En digital Born Global expanderar tidigt efter sitt grundande till nya internationella marknader, trots att en begränsning i erfarenhet och resurser finns i verksamheten. I en internationaliseringskontext varierar marknadsförutsättningarna sett till vilka externa hot eller möjligheter som ställer krav på lokal anpassning av verksamheten och affärsmodellen. Samtidigt agerar digitala Born Globals ofta i intensiva konkurrenslandskap, vilket ställer ytterligare krav på differentiering och utveckling. Affärsmodellsinnovation har möjlighet att bidra med ett resurseffektivt sätt att skapa hållbara konkurrensfördelar för en digital Born Global. Trots det finns ett begränsat antal studier som undersöker hur affärsmodellsinnovation sker inom de kontextuella förutsättningar som en digital Born Global möter i sin internationalisering. Den här studien syftar därför till att undersöka hur förutsättningarna för en digital Born Global i dess internationalisering påverkar dess affärsmodellsinnovation. Studien innefattar en litteraturstudie och en kvalitativ enfallsstudie. I litteraturstudien identifierades ett kunskapsgap mellan teori kring vilka förutsättningar en Born Global möter i sin internationalisering och hur affärsmodellsinnovation utformas inom denna kontext. Empiriska data erhölls från elva semistrukturerade intervjuer med personer som varit involverade i marknadsexpansioner på studiens valda fallföretag. Då empiriska data behandlat aktörer eller händelser utanför fallföretaget har triangulering av data skett med hjälp av externa källor. Studiens resultat visar på att en digital Born Global, på grund av intensiv konkurrens och en upplevd komplexitet i det digitala värdeerbjudandet, genomför affärsmodellsinnovation tidigt efter att marknadsinträden skett. Det skiljer sig från tidigare teorier som menar att innovation av affärsmodellen främst nyttjas i en senare, mer etablerad marknadsfas. Den upplevda komplexiteten som förhindrar kunder och externa nätverksrelationer att förstå värdet i det digitala värdeerbjudandet innebär även att affärsmodellsinnovation främst genomförs inkrementellt utifrån en central grund i affärsmodellen. Det möjliggörs av den skalbarhet som digitala företag ofta innehar. En digital Born Global har även möjlighet att expandera internationellt utan att etablera fysisk närvaro. Trots det påvisar studien att en fysisk närvaro enbart underlättar affärsmodellsinnovation som relaterar till leverantörsdelen av värdekedjan, men inte påverkar innovationer ut mot slutkund. Med en begränsad fysisk närvaro ökar beroendet av ett starkt lokalt nätverk, vilket även avspeglas i utformningen av affärsmodellsinnovationen. Utifrån studiens slutsatser rekommenderas en digital Born Global att genomföra affärsmodellsinnovation utifrån en tydlig definierad central grund av affärsmodellen som sedan byggs på med lokala marknadsanpassningar. Affärsmodellsinnovationen bör även främja utvecklingen av det lokala nätverket så att resurser inom det kan nyttjas.

Problematisering: En begränsad mängd forskning på tidningsbranschen har genomförts i svensk kontext. Oenighet råder bland forskare vilken del av affärsmodellen som påverkas och på vilket sätt, dessutom är det tvetydigt hurdana affärsmodellsinnovation är framgångsrikt. Syfte: Syftet med studien är att utforska digitaliseringens påverkan på företag i tidningsbranschen och tidningsföretagens strategier med hjälp av affärsmodellkanvasen och teorier inom affärsmodellsinnovation samt branschstruktur. Frågeställningar: (1) Hur har digitaliseringen upplevts av och påverkat tidningsföretag? (2) Hur har tidningsföretag agerat för att bemöta digitaliseringen med hjälp av sin strategi och affärsmodellsinnovation? (3) Hur har digitaliseringen påverkat företag i tidningsbranschen, med avseende på branschstruktur? Metod: Studien grundar sig på det epistemologiska forskningsparadigmet som grundar sig på ett interpretivistiskt synsätt. En kvalitativ forskningsmetod med semi-strukturerade intervjuer ligger till grund för studien som bygger på en deduktiv ansats med induktiva inslag. Studien genomförs med en tematisk analys. Slutsats: Tidningsföretagen har upplevt och påverkats av digitaliseringen på liknande sätt och intäkterna hotas. Genomgående för samtliga företag är att digitaliseringen har varit bristfällig, det främsta utnyttjandet är dataanvändning. Tidningsföretagen använder dual strategi med fokus på digital strategi för att bemöta digitaliseringen. Strategin med multi-plattformar har inte gett önskad effekt och digitala tidningskiosker upplevs inte vara en framtidsstrategi i Sverige. Samtliga företags affärsmodeller är i stor utsträckning identiska och affärsmodellsinnovationer har inte löst problemen i branschen än. Det har uppstått både inom- och mellanbranschkonvergens till följd av digitaliseringen. Branschförändringen identifieras som en radikal förändringsväg men tidningsföretagen behandlar förändringen som progressiv. Studiens bidrag: Studiens teoretiska bidrag är att tidningsbranschen har fått ett större utrymme i akademisk kontext med ett brett och djupt fokus på digitalisering, företagsaspekter och branschstruktur. Studiens praktiska bidrag är att studiens insikter kan hjälpa företag i tidningsbranschen att bemöta digitaliseringen. / Background: A limited amount of research regarding the industry has been conducted in a Swedish context. Studies differ regarding what part of the business model that is affected and in what way. Whether or not business model innovation is successful is ambiguous. Purpose: The purpose of this study is to explore the impact of digitalization on companies in the newspaper industry and the newspaper companies’ strategies applying the business model canvas and theories within business model innovation and industry structure. Research questions: (1) How has digitization been experienced by and influenced newspaper companies? (2) How have newspaper companies acted to respond to digitalization with their strategy and business model innovation? (3) How has digitalization affected companies in the newspaper industry, regarding to industry structure? Methodology: The study is based on the epistemological research paradigm that is based on an interpretivist approach. A qualitative research method with semi-structured interviews forms the foundation of the study, which is based on a deductive approach with inductive elements. The study is conducted applying a thematic analysis. Conclusion: The newspaper companies have experienced and been affected by digitalization in a similar way and revenues are threatened. The adaptation has been problematic, the main utilization of digitalization is the use of data. In this study the newspaper companies use dual strategy with a focus on digital strategy to respond to digitalization. Digital newsstands are not perceived as a future strategy in Sweden and the multi-platform strategy has not had the desired effects. The company's business models are to a great extent identical and business model innovation has not solved the industry problems yet. In this study the industry change is identified as a radical change however, newspaper companies respond to the industry situation as progressive. Contribution: The theoretical contribution is that the newspaper industry has gained a greater scope in academic context with a broader and deeper focus on digitalization, business aspects and industry structure. The practical contribution is that the study can help companies in the newspaper industry to respond to digitalization.

With the rise of digital technologies, consumers can stream music content, which has made it more difficult for music companies to be profitable. Small business owners in the music recording industry in the West Indies have found this trend particularly challenging, affecting their profitability. This multiple case study explored the adoption of disruptive technologies by small business owners in the music recording industry to increase profitability. The research population included 5 small business owners in the music recording industry in the West Indies who successfully adapted to the changes in the industry's business model and whose businesses are profitable. Christensen's theory of disruptive innovation served as the conceptual framework for this study. Data from face-to-face, semistructured, in-depth interviews, observations, and analysis of internal company documents were collected and triangulated. Within-case analysis was used to understand the general meaning of the participants' responses. Each case was described and themes were identified. Cross-case analysis was used to compare the 5 case descriptions and identify 5 cross-cutting themes. These 5 themes included focus on live performances, focus on marketing and building a brand, adopt innovations in all functions of the business, diversify income streams, and adopt vertical integration strategies. The implications for positive social change include the potential to increase the profitability of small businesses in the recording industry in the West Indies by sharing the strategies emerging from the study. Profitable businesses can lead to improved livelihoods of the small business owners and their families.

This thesis investigates the impact management of product information has on the well-studied concepts of value propositions and business model innovation. Previously, it was not sufficiently documented how this type of information influences these concepts. As the pressure for digitalizing increases and traditional industries risk getting overthrown, understanding the factors affecting a company’s value proposition is more important than ever. To do this, this thesis outlines what product information is, for which stakeholders it matters, and during which phases in a product's lifecycle it has significance. Further, it gives four real-life examples of current use states (“as-is”) at a manufacturer of industrial motors - the case company. These examples are then analyzed and developed into proposed states (“to-be”) based on the findings from live observationat the factory, interviews with relevant stakeholders, and internal documents from the case company. Two main conclusions can be drawn based on the analysis performed on the real-lifeexamples. Firstly, it is found that well-managed product data have the ability to positively impact the value proposition. Secondly, it is found that it is too complex to determine which product information various stakeholders should have access to. It is more manageable to make all product data available to all stakeholders, via a data structure that minimizes the learning curve for users. The two conclusions have several practical and theoretical implications that are also discussed in detail. Finally, this thesis contributes to the field of industrial management by specifically outlining how product information affects value proposition, which in turn influences business models. / Denna rapport undersöker effekterna av hanteringen av produktinformation på de väletablerade koncepten värdeerbjudande och affärsmodellsinnovation. Tidigare har det inte varit tillräckligt dokumenterat hur denna typ av information påverkar dessa koncept. I takt med att trycket för digitalisering ökar och traditionella industrier riskerar kullkastas, så är förståelsen för de faktorer som påverkar ett företags värdeerbjudande viktigare än någonsin. För att göra detta har denna rapport undersökt vad produktinformation är, för vilka användare det har betydelse, och undervilka faser i en produktlivscykel som det har relevans. Dessutom ger rapporten fyra exempel, baserade från vekliga livet, på användarscenarion (“befintliga fall”) hos en tillverkare av industrimotorer - fallföretaget. Dessa exempel är sedan analyserade och utvecklade till föreslagna scenarion (“blivande fall”) baserade på de iakttagelser som gjorts på fallföretagets fabrik, intervjuer med relevanta parter och intern dokumentation från fallföretaget. Två huvudsakliga slutsatser kan konstateras baserat på analysen av dessa autentiska exempel. För det första konstateras att väl hanterad produktinformation kan påverka värdeerbjudandet positivt. För det andra upptäcks det att det är för komplicerat att avgöra vilken produktinformation olika parter bör ha tillgång till. I stället är det mer hanterbart att göra all produktinformation tillgänglig för allaparter, via en datastruktur som minimerar inlärningskurvan för användarna. Dessa två slutsatser har flertalet praktiska och teoretiska konsekvenser, som också diskuteras i detalj i rapporten. Avslutningsvis så bidrar denna rapport till fältet inom industriell ekonomi genom att särskilt diskutera hur produktinformation kan påverka värderbjudande, som i sin tur kan influera affärsmodeller.

This thesis investigates the development of turnkey offerings. Turnkey offerings is considered a kind of product-oriented Product Service System (PSS) where the customer pays a fixed price for a total solution, in this thesis, maintenance of vessels. Turnkey offerings have received academic attention, mainly aimed towards the construction industry and regarding benefits and disadvantages. Moreover, previous research has identified the need for further investigating the design of business models in terms of personnel capabilities needed to efficiently offer product oriented PSS’s.  Therefore this study aims to investigate these aspects by conducting a single case study on a large maritime manufacturing company. The study involves data collection through semi-structured interviews, as well as secondary sources such as observations made on site and company documents.  The thesis brings important managerial implications regarding the development of turnkey offerings. These include having an holistic perspective of the offering, since it allows for stronger customer relationships which allows the organization to develop more advanced customized services in the future. Further, this study confirms previous research on the importance of experimentation when innovating business models. Additionally, the triple-bottom-line sustainability aspects are discussed in relation to the offering where it is found that positive improvements can be made towards all three aspects. / Denna uppsats undersöker utvecklingen av turnkey erbjudanden. Turnkey erbjudanden betraktas som en sorts produktorienterat Produkt- Tjänstesystem (PSS) där kunden betalar ett fast pris för en total lösning, i detta fall underhåll av fartyg. Turnkey erbjudanden har fått akademisk uppmärksamhet, främst inom byggindustrin och gällande fördelar och nackdelar. Dessutom har tidigare forskning identifierat behovet av att ytterligare undersöka utformningen av affärsmodeller med avseende på personalens förmågor som krävs för att effektivt erbjuda produktorienterade PSS.  Därför syftar denna studie till att undersöka dessa aspekter genom att genomföra en enskild fallstudie på ett stort tillverkande företag inom marinindustrin. Studien omfattar insamling av data genom semistrukturerade intervjuer samt sekundära källor som observationer på plats och företagsdokument.  Uppsatsen ger viktiga ledningsmässiga implikationer när det gäller utvecklingen av turnkey erbjudanden. Dessa inkluderar att ha ett holistiskt perspektiv på erbjudandet, eftersom det möjliggör starkare kundrelationer, vilket i sin tur gör det möjligt för organisationen att utveckla mer avancerade skräddarsydda tjänster i framtiden. Vidare bekräftar denna studie tidigare forskning om vikten av experimentering vid innovation av affärsmodeller. Dessutom diskuteras hållbarhetsaspekterna för triple- bottom-line i relation till erbjudandet, där det konstateras att positiva förbättringar kan göras inom alla tre aspekter.

In light of the many environmental challenges that the world currently faces, new sustainable solutions are called for. The concept of autonomous heavy vehicles (AVs) is considered to be one of the next megatrends within transportation and this technology shift is predicted to improve safety and logistics as well as to cut driver costs and reduce CO2-emissions. However, from a company's perspective, technology shifts are not without risks as technical disruptions can cause core competencies to become obsolete and radical technology innovation can be fatal to a company that does not innovate its business models simultaneously. Due to the complexity and novelty of the AV technology, business model innovation within the field has been lagging behind and there is an area of uncertainty regarding how a future business model for AVs could be formulated. In order to investigate potential business models for AV applications, this study has been carried out as an exploratory case study of two industry specific applications for goods transports within confined areas at the heavy vehicle manufacturer Scania in Södertälje, Sweden. The Business Model Canvas tool developed by Osterwalder and Pigneur (2010) has been used to map the business models of these two cases with the purpose of combining them into a general model. Furthermore, four important capabilities at the company have been identified and determined as to whether they qualify as core competencies based on the criteria presented by Prahalad and Hamel (1990) and then discussed in relation to how they can be leveraged in a future business model. The findings of this study help to formulate a business model perspective for future AV goods transport applications that consists of a service-based model characterised by a focus on collaboration and value co-creation, an adaptable level of integration with the customers' systems, transfer of ownership of products to the manufacturer and a value-driven source of differentiation. Lastly, the study concludes that Lean production and modularity are two existing core competencies of Scania that could be leveraged dynamically in a future business model connected to this technology shift. / Mot bakgrunden av de många miljömässiga utmaningar som världen står inför idag krävs nya hållbara lösningar. Konceptet självkörande tunga fordon (eng. autonomous heavy vehicle - AV) anses vara en av de nästa megatrenderna inom transportindustrin och detta teknikskifte förutspås förbättra säkerhet och logistiksystem samt sänka förarkostnader och minska koldioxidutsläpp. Från ett företags perspektiv är teknikförändringar dock inte utan risker då tekniska disruptioner kan göra kärnkompetenser föråldrade och radikal teknisk innovation rentav kan innebära en dödsdom för ett företag som inte simultant innoverar sina affärsmodeller. Till följd av teknikens komplexitet och låga mognadsgrad har affärsmodellsinnovation inom fältet hamnat efter och det finns ett område av osäkerhet gällande hur en framtida affärsmodell för självkörande fordon skulle kunna formuleras. I syfte att undersöka potentiella affärsmodeller för AV-applikationer har denna studie genomförts som en utforskande fallstudie av två industrispecifika applikationer för godstransporter inom avgränsade områden hos lastbilstillverkaren Scania i Södertälje, Sverige. Verktyget Business Model Canvas, utvecklat av Osterwalder och Pigneur (2010), har använts för att kartlägga affärsmodellerna för dessa två applikationer i syfte att kombinera dem till en generell modell. Vidare har fyra viktiga kapabiliteter i företaget identifierats och fastställts huruvida de kvalificerar som kärnkompetenser baserat på kriterierna som presenteras av Prahalad och Hamel (1990) och sedan diskuterats i relation till hur de kan utnyttjas i en framtida affärsmodell. Resultaten av denna studie hjälper till att formulera ett affärsmodellsperspektiv för framtida AV-godsapplikationer som innebär en servicebaserad modell kännetecknad av ett fokus på samarbete och värdesamskapande, en anpassningsbar integration till kundernas system, överföring av ägandeskap av produkter till tillverkaren och en värdedriven differentiering. Slutligen dras slutsatsen att Lean produktion och modularitet är två befintliga kärnkompetenser hos Scania som skulle kunna utnyttjas dynamiskt i en framtida affärsmodell kopplat till detta teknikskifte. / <p>Affiliation party: ITRL (Integrated Transport Research Lab)</p>

För att hålla företag relevanta och lukrativa under många år är det viktigt att ha strategier för att ständigt utvecklas och vara uppmärksam på marknadsförändringar och sin omgivning. Ett sätt att arbeta aktivt med att förbli relevant som företag är att driva innovation av produkter, men ännu viktigare, innovationav företagets affärsmodell. Det finns mycket forskning som berör innovation av affärsmodeller, men vilka faktorer som främjar innovation av affärsmodeller är mer outforskat. Det visar sig i tidigare forskning att företagsstruktur kan vara av vikt, och mer specifikt en företagsstruktur som främjar många snabba test, direkt kommunikation med kunder och en bra kommunikation inom företaget. Dessa tankesätt kännetecknar också agilt arbetssätt. Agilt arbetssätt har blivit allt vanligare, speciellt inom teknikbranschen. Det är också tydligt att det agila arbetssättet främjar snabba tester och kunskapssökning vid företagets gränser. Syftet med denna uppsats är att undersöka om, och i så fall hur agilt arbetssätt möjliggör innovation av affärsmodeller. Undersökningen grundar sig i empiriskt material från ett fallföretag; Graphmatech. Materialet analyserades med hjälp av teori som satts ihop till en analytisk modell. Teorierna som utgjorde störst del av analysen var de tre lagarna om agilt och fyra regler om agilt agerande för innovation av affärsmodeller. En slutsats som dras efter analysen är att fallföretaget som undersökts i detta fall har främjat innovation av deras affärsmodell tack vare det agila arbetssätt de haft. Slutsatsen visar också på att det krävs vidare forskning för att få en djupare förståelse för hur agilt arbetssätt är kopplat till innovation av affärsmodeller.

To survive a technological shift has — on numerous occasions — proved to be difficult forincumbent firms. Quintessential examples can be found in various industries where incumbent firmshave suffered financial losses as they have failed to adapt their business model to a new technological paradigm. Despite the troubling history, instead of exploring the process, researchers have more often than not only addressed the outcome of firms' business model innovation, leaving aknowledge gap in the literature. More alarming, in the limited research addressing the innovation process scholars have argued for contradictory purposes. Business model innovation literature has concluded that firms innovate their business model through a trial-and-error process. Conversely, servitization literature has often argued that firms innovate their business model through a series of deliberate and sequential steps along a linear continuum. The thesis aims to contribute with knowledge to bridge this gap by addressing the following purpose: explore the role of servitization in the process of business model innovation in the face of a potential technology shift. The thesis is anchored in an embedded case study at an incumbent manufacturing firm in the automotive industry. Findings show that the case company is utilizing servitization on a small scaleto test multiple business model innovations simultaneously across disperse organizational units. Itindicates that servitization can be utilized on a local level within the organization as a tool to changethe organizational culture. Furthermore, findings show that the servitized business models can be utilized to create test environments to explore the commercialization of radical technological innovations, enabling an incumbent firm to learn double ambidexterity. Subsequently, findings highlight that engaging in servitization is not simply a way to create complements to products, only important when products reach maturity. Instead, findings suggest that servitization may be a tool allowing firms to understand the importance of a symbiotic interplay between technology and business model innovation, in particular in the face of a technology shift. The thesis makes three contributions. First, findings from this thesis contribute with knowledge on how an incumbent manufacturing firm is innovating its business model utilizing servitization. Second, the study contributes with an increased understanding of the innovation process of going from one business model to a new. Third, the thesis makes an analytical contribution by amalgamating the research areas of business model innovation, ambidexterity, and servitization. / Att överleva övergången till ett nytt teknikskifte har flera gånger visat sig vara en utmaning för etablerade företag. Det finns flera klassiska exempel på företag inom olika industrier som har misslyckats med denna övergång och en av följderna har blivit stora ekonomiska förluster. Trots tidigare misslyckanden så väljer forskarna vanligtvis att beskriva de slutgiltiga resultaten av innovationsprocessen istället för att beskriva själva förloppet. Därtill kan det noteras att den begränsade mängd forskning som berör förändringsprocessen beskriver motstridiga förlopp. Forskare inom företagsstrategi har argumenterat för att utveckling sker genom ett antal försök och misslyckanden. Omvänt har forskare inom tjänstefiering ofta beskrivit förloppet som en linjär process med avsiktliga utvecklingssteg. Detta examensarbete ämnar till att bidra med kunskap för att klargöra dessa motstridigheter i litteraturen genom att uppfylla följande syfte: att utforska tjänstefieringens roll under processen för utvecklandet av affärsmodellen inför ett i antågande nytt teknikparadigm. Examensarbetet redogör för tidigare forskning inom tjänstefiering, utveckling av affärsmodeller och tvåhändighet samt förankras i en ingående fallstudie på ett etablerat tillverkningsföretag i inom fordonsindustrin. Detta för att bättre förstå hur företag agerar i utvecklingen av affärsmodeller vidett stundande teknikskifte. Resultat från fallstudien visar att det undersökta företaget bedriver flertalet affärsmodeller baserat på tjänstefiering samtidigt över flera organisatoriska enheter. Empirin visar att tjänstefiering används på lokal nivå inom organisationen för att förankra en ny företagskultur och underlätta förändringsarbetet. Företaget har använt nya affärsmodeller som plattform för att skapa testmiljöer tillsammans med radikala tekniska innovationsprojekt för att lära sig hur tekniken kan användas i kommersiellt syfte. Empirin bekräftar att tjänstefiering inte nödvändigtvis bara är ett komplement när en produkt uppnått mognad på marknaden. Istället indikerar resultaten att tjänstefiering kan vara ett verktyg för företag att förstå vikten av att teknikutveckling och affärsmodellsutveckling samverkar, i synnerhet inför ett i antågande teknikskifte. Examensarbetet bidrar till forskningen på tre sätt. För det första bidrar resultatet i denna studie till teorin om hur ett etablerat tillverkningsföretag utvecklar sin affärsmodell genom att använda tjänstefiering. För det andra bidrar studien till att ge ökad förståelse om övergångsperioden mellan gammal och ny affärsmodell. För det tredje bidrar examensarbetet med ett analytiskt resonemang kring behovet av sammanflätningen mellan forskning inom affärsmodellsutveckling, tvåhändighet och tjänstefiering.

Recent developments in the field of Artificial Intelligence (AI) drive businesses to introduce digitally advanced products, services, processes, and mechanisms to various markets (Krauset al. 2022; Parida et al. 2019). In this manner, the healthcare sector proves as a propitious industry for successful AI-application (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). However, expected business gains cannot be achieved through the sole integration of AI-systems into healthcare products, processes and/ or services (Åström et al. 2022; Lee et al. 2019). To appropriately operationalise and commercialise AI-based offerings, so-called AI-solution-specialists are urged to change, adapt, and modify their prevailing business models (BMs) (Frank et al. 2019;Kiel et al. 2017). This study addresses the mentioned research gap by providing a thorough investigation of relevant literature and conducting a qualitative research methodology. By the means of guideline-based, structured interviews, data from seven cases on AI-based businessmodels in the healthcare sector were collected. With our findings we propose one theoretical framework on healthcare-specific AI-enabled BM modifications and one model on generalised AI-based value chain activities. In this way, we deliver insights into how AI is utilised in healthcare firms and how it is ultimately integrated into firm operating models - highly contributing to current literature. Further, our proposed frameworks serve as blueprints supporting practitioners in successfully creating, delivering, and capturing value stemming from AI-based technologies. Finally, being limited in scope, we propose future research to extend the study’s focus to an ecosystem-perspective and further apply a longitudinal research design to observe AI-enabled business model changes over a longer time span. / Framsteg inom Artificiell Intelligens (AI) motiverar företag att introducera digitalt avancerade produkter, tjänster, processer och mekanismer till flera olika marknader (Kraus et al. 2022;Parida et al. 2019). Hälso- och sjukvårdsbranschen är en lovande marknad för applikationer av AI (Jiang et al. 2017; Yu et al. 2018). För att uppnå förväntade värdeökningar krävs dock mer än integration av AI i hälso och -sjukvårdsprodukter, -processer och/eller tjänster (Åströmet al. 2022; Lee et al. 2019). Lösningsspecialister inom AI uppmanas att anpassa och modifierar rådande affärsmodeller för att på lämpligt sätt operationalisera och kommersialisera AI-baserade lösningar (Frank et al. 2019; Kiel et al. 2017). Den här artikeln behandlar forskningsluckan inom området genom en ingående litteraturstudie samt kvalitativa studier. Via strukturerade intervjuer baserade på riktlinjer samlas data från sju fall av AI-drivna affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn. Baserat på våra resultat föreslår vi ett teoretiskt ramverk för AI-drivna förändringar av affärsmodeller inom hälso- och sjukvårdssektorn, samt en generell modell för AI-baserade aktiviteter i värdekedjan. På så sätt bidrar vi till den existerande litteraturen med inblickar i hur AI används av företag inom hälsa och sjukvård och hur AI integreras i existerande verksamhetsmodeller. Därtill agerar de presenterade ramverken som stöd för idkare i processen att skapa, leverera och fånga värde i koppling till AI-baserade teknologier. Avslutningsvis föreslår vi framtida forskning, där studiens omfattning ökas för att inkludera ett ekosystemperspektiv samt longitudinella studier med syfte att observera de långsiktiga förändringar av affärsmodeller som möjliggörs av AI.

This thesis investigates the performance of business model innovation (BMI) by incumbent power utility and clean-tech start-up firms influenced by the German Energiewende. It emphasises the factors that impact BMI from a managers’ perspective, examines success factors for managers to overcome BMI challenges, and addresses contingencies to perform BMI in a more structured way. The research is driven by the German Energiewende. It has been chosen as Germany is considered one of the world’s leading markets for renewable energies and a transformation of the power sector is currently underway. Therefore, established power utility firms face severe changes, which have the characteristics of a potential disruption to their business model (BM). At the same time, new players are challenging these incumbents with new BMs. The research is underpinned by the extant literature on BMs and BMI. The research approach is based on two case studies; the incumbent power utility and the clean-tech start-up sector. The qualitative study comprises of 24 semi-structured interviews conducted with top tier managers, from 18 firms, responsible for BMI within these firms. Key findings: This study extends our knowledge of BMI in both a start-up and an incumbent environment that is influenced by various contingent events. It portrays barriers to BMI and depicts critical success factors for BMI that point out solutions on how to overcome these barriers. It provides a structured BMI framework for established firms and illustrates future BM archetypes in this sector. It clearly documents the German Energiewende is regarded as a disruptive threat from the perspective of incumbent power utility managers. The theoretical contribution of this thesis is a process framework including all identified drivers and challenges for BMI in both established and start-up firms. Contributions to practice include critical success factors for BMI, recommendations to overcome barriers to BMI and future BM archetypes within the newly evolving Energiewende industry based on sustainable technologies.