<p>Revit Structure är ett nytt 3D-modellerings program i Autodesks serie med ritprogram, speciellt utvecklad för byggnadsinformationsmodellering (BIM). Revit bygger på att användaren själv laddar in och placerar ut standardprofiler som till exempel pelare, balkar och väggar. När standardprofilerna är placerade i 3D-modellen kan de enkelt redigeras och förändras för att uppfylla de specifika kraven för just det byggnadsprojektet.    </p><p> </p><p>Den här rapporten är särskilt framtagen för att underlätta en övergång mellan programmen AutoCad och Revit Structure. Med rapporten följer en handbok som ska fungera som en introduktionskurs av programmet för studenter och konstruktörer.</p><p> </p><p>Handboken börjar med att gå igenom programmets upplägg och layout.  Där efter följer handboken ett byggnadsprojekt från start till mål. Varefter successivt byggnaden växer fram får användaren kunskaper om de vanliga verktygen då fler element tillförs och sammanfogas. I och med detta låter handbokens övningar användaren träna på de viktigaste verktygen på flera olika sätt och tillsammans med flera olika byggnadselement. Användaren får på det här sättet grundläggande kunskaper om programmet för att enkelt kunna fortsätta med fördjupande kurser eller mer avancerad litteratur.</p>

<p>Avsikten med projektet har varit att hitta skillnader i APD- och logistikplaner i samband med väderskyddat byggande gentemot traditionellt byggande där väderskydd inte används. Spelar APD-planen en viktig roll när det gäller väderskydd? Kan man effektivisera byggandet med en smart APD- och logistikplan? Med hjälp av litteratur och fallstudier är detta frågor som vi ska försöka besvara. Använd litteratur består av forskarrapporter och tidigare examensarbeten. Projektet består av fallstudier där tre platschefer intervjuats. Efter intervjuerna sammanställdes platschefernas svar där likheter och skillnader tas upp.</p><p>Resultatet från undersökta projekt visar att det är beroende på väderskyddets utseende om det är någon skillnad på utformning av logistikplaner. APD-planerna på de tre fallstudierna skiljer sig inte mot traditionellt byggande, det är samma tankegång.</p><p>Samtliga platschefer säger att det ofta är problem med logistiken till byggarbetsplatsen. Vi tror inte enbart det beror på de leverantörer som levererar material utan att det är hela kedjan från råmaterial till färdig produkt. Det blir en dominoeffekt där den sista aktören i kedjan är den som blir mest drabbad. Om logistikkedjan från råmaterial till färdig produkt kan optimeras borde förseningar av leveranser till byggarbetsplasten kunna minskas. Vilket leder fram till att det finns pengar att spara för byggföretagen.</p>

<p>Sammanfattning</p><p>I detta arbete simuleras några utvalda kontorsrum för att undersöka hur det termiska klimatet påverkas då äldre fönster med vanlig isolerruta byts ut mot moderna med energibesparande och solavskärmande glas. Dessutom görs simuleringar med yttre solavskärmning för att se hur de kan minska innetemperaturerna under sommaren. Därutöver undersöks hur den befintliga ventilationen kan förbättra det termiska klimatet. Slutligen undersöks vilken besparingspotential som kan förväntas av glasen.</p><p>För arbetet simulerades först hur det termiska klimatet för grundfallet under sommar och vinter, sedan några olika glasrutor och yttre solavskärmning. Därefter simulerades olika åtgärder som, minskad belysning och förändringar av befintlig ventilation.</p><p>Simuleringarna visade inte några problem med det termiska klimatet vintertid, dock höga temperaturer under sommaren. De verkliga problemen under vintertid kan bero på luftläckage runt fönster, blockerat luftflöde för att motverka kallras samt problem med radiator systemet, faktorer som inte är med i simuleringen.</p><p>Vidare visades att acceptabla operativtemperaturer sommartid kan uppnås med solskyddande glas och eller med yttre solavskärmning i de kontorsrum som ej har mycket elektrisk utrustning. Kontorsrum med mycket installerad elektrisk utrustning kan behöva kyld ventilationsluft och högre luftflöden för att nå acceptabla operativtemperaturer, detta på bekostnad av eventuella problem med drag och oljud. En enklare åtgärd kan vara att minska mängden av elektrisk utrustning i rummet.</p><p>En slutsats är att om all solinstrålning avskärmas så kan ändå andra värmekällor som elektrisk utrustning i rummet att ge övertemperaturer. Detta händer då ventilationen under rådande utomhusklimat inte klarar av att föra bort överskottsvärmen.</p><p>Energibesparingspotentialen av fönsterbyte i kontorsbyggnaden under uppvärmningssäsongen är sannolikt mellan 16 400 och 17 000 kr per år, räknat på fjärrvärmekostnad av 0.5kr/kWh. Besparingspotentialen är högre ifall fönster med lägre u-värde än ~1,37 W/m2K används.</p><p>Simuleringarna gjordes med programmet IDA, modellen verifierades genom att jämföra uppmätta temperaturer med simulerade.</p>

<p>The main aim of the project is the creation of a CFD model for a plant in the Falun Hospital in Sweden. CFD is a new area of engineering that appears because of the great improvement in the computers last years. Creating a CFD model is a difficult process but the model is capable to give a great amount of data and also the model allows predicting the results when parameters of the system are changed so the model lets to save money and time and becomes an interesting tool to choose the optimal solution for the system.</p><p>In this case the system studied is the air distributed by the ventilation system inside a plant of the Falun Hospital. The model have to predict the characteristics of the airflows inside the plant, how the air moves through the different areas of the plant and how these airflows affects in the distribution of temperature inside the plant.</p><p>Also the model has to become a use tool to analyze possible changes in the ventilation system to improve it. And a tool to get boundary conditions to study specific areas of this zone in future studies.</p><p>The project its part of a bigger project performed by the department of energy technology from Gävle university “Consequences in comfort and inside environment at energy optimization within the health care sector”. The project it is a study of the use of energy in health care buildings in Sweden after the analysis of the energy usage a study to optimize the use of the energy and how these changes affects the patient and workers climate comfort in these buildings.</p><p>The CFD model have to be a tool that helps in the study of the ventilation system and the relation with the comfort in the Falun Hospital and also a tool to choose an optimal solution for the ventilation system after changes to improve the energy usage in the building avoiding the use of experimental changes in the hospital.</p>

<p>Att bygga hus med timmerstomme har en lång tradition i Sverige. Det byggs idag ca 500 timmerhus om året. Förr byggde man av timmer för att det var det var ett lätt sätt att få ett hus som klarade den tidens krav och som inte krävde maskinell bearbetning. I dag byggs timmerhus mer av estetiska och livsstilsskäl. Många vill därför att det ska synas att det är ett timmerhus, gärna både på ut- och insidan. Detta medför att timmerstommen ensamt står för både isolering, skydd mot vind och vatten och bärning. Stora krav ställs då på stommen inte minst på tätheten. De krav som ställs på byggnader i dag vad gäller energihushållning är svåra att klara med rena timmerväggar. Därför driver Föreningen Svenska Timmerhus, som är en branschförening för timmerhustillverkare, tillsammans med Högskolan Dalarna ett projekt för produktutveckling av timmerhus.</p><p>Där ingår bland annat att undersöka tätheten genom provtryckning i tolv timmerhus och ta reda på orsaker till luftläckage för att kunna göra förbättringar i detta avseende.</p><p>Den här rapporten analyserar täthetsproven och jämför med andra undersökningar och litteratur. För att få en uppfattning av vad luftläckaget har för betydelse görs beräkningar som visar ungefär vad luftomsättningen blir vid normala förhållanden. Resultaten från täthetsprotokollen och intervjuer av brukare och tillverkare i tre av husen sammanställs. Sedan undersöks orsaker till luftläckaget och vilka åtgärder som kan åstadkomma en minskning. Synen på täthet i timmerstommar både historiskt och i dag, och de regler och branschnormer som finns, utreds.</p><p>Resultaten visar att det är svårt att uppnå dagens krav men att stor variation förekommer. De största orsakerna till läckage är sådant som finns beskrivet sedan lång tid och även finns med i branschnormerna.</p><p>Slutsatsen är att vissa delar av stommens konstruktion kräver stor noggrannhet vid tillverkning. Virkets kvalitet och torkning kan ha betydelse men framför allt är kvalitetsnormerna viktiga att följa. Alla i byggprocessen behöver kunskap om dessa normer och vad som är speciellt med funktionen hos timmerstommar.</p><p>Aspekter på ventilationen har även tagits upp då denna samverkar med luftläckaget. Brukarna anser, förutom i ett fall med mycket stort läckage, att inneklimatet och energihushållningen fungerar bra. Även luftkvaliteten upplevs som mycket bra trots att ventilationen troligen är låg om inte stora läckage finns.</p>

<p>För att skapa en utveckling mot en hållbar bygg- och fastighetssektor i Sverigeinleddes ett samarbete mellan företag, kommuner och regeringen som kallas förBygga-bo-dialogen. Ett av dennas mål är att alla nybyggda hus och 30 procent avbefintliga byggnader ska klassificeras senast år 2009.</p><p>Arbetet inleddes med möten, mellan handledare och examensarbetarna, angåendearbetets fortlöpande och ett besök hos AP fastigheter fastställdes, som ägerbyggnaden Novartis. Mötet blev en presentation från AP Fastigheters sida och en genomgång om vadvi skall göra, enkätundersökningen beslutades att de först önskade föra en dialogmed Novartis om den. Här beslutades om ett nytt besök vid själva byggnadenNovartis som skulle klassas. Vid nästa besök utfördes av examensarbetarna mätningar på ventilationsflödet vidbyggnadens tilluftsfläkt och en del stickprov på frånluftsdonen ikontorslandskapet med en luftflödesmätare. De utförde även mätningar avvattentemperaturen vid handfatet på tre våningar, samt bedömde ljudmiljön enligtmiljöklassningssystemets instruktioner. Därefter utfördes klassningen av byggnaden Novartis baserat på insamladeuppgifter. Resultatet innefattar en redovisning av utförda beräkningar ochresultatet av enkätundersökningen i EcoEffect.</p><p>Miljöklassningen kan användas vid projekteringen av byggnader för att få en brabalans mellan dess funktioner, men EcoEffect har en fördel då den viktar hurallvarliga olika problem är i byggnaden. Novartis har goda kvaliteter för inne- och utemiljö men den har problem med atthålla god kvalité för det termiska klimatet. Ventilationssystemet fungerar väldigt bra då den håller låg energiförbrukningtrotts hög solvärmelast, som kräver kylning, och då byggnaden inte har specielltlåga transmissionsförluster. Ventilationssystemet borde kunna användas för atthålla låg energiförbrukning i andra kontorshus.</p>

<p>An energy study has been performed on two blocks in an area called Gävle Strand. The buildings are owned by a tenant-owner’s association called brf Carolina and were built by the company Skanska 2008. The builder as well as brf Carolina are pussled by the fact that electricity use is higher than expected while heating is less. Skanska is also very interested in finding out how much heat recovery from stale exhaust air through a geo-thermal heat pump is contributing to the general heating requirement and energy balance in four out of the ten buildings located on the properties.</p><p>To find possible answers to the higher electricity use a literature survey on user behaviour was conducted. Simulations were executed in the energy simulation program BV2 testing the efficiency of a mechanical ventilation system with fans dispatching the used stale air with heat recovery through the geo-thermal heat pump in comparison to a HRV-system. As BV2 can’t simulate heat pumps its impact was instead calculated manually and added to the result from BV2.</p><p>The result show that there are significant differences in both water and electricity use between households. The mean value in brf Carolina is also higher for both water and electricity use than the typical pattern value most commonly used in energy simulations for new buildings. The simulations and calculations show that a HRV-system is practically equal to the system chosen for these buildings. The geo-thermal heat pump make a substantial contribution to the heating requirements but also increases the electricity use in comparison to the HRV-system.</p><p>The buildings over all have a good energy performance. The chosen heat recovery system is working well. If the source for energy is also valued a HRV-system is still preferable since it requires less electricity.In regards to user behaviour the under floor heating installed in the bathrooms and operated by the occupants is very likely to have a substantial impact on the higher than average electricity use. There are however many other factors that could have an impact on energy use due to behaviour factors. This is also a factor when varations between households are viewed.</p><p>Key words; energy, energy simulation, user behaviour</p>

<p>I en tid där vår miljömedvetenhet och vårt energianvändande får allt större utrymme ställs allt högre krav på de alla de material som vi använder oss av. Ett område där energianvändandet har fått allt mer fokus är byggbranschen. Med EU:s direktiv 2002/91/EG blir kravet på att våra byggnader ska vara energieffektiva allt större. Även timmerhuset som har tusenåriga traditioner måste klara de energikrav som vi har på 2000-talet. Boverket har utifrån direktivet fastställt nya krav som säger att hus belägna i den norra klimatzonen får ha en lägsta energianvändning av 130 kWh/år och 110 kWh/år i den södra.</p><p>Endast 8” timmerhuset beläget i den södra klimatzonen klarar Boverkets krav på 110 kWh/år.</p><p>Uppsatsen analyserar fem energisparande åtgärder:</p><p>• Användning av grövre timmer</p><p>• Utvändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolering</p><p>• Invändig tilläggsisolera av den norra väggen samt endast på de ställen där timmerväggen ändå inte kommer att vara synlig:</p><p>- Badrum</p><p>- Kök</p><p>• Dubbel timmervägg med isolering emellan</p> / <p>In a time where our environmental awareness and our use of energy gets more and more attention, grows the demand requirements on all the materials that we use. An area where the focus on etc the energy consumption has increased is the construction industry. With EU´s directive 2002/91/EG the demand energy efficient requirements gets even higher. Even the timberhouse that has traditions for over a 1000 years has to make the demand requirements that we have in the 21-century. Boverket has on the basis of the directive</p><p>established new demands that say that houses located in the northern climate zone gets to have a maximum energy consumption of 130 kWh/year and 110 kWh/year in the southern climate zone.</p><p>Only the 8” timberhouse located in the southern climate zone made the demand requirements on 110 kWh/year.</p><p>The report analyses five different energy saving alternatives;</p><p>• Use of rougher timber</p><p>• Externally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation</p><p>• Internally addition isolation of the northern wall and only on thoose walls where the timberwall neverhteless is gonna be visible:</p><p>- Bathroom</p><p>- Kitchen</p><p>• Doubble timberwall with isolation inbetween</p>

<p>Detta examensarbete syftar till att undersöka vilken kunskap som fastighetsägare har om passivhus samt om det finns någon marknad för detta koncept i Örebro län.</p><p>Miljö- och klimatproblemen i världen blir allt större och ett resultat av detta är den ständigt cirkulerande debatten om passivhus.  Lågenergihus är en nödvändig lösning för att energianvändningen ska kunna minskas, då bostadssektorn står för cirka 40 % av Sveriges totala energianvändning. Passivhus är en utveckling av lågenergihuset som byggs utan konventionellt uppvärmningssystem och har en låg energianvändning. Asplunds Bygg i Örebro bygger nu våren 2009 de första passivhusen i Örebro.</p><p>Examensarbetet inleddes med att fastighetsägare kontaktades och intervjuer bokades. De muntliga intervjuerna genomfördes under en fyra veckors period på respektive fastighetsägares kontor. En egen fördjupning i ämnet gjordes parallellt med intervjuerna genom att studera passivhus i bl.a. litteratur, artiklar och på Internet. Resultatet av intervjuerna sammanställdes, jämfördes och analyserades utifrån syftet med arbetet.</p><p>Fastighetsägarna är positivt inställda till konceptet och anser att energifrågan är viktig, men kunskapen kring passivhus hos vissa är bristfällig. Avslutningsvis konstateras att utifrån resultatet av intervjuerna så verkar det som att det finns en framtida marknad för passivhus i Örebro län.</p><p>Nyckelord: passivhus, lågenergihus, energianvändning, ventilationssystem, värmeåtervinning, tjock isolering.  </p> / <p>This project aims to study the knowledge that property owners have of passive houses and if there is a market for this concept in Örebro County.</p><p>Environmental and climate problems in the world are growing and a result of this is the constant circulating debate of passive houses. Low-energy houses are a necessary solution to reducing energy consumption, then the housing sector accounts for about 40 % of Sweden´s total energy use. Passive houses are a development of the low-energy house built without conventional heating systems and have a low energy use. Asplunds Bygg in Örebro is now building the very first passive houses in Örebro this spring 2009.</p><p>The project began with contacting property owners to book interviews. The interviews were carried out over a four week period at the respective property owner's office. An independent in-depth were made parallel to the interviews by studying passivhus in literature, articles and on the Internet. The results of the interviews were compiled, compared and analyzed based on the purpose of the work.</p><p>Property owners are receptive to the concept and believe that the energy issue is important, but that knowledge into passive houses of some is poor.  Finally found that from the results of the interviews it seems that there is a future market for passive houses in Örebro County. </p><p>Keywords: passive houses, low-energy houses, energy use, ventilation system, heat recovery, thick insulation.  </p>

<p>Idag bor ungefär en tredjedel av jordens befolkning i hus som är byggda av lera. I Sverige byggs det endast i liten skala med detta byggmaterial och då främst i egen regi. De människor som sysslar med detta tror att leran har goda egenskaper som byggnadsmaterial, bland annat en god värmelagringsförmåga. När det idag byggs hus sätts stort fokus på att husens U-värden ska vara så låga som möjligt medan man bortser ifrån konstruktionens värmelagringsförmåga. En massiv lervägg utan isolering får ett högt U-värde, vilket man idag vill undvika. I BBR ställs krav på en byggnads energiförbrukning och på ett U-medelvärde för dess klimatskal. I detta arbete undersöktes det om leran har såpass goda egenskaper vad gäller värmelagring att det kan kompensera för dess höga U-värde och se hur värmelagringsförmågan och värmeledningen samverkar. Syftet var att se om det är möjligt att bygga ett hus med lerväggar i Sverige som klarar BBR:s krav på energihushållning och målet var att redovisa en vägg av lera som klarar detta.</p><p>För att värmelagringen ska fungera krävs i huvudsak två saker; bra värmelagringsförmåga i klimatskalet och att inomhustemperaturen svänger. Svängning i temperaturen inomhus uppkommer av så kallad gratisvärme från personer, hushållsapparater och solinstrålning. Under de delar av dygnet då gratisvärmen är stor kommer det att bli ett överskott av energi. Meningen är att väggarna ska ta upp den energin och lagra den till ett tillfälle då det är kallare inne och då avge den. På detta sätt görs en energibesparing samtidigt som komforten ökar i och med att temperatursvängningarna dämpas.</p><p>De tillfällen då väggen är varmare än inomhustemperaturen kommer energi att avges från väggen. Mängden av denna energi kallas värmetröghet och har enheten kJ/m². För att få fram denna energimängd användes en fördjupad metod inom värmelagring. Metoden går ut på att väggen delas in i flera skikt och värmetransporterna mellan varje skikt räknas ut. I och med denna förflyttning av energi så kommer temperaturen i varje skikt att ändras. Dessa beräkningar görs på 24 timmar jämnt uppdelat i tidssteg. I de fallen då det finns en värmetröghet kommer temperaturen i det innersta skiktet vid ett eller flera tidssteg att överskrida inomhustemperaturen, och därmed avge energi. Energin från de olika tidsstegen summeras för att få den totala värmetrögheten. Dessa beräkningar gjordes i Excel.</p><p>Den andra delen, förutom värmelagring, som är viktig i dessa energiberäkningar är U-värdet. Även detta räknades ut i Excelprogrammet.</p><p>För att se hur U-värde och värmetröghet samverkar räknades energiförbrukningen ut för ett hus där väggkonstruktionen varierades. Genom att hålla alla värden konstanta utom just värmetrögheten och U-värdet kunde skillnader observeras. Den konstanta indatan skapades genom att anta en fiktiv villa som motsvarar en svensk ”medelvilla”. Data för denna byggnad matades sedan in i ett energiberäkningsprogram, gjort av Jens Beiron, för att få fram dess årliga energiförbrukning. Dessa resultat jämfördes sedan med det norra och södra kravet på energihushållning som ställs i BBR.</p><p>Två fall sattes upp, i det första fallet gjordes en jämförelse mellan en massiv lervägg och en träregelvägg. Det andra fallet gick ut på att optimera lerväggen (isolera), om denna inte skulle klara BBR:s krav vad gäller energihushållning.</p><p>Resultatet från fall 1 visade att en massiv lervägg inte skulle klara kravet om den inte hade en tjocklek på 1800mm (norra zonens krav) och 4800mm (södra zonens krav). Väggen behövde en tjocklek på minst 720mm för att överhuvudtaget ge tillbaka värme till rummet. Träregelväggen däremot klarade kravet med en isoleringstjocklek av 500mm (södra zonens krav) och 200mm (norra zonens krav). För att ge tillbaka värme behövde väggen ha en isoleringstjocklek på 250mm.</p><p>I fall två testades en lervägg med 100mm cellplast och 200mm cellplast med den sammanlagda väggtjockleken på 400mm i båda fallen. Värmetrögheten var god i båda fallen så länge inte isoleringen sattes på insidan av väggen då den bidrog till att ingen värme kunde transporteras in i konstruktionen. Den varianten med 100mm isolering klarade den norra zonens krav medan den med 200mm isolering även klarade det södra kravet.</p><p>Av resultaten kunde man se att en konstruktion måste ha ett någorlunda lågt U-värde för att kunna lagra värme från ett tillfälle till ett annat. Detta beroende på att värmegenomgångsmotståndet annars blir så pass litet att värmen istället transporteras rakt igenom väggen. En massiv lervägg skulle under detta arbetes förutsättningar inte klara kraven. En isolerad lervägg skulle däremot kunna göra det.</p><p>Träregelväggen får ett lågt U-värde men låg värmetröghet medan den isolerade lerväggen får ett högre U-värde fast hög värmetröghet samtidigt som båda dessa klarar kraven. Detta visar att värmetrögheten faktiskt kan kompensera ett lägre U-värde.</p>