because sports fans were more interested in men's
sports. Most of the women said that their bosses do not expect women to cover womenâ s
sports because of their gender, but that newspapers' use of the beat system encourages
sportswriters of both sexes to cover the top men's professional sports and college
football. The widespread use of beats to cover sports and the acknowledgement of what
sports constitute the top beats suggests that the profession and the larger field of sports
journalism can influence what sports sportswriters want to cover. Organizational culture,
new institutionalism, and Bourdieu's field theory can help explain how the sportswriting
profession and sports media practices influence sportswriters' decisions on what sports
are desirable to cover.
|
Page generated in 0.0462 seconds