This report contains a study of how pressured construction times affects the foreman in construction. Pressured construction times are becoming increasingly popular in today´s construction industry and is a subject that can be perceived differently from case to case. This report aims to get a better clarity on what pressured building times means and how it affects the foreman. Three main questions were made before the case study began: What does pressure construction times mean? How does the foreman perceive his workload in construction projects during pressure? What work tasks the foreman has that is mainly affected by pressured construction times. To ensure that the right purpose of the report could be fulfilled a choice of method was done before the essay could start. The method used in this case was a qualitative method based on a theoretical framework followed up by nine interviews with foreman’s and site managers at three different construction sites. The most interesting conclusion that were made during this report was that work experience wasn’t something that made the workload lighter for the foreman. The workload is instead increasing over the year as the experience grows wider due to the higher expectations on the individual.

<p>Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror.</p><p>Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter.</p><p>På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser. Byggnaderna omringas av staket och buskar.</p><p>Parkeringsfrågan löstes genom att använda det befintliga garaget och schakta ur under Negern 6 och 10 för att göra parkeringsgarage och förrådsutrymme i ett plan. Tillgång till hiss finns i båda byggnaderna och den går från garaget upp till terrassen på taket.</p><p>I det ena huset kommer det att finnas tvättstuga, samlingslokal, gym samt två stycken övernattningslägenheter som de boende kommer att ha tillgång till.</p><p>Gruppen ville skapa en känsla av trygghet och välbefinnande inom området. Detta gjordes genom att belysa gångar samt undvika höga buskar. Parkeringsgaraget skall inte ha några mörka vrår utan belysas så människorna kan känna sig trygga.</p><p>Arbetet är utfört med hjälp av Google SketchUp 6 som är ett program för 3D-ritning. Fördelen med detta program var att gruppen kunde konstruera de befintliga byggnaderna så att de blev så autentiska som möjligt. Därmed blev kvarteret mer verklighetstroget och det blir enklare att orientera sig samt se hur byggnationen passar in i kvarteret. Visualiseringen av kvarteret presenteras i form av 3D-bilder.</p>

Detta examensarbete handlar om utformning av ett kvarter som är gjort på uppdrag av Peab Sverige AB. Kvarteret Negern ligger i Tingvallastaden i centrala Karlstad och idag finns på platsen en gammal tryckeribyggnad och parkeringsgarage. Området gruppen utformat är 2600 m2 stort och skall inrymma ett 60-tal lägenheter. Målgruppen för arbetet är hushåll med två personer, därför kom det att bli tvåor och treor i alla plan utom i det översta där det kommer att vara två fyror. Arbetet resulterade i två punkthus (se figur 1) om åtta respektive nio våningar i varje och ovanpå dessa en stor takterrass. Fasaderna består av ljus puts och bottenplan av granitplattor, för att ge tyngd åt byggnaderna och för att motverka klotter. På innergården finns det bland annat fontän, grill och lekplatser. Byggnaderna omringas av staket och buskar. Parkeringsfrågan löstes genom att använda det befintliga garaget och schakta ur under Negern 6 och 10 för att göra parkeringsgarage och förrådsutrymme i ett plan. Tillgång till hiss finns i båda byggnaderna och den går från garaget upp till terrassen på taket. I det ena huset kommer det att finnas tvättstuga, samlingslokal, gym samt två stycken övernattningslägenheter som de boende kommer att ha tillgång till. Gruppen ville skapa en känsla av trygghet och välbefinnande inom området. Detta gjordes genom att belysa gångar samt undvika höga buskar. Parkeringsgaraget skall inte ha några mörka vrår utan belysas så människorna kan känna sig trygga. Arbetet är utfört med hjälp av Google SketchUp 6 som är ett program för 3D-ritning. Fördelen med detta program var att gruppen kunde konstruera de befintliga byggnaderna så att de blev så autentiska som möjligt. Därmed blev kvarteret mer verklighetstroget och det blir enklare att orientera sig samt se hur byggnationen passar in i kvarteret. Visualiseringen av kvarteret presenteras i form av 3D-bilder.

Ett bostadsköp är oftast den största investering som görs i ett hushåll. Det är en komplicerad och mycket informationskrävande process. För att minska riskerna för felaktiga beslut och långsiktiga konsekvenser krävs att köparen införskaffar information inom många olika områden, såsom ekonomi, juridik och byggteknik. Är köparen dessutom förstagångsköpare har denne ingen erfarenhet från ett tidigare köp, vilket ökar risken för felaktiga beslut. Syftet med denna uppsats är att undersöka informationsbehovet för förstagångsköpare av småhus samt undersöka vilken typ av information de anser är viktigast. I uppsatsen har vi använt oss av en kvantitativ datainsamling med flera kvalitativa inslag. För att utreda problemet valdes en webbenkätundersökning med öppna och slutna frågor. Webbenkäten skickades till 16 förstagångsköpare vilka hade köpt hus inom det senaste året. Vi kontaktade respondenterna personligen för att de skulle förstå vikten av att fylla i enkäten med omsorg och därmed bidra till att minimera bortfallet. Som underlag för vår uppsats har vi utgått ifrån tre olika teorier: Köpprocessen, Sökprocessens tre faser och Gap-modellen. Utifrån dessa har vi skapat en egen teoretisk arbetsmodell. Detta för att förtydliga vårt teoretiska fokusområde och för att göra det lättare för läsaren att koppla ihop teori med analys då dessa följer samma struktur. Undersökningen visar att förstagångsköpare av småhus har ett brett informationsbehov inom många olika områden, främst inom byggteknik, ekonomi och juridik. Byggteknik är det område som köparna känner att de saknar mest kunskap kring och således behöver mest information om. De vill exempelvis veta vilka renoveringar som genomförts, vad som behöver renoveras och vad det i sådant fall kommer att kosta. Undersökningen visar även att förstagångsköpare förväntar sig att mäklaren ska informera dem om allt som har med husköpet att göra. Allt ifrån hjälp med kontraktsskrivning till information om husets tekniska skick. Majoriteten av förstagångsköpare upplever dock att informationen de erhåller från mäklaren motsvarar deras förväntningar och att de är nöjda med tjänsten sin helhet.

Urban agriculture is a current topic and this study examines the possibility of cultivating on balconies in the city. The study was performed at Uppsala University and examines, from a structural engineering perspective, how different existing balcony/terrace structures are affected by cultivation. A cultivation balcony defined in the study as a balcony/terrace which is specifically designed for cultivation. Three units of study have been selected according to this criterion. Four factors were examined, these were loads, moisture/water, economy and cultivation. The study was conducted by studying the detailed drawings and interviewing the people concerned.   The results show that one of the constructions is to be recommended but that there is great potential for developments in the area. A construction that is almost detached from the facade, showed the best results. This structure showed little influence and the least possibility of damage as a result of cultivation. The study also shows that cultivation is possible on a, of the author defined, standard balcony. The study has shown that there are few examples of the cultivation balconies in the current situation. The study also provides a suggestion of a design and construction of a cultivation balcony where different elements of the examined structures combined. The study also suggests areas that should be studied further for a development in the field of cultivation of alternative venues. / Urban odling är ett ämne som är i ropet och denna studie granskar möjligheten att odla på balkonger i staden. Studien är gjord för Uppsala universitet och undersöker, ur ett byggtekniskt perspektiv, hur olika existerande konstruktioner för odlarbalkonger/-terrasser påverkas av odling. En odlarbalkong definieras i studien som en balkong/terrass som är speciellt konstruerad för odling. Tre studieobjekt har valts ut efter detta kriterium. I arkivstudien har fyra faktorer analyserats,  dessa är laster, fukt/vatten, ekonomi och odling. Undersökningen gjordes genom studier av detaljritningar samt intervjuer med personer som konstruerat eller nyttjat balkongerna/terrasserna.   Resultatet visar att en av de undersökta konstruktionerna är att rekommendera men att det finns stor potential för utveckling inom området. Bäst resultat gav en, från fasaden, näst intill fristående konstruktion. Denna påvisar minst påverkan av odling och minst risk för skador till följd av detta. Även de andra undersökta konstruktionerna har visat gott resultat i odlingssynpunkt men vissa konstruktionsaspekter bör granskas för förbättring och mindre risk för påföljande skador. Studien visar även att odling på en av författaren definierad standardbalkong också kan lämpa sig för odling.   I undersökningen har det framgått att  det finns få exempel på odlarbalkonger i dagsläget. Studien ger ett förslag på en konstruktion och utformning av en odlarbalkong där olika inslag från de granskade konstruktionerna kombineras. Studien ger också förslag på områden som bör studeras vidare för en utveckling inom området odling på alternativa ställen i staden.

A degree thesis about quality control and assurance in construction. Made in cooperation with Wästbygg. An analysis was made of the self-monitoring control that is conducted during the construction. The data was collected from interviews from personnel employed by Wäsbygg as either work-leader, project-manager or quality- and environmental-coordinator. During the study there was also a review of the literature in the subject. From the data collected it was found that lack of commitment and poor attitude about the procedure were some of the main reasons why it doesn't work. To improve the self-monitoring control during construction is it necessary to execute it more consistently. Have clearer definitions for what self-monitoring control to make it easier for workers to conduct it. The workers also needs extra training and education in the subject to preform it better. The management on site does also need to participate more to show that it's a important procedure.

I en alltmer konkurrensutsatt bransch där vinstmarginalerna är små gäller det för företagen att göra det de kan för att öka sin produktivitet, genom att nyttja sina verktyg så effektivt som möjligt. Ett sätt för de svenska byggbolagen att effektivt minska sina kostnader är att se över hur man nyttjar sina maskiner i produktion för att på så sätt vara mera kostnadseffektiva.  Syftet med det här examensarbetet är att undersöka nyttjandegraden hos de maskiner som användes vid ett av NCCs projekt samt att analysera dessa. Eftersom att NCC arbetar med effektivitetsutvärderingar kommer de att stå bättre rustade inför framtiden, i och med att detta leder till en större medvetenhet kring hur företaget kan nyttja maskinerna mer effektivt. Den här studien utfördes genom att hämta in kvantitativ data över hur maskinerna används. Därtill genomfördes också observationer på plats, för att bilda en förståelse för vad som påverkar maskinerna och varför datan ser ut som den gör. Resultaten visade att ingen av de maskiner som studerades uppnådde önskvärd nyttjandegrad. Detta berodde främst på störningsmoment i produktionen, men också på bristande planering. Slutsatsen blev att det främst är produktionsstörningar och yttre faktorer som gör att maskinerna inte uppnår sin fulla nyttjandegradspotential, inte maskinerna i sig. Författaren anser att entreprenörer gynnas av att göra utvärderingar över hur maskinerna nyttjas, för att på så sätt få en inblick i hur de används och hur man kan förbättra detta. Författaren anser också att det inte bara går att se till en enskild resurs, utan att man i slutändan måste se till projektet som helhet. / In an increasingly competitive industry where profit margins are small, companies must do what they can to streamline their production by using their tools as efficiently as possible. One way for Swedish construction companies to effectively reduce their costs is to review how to use their machines in production to be more cost effective. The purpose of this degree project is to investigate the degree of utilization of the machines used in one of NCC's projects and to analyze them. Because NCC works with efficiency evaluations, they will be better equipped for the future, while this will lead to a better understanding of how to use the machines more efficiently. This study was carried out by obtaining quantitative data on how the machines are used, but also by making observations at the construction site of what affects the machines to get an understanding of why the data looks the way it does. The results showed that of the machines studied, none of them achieved the intended use. This was mainly due to interruptions in production but also due to lack of planning. The conclusion was that it is mainly production disturbances and external factors that make the machines not reach their full utilization potential, not the machines themselves. The author believes that entrepreneurs benefit from making evaluations of how the machines are used, to gain an insight into how they are used and how to improve this. The author also believes that it is not only possible to look at an individual resource, but that in the end you must look at the project as a whole.

The number of people of getting allergic symptoms is increasing and the reasons are considered to be many. The human have changed their habits and spend more time indoor. In combination with new building technologies where denser housing constructions and new materials this causes bad indoor climate contributes to a higher occurrence of allergies There are several courses of action to deal with this problem. One action is by choosing allergy-free interior surface materials. An allergy-free material emits low concentrations of harmful substances resulting in a great indoor air quality. An allergy-free living demands a frequently cleaning and resistant material are required. As a consumer today, it is difficult to assess how allergy-friendly building materials are and the national requirements. The report summarizes the most common types of surface materials and their properties of functioning and emissions. Emissions are releases of harmful substances from the material. The harmful substances studied are VOC's, formaldehyde and phthalates. The studies have shown that there is small amount of available information about allergy-friendly materials. There are general guidelines in "Svenska miljömålen", "Boverkets byggregeler" and "Kemikalieinspektionens föreskrifter". The guidelines are difficult to apply when there is no information about specific properties of materials. It is possible to note how suitable different types of materials are relative to each other. The materials considered appropriate in an allergy-free living are a base of gypsum board and finishes of tiles and plain wallpaper. When selecting materials, it is important to consider in what environment material is used and what factors might affect it. Some materials may degrade properties while get in contact with moisture. Increased moisture increase emission of harmful substances and therefore sensitive materials should be avoided in environments with high moisture. For consumers to make informed choices of allergy-friendly surface materials a classification system is needed. For this to be applicable building materials should be labeled by this classification system.

Discussions regarding apartment buildings built 1965-1975 during the ”Million Home Programme” are often focused on uniformity, unfortunate building technology and general poor condition. There is a common perception that the lessons learnt from the programme is that this type of building technology carries problems. The houses as such are thus inappropriate designs. This report has focused to investigate Järva area’s constitution of houses built during this period. The question this report has researched is whether the buildings aside from aesthetics also have uniform building technology within the respective building types. By implementing a control group and investigating drawings from initial construction, interviewing property owners in the area and researching historic building technology, a different conclusion can be drawn. Appendix A, attached at the end of this report, constitutes the investigation of building technology used in the control group. The investigation shows that, regardless though a lot of the building technology is shared, many of the buildings within the same category differ on detail solution level. The solutions that are often viewed as unfortunate are rather assessed as being so due to a lack of knowledge in required maintenance. Ongoing maintenance and renovation of the Järva area’s properties is also under way, but is limited by factors concerning financing. These renovations are however reportedly not made in order to fix previous unfortunate solutions, but rather to address the end of technical service life of the buildings various technical systems. / Diskussioner kring bostadshus byggda 1965-1975 under det s.k. ”Miljonprogrammet kretsar ofta kring uniformitet, olycklig byggteknik och dåligt skick. Det finns en allmän uppfattning om att lärdomarna man ska bära med sig är att byggnadstekniken medför problem, och att husen som sådana har olämpliga konstruktioner. I detta arbete har Järvaområdets bestånd av hus byggda under miljonprogrammet undersökts. Frågan som har ställts är om husen bortsett från det estetiska i realiteten har uniformell byggteknik eller om byggtekniken varierar inom olika hustyper. Genom att implementera en kontrollgrupp av fastigheter och undersöka byggnadstekniska ritningar från nybyggnation och ombyggnation, intervjua fastighetsägare i området samt granska litteratur kring historisk byggnadsteknik ges en annan bild än den vedertagna. Bilaga A som bifogas i slutet på denna rapport utgör den byggnadstekniska utvärdering som gjorts på denna kontrollgrupp. Undersökningen visar att även om mycket byggteknik delas, så skiljer sig ofta detaljer, även inom samma byggnadstyp. De lösningar som ibland anses olyckliga bedöms snarare vara ansedda så med anledning av en bristande kunskap till det underhåll som lösningen kräver.  Underhåll och renovering är även pågående inom Järvaområdet, men begränsas av faktorer som beror budgetering. Dessa är enligt uppgift inte främst för att åtgärda tidigare olyckliga lösningar, utan snarare utgången teknisk livslängd på byggnadernas tekniska system.

På grund av bristande erfarenheter inom byggtekniken gällande fukt har många skolor byggda under 1970-talet fuktproblem idag. I uppdrag av Vöfab ska tre olika fuktskadade objekt som har renoverats jämföras med varandra. Objekten består av tre skolor i Växjö som är byggda under 1970-talet. Objektens fuktskador och åtgärder ska undersökas. Detta görs för att analysera om samma typ av åtgärder vidtagits samt om samma typ av fuktproblem uppkommit i alla tre objekten. I studien ska det med hjälp av det teoretiska ramverket även undersökas om ytterligare fuktproblem kan uppkomma i framtiden trots renoveringarna.