Undersökningar kring hur buller och höga ljudnivåer i skolan påverkar elever och pedagoger är något som det inte har gjort särskilt mycket forskning kring. Som metod valdes en enkätundersökning om och hur lärare upplever samt handskas med buller, ljudnivåer och ljudmiljön i skolan. Enkätundersökningen genomfördes på fyra skolor i skolår f-9. Enkätundersökningen besvarades av 50 lärare bosatta i en mellansvensk kommun. Enkätundersökningen påvisar hur lärarna ser på ljudmiljön på sina arbetsplatser. Valet föll på just enkäter då vi ville nå ett större antal respondenter för att få en så vid bild av område som möjligt. Då ljudnivån ofta är hög i skolan och påverkar både lärares och elevers vardag på olika sätt. En god ljudmiljö påverkar hälsan och inlärningen men den påverkar också arbetsförmåga och stress. Syftet med studien var dels att titta närmare på vilka uppfattningar som yrkesverksamma lärare har kring hur problemet med buller är i skolan samt hur stort problemet är. Vi ville också undersöka vilka kunskaper lärarna har i ämnet, då vi tror att dessa två påverkar varandra. Vi ansåg att undersökningsområdet var viktigt då det handlar om att belysa ett problemområde inom skolan som ofta hamnar i skymundan men som eventuellt skulle kunna leda till stora konsekvenser om det inte tas mer på allvar. Litteraturstudien betonar vikten av en god ljudmiljö i skolan. Samtliga författare är eniga om att ljudmiljön måste bli bättre men har olika förslag på hur det skulle kunna gå till. Resultatet visar att lärarna är väl medvetna om bullerproblemen som finns på skolan men de verkar inte ha redskapen och ekonomin att genomföra sina kunskaper i handling. Vi har försökt undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar didaktiskt med ljudmiljön i skolan. Det vi har kunnat konstatera genom vår undersökning är att det behövs mer didaktiska kunskaper bland lärarna kring hur de aktivt kan arbeta med ljudnivåer. Vi anser också att lärare behöver konkreta tips och idéer för hur de kan arbeta med ljudmiljön i skolan. Inom det didaktiska området ljudmiljö, finns idag obefintligt med tidigare forskning. Vår slutsats av undersökningen är att lärare idag behöver stöd, kunskap, resurser och utbildning för att kunna uppnå en god ljudmiljö på sitt arbete både för sig själva och för elevernas skull

No description available.

Sammanfattning Syftet med uppsatsen är att mäta ljudnivån under lektioner i idrott och hälsa och undersöka vilka faktorer som påverkar den samt om arbetsmiljöverkets insatsvärden överskrids. 1. Hur ser den ekvivalenta respektive maximala momentana ljudnivån ut under en lektion i idrott och hälsa? 2. Hur påverkas ljudnivån under en lektion i idrott och hälsa av salens storlek, gruppens storlek, årskurs, aktivitet och musik? Metod Vi har med hjälp av decibelmätare registrerat ljudnivån i två idrottssalar under pågående lektioner i ämnet idrott och hälsa. Det som i huvudsak observerades var den ekvivalenta A-vägda ljudnivån samt maximal A-respektive C-vägd ljudnivå. I kombination med dessa mätningar observerades även vilka faktorer som påverkade ljudnivån. Resultat Resultaten visar att ljudnivån är hög men utifrån underlaget vi har går det inte att påvisa om den ekvivalenta ljudnivån för en åttatimmars arbetsdag överstiger arbetsmiljöverkets insatsvärden på 80 respektive 85dB. Att döma av resultaten i den här studien är det svårt att peka på en specifik faktor som är avgörande för ljudnivån. Svårigheten i att bestämma vilken faktor som är avgörande uppstår då alla undersökta faktorer samvarierar. Slutsats Vi upplever att detta ämne är väldigt komplext och att det finns många variabler att ta hänsyn till vad gäller ljud och dess påverkan på oss människor. Mätning av ljudnivån ger inte nödvändigtvis en rättvis bild av störningseffekten.

Syftet med studien är att ta reda på hur buller i förskolan påverkar den pedagogiska verksamheten, med utgångspunkt från pedagogers upplevelser och erfarenheter av ämnet. Studien utgår från intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan och en observation på en förskoleavdelning. Bakgrunden bygger på information samlat från böcker, tidskrifter och webbsidor. Buller i förskolan anses av informanterna vara ett problem eftersom både barn och pedagoger far illa av att varje dag vistas i en miljö med hög ljudnivå. Det leder bland annat till att både barn och vuxna blir stressade, koncentrationsförmågan blir försämrad samt att det kan leda till hörselnedsättningar. Det är pedagogens uppgift att skapa en bra ljudmiljö där man kan bedriva en bra pedagogisk verksamhet. I en väl fungerande förskola ska det finnas utrymme för varierande aktiviteter. Barn har behov av dels lugna och tysta aktiviteter men även av fysiska och livliga aktiviteter som gärna blir högljudda. Vi vet att barn låter när de leker och att de måste tillåtas att leka högljudda lekar även i förskolan. Vi anser att man som pedagog inte ständigt ska försöka att dämpa barnen, då det kan störa deras leklust. Det är inte barnen som ska anpassa sig efter omgivningen utan det är omgivningen som ska anpassas efter barnen. Vi tycker att det är viktigt att rum i förskolan inreds med ljudabsorberande material på väggar, golv och i taken. Då kan barnen leka livliga lekar utan att orsaka en hög bullernivå.

Bakgrund: Buller är benämningen på icke önskvärda ljud och blir skadliga när ljudnivåerna blir tillräckligt höga. Effekterna av bullerexponering är många. Höga ljudnivåer förekommer bl.a. inom förskolor. Trots att detta är allmänt känt saknas det en del forskning kring hur just förskolepersonal upplever och påverkas av den höga ljudnivån på arbetet. Syfte: Syftet med studien är att undersöka ljudnivån på en förskola samt hur förskolepersonalen upplever och påverkas av ljudmiljön på arbetet. Metod: En egen tillverkad enkätundersökning riktad till förskolepersonal samt dosmätning genomfördes på en småbarnsavdelning och en äldrebarnsavdelning. Enkäten berörde frågor gällande ljudnivån på förskolan samt förskolepersonalens upplevelse och påverkan. Resultat: De ekvivalenta ljudnivåerna på småbarnsavdelningen låg mellan 73,2 – 78,5 dB(A) och på äldrebarnsavdelningen 71,7 – 78,1 dB(A). Impulstoppvärdena på småbarnsavdelningen låg mellan 110,6 – 135,7 dB(C) och på äldrebarnsavdelningen 116,5 – 143,4 dB(C). Majoriteten av förskolepersonalen upplever hög ljudnivå på arbetet dagligen. Slutsatser: Resultatet visar att förskolepersonalen inte utsätts för högre ekvivalenta ljudnivåer än tillåtet. Trots detta upplever majoriteten av förskolepersonalen att de dagligen utsätts för höga ljudnivåer på arbetet. En orsak till detta kan vara att impulstoppvärdena i vissa fall överskrider insatsvärdena. Denna studie är dock inte representativ för populationen, utan är enbart en deskriptiv studie för denna specifika förskola.

This study aims to analyze the risks with building new households between railroads and shore, the focus of the study lays on Öbacka strand in Umeå municipality. The study also investigate if a land use conflict has taken place and how it was handled. The paper is based on different documents that was central for the work of planning the households and some interviews with operators that was highly involved with the planning of the area. The results shows that there is several risks with establishing new household between railroads and shores. Mainly because of the exposure of noise from the railways, though the risk for impact on the living environment for animals were low in this case there is a generally risk that it could get negative effects. It also a very important that the availability to the shore is secured. Planning in this type of area involves a great number of operators can easily cause a conflict due to the different perspectives on how the land should be used in the future, and also because of protecting different interests / Denna studies syfte är att redogöra och analysera riskerna med att etablera nya bostäder mellan järnvägar och stränder, studien fokuserar på området Öbacka strand i Umeå kommun. Studien undersöker även om en konflikt har funnits och hur detta har hanterats. Studien är av kvalitativ art och baseras på plandokument som var centrala för planeringsarbetet av de nya bostäderna och intervjuer aktörer som var väldigt involverade i planeringen för området.          Resultatet visar att det finns ett antal risker med att etablera nya bostäder som ligger mellan järnvägar och risker. De huvudsakliga riskerna beror på exponeringar av buller från järnvägar, trots att det inte fanns större risker att djur- och växtlivets livsförhållanden skulle drabbas negativt i detta fall finns det en generell risk som kan ge negativa effekter. Det är också väldigt viktigt att säkra tillgängligheten för människor till stränderna. Denna typ av planering involverar många olika aktörer vilket kan lätt ge upphov till en konflikt som grundar sig ska nyttjas i framtiden, även på grund av att många intressen ska skyddas.

Syftet med denna studie var att mäta och jämföra de bullernivåer som en passagerare utsätts för på SL:s pendelbåtslinje 80, Sjövägen, med SL:s busslinjer 443 och 76. Sträckan Nacka Strand – Nybroplan var lämplig för att båda fordonens start och slutpunkt är belägna nära varandra och båda trafikslagen är valbara alternativ för passageraren.  I denna studie genomfördes bullermätningar ombord i enheten dB(A) med en loggande ljudtrycksmätare.  Studien genomfördes som en fallstudie där metoden designades för att undersöka ljudnivån under en normal resa. Resultatet redovisas med hjälp av framräknade medelvärden och diagram från mätinstrumentet.  Slutsatserna som drogs var att bullernivåerna på både pendelbåtarna och bussarna var likvärdiga trots ett stort antal variabler. Ljudnivån i passagerarutrymmet visade sig ha en tydlig koppling till fordonets hastighet och motorbelastning. En annan slutsats var att ökat passagerarantal i passagerarutrymmet verkar ha en dämpande effekt på ljudnivån ombord.

Bakgrund: Barnmiljöhälsorapporten 2013 indikerade att 12-åringarna i Jönköpings län känt sig besvärade av ljud i skolmatsalen. Att besväras av ljud är samma sak som att utsättas för buller. Buller har förmåga att aktivera kroppens stressystem och ljud kan bl.a. leda till ökad frisättning av kortikotropinfrisättande hormon, (CRH). Ett hormon som påverkar mag- och tarmkanalen på flera olika sätt som troligen är negativt.  Ljudstörning har förmåga att påverka hälsan hos de som utsätts, buller utgör en hälsorisk. Syfte: Syftet med detta arbete är att studera sambandet mellan bullerstörning i skolmatsalen och självskattad hälsa hos 858 12-åringar i Jönköpings län som deltagit i Barnmiljöhälsoenkäten 2011. Metod: Analyser av data från Barnmiljöhälsoenkäten 2011 där upplevelse av ljudstörning i skolmatsalen satts i relation till självskattad hälsa. Resultat: 12-åringarna i Barnmiljöhälsoenkäten 2011 i Jönköpings län som störts mest av ljud i skolmatsalen har en sämre självskattad hälsa än de som störts mindre eller inte alls av ljud i skolmatsalen. Slutsats: För att skapa bättre förutsättningar för en god hälsa hos barn bör fler studier utföras där de stresshormoner ljud kan öka frisättningen av och dess hälsoeffekter utreds. Detta eftersom denna studie indikerar en sämre självskattad hos de deltagare som upplever ljudstörning i skolmatsalen. / Background: The child health report of 2013 was undertaken in the district of Jönköping, Sweden. The results of this survey indicated that the 12 year olds that participated in the study were bothered by the noise in the dining area of their school. An elevated level of noise can affect the human body in a negative way, and can lead to an increased level of stress. Exposure to elevated levels of noise gives enhanced excretion of corticotrophin releasing hormone (CRH). CRH is a hormone that can have a negative impact on the normal function of the gastrointestinal tract. Elevated noise will affect the health of people being exposed, and entails a health hazard. Aim: The aim of this study was to evaluate the relationship between the noise in school dining areas and the self reflected health of 858 12 year old students from the district of Jönköping, Sweden. Method: The analysis was based on a child health survey 2011; evaluating the student´s reflection of the exposure of noise in relation to their own estimated health status. Results: The results from the child health survey 2011 did show that the students being most affected by noise also experienced a lower self reflected health compared to the students less affected by noise in the school dining area.  Conclusion: The findings of this study indicate that students experience an overall lower level of health if they feel negatively affected by noise. To be able to improve child health, further research needs to be undertaken regarding this issue. The effects of stress hormones need to be investigated further, as well as the relationship between excretions of stress hormones in the body and the level of surrounding noise.

Diss. (sammanfattning) Göteborg : Göteborgs universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Umeå : Umeå universitet, 2006. / Härtill 5 uppsatser.