Kvinnliga chefer sitter i en minoritetsställning eftersom det fortfarande är mest män som är chefer (Bohlin, 2006). Könsfördelningen i byggbranschen är 4 % för kvinnor och 96 % för män (SCB, 2010). Det finns starka skäl att tro att kvinnor inte har en plats i byggbranschen eftersom kvinnorna är ett andrahandsval. När det är högkonjunktur och brist på arbetskraft rekryteras kvinnor men annars anses byggyrkena för tunga, trots att fysisk styrka inte krävs inom vissa befattningar. Dessutom finns en manlig jargong som hindrar kvinnorna att komma in i branschen (Olofsson, 2000). Gary Yukl (2002) har identifierat och delat upp ledarskap i olika förhållningssätt, ett av dessa är egenskapsperspektivet som säger att en del människor är naturliga ledare och har särskilda egenskaper. Detta med fokus på ledarens personliga egenskaper. Litteraturen diskuterar kvinnliga ledarstilar men det finns inga studier som visar om män och kvinnor använder sina egenskaper på olika sätt trots deras olika socialisering (Isaac, Behar-Horenstein, Koro-Ljungberg, 2009). Eftersom det inte finns några studier om kvinnor och män använder sina egenskaper på olika sätt vill vi utreda vilka dessa är och hur de skiljer sig åt i ledarskapet. Trots alla hinder finns det kvinnor som lyckats och har ledarpositioner inom byggbranschen. Vi vill ta reda på vilka egenskaper dessa kvinnor har som ledare i en väldigt mansdominerad bransch. Vår frågeformulering för uppsatsen är: Vilka egenskaper präglas en kvinnas ledarskap i byggbransch av? Syftet med vår studie är att se hur kvinnliga ledare uppfattar kvinnligt ledarskap och deras egenskaper inom en mansdominerad bransch som byggbranschen. För att uppfylla vårt syfte har vi använt oss av en kvalitativ metod med deduktiv ansats. Fyra olika respondenter i byggbranschen har intervjuats där alla fyra var kvinnor i ledande positioner. Intervjufrågor som vi ställde var formulerade utefter vår teoretiska referensram. Det vi har kommit fram till genom vår studie är att det finns egenskaper som präglar en kvinnas ledarskap inom byggbranschen. Vi har även kommit fram till att det finns en del hinder och därför är det viktigt att vara anpassningsbar. Vårt bidrag med denna studie är att visa vilka egenskaper som kvinnor har, samt att vi vill visa att kvinnor har en plats som ledare i byggbranschen.

Det saknas forskning inom området ledarskap för den skandinaviska byggsektorn i allmänhet. Den här studien tar sin utgångspunkt i medarbetarens syn på ledarskapet i ett större byggprojekt hos ett av nordens ledande bygg- och anläggningsföretag. Studien är gjord som en kvalitativ undersökning och sex intervjuer genomfördes med representativa medarbetare från organisationen. Respondenterna var en blandad grupp, några tillsvidare anställda hos PEAB, andra tillfälligt inhyrda. Frågorna berörde de anställdas upplevelse av det utövade ledarskap som de själva exponerats för från sina närmaste ledare. Ledarna i fråga var de närmaste överordnade som de anställda har kontakt med på daglig bas. Men även frågor om organisationskultur, arbetsglädje och trivsel undersöks. Svaren från respondenterna transkriberades och kodades för att analys skulle kunna ske. Med symbolisk interaktionism som yttre ramverk analyseras svaren även med socialutbytesteori, rättviseteori, gruppteori och situationsanpassat ledarskap. Utifrån en rad teman presenteras resultat, analys och diskussion. Studien visar på en komplex bild av medarbetarens syn och tankar på sin arbetsplats, kommunikationen som sker där, relationen till andra anställda samt hur man ser på sina ledare. Studien Generellt framkommer att man är nöjd med sin arbetsplats och det utövade ledarskapet. Man när en konservativ syn på termen ledare/chef men talar egentligen om en ledare. Man tycker att det finns en förståelse för att alla är mänskliga och kan göra fel från ledarna och det uppskattas, men viss irritation och missnöje finns. Det råder en gruppindelning på arbetsplatsensom kan vara farlig att se bort ifrån.

Examensarbetet Koordinering av materialflöden och verksamhetsflöden vid FUS i Linköping genomfördes för att ge stöd åt beslutsfattande gällande flödet av byggnadsmaterial från den norra godsmottagningen av sjukhuset till den östra utbyggnaden under året 2015.

Layout is a professional term which means to determine the position of construction elements. Layout is done throughout the construction process, it is the stage linking the blueprints to the real placement of the elements such as walls. There are many factors that can cause a less precise measuring, such asbad accuracy, lack of experience, bad weather conditions, or instruments that are not properly maintained. This will affect the construction project both in terms of time and economy. Because of a failing layout, consequences follow for work teams who depend on this being correctly done. Using JM AB as an example, the purpose of this thesis is to investigate the reasons which leads to inaccuracy in the layout process. In order to accomplish a result interviews and a survey has been done. In addition, two on- site visits have been made and research in the company’s economic follow-up for the projects. A possible solution for companies is to come up with a new role which combines two earlier titles into one. If they were to combine the work of a measuring engineer with a supervisor, the role would be more attractive and possible to grow within. Today there’s a lot of personnel who moves on to new challenges and we think that the new role could be a solution to this this problem. Weather conditions is also a problem. Rain, ice formation and strong sun are examples of conditions that creates difficulty for the layout. More research is required in this area.

Då det i dagsläget byggs mycket i Sverige, byggsektorn står för en betydande del av Sveriges BNP och små och medelstora företag utgör 99,9% av Svenska företag, är det av intresse att veta hur väl dessa mindre företag är rustade för att möta digitaliseringen. Byggsektorn har legat efter andra sektorer och digitala förändringar spås intensifieras de närmsta åren. Genom en kvalitativ metod syftar denna studie till att förstå om chefer i byggbranschen besitter de ledarskapsbeteenden som krävs för det förändringsarbete som pågår och kommer med digitaliseringen. I denna studies diskussion visar vi att cheferna i fråga är redo för den förändringsprocess som kommer med digitaliseringen. De är kunniga om hur de skulle genomföra den potentiella digitaliseringen och besitter de beteenden som gör detta möjligt. Vad de missar och saknar är istället beteenden för att påbörja denna digitala förändring och internt driven digitalisering uteblir därför helt och hållet. / Since there is a lot of construction going on in Sweden right now, the construction sector accounts for a significant part of Sweden's GDP and SMEs constitute 99.9% of Swedish companies, it is interesting to know how well these smaller companies are equipped to meet digitization. The construction sector has been lagging behind other sectors, and digital changes are expected to intensify over the next few years. Through a qualitative method, this study aims at understanding whether managers in the construction industry have the leadership behaviours required for the change that is under way and comes with digitization. In this study's discussion we show that the managers in question are ready for the change process that comes with digitization. They are knowledgeable about how to implement the potential digitization and possess the behaviors that make this possible. What they lack is instead behavior to begin this digital change and because of that, internally driven digitization is completely absent.

Byggbranschen har en låg produktivitetsutveckling i jämförelse med andra industribranscher. Den låga produktivitetsnivån medför stora kostnader för byggföretagen. För att vända trenden krävs det en kartläggning av nuvarande produktivitet för att sedan kunna genomföra en förändring. Ett nytt verktyg för att mäta produktivitet för maskiner ska införas hos Skanska AB och i denna studie utförs mätningen på grävmaskiner på hjul i ett vägprojekt. Mätningen går till så att en produktivitetsmätare placeras på en grävmaskin. Mätaren registrerar rörelse och skickar data till en server som sedan gör om indata till rapporter. Studien har tre syften: det första är att kartlägga normalläget av rörelse för grävmaskiner på hjul, det andra är att ta reda på varför grävmaskinerna inte utnyttjas till högre grad och det sista är hur produktivitetsmätning av grävmaskiner kan minska graden av stillastående inom byggproduktion. De metoder som använts är objektiv mätning, intervjuer och dagböcker. Normalläget av rörelse identifieras till 72–73% för grävmaskinerna i projektet som studien utförts vid. Detta är alltså ett stillestånd på 27–28%. Målet är 0% stillestånd men ett riktvärde att uppnå är 20–25%. Det finns olika typer av stillestånd, de som är planerade och de som är oplanerade. Det som är mest intressant i denna studie är de oplanerade. De vanligaste orsakerna till oplanerade stillestånd uppges vara brister i planeringen, oväntade fel såsom maskinhaveri och sjukdom. Anledningar till planerade stillestånd är ledighet, möten och raster. För att förbättra produktiviteten, minska slöseri och stillestånd av arbetstid för grävmaskiner kan de värden som fås från produktivitetsmätarna användas som en punkt i veckomöten där orsaker bakom data diskuteras. Det blir då en naturlig del av mötet att prata om produktiviteten.

Samhället blir alltmer digitalt, men den svenska byggbranschen har inte hängt med lika bra i den pågående digitaliseringen som andra branscher. Det kommer att ligga mycket ansvar på projektledarna i byggprojekten om branschen ska kunna möta de nya utmaningar som uppstår i och med digitaliseringsprocessen. I dagsläget saknas utredningar kring hur digitaliseringen med projektmodellen Virtual Design and Construction (VDC) bättre kan utnyttjas av projektledande konsulter i byggbranschen. Denna studie har därför som syfte att undersöka hur projektledande konsultföretag kan anpassa sig till och utnyttja möjligheterna med VCD för att planera och styra projekt. För att utföra undersökningen formulerades frågeställningar gällande vad VDC innebär för projektledare, hur användningen ser ut idag och vilka utmaningar som måste hanteras för att öka användningen. Frågeställningarna besvarades genom en litteraturstudie och halvstrukturerade intervjuer med medarbetare på Sweco Management i Östergötland, följt av en analys av resultaten. De åtta respondenterna som intervjuades arbetade alla som projektledare. Ämnen som togs upp under intervjuerna handlade om projektledarens roll i byggprocessen, hur respondenterna arbetade med VDC och Building Information Modeling (BIM), vilka effekter de observerat att digitaliseringen har gett samt vilka utmaningar och hinder de upplevde fanns för att implementeringen av VDC skulle lyckas. Få av respondenterna kände att de kunde förklara vad VDC och BIM innebar då de sällan kom i kontakt med begreppen i vardagen. De kände att de hade begränsat med kunskap kring begreppen och att det var svårt att finna tid till att utbilda sig i ämnet. Utifrån intervjuerna drogs slutsatserna att tre utmaningar måste hanteras för att projektledare ska kunna öka sin användning av VDC: kunskapsnivån kring VDC hos projektledare är i dagsläget låg och bör höjas, byggbranschen måste enas om en gemensam definition av begreppet BIM och en relation mellan konsultföretag och deras beställare, som möjliggör utvecklingen av ett samarbete kring utbildning, behöver inledas.

Problemformulering: Föreligger det inom den administrativa byggbranschen fortfarande några strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare premieras samt hur deras kompetens värderas? Syfte: Syftet med studien är att beskriva förekomsten av strukturella skillnader i hur kvinnliga och manliga ledare inom den administrativa byggbranschen premieras samt hur deras kompetens värderas. I de fall vi finner strukturella skillnader ämnar vi även att beskriva och förstå i vilken grad de förekommer, och hur de tar sig till uttryck. Metod: Kvalitativ metod med abduktiv ansats där intervjuer har genomförts med totalt sex respondenter, tre kvinnliga och tre manliga med vardera minst tio års erfarenhet i branschen. Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen behandlar teorier om social konstruktion, strukturella skillnader, ledarskap, organisationsteori och institutionell teori. Teorierna ligger till grund för jämförelsen med det empiriska underlaget från respondenterna. Slutsats: Studien har lett fram till tre slutsatser. För det första, fördomar och generaliseringar existerar om att hela byggbranschen ser likadan ut. Slutsatsen är att byggbranschen måste delas in i två olika arbetskategorier, tjänstemannasidan och yrkesmannasidan, då förutsättningarna skiljer sig så pass mycket åt. För det andra, gamla traditioner och fördomar förklarar branschens könsfördelning och brist på kvinnor. Slutligen, trots att gamla traditioner seglivat lever kvar och är svåra att bryta har mycket hänt bara de senaste tio åren inom den administrativa byggbranschen. Detta beror främst på att branschen idag består av fler kvinnor, att ett generationsskifte sker samt att samhällsdebatten ser annorlunda ut.

No description available.

No description available.