Heightened levels of stress are observed in mothers of children with autism spectrum disorders (ASD), yet little is known about the relationship between stress and coping in mothers of children recently diagnosed with an ASD. The objectives of this study were to determine the levels of maternal stress, identify coping strategies used by mothers, examine the relationship between stress and coping, and ascertain whether coping mediated the relationship between ASD symptom severity and subsequent maternal stress. Data on 128 mothers of children who had received a diagnosis of ASD in the last four months were examined. Results indicated that mothers presented with elevated levels of stress. With regards to coping, escape-avoidance and confrontive coping were positively correlated with stress, while seeking social support was negatively correlated with stress. Confrontive coping did not mediate the relationship between ASD symptom severity and maternal stress. Results confirm previous findings, while underscoring the importance of helping mothers understand the relationship between the coping strategies they adopt and the subsequent stress they experience.

The purpose of our study is to examine whether stress among social workers is present, and ifso, what strategies they and their supervisors use to manage work-related stress. The study isbased on a qualitative method. The data consist of interviews, with six social workers andthree supervisors. The study’s theoretical framework is based on KASAM, SOC-sense ofcoherence by Antonovsky, demand- control- support model by Karasek & Theorell, stresstheory by Hans Selye and coping strategies by Lazarus. The result of our study indicates thatstress is present among social workers. The common stress symptoms are gastritis, difficultyconcentrating and sleeping problems. The main factors that cause work- related stress arefound to be workload, work environment, involuntary break, and responsibility. The studyshows that stress is not constant and it is manageable thanks to coping strategies that thesocial workers and their supervisors use. Coping strategies that contribute to the reduction ofstress are a supportive chief, social support, reasonable requests, clear leadership andfunctioning family. Social support and support from their supervisors is the most frequentlymentioned copying strategies. Our result indicates that creating a supportive workenvironment is very important for the well-being of social workers.Our result indicates that creating a supportive environment is very important for the wellbeingof social worker.

Jag har som instrument- och ensemblelärare egna erfarenhet av nervositet och prestationsångest inför lektioner med mina elever och undrar om jag är ensam med dessa känslor. Jag har valt att fördjupa mig i begreppen stress, nervositet, ångest och coping genom att läsa litteratur inom personlighetspsykologi, klinisk psykologi, socialpsykologi, arbetspsykologi, idrottspsykologi, kognitiv psykologi och motivationspsykologi. Denna litteraturstudie ledde sedan fram till mitt syftet för min undersökning som är att ta reda på om instrument- och ensemblelärare blir nervösa i samband med lektioner och om de har tankegångar som kan leda till prestationsångest samt hur de hanterar sin nervositet. Som metod valde jag att göra en enkät som jag delade ut till 50 lärare. Resultatet visade att lite mer än hälften av lärarna blir nervösa och att det fanns en majoritet av negativa känslor i samband med nervositeten. Det visade sig att större delen av lärarna i någon form hade prestationsinriktade tankegångar. Sättet som lärare hanterar sin nervositet på var övervägande i form av förberedelse inför lektionerna. Ungefär lika många män och kvinnor har svarat att de blir nervösa inför lektioner men män blir oftare nervösa än kvinnor. Lärarnas nervositet ökar i frekvens i takt med att de har större elevgrupper. Det finns också en viss ökning av nervositets-frekvensen när lärarna undervisar elever i gymnasieåldrar jämfört med när de undervisar elever i grundskole- och vuxenåldrar. Undersökningen visar också att erfarenhet hjälper till att minska nervositeten i samband med lektioner. / <p>Lärarexamen</p>

Purpose: The purpose of the study was to examine whether self-esteem can be affected by unemployment and whether social support, self efficacy and perceived control have any effects on self-esteem during unemployment.   Method: The study was of a quantitative and descriptive character and a convenience sample was used. Questionnaires were distributed to 64 unemployed males and females at a job-centre inEast Midland,England. The questionnaire consisted of 12 questions about the participant’s age, gender, education, length of unemployment, social support (meaning emotional support and help from friends and family), coping (meaning a person’s ability to handle a stressful and emotionally demanding situation).Rosenberg's self-esteem scale was also added into the questionnaire and the results were then analyzed by using a Likert scale.   Results: The results showed, that the majority of the unemployed scored 30 or higher on the self-esteem scale which indicates a low self-esteem according toRosenberg's self-esteem scale. Regarding social support from friends during job loss or unemployment, the majority of the unemployed with a low self-esteem, felt they didn't have social support from friends during unemployment. A small part of the unemployed who had high self-esteem, felt they had social support from friends during unemployment.   Discussion: Self-esteem is complex, and it was difficult to generalize the results in this study. However, it seems that social support, self efficacy and coping were important aspects regarding self-esteem.

Den stad vi bor och studerar i har under den senaste tiden drabbats av ett större företags konkurs. På grund av detta har fenomenet arbetslöshet känts väldigt aktuellt för oss. Syftet med denna kvalitativa studie är således att undersöka hur en mindre grupp arbetslösa människor upplever en förändrad livssituation samt hur de hanterar denna. I och med studiens syfte har vi valt att undersöka hur dessa människor mår och hur tillfreds de är med sina liv. Vi vill även undersöka på vilka vis de hanterar sin arbetslöshet. Vi har valt att göra detta genom att undersöka vilka copingstrategier de använder. Metoden vi använt för vår datainsamling är semistrukturerade intervjuer. Dessa har genomförts individuellt med 15 stycken respondenter. Respondenterna har varit arbetslösa mellan 1-12 månader. För att analysera vårt empiriska material valde vi att inspireras av en fenomenologisk ansats som innebär att söka essens i ett valt fenomen. Våra resultat visar att respondenterna använder sig utav olika copingstrategier för att hantera sin arbetslöshet. De mest utmärkande copingstrategierna har varit att de aktiverar sig för att må bra och att de omvärderar sin arbetslöshet till något positivt. Vårt resultat tyder på att en del av respondenterna mår väldigt dåligt och känner sig uppgivna. De känner sig stressade över sin livsituation och vill väldigt gärna börja arbeta igen. Resultatet tyder även på att en del av respondenterna mår bra och är tillfreds med sina liv. De väljer att se möjligheter med sin arbetslöshet och många funderar på att börja studera.

I olika skeden av livet möts människan av olika stressande situationer som ställer krav. Hur individer upplever och hanterar dessa situationer varierar. För vissa individer leder dessa situationer till destruktiva försöksmetoder att hantera stressorn. Copingstrategier, personlighetsdrag samt debutålder för alkohol är de faktorer som visat sig vara relevanta för ungdomars riskabla alkoholvanor i tidigare forskning. Syftet med denna studie var att bredda urvalet för att se om det var generaliserbart för högre åldersgrupper, samt att undersöka vilka faktorer som influerar riskabla alkoholvanor. Potentiella faktorer förväntades för alkoholvanor vara copingstrategier, personlighet och debutålder för alkohol. Urvalet bestod av 200 undersökningsdeltagare, varav 100 var studenter och 100 arbetande. En enkät bestående av tre delar med skattningsfrågor utgjorde underlag för undersökningen. Korrelationsanalys och multipel regression genomfördes. Resultatet visade att debutålder för alkohol och aktiv coping, var främsta prediktorer för alkoholvanor. Av personlighetsdrag visade sig neuroticism, vänlighet och samvetsgrannhet vara de faktorer som predicerade riskabla alkoholvanor. För att fastställa orsakssamband bör i framtida forskning longitudinella studier genomföras.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka copingstrategier föräldrar använder sig av då deras barn har cancer. Data samlades in via databaserna MedLine (PubMed) och CINAHL. Femton artiklar valdes ut och de valda artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Utifrån valda artiklar framkom sju kategorier. I studiens resultat framkom det att föräldrar till barn med cancer använde sig av olika copingstrategier. Copingstrategierna var socialt stöd, andligt stöd, att få visa känslor som förälder, jämförande tillvägagångssätt, positivt tänkande, undvikande coping och att söka information. Författarnas slutsats av denna litteraturstudie är att det finns många olika copingstrategier som föräldrar kan använda sig av och att anhöriga, i det här fallet föräldrar, måste få en större plats inom sjukvården. Sjuksköterskor behöver också ha kunskap om copingstrategier hos föräldrar till barn med cancer för att i sin tur kunna undervisa föräldrarna i det, så att de skall kunna handskas med situationen.

Inom ambulanssjukvården utsätts personalen dagligen för olika stressmoment och detta kan leda till att ambulanssjuksköterskor drabbas av posttraumatiskt stress syndrom. Flera olika stressfaktorer påverkar arbetet och därmed den enskilde ambulanssjuksköterskans psykiska och fysiska hälsa. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa yrkesrelaterade stressfaktorer inom ambulanssjukvården och vilka copingstrategier som ambulanssjuksköterskan använder sig av i sitt dagliga arbete. Studien har en deskriptiv design och genomfördes som en litteraturstudie. Vi har använt oss av tre olika databaser, PsycINFO, PubMed och CINAHL. Vi har använt oss av 10 artiklar, 3 artiklar med kvalitativ och 7 med kvantitativ ansats. Artiklarna var från Sverige och engelsktalande länder. Resultatet visar att traumatiska incidenter som involverar barn är de jobbigaste att hantera och att stress kan inverka negativt på individens psykiska och fysiska hälsa samt att detta kan få sociala konsekvenser. Socialt stöd, kognitiva metoder samt humor är viktiga copingmetoder för att kunna hantera traumatiska incidenter.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur ungdomar upplever att drabbas av cancer och vilka copingstrategier de använder för att hantera sin situation. Data samlades in via databaserna Medline (PubMed) och CINAHL. 16 vetenskapliga artiklar inkluderades i studiens resultat. Dessa artiklar granskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet delades in i två huvudkategorier med tre underkategorier vardera. Resultatet visade att många ungdomar som drabbats av cancer kände oro för saker som behandlingens verkan, oro för att inte tillfriskna samt risken för återfall. Många av ungdomarna kände även rädsla inför döden och rädsla orsakad av förlorad kontroll i samband med sjukdomen. Att bli lämnad utanför av vännerna var en oro och viktigt var att vänner och familj såg dem som normala, inte sjuka. Fysiska förändringar som upplevdes var håravfall, viktminskning/ökning, blekhet, smärta och förlorad energi. Många cancerdrabbade ungdomar hade en mer positiv livssyn, ett bredare perspektiv samt bättre självkänsla. För att hantera sjukdomen användes olika copingstrategier såsom positiva tankar, återuppbyggnad av hopp, information och kunskap, socialt stöd, spirituellt stöd, undvikande samt undantryckande coping. / The purpose of this literature study was to describe adolescent’s experiences when being afflicted with cancer and the coping strategies they use to manage their situation. Data were collected through the databases Medline (PubMed) and CINAHL. 16 articles were included in the result of this study. These articles were reviewed, analyzed and summarized. The results were divided into two main categories, with three subcategories each. The results showed that many adolescents affected by cancer felt anxiety for things like the treatment effect, the fact that they would not recover and the risk of relapse. Many of the adolescents also felt fear of death and fear caused by loss of control associated with the disease. To be left outside of their friends was a concern and it was important that friends and family saw them as normal and not as sick. Physical changes were experienced such as hair loss, weight loss/gain, being pale, pain and loss of energy. Many adolescents with cancer had a more positive outlook on life, a broader perspective and better self-esteem. To cope with the disease the adolescents used different coping strategies such as positive thoughts, reconstruction of hope, information and knowledge, social support, spiritual support, avoidance and repressive coping.

Syftet med denna studie var att beskriva bröstcancerdrabbade kvinnors upplevelser av diagnos och förlust av bröst till följd av bröstcancerkirurgi. Vidare var syftet att beskriva vilka copingstrategier kvinnorna använde.Studien genomfördes som en litteraturstudie. Litteratur söktes i databasen Cinahl samt i informationstjänsten ELIN. Underlaget för denna studie är 19 artiklar av kvalitativ ansats. Resultatet visade att bröstcancerbeskedet var en chockerande upplevelse för kvinnor. Diagnosen framkallade ångest, rädsla och kom oftast som en överraskning. Bröstförlusten orsakade mycket lidande för kvinnorna i form av förlorad kvinnlighet, kroppsbild, förändrad sexualitet och förändrade relationer. Kvinnorna kände sig fula, vanställda och deformerade. Det framkom också att kvinnorna ville skyla sin bröstförlust för sig själv och andra. De isolerade sig från omgivningen. Kvinnor som genomgått rekonstruktion beskrev en känsla av att åter få känna sig normala. De copingstrategier som kvinnorna använde var att acceptera sin situation, viljan att leva, positivt tänkande, leva som vanligt, stöd av närstående, religion samt vara aktiva i sin behandling av sjukdomen. Genom att sjuksköterskan söker evidens och vetenskapligt beprövad information om sjukdom och hur den påverkar kvinnors liv så kan sjuksköterskan på ett bra sätt hjälpa kvinnor att förstå och acceptera det som sker, ge stöd och lindra lidande.