Social oro och sociala riskfaktorer är något som finns i alla samhällen. Social oro är olika typer av utfall eller angrepp på det som samhällets institutioner anser skyddsvärt. Sociala riskfaktorer är däremot de negativa omständigheterna som påverkar att social oro överhuvudtaget uppstår. För att besvara studiens frågeställning: ”Hur kan socioekonomiska och sociodemografiska indikatorer för arbete mot social oro på kommunal nivå, visualiseras i en dashboard-prototyp?” är det framför allt viktigt att ta reda på vilka indikatorer som faktiskt skall ingå i en sådan prototyp samt ta reda på vilka behov kommunerna har och belysa hur en dashboard kan uppfylla dessa behov. Frågeställningen besvaras med en kvalitativ metodansats bestående av datainsamlingsmetoden intervjuer samt en mindre omfattande litteraturundersökning på det material som ingått i litteraturgranskningen innehållande olika indikatorer. Intervjuerna genomfördes för att komma i direkt kontakt med kommunerna och undersöka vilka behov som finns i arbetet i dagsläget, vilka indikatorer som mäts i dagsläget och utöver det ta reda på andra kringliggande frågor som vilken data som finns tillgänglig och till exempel vilka förbättringsmöjligheter som respondenterna tycker sig se i det nuvarande arbetet. Detta för att kunna identifiera ifall en dashboard skulle kunna uppfylla dessa behov. En mindre omfattande litteraturundersökning genomfördes parallellt för att ta reda på vilka indikatorer som förekom i flest antal unika källor i litteraturgranskningen för att på det sättet kunna styrka trovärdigheten om generaliserbarheten för resultatet explicit gällande framtagning av indikatorer. Detta eftersom antalet respondenter ansågs vara för få för att skapa trovärdighet om generaliserbarhet i denna fråga. För att analysera kvalitativa data användes analysmetoden innehållsanalys vilken går ut på att korta ner innehåll till dess innersta kärna genom att identifiera mönster i innehållet som sedan tilldelas olika teman. Mönster och teman kallas i studien undertema och grundtema. För att kunna presentera resultatet av litteraturundersökningen på ett begripligt sätt gjordes innehållsanalysen i Excell. Enskilda indikatorer som ingått i studiens litteraturgranskning kategoriserades där i undertema och grundtema och data visualiserades genom användandet av Tableau. Resultatet av studien är ett antal indikatorer som tillsammans anses utgöra det mest grundläggande behovet av mätningar hos kommuner för att skapa en överblick av sociala riskfaktorer och social oro. Resultatet inkluderar också vilken typ av dashboard layout och vilket syfte dashboarden skall ha inom kommuner och varför. Dessutom skapades en dashboard-prototyp utefter de slutsatser studien kommit fram till.

no / Smart Sustainable Cities (SSC) consist of multiple stakeholders, who must cooperate in order for SSCs to be successful. Housing is an important challenge and in many cities, therefore, a key stakeholder are social housing organisations. This paper introduces a qualitative case study of a social housing provider in the UK who implemented a business intelligence project (a method to assess data networks within an organisation) to increase data quality and data interoperability. Our analysis suggests that creating pathways for different information systems within an organisation to ‘talk to’ each other is the first step. Some of the issues during the project implementation include the lack of training and development, organisational reluctance to change, and the lack of a project plan. The challenges faced by the organisation during this project can be helpful for those implementing SSCs. Currently, many SSC frameworks and models exist, yet most seem to neglect localised challenges faced by the different stakeholders. This paper hopes to help bridge this gap in the SSC research agenda.

The public sector, particularly healthcare organisations are under ever increasing pressure to do more with less. This coupled with the need to keep up to the constant technological changes and ever increasing abundance of information has led to many public sector organisations adopting Business Intelligence (BI) in order to leverage business value and improve decision-making. However, many organisations such as the National Health Service (NHS) continue to fail in their Information Technology (IT) related initiatives. While the rise of BI and its growing influence in organisations has attracted much academic attention, this has largely been from architectural, design and technological perspectives, whilst little is known about how BI is used by various organisational actors to reach decisions, nor much is understood regarding its resulting impact on organisational power dynamics. Thus, there remains an under researched area of discussion in the literature from the perspective of BI users. While studies report how BI can impact organisational effectiveness, facilitate data driven decision making and supposedly overcome intuitive decision making, the extent to which BI impacts and alters power dynamics between organisational actors across the organisation has received little attention. Accordingly, this research adopts a qualitative case study approach to explore power resulting from BI use within a large NHS trust by conducting 30 semi-structured interviews consisting of operational managers and BI analysts. Through taking a human-centric approach, this research uncovers how BI is altering power dynamics between organisational actors, whereby BI analysts are becoming increasingly influential as a result of their analytical skills. It was found that operational managers are becoming more reliant upon data analysts, resulting in the analysts having more and more influence. However, this research finds it is only when the analysts supplement their technical skill-set with their institutional knowledge, that they have the ability to influence and enact power within the organisational settings. The research also offers insights into the contestations and conflicts which arise from the use of BI, between operational managers and analysts as well as between in-house analysts, based in the operation setting and the centralised analysts, operating across the entire trust. Accordingly, this research empirically validates a BI Power Enactment Framework and proposes the BI Power Matrix, which may assist policy makers in identifying determining key factors which are contributory to the success or failure of technological initiatives.

Ett Business Intelligence-verktyg är ett system som tar vid där ett affärssystem slutar och som utvecklats för att stödja användare på ledningsnivå att exportera, strukturera samt analysera data och information från andra system. Karlstads universitets BI-verktyg, Kuli, är ett exempel på ett sådant system som hämtar data från flera olika databaser inom universitetet. Men för att systemet ska kunna fylla sitt syfte är användarnas kunskap och användning avgörande.Syftet med denna kandidatuppsats har varit att just bidra med kunskap om systemanvändningen av Kuli till systemförvaltarna. Mina frågeställningar gällde: (1) hur systemet används och (2) användares attityd till systemet. En semistrukturerad intervjuform användes för att utforska olika användares perspektiv och roller, där intervjuguiden bestod av öppna frågor som gav intervjupersonen utrymme att beskriva sina uppfattningar fritt.Studien baseras på sex intervjuer och resulterade i ett förslag på modell som visar på två huvudsakliga syften med användningen, tre olika varianter av användare samt en kombination av syfte och användare som mynnat ut i två idealtyper. Resultaten visade bland annat på systemets utvecklingspotential och behovet av utbildning hos användarna. Uppsatsen avslutas med förslag på förbättringar som exempelvis tidsstämpel när data hämtas in och ett mer användarvänligt gränssnitt. Dock är undersökningen baserad på ett begränsat antal deltagare och bör kompletteras med ytterligare studier som innefattar fler deltagare samt studier av systemets funktioner för användarloggar. Nyckelord: BI, Business Intelligence, ekonomistyrning, användbarhet, användaracceptans.

No / Smart Sustainable Cities (SSC) consist of multiple stakeholders, who must cooperate in order for SSCs to be successful. Housing is an important challenge and in many cities, therefore, a key stakeholder are social housing organisations. This paper introduces a qualitative case study of a social housing provider in the UK who implemented a business intelligence project (a method to assess data networks within an organisation) to increase data quality and data interoperability. Our analysis suggests that creating pathways for different information systems within an organisation to ‘talk to’ each other is the first step. Some of the issues during the project implementation include the lack of training and development, organisational reluctance to change, and the lack of a project plan. The challenges faced by the organisation during this project can be helpful for those implementing SSCs. Currently, many SSC frameworks and models exist, yet most seem to neglect localised challenges faced by the different stak

Denna forskningsrapport undersöker hur företag kan dra nytta av en chattbot inom ett BusinessIntelligence (BI) system. Rapporten fokuserar på implementeringen av en chatbot med LargeLanguage Models (LLM) inom ett BI system och dess inverkan på användarupplevelsen ochverksamhetsutvecklingen. Genom en fallstudie och semistrukturerade intervjuer undersökerförfattarna användarnas uppfattning om chattboten. Resultaten visar att användarna överlag haren positiv inställning till implementationen av en chattbot och att användarupplevelsen ärmestadels positiv. Forskningen betonar även vikten av automatiserad validering och delning avkonfigurationer för att stärka användarnas förtroende för chattboten. Studien ger insikter kringhur chattboten kan utveckla verksamheten och hur chattboten påverkar användarupplevelsen. / This research report examines how companies can benefit from a chatbot within a BusinessIntelligence (BI) system. The report focuses on the implementation of a chatbot using LargeLanguage Models (LLM) within a BI system and its impact on user experience and businessdevelopment. Through a case study and semi-structured interviews, the authors investigate users'perceptions of the chatbot. The results indicate that users generally have a positive attitudetowards the implementation of a chatbot and that the user experience is mostly positive. Theresearch also emphasizes the importance of automated validation and sharing of configurationsto strengthen users' trust in the chatbot. The study provides insights into how the chatbot candevelop the business and how the chatbot affects user experience.

The primary object is to make an exploration of and to examine in detail the practice of industrial espionage and surveillance. Many people, while they may be aware of the existence of such a practice, have only a limited knowledge of the ramifications inherent in it. This study, then, will seek to localize and to classify the facts on the subject of espionage and surveillance of the union activities of workers. An attempt will be made to present the facts in such a way that one who is completely unaware of the existence of the practice may also be made to know the significance of industrial espionage and surveillance by reading this paper.

Möjligheten att ta snabba och välinformerade beslut är en framgångsfaktor för företag. Det kan dock vara utmanande för beslutsfattare att sålla bland mängden information och här kan dashboards vara värdefulla verktyg. Det finns en betydande mängd fallstudier kring tillämpningen av dashboards inom olika branscher, men det saknas exempel på hur verktyget kan användas för projektstyrning av systemutvecklingsprojekt. Denna fallstudie har undersökt hur dashboards kan användas för att stötta beslutstagare i verksamheter som bedriver systemutvecklingsprojekt där projekten har beroenden sinsemellan och kräver synkronisering, genom att förbättra insynen i projekten. Studien genomfördes genom att samla in data via kvalitativa intervjuer, med syftet att erhålla en detaljerad förståelse för olika beslutfattares informationsbehov samt deras resonemang vid beslutsfattande. Utifrån analysen identifierades fyra övergripande teman som lyftes under intervjuerna: översikt av projekt, lämplig abstraktionsnivå, identifiering av hinder och koppling av aktiviteter till krav. Dessa teman består av flera delkrav, som är relevanta för styrningen av systemutvecklingsprojekt. Resultatet av studien tyder på att det finns utmaningar när det gäller att uppnå fullständig insyn i projekten och att informationsbehovet varierar beroende på beslutsfattarnas nivå i verksamheten. Studien identifierar också nyckeltal som kan vara relevanta vid implementering av en dashboard och presenterar ett förslag på hur en sådan dashboard skulle kunna utformas för att stödja insyn i verksamhetens projekt.

Svenska chefer lever med att de ständigt måste ta beslut. Besluten kan handla om dagen till hur man strategiskt planerar för år framöver. Inom beslutsfattandet har data blivit en alltmer värderad tillgång för företag, då de kan ta mer välgrundade beslut och få konkurrensfördelar. Strategisk planering utgör ryggraden för flera organisationer och att ta beslut för att följa den strategiska planen är inte alltid det lättaste. Business Intelligence (BI) erbjuder ett beslutstöd i form av data, vilket används mer frekvent av chefer numera. Även om det finns forskning inom områdena strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI fann vi ett forskningsgap. Gapet innefattar att de klassiska teorierna inom strategi är svårare att tillämpa utifrån den digitaliseringstakt samhället har, och hur olika sätt att inhämta och bearbeta information påverkar strategisk planering är outforskat. Tillsammans innebär det att det saknas en förståelse på hur BI kan användas i strategiska processer.  Studiens syfte är således är att identifiera fördelar och utmaningar som chefer står inför i deras strategiska planering och beslutsfattande, samt belysa hur BI kan användas för att förbättra dessa strategiska processer inom företag. Vi har en förhoppning om att studien ska leda till en förbättring i beslutsfattandet och företags strategiska utveckling, och utifrån syftet har följande forskningsfråga undersökts:  Hur arbetar chefer med strategisk planering och strategisk beslutsfattning och hur kan Business Intelligence användas i dessa två strategiska processer? Befintliga teorier har presenterats i den teoretiska referensramen kring studiens tre huvudområden: strategisk planering, strategisk beslutsfattning och BI. Studien är av kvalitativ karaktär med ett interpretivistiskt synsätt och har använt sig av ett induktivt angreppssätt. Sju semistrukturerade intervjuer har genomförts med chefer i olika branscher och organisationer. Efter intervjuerna har varje intervju transkriberats och den insamlade datan från dessa intervjuer har analyserats tematiskt och genererade fyra teman som studiens resultat grundar sig på. Studiens slutsatser visar att chefer får bättre stöd av BI i deras strategiska processer och att studiens respondenter tar beslut utifrån vissa faktorer. En konceptuell modell har tagits fram som visar på hur studiens tre huvudområden samspelar med varandra. Ur dessa områden kan en synergi skapas vilket blir strategisk intelligens. Vidare visar modellen hur BI:s implementering i strategisk planering och beslutsfattande kan leda till att de blir mer pricksäkra, snabba, tydliga och effektiva. När nämnda förbättringar adderas till den strategiska grunden menar vi att resultatet av strategisk intelligens blir en avancerad strategisk grund. Slutligen ger studiens resultat praktiska rekommendationer för hur chefer kan använda BI i strategisk planering och beslutsfattning. Detta genom att ha identifierat fördelar och utmaningar med BI i nämnda strategiska processer, samt hur det kan leda till att processerna blir mer effektiva.

Digitaliseringstrenden har på senare tid medfört utmaningar för organisationer, genom ett allt större fokus på möjligheten att hantera komplexa data och information. Affärsverktyg såsom Business Intelligence (BI) erbjuder möjliga lösningar på dessa problem. Den här studien undersöker Business Intelligence, med fokus på kritiska framgångsfaktorer för BI, som fördelas till tre kategorier; organisatoriska, tekniska, och personalmässiga faktorer. Genom en kvalitativ studie undersöktes vilka faktorer som är allra viktigast för organisationer att ta i beaktning vid användning och förbättring av Business Intelligence. Resultatet indikerar att flera av de i litteraturen signifikanta framgångsfaktorer för BI-implementering även är kritiska för fortsatt integration inom organisationen. Däremot upptäcktes indikationer på att datakvalitet särskiljer sig som mest kritiska faktorn när det gäller BI-framgång, och att den faktorn ligger till grund för flera möjliga förbättringsfaktorer, samtidigt som det finns en rad grundförutsättningar som också måste uppfyllas.