Bakgrund: Empati är ett svårdefinierat begrepp som i denna litteraturstudie diskuteras utifrån olika synsätt. Empati beskrivs vara en förväntad färdighet hos en professionell sjuksköterska såväl som det beskrivs vara ett nödvändigt redskap för att sjuksköterskan ska kunna utöva personcentrerad vård. Fenomenet beskrivs ha olika grunder utifrån vem som gör försök att kartlägga det. Syfte: Att undersöka empatins betydelse för sjuksköterskan i den kliniska verksamheten. Metod: Studien är designad som en litteraturstudie baserad på 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har granskats och sedan analyserats utifrån en manifest innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Barriärer för ett empatiskt bemötande, Empatins konsekvenser för sjuksköterskan och Hur det empatiska förhållningssättet integreras i kliniska verksamheten. Konklusion: En avsaknad av empati och/eller empatiskt bemötande kan leda till att vården organiseras utifrån New Public Management som kan bli skadlig för sjuksköte / Background: Empathy is a difficult concept to define, which in this literature study is discussed from different perspectives. Empathy is described as an expected skill of a professional nurse as well as it is described as a necessary tool for the nurse to be able to provide person-centered care. The phenomenon is described differently based on who is trying to describe it. Purpose: To investigate the importance of empathy for the nurse in clinical activities. Method: The study is designed as a literature study based on 13 scientific articles with qualitative approach. The articles have been reviewed and then analyzed based on a manifest content analysis. Results: The analysis resulted in three main categories: Barriers to empathetic response, the consequences of empathy for the nurse, and how the empathetic approach is integrated into clinical activities. Conclusion: A lack of empathy and/or empathetic treatment can lead to care being organized based on New Public Management that can be detrimental to the nurse and her experience of the profession as well as the ability to provide person-centered care.

No description available.

Bakgrund: Kunskapen om compassion fatigue behöver belysas i den palliativa vårdens kliniska vardag. Att arbeta med palliativ vård innebär komplexa relationer med patienter och närstående samt dagliga möten med lidande, död och sorg. Vårdpersonal inom vårdgivande yrken har stor risk att drabbas av compassion fatigue. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelsen av compassion fatigue hos vårdpersonal som utför palliativ vård. Metod: En systematisk litteraturöversikt har genomförts av vetenskapliga forskningsresultat genom användandet av reflexiv tematisk analys. Fynden i resultatet har relaterats till det vårdvetenskapliga teoretiska ramverket Compassion Fatigue Model. Resultat: Fyra teman framkom: upplevelser av bristande resurser, upplevelser av svåra relationer i vårdandet, upplevelser av existentiell stress och bristande palliativt sammanhang samt upplevelser av otillräcklig coping och egenvård. Vårdpersonalens upplevelser av compassion fatigue grundades i de känslor som blev ohanterliga i samband med vårdandet av svårt sjuka patienter och närstående. Hög arbetsbelastning och bristen på återhämtning bidrog till att dränera vårdpersonalen på energi, vilket gav dem obalans mellan deras professionella och privata liv. För att minska risken att drabbas av compassion fatigue blev det palliativa sammanhanget, coping och egenvård betydelsefullt. Slutsats: Compassion fatigue kunde påverka vårdpersonalens hela livsvärld. Vårdpersonal är självmedvetna, men behöver bli bättre på att förstå hur betydelsefullt egenvård och positiv coping är för att bibehålla sin hälsa. Arbetsmiljöns betydelse för vårdpersonalens upplevelser av compassion fatigue är väsentlig. Arbetsgivare behöver uppmärksamma och prioritera resurser som förstärker vårdpersonalens hälsa. Palliativ vård är en vårdform som är resurskrävande och det behövs empatisk vårdpersonal som orkar vara närvarande i den vårdande relationen. / Background: Compassion fatigue is a concept that needs to be further established in the line of palliative care praxis. The concept compassion fatigue is well studied within scientific research. Compassion fatigue occurs as physical, mental, and emotional damage through work-related stress. Healthcare professionals are at high risk of suffering from compassion fatigue. Working in palliative care involves daily encounters with suffering, death, and grief through relationships with patients and relatives. Awareness of compassion fatigue needs to be highlighted and studied within the work field of palliative care. Aim: The purpose of this study was to describe experiences of compassion fatigue in healthcare professionals who work within palliative care settings. Method: A systematic literature review has been conducted on scientific research papers using reflexive thematic analysis. The findings in the results have been related to the theoretical framework Compassion Fatigue Model. Results: Four themes were identified: experience with lack of resources, experiences of difficult relationships in care, experience of existential stress and lack of palliative context, as well as the experience of insufficient self-care and coping. The care staff's experiences of compassion fatigue were based on the emotions that became unmanageable in connection with the care of seriously ill patients and relatives. High workload and lack of recovery contributed to draining healthcare staff of energy, giving them an imbalance between professional and private life. To reduce the risk of suffering from compassion fatigue, the palliative context, coping and self-care became important. Conclusion: Compassion fatigue could affect the entire lifeworld of healthcare professionals. Healthcare professionals do have self-awareness but need to improve their knowledge about the importance of self-care and positive coping strategies to maintain their health. A healthy work environment is essential for the healthcare professionals’ experiences of compassion fatigue. Employers need to pay attention and prioritize resources that strengthen the health of healthcare professionals. Palliative care requires resources and empathic healthcare professionals who can be present when caring for patients and their relatives.

No description available.

Sveriges akutmottagningar har ett årligt genomflöde av cirka 2,5 miljoner patienter. Personalomsättningen är hög för de sjuksköterskor vilka arbetar där och arbetssituationen är ofta ansträngd, både vad gäller tider, arbetsbörda och kritiskt sjuka patienter. För att på ett kvalitativt sätt ta hand om dessa patienter och uppnå tillit krävs, förutom de sex kärnkompetenserna, även empati, medkänsla och engagemang. Compassion fatigue är det tillstånd av negativism hos sjuksköterskan med minskad medkänsla för patienterna samt engagemangslöshet, som orsakats av kumulativ sekundär utsatthet vid omhändertagande av patienter utsatta för trauma och svåra händelser. Syftet var att beskriva symtom och åtgärder för att förebygga och minska den utmattning kallad compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård. Som metod valdes litteraturöversikt. Sammanlagt 17 stycken vetenskapliga artiklar med publikationsdatum 2009–2016 ingick. Databaserna de valdes från var CINAHL, Medline, PsykINFO, PubMed och Web of Science. I resultatet framkom symtom upplevda som psykologiska och fysiologiska. Akutsjuksköterskorna upplevde återupplevande, undvikande och överspändhet som en konsekvens av compassion fatigue. Åtgärder för att förebygga problematiken var, från sjuksköterskans håll, att själv först skaffa kunskap och att börja sträva mot balans i tillvaron. Relationer på och utanför akutmottagningen var skyddande mekanismer och den rekommenderade strategin var problemfokuserad hanteringen. Arbetsgivarens ansvar låg på att delge medarbetare kunskap, organisera regelbundet stöd samt tillse att arbetsmiljön gynnade akutsjuksköterskorna både i form av ledarskap samt möjlighet till återhämtning och stabilitet i arbetsgruppen. Sammanfattningsvis kan sägas att tecknen för pågående eller begynnande compassion fatigue är mångskiftande även om de inte alltid knutits ihop med själva fenomenet. Genom förbättringskunskap kan kvalitetsutveckling på ett framgångsrikt sätt bedrivas. För att på ett långsiktigt sätt få sjuksköterskor arbetande inom akutsjukvård att både orka stanna kvar på akutmottagningen och att där göra ett bra arbete med patienterna, krävs åtskilliga åtgärder från flera håll. Resultatet visar på att med kunskap kan symtom på compassion fatigue och utmattning upptäckas och även åtgärdas. Flera aktörer krävs för att få sjuksköterskor arbetande på en akutmottagning, att genom strategier och förmågor skapa en resiliens, där de långsiktigt orkar ta hand om sina patienter på ett övertygande och tillförlitligt sätt. Det verkar centralt att hitta en rimlig nivå, där tillräckligt mycket närhet och engagemang ges ut, för att god vård ska kunna uppnås, utan att för den skull bränna ut akutsjuksköterskan. / Sweden's emergency departments have an annual throughput of 2,5 million patients. Staff turnover is high for the nurses who work there and the work situation is often strained due to long shifts, time constraints, workload and critically ill patients. In order to maintain a high level of care and earn the trust of patients with acute needs, in addition to the six core skills, empathy, compassion and commitment are required. Compassion fatigue is the condition of negativism in the nurse with reduced patient compassion as well as decreased commitment, caused by cumulative secondary vulnerability in the treatment of patients exposed to trauma and severe events. The aim of this study was to describe the symptoms of compassion fatigue, and measures to prevent and reduce this condition among emergency care nurses. The method chosen was a literature review. A total of 17 scientific articles with publication dates from 2009 to 2016 were included. The databases that were selected were CINAHL, Medline, Psych Info, PubMed and Web of Science. The results indicated that symptoms are experienced psychologically and physiologically. Emergency nurses felt re-experiencing, avoidance, and arousal as consequences of compassion fatigue. Measures to prevent the problem were (from the nurse’s perspective) to first acquire knowledge and then begin to strive for balance in your existence. Relationships inside and outside the emergency department were protective mechanisms, and the recommended strategy was problem-focused management. The employer's responsibilities were to educate their employees appropriately, organize regular support and ensure that the working environment favored emergency nurses both in terms of leadership and the opportunity for recovery and stability in the working group. In conclusion, the signs of ongoing or incipient compassion fatigue are diverse, although they are not always linked with the phenomenon. By improving knowledge and awareness of this condition among emergency-care providers, the work of quality improvement can be conducted successfully. The literature suggests that convincing nurses to work long-term in emergency care and ensuring that they are able to continue providing quality care to their patients requires several strategies from several sources. Results show that emergency nurses equipped with the proper knowledge of this condition, symptoms of compassion fatigue and exhaustion can be detected and the condition corrected. It takes several parties to create resilience through strategies and abilities at nurses working in an emergency care department, in order to take care of their patients in a convincing and reliable manner in the long-term. It seems crucial to find a reasonable level, with enough intimacy and commitment, for good health to be achieved, without burning out the emergency nurse.Keywords: Compassion fatigue, burnout, turnover, emergency nurse

Compassion fatigue (CF) är ett begrepp som introducerades som en form av utmattning för sjuksköterskor. CF utvecklas från att känna ett obehag för medlidande till att i värsta fall övergå till att sjuksköterskan permanent har svårt att känna medlidande. Compassion fatigue användes första gången 1992 och det beskrevs som att sjuksköterskor glömde saker, dess uppmärksamhet minskade och de upplevde utmattning, trötthet, ilska samt kände sig sjuka. De brydde sig mindre och mindre och till slut inte alls.Syftet med denna studie var att beskriva de faktorer som kan orsaka compassion fatigue hos sjuksköterskor inom akutsjukvård.Metoden som användes var en litteraturöversikt. Databas sökningar gjordes via PubMed, CINAHL Complete och PsycINFO varav 18 artiklar inkluderades i resultatet. I denna litteraturöversikt användes både kvalitativa, kvantitativa och mixade artiklar, skrivna mellan 2009- 2019.I resultatet framkom det att de faktorer som kan orsaka CF var sociodemografiska, sociala, arbetsrelaterade, psykologiska och övriga faktorer såsom intag av olika substanser. Bland dessa faktorer fanns stress, chefsstöd och hantering av svåra situationer i form av exempelvis PsyCap.Slutsatsen var att Compassion fatigue är vanligt förekommande bland sjuksköterskor inom akutsjukvård och bör förebyggas för att sjuksköterskor ska kunna stanna kvar i yrket och ge en god och hållbar omvårdnad. / Compassion fatigue (CF) is a concept that was introduced as a form of fatigue for nurses. CF develops from feeling uncomfortable for compassion to, in the worst case, transitioning to the fact that the nurse is permanently having difficulty feeling compassion. Compassion fatigue was first used in 1992 and it was described as nurses forgetting things, their attention diminished and they experienced fatigue, tiredness, anger and feeling sick. They cared less and less and, in the end, not at all.The purpose of this study was to describe the factors that can cause compassion fatigue in nurses in emergency care.The method used was a literature review. Database searches were done via PubMed, CINAHL complete and PsycINFO of which 18 articles were included in the result. This literature review used both qualitative, quantitative and mixed articles, written between 2009 and 2019.The results showed that the factors that could cause CF were socio-demographic, social, work-related, psychological and other factors such as the intake of various substances. Among these factors were stress, support from managers and coping with difficult situations, as for example, PsyCap.The conclusion was that Compassion fatigue is a common occurrence among nurses in emergency care and should be prevented in order for nurses to remain in the profession and provide good and sustainable nursing care.

Bakgrund: Historiskt har sjuksköterskor ansetts se på sitt yrke som sitt kall att kunna erbjuda ändlös empati för patienter. Forskning har dock kommit fram till begreppet compassion fatigue som framhåller att den ändlösa empatin minskar som ett resultat av överhängande stressorer som yrkesprofessionen medför i modern tid. Begreppet compassion satisfaction har använts som motsatsord till utbrändhet och compassion fatigue Syfte: Att kartlägga aspekter som främjar sjuksköterskors compassion satisfaction i vårdandet av patienter. Metod: En allmän litteraturöversikt genomfördes. Där 10 artiklar hittades, 4 kvantitativa artiklar samt 6 kvalitativa artiklar i databaserna CinahlPlus samt PubMed. Resultat: Tre teman identifierades; sjuksköterskors utveckling inom yrkesprofessionen, sjuksköterskors inre stöd samt sjuksköterskors yttre stöd. Slutsats: De faktorer som främjar compassion satisfaction kan ses som verktyg i sjuksköterskors arbete i vårdandet av patienter. Detta kan främja förmågan till medlidande och vårdandet samt motarbeta compassion fatigue. / Background: Historically, nurses have been considered to see their profession as their calling and be able to offer endless empathy for the patient. However, research has produced the concept of compassion fatigue, which emphasizes that the endless empathy decreases due to the result of imminent stressors that the profession brings in modern times. The term compassion satisfaction has been used as opposite word to burnout and compassion fatigue. Aim: To map aspects that promote nurses' compassion satisfaction in care of patients. Method: A general literature review was conducted. 10 articles were found, 4 quantitative articles and 6 qualitative articles with the databases CinahlPlus and PubMed. Results: Three themes were identified; the development of nurses in the profession, nurses inner support and nurses external support. Findings: The factors that promote compassion satisfaction can be seen as tools in nurses' work in caring for patients. This can promote the capacity for compassion and nurturing and counteract compassion fatigue.

No description available.

Bakgrund: Compassion Fatigue (CF) är ett fenomen som erkändes på 50-talet när man undersökte sjukvårdspersonal som arbetade med traumatiserade patienter i kombination med hög arbetsbelastning. Compassion Fatigue kallas även för empatisk utmattning och är ett tillstånd som kan uppstå när sjuksköterskan hänger sig empatiskt åt patienter utan chans till återhämtning. Syftet: Att beskriva sjuksköterskors upplevelser av CF Metod: Studien utformades som en litteraturstudie med induktiv ansats då denna metod ansågs ge största möjligheten att utforska individers upplevelser. En kvalitativ innehållsanalys enligt Bengtsson (2016) genomfördes och baserades på 11 vetenskapliga artiklar. Resultat: Analysen resulterade i fem huvudkategorier: “Förlorad arbetsglädje på grund av utmattning”, “Etisk stress och emotionell utmattning”, “Motvilja och emotionella barriärer”, “Negativ inverkan på privatliv och relationer” och “Skyddsfaktorer och förebyggande åtgärder”. Slutsats: Resultatet visade att stress, hög arbetsbelastning, för lite återhämtning, höga förväntningar och svårt sjuka patienter var starka riskfaktorer för att drabbas av CF. De skyddsfaktorer som identifierades var jobb-fritid-balans, en hälsosam livsstil, bra sömnrutiner och värdefulla sociala relationer. Sjuksköterskor som drabbats av CF påverkas starkt av både psykiska och fysiska symtom som har en negativ inverkan på deras arbete och deras privatliv. Det går att förebygga och att återhämta sig från CF men det krävs interventioner  på arbetsmiljö- och individnivå. Nyckelord: Compassion Fatigue, empatisk utmattning, sjuksköterskor, upplevelser, kvalitativt, litteraturstudie, omvårdnad.

Att vara patient innebär lidande, antingen i form av sjukdomslidande, livslidande eller vårdlidande. Det vårdande mötet är en central del i sjuksköterskans arbete mot att möta patienternas behov och lindra lidandet. Det krävs att sjuksköterskan besitter en empatisk förmåga för att kunna leva sig in i patientens situation och vinna tillit. Vid långvarig exponering av patienternas lidande finns dock en risk att drabbas av empatitrötthet. Det innebär en bristande förmåga till empati med symtom såsom minskad energi, känsla av hopplöshet och en känslomässig distans. Empatitrötthet är ett utbrett problem inom vårdande yrken där risken är stor att drabbas. Syftet med litteraturöversikten var att beskriva sjuksköterskors upplevelse av uppkomsten av empatitrötthet. Som metod valdes att göra en litteraturöversikt med kvalitativa data som grund. Datasökningen gjordes i databaserna Cinahl och Pubmed där nio artiklar inkluderades för att svara på syftet. Resultatet utmynnade i vårdandets otillräcklighet som ett centralt tema med tre kategorier och åtta underkategorier. Dessa var: 1. Emotionell belastning med underkategorierna empatins börda, empatiskt krävande möten och maktlöshet. 2. Arbetsförhållandenas påverkan med underkategorierna otillräckliga resurser och kollegial obalans. 3. Privatlivets utsatthet med underkategorierna skuld, svårigheter att vara självförlåtande och obalans av energiåtgång. Under diskussionen bekräftades resultatet med ytterligare artiklar och fördjupades vidare i relation till vårdvetenskapliga teorier. Det uppdagades att begreppet är relativt outforskat, men att kopplingar till fenomenet finns under andra benämningar. Det framkom att mer kunskap om begreppet hos både forskare, yrkesverksamma sjuksköterskor och chefer hade varit gynnsamt för att öka förståelsen och motverka uppkomsten.