Only a few industries face challenges regarding sustainability to the same extent as the fashion industry being one of the largest consumer industries and the second most polluting industry in the world. These challenges are encouraged by the fast fashion business model, which is dominant in the sector and relies on the quick responsiveness to latest fashion trends while maintaining low prices, encouraging more consumption and shorter product life cycles. On the other side, a consumer shift towards more environmental consciousness can be observed leading to most fast fashion brands integrating sustainability in various forms into their products and services. A path that many fast fashion brands take in order to become more sustainable is the strategy of green branding through green brand extensions. Green brand extensions (GBEs) involve the application of an established brand name to new and greener products due to environmental considerations of the brand and can be divided into green line extensions (GLEs) and green category extensions (GCEs). Due to identified research gaps concerning how green brand extensions change consumer attitudes as well as the relationship between brand loyalty and the green image of brands, the following research question got developed to gain in-depth in consumer behavior in the fast fashion industry related to green brand extensions: RQ: How do green brand extensions of fast fashion brands affect the consumers’ parent brand attitude and brand loyalty? This primary study that aims to answer the research question was conducted following a deductive research approach and adopting a quantitative research design through collecting data by means of a web questionnaire. Thereby, the brand attitude of fashion consumers on green line and green category extensions as well as the relationship to brand loyalty got investigated focusing on Generation Y and Z as largest consumer groups of fast fashion. The main results of the study are that the introduction of a GLE by a fast fashion brand generally leads to a more positive brand attitude and a slightly improved brand loyalty of consumers towards the parent brand. However, when introducing a GCE, the launch has rarely a positive effect on the brand attitude and brand loyalty of consumers towards the parent brand. The relationship of GLEs and brand attitude is thereby moderated by the environmental concern of consumers as well as their friends and by the initial brand attitude towards the fast fashion brand. The relationship of GLEs and brand loyalty on the other hand is only moderated by environmental concern of consumers and the initial brand attitude. Looking at GCEs and their relationship with brand attitude as well as brand loyalty, it is influenced and moderated by the age of consumers, the environmental concern of their friends as well as consumers’ initial brand loyalty towards the parent brand.

Utvecklingen av den digitala världen och sociala medier har gjort att konsumenter fått större makt i hur ett företag uppfattas då de direkt och indirekt påverkar företagets image genom det de delar, kommenterar och recenserar (Alam och Khan 2019). Ji, Li, North och Liu (2017) menar att en enda negativ kommentar på sociala medier kan växa till en allvarlig kris, som i denna studie definieras som en onlinestorm. Studiens syfte är att undersöka hur köpintentionen kan påverkas utifrån den onlinestorm som företaget NA-KD fick erfara i december 2020. Fallet uppmärksammades i sociala medier utifrån hur tidigare praktikanter och anställda hos NA-KD hade upplevt utskällningar från chefer, mobbning och ohållbar stress på arbetsplatsen (Hansson 2020).För att köpintentioner ska kunna förutsägas måste konsumenternas förändrade varumärkesattityd och känslornas påverkan på konsumentbeteende undersökas. För att besvara vårt syfte formulerades två frågeställningar samt två hypoteser utifrån tidigare forskning och teori och en kvantitativ undersökning i form av en enkät genomfördes. SOR-teorin av Jacoby (2002) användes som teoretiskt ramverk för studien. Resultatet av studien påvisar att konsumenterna upplevt ilska och därmed antagit ett negativt beteende som svar vilket gör att varumärkesattityden försämrats. Detta påverkar i sin tur köpintentionen negativt. Studiens resultat visar även att i detta fall har engagemanget på sociala medier varit relativt lågt hos respondenterna, men trots det har varumärkesattityden försämrats hos det allra flesta. Detta indikerar på att konsumentengagemang på sociala medier inte är en betydande faktor för att varumärkesattityden och köpintentionen ska bli påverkade i en onlinestorm. Studien är skriven på svenska. / The development of the digital world and social media has given consumers greater power in how an organisation is perceived as they have a direct and indirect impact on an organisation's image through what they share, comment on and review (Alam & Khan 2019). Ji, Li, North and Liu (2017) argue that one single negative comment on social media can develop into a crisis, defined in this study as an online storm. The purpose of this study is to examine how purchase intention can be affected by analysing the online storm that NA-KD experienced in December 2020. This case was highlighted on social media where former interns and employees at NA-KD shared that they had experienced verbal abuse from bosses, bullying and untenable stress at the workplace (Hansson 2020).Consumers changing brand attitudes and the role that emotions play in consumer behaviour must be examined to predict purchase intentions. To attain the purpose of this study, two research questions were formulated as well as two hypotheses, based on previous research and theory, and a quantitative study in the form of a questionnaire was conducted. The SOR theory proposed by Jacoby (2002) was used as a theoretical framework for the study. The results show that consumers experienced anger and therefore assumed a negative behaviour towards the organisation, which worsened brand attitude. This in return negatively affects purchase intention. The results of the study also show that in this case consumer engagement on social media had been relatively low. Despite this, brand attitude had been affected negatively with the majority. This indicates that consumer engagement on social media is not a significant factor in affecting brand attitude and purchase intention by an online storm.The study is written in Swedish.

Existing co-branding and brand extension research generally coalesces around two important constructs: perceptual fit and attitude toward the brand. Studies in co-branding and brand extension to date have generally emphasized the transference of affective elements of attitude from parent brand to the extension. Researchers and practitioners clearly need to learn more about the transfer of belief, the cognitive elements of attitude. Too little is currently known about whether and how beliefs are actually transferred in co-branding and brand extension applications, particularly in terms of perceptual fit. This dissertation investigates belief transfer and the effect of perceptual fit on belief transfer in co-branding and brand extension scenarios and develops answers to the following research questions: 1.Are different categories of beliefs transferable from parent brand to theextension? 2.How do various sub-dimensions of perceptual fit affect belief transfers fromparent brands to the extension? 3.How do different categories of beliefs affect consumers’ intentions to purchasethe extension products? Categorization Theory was used as the fundamental theory to build the hypotheses. This dissertation involved qualitative studies, belief scale development, and experimental design studies. The results revealed that aesthetic and functional beliefs are positively transferred from parent brand to the extension. The transfer of aesthetic beliefs is affected by the level of brand fit while the transfer of functional beliefs is independent upon the level of any perceptual fit construct. Finally, cognitive structure based on the strength of extension beliefs is more predictive upon the purchase intention. Findings will extend the co-branding and brand extension literature, especially in terms of the pattern of belief transfers that unfold subject to the influence of various perceptual fit constructs. The results will also provide additional insights about the role that perceptual fit plays in influencing categories of consumer beliefs as those beliefs are also influenced by the specific perceptual fits that are presumably transferred to the extension.

Titel: Influencer marketing på Instagram: Påverkan på konsumenters attityd och köpintention utifrån trovärdighetsfaktorer, opinionsledarskap, follower/followee-ratio och sympati Nivå: C-uppsats, examensarbete inom företagsekonomi Författare: Madeliene Hedin & Selicia Strindlund Handledare: Jonas Kågström & Martin Ahlenius Examinator: Lars-Johan Åge Datum: 2022 - Maj Syfte: Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur influencers trovärdighet påverkar konsumenters köpintention. Mer specifikt undersöks huruvida konsumenters attityd mot influencers påverkas utifrån follower/followee ratio, trovärdighetsfaktorer (trovärdighet, expertis och attraktivitet), opinionsledarskap samt sympati. Metod: Studien är en replikering av tidigare forskning av De Veirman m. fl. (2017) och har sin utgångspunkt i en kvantitativ forskningsdesign med en deduktiv ansats. Data insamlades med hjälp av en webbaserad enkätundersökning som besvarades av 290 respondenter.  Resultat och slutsats: Resultatet av denna undersökning påvisade att ett högt följarantal inte nödvändigtvis har en positiv effekt på konsumentens köpintention. Det är dock av vikt att en influencers konto känns äkta genom att inte dölja följare/följer-antal, då denna information har en positiv påverkan på konsumenters attityd mot influencern. Resultatet visar därutöver att en microinfluencer har störst positiv påverkan på konsumentens köpbeteende. Studiens bidrag: Då denna studie konstaterar att microinfluencers har större inverkan på köpbeslut än macroinfluencers är det därav mer effektivt och lönsamt för företag att marknadsföra sig genom microinfluencers.  Förslag till vidare forskning: Då influencer marketing är ett fortsatt växande begrepp som tar allt större plats inom marknadsföring är det väsentligt att forskning inom området fortsätter bedrivas. Denna studie, som är baserad på en kvantitativ metod, besvarar om men inte varför statistiken ser ut som den gör. För att få en djupare förståelse för sambandet mellan den upplevda trovärdigheten och motivationen till köpbeslut hos respondenter är därmed en kvalitativ undersökning att rekommendera. / Title: Influencer Marketing on Instagram: Influence on consumers’ attitude and purchase intention based on credibility factors, opinion leadership, follower/followee-ratio and sympathy Level: Final assignment for bachelor’s degree in business administration Authors: Madeliene Hedin & Selicia Strindlund Supervisors: Jonas Kågström & Martin Ahlenius Examiner: Lars-Johan Åge Date: 2022 - May Aim: The purpose of this research is to contribute knowledge about influencers credibility affects consumers’ purchase intentions. More specificially examine wheter consumers' attitudes towards influencers are influenced on the basis of follower/followee-ratio, credibility factors (trustworthiness, expertise and attractiveness), opinion leadership and likeability.  Method: The study is a replication of previous research by De Veirman et al. (2017) and is based on a quantitative approach. Data were collected using a web-based survey answered by 290 respondents.  Result and conclusion: The results of this study showed that a high number of followers does not necessarily have a positive effect on the consumer's purchase intention. However, it is important that an influencer's account is genuine by not hiding information about followers / number of followers, as this information has a positive impact on consumers' attitudes towards the influencer. The results also show that a microinfluencer has the greatest positive impact on consumer buying behavior. Contribution: As this research finds that microinfluencers have a greater impact on consumers purchase intentions than an macroinfluencer, it is therefore also more effective and profitable for companies to market themselves through microinfluencers.  Suggestions for future research: As influencer marketing is a continuing growing concept that is taking up more and more space in marketing, it is essential that research in the area continues to be conducted. This study, which is based on a quantitative method, answers whether but not why the statistics look the way they do. In order to gain a deeper understanding of the connection between the perceived credibility and the motivation for purchasing decisions among respondents, a qualitative survey is therefore recommended.

Titel: Hur påverkas varumärkesassociation och varumärkesattityd vid en co-branding kris - en kvantitativ studie Nivå: Examensarbete på grundnivå (kandidatexamen) i ämnet företagsekonomi Författare: Caroline Holmberg och Katja Stellmo Handledare: Peter Ek Datum: 2024 – Maj Syfte: Syftet med studien är att studera förändringen i varumärkesassociation och varumärkesattityd vid en co-branding kris.  Metod: I studien har en kvantitativ forskningsmetod använts. Den kvantitativa delen av studien utgörs av en enkätundersökning. Enkätundersökningen var webbaserad och bestod av ett bekvämlighetsurval av konsumenter och genererade 122 svar. Data analyserades av parat t-test och redovisades i en tabell.  Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar att negativ publicitet kring den kända personen i ett co-branding samarbete, påverkar varumärkesassociation och varumärkesattityd mot alla varumärken som samarbetet involverar. Det visade dock att förändringen av associationer och attityder gentemot den kända personen var störst. Examensarbetets bidrag: Denna studie bidrar med ökad förståelse kring risker med ett co-branding samarbete, vilket kan ge stöd åt företag för att vidareutveckla krishantering och policys.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare studier bör göras för att få en djupare förståelse omkring hur positiva samt negativa händelser kan spilla över inom co-branding samarbeten. Ett ytterligare förslag för forskning vore att undersöka påverkan av flera variabler som till exempel köpintention, vilket kan bidra till den företagsekonomiska forskningsansatsen.  Nyckelord: Co-branding, Varumärkesassociation, Varumärkesattityd, Kändisanknytning (Celebrity endorsement), Negativ publicitet. / Title: How does brand association and brand attitude change during a co-branding crisis - a quantitative study  Level: Bachelor's thesis in Business Administration Author: Caroline Holmberg and Katja Stellmo Supervisor: Peter Ek Date: 2024 – May Aim: The purpose of the study is to examine the change in brand association and brand attitude during a co-branding crisis.  Method: The study utilized a quantitative research method. The quantitative aspect of the study consisted of a survey. The survey was web-based and conducted with a convenience sample of consumers, generating 122 responses. Data was analyzed using paired sample t-tests and presented in a table. Results and conclusions: The results of the study indicate that negative publicity surrounding the celebrity in a co-branding collaboration, affects brand associations and brand attitudes towards all brands involved in the collaboration. However, the change in associations and attitudes towards the celebrity was the most significant. Cotribution of the thesis: This study contributes to an increased understanding of the risks associated with co-branding collaborations, which can support companies in further developing crisis management and policies.  Suggestions for future research: Further studies should be conducted to gain a deeper understanding of how positive and negative events can spill over within co-branding collaborations. Another suggestion for future research would be to investigate the impact of multiple variables, such as purchase intention, which can contribute to the field of business economics research.  Key words: Co-branding, Brand association, Brand attitude, Celebrity endorsement, Negative publicity.

本研究以NIKE體驗活動為研究情境，針對曾參與過NIKE舉辦之體驗活動的消費者做為研究對象，透過質化訪談的方式探討消費者參與品牌體驗活動之動機，以及參與品牌體驗活動後帶來的個人效益，以及品牌所獲得的效益，最後綜合研究結果給予品牌體驗活動設計之建議。 本研究的結果發現，消費者參與NIKE體驗活動的動機，是因為其提供了：可以設定和追求的目標、品牌社交效益和以及彰顯品牌與自我的一致性。當體驗活動結束後，消費者可以感受到與自我相關的效益，包括：自我效能和主觀幸福感的提升，以及與品牌相關的效益，包括：品牌態度和品牌形象正向的改變。而根據訪談結果又可以發現，當品牌體驗活動能滿足消費者的參與動機時，將可以增強參與後與自我及品牌相關的效益。據此研究結果，本研究提出一研究模型供未來相關研究參考。 根據以上研究結果，本研究提出品牌實務操作體驗活動的建議：一、品牌可以提供與品牌印象連結的目標，並適時地給予消費者協助。二、品牌可以透過體驗活動提供消費者社交效益。三、品牌可以透過體驗活動彰顯品牌個性。透過以上的品牌體驗設計，將能提升消費者對於品牌之正向品牌印象及品牌態度。 關鍵字：品牌體驗、目標設定和目標追求、自我效能、品牌態度 / This study use NIKE’s brand experience activities as contextual research topic. The goal of the research is to explore the motivation and benefit gained toward brand experience by using semi-structured interviews with interviewees who have attended NIKE’s brand experience activities. With abundant interview result, this study aims to give suggestion for future design of brand experience activities. The results of this study showed that customer attend brand experience because it not only provides a goal for customer to set and to strive for, but also provide a channel for customer to gain social benefit and to show self-congruity with the brand. The study also showed that customer could gain self-efficacy, sense of subjective wellbeing and have positive influence toward brand attitude and brand image. In conclusion, when brand experience satisfies customers’ motivation; customer will be positively influenced on both self and brand-related concept. On top of this, this study conclude a research model for future studies. Suggestion for future brand experience planning is provides by this study: First, a brand could offer a goal for customer to strive for and give customer sufficient help. Second, a brand could provide social benefit via brand experience. Third, a brand could show its personality through brand experience activities. By utilize these principles on brand experience activities design; customer will have positive influence toward brand image and brand attitude. Key words: Brand Experience, Goal Setting and Goal Striving, Self Efficacy, Brand Attitude

行銷上，我們可以看到有許多品牌透過與消費者建立關係，來創造其與消費者之間更緊密的連結。這種策略的其中一種做法，便是為品牌塑造一種個性，使品牌與消費者之間建立關聯。而品牌個性的概念乃是基於消費者對於品牌的知覺，將人類的性格與特質加諸在該品牌上。消費者傾向透過在品牌當中尋求自我表達的功能，因此如果個人能夠認同該品牌，將會經驗較高程度的自我概念一致性，從而正向影響他對該品牌在理性和感性上的評估。 時尚產業的服飾、配件等主要產品具有外顯的性質，在消費者使用這些產品的時候，得以藉此表達自我的形象、特質，因此，在時尚產業的行銷當中，品牌與消費者的自我概念一致性被視為扮演重要的角色。然而，時尚產業當中不同的產業位階，如傳統精品、快速時尚，兩者即有諸多面向的不同，在不同位階之間，究竟品牌應塑造與其目標客群在真實自我，或是理想自我上的一致性，才能成功創造消費者對品牌較好的態度，甚至產生情感依附呢？ 本研究旨在分析品牌個性與消費者的真實與理性自我概念一致性在傳統精品、快速時尚品牌之間，是否存有適用性上的差異。研究首先回顧過去相關研究之文獻，了解品牌自我概念領域的研究進程，並探討自我概念一致性類型、時尚產業位階之間的特性，以及消費者在理性與感性上評估品牌的指標。接著訂定研究方向，以人物個性和品牌個性共同組成真實、理想自我一致性的不同情境，從而探討當品牌在提升消費者品牌態度與品牌情感依附時，在傳統精品和快速時尚之情形下，品牌自我概念一致性的適用性各自為何。 本項研究實驗採用情境故事法進行，並以2（人物個性：真實外向理想內向、真實內向理想外向）x 2（品牌個性：外向、內向）x 2（時尚產業位階：傳統精品、快速時尚）的二因子實驗設計，將實驗總共分成八組。 本研究發現，不同的時尚產業位階在真實、理想自我概念一致性並無顯著適用性的差異，反而在整體而言，皆以真實自我概念一致性對於品牌情感依附具有顯著較好的影響。 因此，對於時尚產業之行銷規劃上，無論傳統精品或快速時尚，皆應以其目標客群之真實自我為其設計品牌個性之主要依據，並強調品牌貼近、表達，並能體現消費者之真實狀態與價值，從而成功提升消費者對品牌之情感依附，加深消費者與品牌之心理層面連結。 / In today’s marketing world, it is commonly seen that certain brands are trying to build up relationships with their consumers in order to create a stronger connection with them. Among the many tactics of this strategy is to match the brand’s personality with that of the consumers’, in turn generating a linkage in between. The concept of brand personality is to have the brand endowed with a personality which is usually found in humans. A consumer tends to seek and pursue within the brand the function of self-expression, since if a consumer can identify with the brand, he will experience a higher level of self-congruence, which then leads to positive impacts on his perception and evaluation of that same brand. The conspicuousness of apparels in the fashion industry implies the fact that consumers use these products as a means to express their self-images and personality traits. Therefore, brand self-congruence plays an important role in the marketing of such an industry. Nevertheless, since characteristics vary greatly within the fashion industry due to the existing hierarchy among brands, there remains the question whether a fashion brand should create a personality to fit the actual or ideal self-congruence of its target audience to successfully generate better brand attitude and even form stronger relationships as emotional brand attachment. The objective of this study is accordingly to analyze whether the application of actual and ideal self-congruence differs within the fashion industry. The study first reviews previous literatures related to the topic to understand the progress having been made to date, and researches on the topic of types of self-congruence, the fashion industry, and the predictors of consumer evaluation of brands. The study then moves on to setting the conceptual framework, where scenarios were designed to understand the application of actual and ideal self-congruence of luxury fashion and fast fashion. The study adopts a scenario approach to manipulate self-congruence, and has a 2 (personality of the person: actually extrovert-ideally introvert vs. actually introvert-ideally extravert) x 2 (brand personality: extravert vs. introvert) x 2 (fashion industry: luxury fashion vs. fast fashion) between-subjects full factorial design, generating eight experimental conditions. The study found no significant difference between luxury and fast fashion in terms of the application of two self-congruence types. In contrast, a generally better influence is seen for the actual self-congruence in generating consumer emotional brand attachment. Therefore, the study attempted to suggest that actual self-congruence should be used to build brand personality both for luxury fashion and fast fashion through expressing and performing consumers’ authentic self and value, so as to successfully increase emotional brand attachment which in turn deepens the psychological connection.

För att få en tydlig bild av en marknad använder företag sig av segmenteringstekniker för att dela upp konsumenter i olika segment med målet att kunna precisera sina marknadsföringsåtgärder och optimera sina försäljningsutsikter. I dagens globaliserade multikanalsamhälle suddas landsgränser ständigt ut, vilket skapar ett behov för företag att istället identifiera regionala marknader. Genom att karlägga regioner är det möjligt att röna ut om det även inom ett land kan finnas skillnader i attityder till olika varumärken. Kombinationen av geografisk, demografisk och psykografisk segmentering möjliggör för företag att inte enbart se vilken ålder konsumenter har eller vilken stad de bor i, utan även vilken typ av attityd de har gentemot en viss produkt eller ett varumärke.Studien syftar till att ta reda om det finns regionala skillnader i varumärkesattityder i Sverige samt vad attityderna grundar sig i. I form av en studie över tre geografiskt skilda områden i Sverige, där 239 respondenter medverkade i strukturerade intervjuer undersöktes om varumärkesattityder kan skilja sig åt i de olika regionerna. Vidare medverkade 6 personer i mer djupgående semistrukturerade intervjuer där kvalitativ information rörande skapande och förändring av varumärkesattityder kunnat inhämtas. Studien behandlar varumärkesattityder gentemot fallföretaget 8848 Altitude som är ett producerande företag med fokus på utrustning och konfektion för alpinsport. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av ett antal teorier om segmentering, attityder och tribes.Studiens resultat visar på att det finns skillnader i varumärkesattityder över de olika regionerna i Sverige. Resultatet visar även att det inte enbart är geografisk och demografisk tillhörighet som avgör vilken attityd en konsument har gentemot ett varumärke. Däremot, helt oberoende av geografisk tillhörighet, är det möjligt att utröna data över en grupp respondenter som har likvärdig konsumtion, värderingar och användande av produkter vilket kan benämnas vid en tribe. Studiens slutsats menar att tribal tillhörighet är en aspekt som kan vara ett fördelaktigt tillägg i psykografisk segmentering. Genom att studera en eventuell tribe kan ett företag se vilka värden som länkar samman produkten med konsumenten och således precisera sin marknadsföring. / Program: Civilekonomprogrammet

The thesis explores advertorials, advertising made to look like editorial content, from a consumer behaviour perspective. Introduction                 Consumers are exposed to a staggering amount of advertisements each day. This so-called advertising clutter makes it difficult for marketers to reach the consumer. Therefore, in the late 1980’s marketers started to use unconventional ways of advertising. One of these was the use of advertorials, a form of advertising that borrows the appearance and other features from editorial material. Problem discussion       Since advertorials are made to look like editorial material, but is in reality an advertisement, it is of interest for researchers and practicing marketers alike to know what effects using them has on the brand. Previous research differ in the view on advertorials; some claim that it is a good way to advertise as it is seen as less intrusive and irritating, while others say that the deceptiveness makes people irritated. Purpose                        Through a quantitative case study of Aftonbladet.se, a Swedish news website, from a consumer perspective analyze the effects the level of deception of online advertorials have on 1) brand credibility, and 2) the irritation level, on both the medium and the advertiser. Also, 3) to thereafter examine if possible alterations in irritation and brand credibility trigger changes in brand attitudes towards medium and advertiser. Background                  Newspapers have long been dependent on the revenue from advertisement sales, even more so since the emergence of free newspapers and news web sites. With this in mind, the importance of advertorials stands clear. In the on-line world, where readers jump from article to article and from site to site, the advertorials play an important role in “catching” the reader and make him/her stay on the site. Moreover, advertorials is one of the formats of on-line advertising which commands the highest revenues. Frame of reference        The on-line context provides additional ways of deceiving a consumer, in comparison with print media. Therefore, the frame of reference focuses on previous research on the effects the deception can have with a consumer and the perception of the brands included; irritation, brand credibility, brand attitude, likeliness to return to site, and advertising avoidance. For later testing, 11 hypotheses were defined. Method                        The study uses a mixed method approach, with both quantitative and qualitative data. An experiment, with one control group and two different manipulations formed the basis for the data collection. 19 out of the 103 participants in the quantitative study were asked to participate in the qualitative study as well. Analysis                        As the distribution of the data was found not to be normal, the Kruskal-Wallis test was used to test the hypotheses. All hypotheses but one were accepted. Further, to explore the relationship between variables, hierarchical multiple regression analysis was also performed. Conclusion                   It was not possible to prove that a higher level of blend-in decreased credibility of any of the two brands, neither does induce more irritation. It was also not possible to discern a statistically significant effect on the attitude towards the brands, likeliness to return to Aftonbladet.se, or future avoidance of adverts by Volvo. However, several of the participants of the interviews expressed concern over the long-term effects the use of advertorials may have on the brand of Volvo. Further, advertorials are definitely highly deceptive, and almost half of the respondents did not realize they were reading an advert even at the lowest level of blend-in, which is currently used by Aftonbladet.se and Volvo. / Avhandlingen utforskar advertorials, reklam kommer att se ut som redaktionellt innehåll, från en konsument beteende perspektiv. Introduktion                Konsumenter exponeras dagligen för oerhörda mängder reklam. Detta gör det svårt för marknadsförare att nå konsumenten. Sedan slutet av 1980-talet har vissa marknadsförare därmed börjat använda okonventionella metoder för reklam. En av dessa är användandet av ”dolda annonser”, en form av reklam som lånar utseende och andra funktioner för att smälta in med redaktionellt material i tidningar, på webbsidor och så vidare. Problemdiskussion       Eftersom ”dolda annonser” är gjorda för att likna redaktionellt material, men i själva verket är en annonser är det av intresse för både forskare och praktiserande marknadsförare att veta effekterna användandet har på deltagande företags varumärken. Tidigare forskning skiljer sig i synen på dessa ”dolda annonser”, vissa hävdar att det är ett bra sätt att göra reklam, eftersom det ses som mindre påträngande och irriterande, medan andra säger att dess vilseledande natur faktiskt gör människor uppretade. Syfte                            Genom en kvantitativ fallstudie av Aftonbladet.se, en svensk nyhets-site, från ett konsumentperspektiv analysera effekterna på 1) varumärket trovärdighet, och 2) irritationsnivån, både på annonsorganet och annonsören, när ”dolda annonser” smälter in mer med redaktionellt innehåll. Dessutom, 3) att därefter undersöka om eventuella ändringar i irritation och varumärkestrovärdighet leder till förändringar i attityd mot annonsorganet och annonsören. Bakgrund                     Tidningar har länge varit beroende av intäkterna från annonsförsäljning. I takt med att framväxten av gratistidningar och nyhets-siter har försvårat marknaden har ”dolda annonser” blivit en allt viktigare inkomstkälla. I den elektroniska världen, där läsare kan hoppa från artikel till artikel och från plats till plats, spelar ”dolda annonser” en viktig roll i att fånga läsaren. Referensram                 Online-kontextet ger större möjligheter att vilseleda konsumenten i jämförelse med tryckta medier. Därför är den teoretiska tungdpunkten lagd på tidigare forskning om effekterna vilseledande marknadsföring kan ha på en konsuments  uppfattning av deltagande varumärken vad gäller irritationsnivå, varumärkestrovärdighet, attityd, sannolikhet att återvända till webbplats, samt reklamundvikande. Ur tidigare forskning konstruerades 11 hypoteser för senare prövning. Metod                          Studien använder en blandad metodstrategi, med både kvantitativa och kvalitativa data. Ett experiment med en kontrollgrupp och två olika manipulationer låg till grund för insamlingen av uppgifter. 19 av de 103 deltagarna i den kvantitativa delen ombads att delta i den kvalitativa studien med. Analys                          Eftersom fördelningen inte var helt normalt distribuerad användes Kruskal-Wallis test för att testa hypoteserna. Resultatet var att alla hypoteser utom en godkändes. Relationen mellan variabler undersöktes också genom hierarkisk multipel regressionsanalys. Slutsats                         Det var inte möjligt att bevisa att annonser som smälter in mer leder till minskad trovärdighet för någon av de båda varumärkena, och inte heller lockar fram mer irritation. Det var inte heller möjligt att urskilja en statistiskt signifikant effekt på attityd gentemot varumärken, sannolikheten att återvända till Aftonbladet.se, eller framtida undvikande av annonser av Volvo. Dock uttryckte flera av deltagarna i intervjuerna oro över de långsiktiga effekterna användning av ”dolda annonser” kan ha på varumärket Volvo. Vidare är definitivt annonserna mycket vilseledande, och nära hälften insåg inte de läste en annons även på nivån som används av Aftonbladet.se och Volvo idag.

Sammanfattning Titel: Hur påverkar Gerillamarknadsföring Generation Y?  Ämne/Kurs:  Företagsekonomi - Kandidatuppsats Handledare:  Lars Haglund Nyckelord: Marknadsföring, Gerillamarknadsföring, Generation Y, Annonsering, Word-of-mouth, Buzz- marknadsföring, varumärkesattityd, varumärkesengagemang, engagemang online, kommunikation. Bakgrund: Marknadsföring handlar om att skapa och utveckla lönsamma kundrelationer. I dagens samhälle så sker marknadsföring runtom omkring oss hela tiden. På grund av detta har Generation Y utvecklat strategier som automatiskt sorterar bort överflödig och onödig information. Genom att använda oss av Gerillamarknadsföring så vill vi studera om det går att skapa en bättre attityd och ett större engagemang hos Generation Y gentemot varumärke. Kunskapen och förståelsen för hur generationens beteende påverkas kan ge möjlighet för företag att utveckla sin marknadsplan och anpassa verksamheten mot den aktuella generationen Y. Problemformulering: Kan den okonventionella Gerillamarknadsföringen visa sig vara mer effektiv och framgångsrik på ungdomar gentemot traditionell annonsering? Syfte: Genom att belysa problemet som dagens marknadsförare har med den reklamkritiska generationen Y så är syftet att undersöka om en modern och udda marknadsföringsmetod kan vara en av lösningarna på problemet. Metod: Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och urvalsmetoderna är bekvämlighetsurval och påstana urval. Genomförandet sker till största del enligt en autoetnografisk metod som handlar om att komma till insikt av den sociala verkligheten för att skapa sanningsenliga uttalanden. Primärdata består i huvudsak av tre intervjusituationer med fokusgrupp, Gerillabyrå och på plats vid Gerillaevent. Teorier: I denna uppsats använder vi oss utav teorier inom följande ämnen, Gerillamarknadsföring, Word-of- mouth, Buzz-marknadsföring, Generation Y, Konsumentbeteende inriktat mot attityd och engagemang. Analys: I analysen har vi sökt efter framträdande mönster som uppstår mellan empiri och teori. Vi kan urskilja ett mönster som talar om för oss att vi kan se positiva effekter vid användning av Gerillamarknadsföring mot Generation Y, dock inte som en ensam metod i marknadsföringsmixen. Slutsats: De centrala delarna i uppsatsen visar ett mönster där användning av Gerillamarkandsföring främst påverkar Generation Y utifrån variablerna; attityd och engagemang gentemot varumärke. Vi ser även att Gerillamarknadsföringen har en större funktion som ett externt kompletterande marknadsföringsmedel. / Abstract How does Guerrilla Marketing Affect Generation Y?  Subject/Course: Business Administration – Bachelor Thesis Mentors:  Lars Haglund Keywords: Marketing, Guerrilla Marketing, Generation Y, Advertising, Word-of-mouth, Buzz-marketing, Brand attitude, Brand engagement, commitment online, communication. Background: Marketing is about creating and developing profitable customer relationships. In today's society marketing and advertising is around us all the time. Because of this, Generation Y has developed strategies that automatically sorts out unneeded and unnecessary information. Through the use of Guerilla Marketing, we want to study whether it is possible to create a better attitude and a greater commitment towards the brand. The understanding of how behavior is influencing the Generation can provide the opportunity as a company to develop a better marketing plan and adapt more towards the Generation Y. Problem: Can the unconventional methods of Guerrilla Marketing prove to be more effective and successful at Generation Y towards traditional advertising? Purpose: By highlighting the issue that today's marketers have with the advertising-critical Generation Y, the purpose is to investigate whether a more modern and quirky marketing method can be one of the solutions to the problem.  Method: The thesis is based on a qualitative method and the selection methods are convenience sample and ”on town” selection. The implementation follows an autoethnographic method that is about to come to the knowledge of the social reality, in order to create truthful statements. Primary data consists mainly of three interview situations with focus group, Guerrilla marketing agency, and on-site at the Guerillaevent. Theories: In this report, we use theories from following subjects, Guerrilla Marketing, Word-of-Mouth, Buzz Marketing, Generation Y, Consumer behavior oriented in attitude and commitment. Analysis: In the analysis we looked for distinct patterns that occur between empirical and theoretical framework. We can discern a pattern that tells us that we can see positive effects from the use of Guerrilla marketing to Generation Y, but not as a comprehensive method of the marketing mix. Conclusion:  The central parts of the essay shows a pattern in which the use of Guerrilla marketing is affecting Generation Y based on the variables; attitude and commitment towards the brand. We also see that Guerrilla marketing has a major function as an external additional marketing method.