The pandemic hit the world at the end of 2019. Governments in various countries had introduced restrictions and recommendations. One of the recommendations that most countries had in common was to urge their people to get vaccinated against Covid-19. Based on the theories of Micheal Foucault, Ulrich Beck and Mary Douglas, we want to undertake the underlying motives of a minority to refrain from the Covid-19 vaccination.Through a hermeneutic methodological approach, we have chosen to use a qualitative approach to create an understanding of the respondents' answers.The results of the study give us a clearer picture of why a minority chooses not to take the vaccine against Covid 19. Their motives have helped us to understand how thoughts can go when the vaccination offered against covid-19 is only an offer but that you are still stigmatized. In summary, it can be concluded that the individuals who participated in the study saw risks associated with different phenomena, depending on the circumstances and occasions when they chose to see risks to their own or others' health. / Pandemin drabbade stora delar av världen i slutet av 2019. Regeringar i både drabbade och icke drabbade länder inför restriktioner och rekommendationer. En av rekommendationerna som de flesta länder hade gemensamt var att uppmana sin befolkning att vaccinera sig mot Covid-19. Med stöd av Michel Foucault, Ulrich Beck och Mary Douglas teorier vill vi förstå de bakomliggande motiv som en minoritet har till att avstå Covid-19 vaccinationen. Genom en hermeneutiskt metodansats har vi valt att använda oss av en kvalitativ tillvägagångssätt för att skapa en förståelse till respondenternas svar. Studiens resultat ger oss en klarare bild till varför en minoritet väljer att inte ta vaccinet mot Covid 19. Deras motiv har hjälpt oss att förstå hur tankarna kan gå när vaccinationen som erbjuds mot covid-19 endast är ett erbjudande men att man ändå blir stigmatiserad. Sammanfattningsvis kan man dra slutsatsen att de individer som deltog i studien såg risker förknippade med olika fenomen, beroende på de omständigheter och tillfällen då de valde att se risker för sin egen eller andras hälsa.

Bakgrund: Covid-19 har påverkat stora delar av samhället varvid hälso- och sjukvården har fått en ökad belastning. En hög arbetsbelastning kan påverka den psykiska hälsan hos sjuksköterskor. Covid-19 pandemin har tydliggjort behovet av att uppmärksamma sjuksköterskors psykiska hälsa under en kris. Syfte: Syftet med studien var att undersöka prevalensen och associerade riskfaktorer för sjuksköterskors ångest och depression under covid-19 pandemin.  Metod: En litteraturstudie gjordes med nio kvantitativa empiriska artiklar. Två databaser användes vid artikelsökning, CINAHL och Pubmed. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes till ett resultat.  Resultat: Prevalensen för ångest och depression var 25,04% respektive 31,98%. Riskfaktorerna för ångest och depression som identifierades var främst covid-19 relaterade faktorer, även sociodemografiska, arbetsrelaterade, sociala interaktioner samt somatiska och emotionella faktorer påvisades.  Konklusion: Ångest och depression har förekommit under covid-19 pandemin bland sjuksköterskor, det påvisades även att ett flertal riskfaktorer som påverkade både ångest och depression. En longitudinell studie är önskvärd för att se pandemins påverkan på hälsan över tid och även kvalitativa studier för att få en mer detaljerad undersökning av sjuksköterskors hälsa. / Background: Covid-19 has affected large parts of the society, whereby health care has been placed under an increased burden. A high workload can affect the mental health of nurses. The COVID-19 pandemic has highlighted the need to draw attention to nurses' mental health during a crisis. Aim: The aim of the study was to examine the prevalence and associated risk factors for nurses' anxiety and depression during the COVID-19 pandemic. Methods: A literature study was done with nine quantitative empirical articles. Two databases were used in article search, CINAHL and Pubmed. The articles were quality reviewed, analyzed and compiled into a result. Results: The prevalence of anxiety and depression was 25.04% and 31.98%, respectively. The risk factors for anxiety and depression identified were mainly COVID-19 related factors, including socio-demographic, work-related, social interactions and somatic and emotional factors. Conclusion: Anxiety and depression have occurred during the COVID-19 pandemic among nurses, it was also shown that a number of risk factors affected both anxiety and depression. A longitudinal study is desirable to see the impact of the pandemic on health over time and also qualitative studies to get a more detailed examination of nurses' health.

Coronapandemin har haft en påverkan på både samhället och olika branscher, framförallt turismbranschen då resemöjligheterna begränsades. När restriktioner infördes, begränsades människors vardagliga aktiviteter, vilket bidrog till en förändring där nya rutiner skapades. Följande uppsats har som syfte att undersöka hur praktiken turistresande har påverkats av COVID-19. Genom att analysera individers resande innan, under och efter pandemin, kan skillnader urskiljas i det faktiska beteendet. Studien behandlar turistresande utifrån praktikteorin, samt begreppet förändring. Med hjälp av en kvalitativ metod genomfördes nio semistrukturerade intervjuer med personer boende i Sverige. Respondenterna bestod av fem män och fyra kvinnor mellan åldrarna 21-29. Alla deltagare hade någon gång rest inhemskt och internationellt innan pandemin. Studiens resultat förklarar och analyserar hur resepraktiker har utförts innan, under och efter pandemin. De slutsatser som kan dras är att en viss förändring kopplat till resepraktiker i samband med COVID-19 kan identifieras bland studiens respondenter. Individerna har utvecklat en större attraktionskraft till resetyper såsom naturresor samt roadtripresor i Sverige, därav har turismbegreppet utvidgats då hemlandet numera uppfattas som en turistdestination. Samtidigt har internationella resor varit begränsade under pandemin, men är återigen av intresse för deltagarna i den här studien. Vidare kan det konstateras att tidigare forsknings slutsatser kring ett ökat resande samt en travel boom, stämmer överens med studiens respondenters önskan om att återigen resa internationellt då det anses vara meningsskapande. Det har även varit ett begränsat användande av flyg som transportmedel under COVID-19, vilket är något respondenterna åter kommer använda under kommande resor då den infrastrukturella aspekten återigen är möjlig och genomförbar. / The corona pandemic has had an impact on both society and various industries, especially the tourism industry when travel opportunities were regulated. When restrictions were imposed, people's everyday activities were limited, which contributed to a change in which new routines were created. The following essay aims to examine how the practice of tourist travel has been affected by COVID-19. By analyzing individuals' travel before, during, and after the pandemic, differences can be discerned in actual behavior. The study deals with tourist travel based on practice theory, as well as the concept of change. Using a qualitative method, nine semi-structured interviews were conducted with people living in Sweden. Respondents consisted of five men and four women between the ages of 21-29. All participants had at some point traveled domestically and internationally before the pandemic. The results of the study explain and analyze how travel practices have been performed before, during and after the pandemic. The conclusions that can be drawn are that some change linked to travel practices associated with COVID-19 can be identified among the study's respondents. The individuals have developed a greater attractiveness to travel types such as nature trips and roadtrips in Sweden, hence, the concept of tourism has been expanded since the homeland is also perceived as a tourist destination. At the same time, international travel has been limited during the pandemic, but is again of interest to the participants in this study. Therefore, it can be concluded that previous research conclusions about increased travel and a travel boom, are consistent with the study's respondents' desire to once again travel internationally as this is considered meaningful. There has also been a limited use of air travel as a means of transport during COVID-19, which is something respondents will return to using during future trips as the infrastructural aspect is again possible and feasible. This study is written in Swedish.

The work of accounting consultants has and will continue to evolve in connection withdigitalization. Sweden, alongside other countries, initiated a lockdown to minimizeCovid-19’s spread of infection. Despite having to work from home, accountingconsultants were able to perform their jobs without hindrance because of theprofession’s digitalization opportunities. The purpose of this study is to investigatehow digitalization has affected accounting consultant’s work during and after thepandemic, a qualitative research method in the form of interviews will be used toachieve the study’s purpose. The empirical material is based on twelve semi-structuredinterviews with accounting consultants in Stockholm city. A structured process of opencoding was adopted for the thematic analysis.The study’s results show that accounting consultants who were affected by thepandemic, tend to have a positive attitude towards the digitalization of their work.There are however some disadvantages such as the loss of socialization and the threatof possible technical difficulties. The conclusions drawn from the study’s results arethat the benefits of digitalization in this field of work outweigh the disadvantages, andthat an accounting consultant’s work will in the future consist more of economiccounseling as opposed to performing accounting services.

Bakgrund: Den palliativa vårdens förhållningssätt vilar på grunderna att lindra fysiskt och psykiskt lidande samt främja god livskvalitet, när sjukdominte längre går att bota. Under covid-19-pandemin skapades barriärer i form av social distansering, personlig skyddsutrustning och rädsla för smitta, vilket påverkade möjligheterna för sjuksköterskor inom den palliativa vården att ge patientnära vård. Syfte: Syftet var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att ge palliativ vård under covid-19-pandemin. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats, baserad på 10 vetenskapliga artiklar. Artiklarna som inkluderades i resultatet kvalitetsgranskades, bearbetades och sammanfattades. Resultat: Efter analys av samtliga artiklar identifierades tre huvudkategorier utifrån artiklarnas resultat: upplevelser av förändrad kommunikation, upplevelser av etiska och moraliska dilemman samt upplevelser av organisatoriska förändringar. Huvudkategorierna kompletterades med nio underkategorier. Konklusion: Resultatet belyser att sjuksköterskor inom den palliativa vården upplevde begränsningar i sitt yrkesutförande till följd av covid-19-pandemin genom försvårande möjligheter att vårda patienter i enlighet med den palliativa vårdens värdegrund. / Background: The palliative care approach rests on the foundation of alleviating suffering, physically and mentally and promoting a good quality of life, at times when disease no longer can be cured. During the COVID-19 pandemic, barriers were created in the form of social distancing, personal protective equipment and fear of being infected. This affected the ability of palliative care nurses to provide patient-centered care. Aim: The aim was to illustrate nurses’ experiences of providing palliative care during the COVID-19 pandemic. Method: The study was a general literature study with an inductive approach, based on 10 scientific articles. The articles included in the result were quality reviewed, processed and summarized. Result: Analysis of the articles identified three main categories based on the result of the articles: experiences of altered communication, experiences of ethical and moral dilemmas and experiences of organizational changes. The main categories were supplemented with nine subcategories. Conclusion:The results illustrate that palliative care nurses experienced limitations in their professional performance as a result if the COVID-19 pandemic due to obstacles that made it harder for them to care for patients in accordance with the values of palliative care.

The COVID-19 pandemic was an unprecedented health crisis with consequences felt worldwide. While every country was impacted, each leader had a different response resulting in different consequences per nation. This paper evaluates the responses of three countries' leaders to the COVID-19 pandemic in relation to COVID-19-related deaths. The countries analyzed are New Zealand, Brazil, and the United States. New Zealand's Prime Minister's response was characterized as proactive and strict. Under the leadership of Bolsonaro, Brazil ignored the magnitude of the pandemic, leading to a lack of a cohesive national plan. The United States, led by President Trump, responded with a lack of leadership and a unified plan. This paper aims to evaluate the leaders' approaches to the pandemic, investigate larger ramifications on systems of government, and intends to be used as a guide for leaders' responses to future pandemics.

Bakgrund: Covid-19 upptäcktes i slutet av år 2019 och har genom global smittspridning skapat en pandemi. Flera patienter har vårdats med covid-19 och sjukdomen skapade nya utmaningar för vårdandet av dessa patienter. Kunskap kring patienters erfarenheter av att vårdas under pandemin behövs för att kunna bättre tillgodose patientens behov samt öka vårdkvalitén.  Syfte: Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 på en somatisk vårdavdelning. Metod: Allmän litteraturöversikt, baserad på 10 kvalitativa studier. Kvalitativ innehållsanalys användes. Resultat: Två huvudkategorier identifierades: Att vårdas med covid-19 samt kommunikationens betydelse. Patienter upplevde känslor som rädsla och oro samt känsla av övergivenhet och ensamhet. Det förekom brister och utmaningar i kommunikation med vårdpersonal samt anhöriga. Slutsats: Ett bra bemötande och kreativa sätt för kommunikation med sjuksköterskan ansågs kunna ge en bättre upplevelse för patienten. Anhöriga var ett viktigt stöd för patienten och digitala verktyg var ett betydande hjälpmedel. Vidare forskning kring patienters erfarenheter av att vårdas med covid-19 behövs för att öka förståelsen samt hitta förbättringsområden för att vårdandet av patienter i likdanade situationer kan bli bättre i framtiden. / Background: Covid-19 was discovered at the end of year 2019 and has resulted in a pandemic because of global spreading of the disease. Several patients have been cared for with covid-19 and the disease has created new challenges for the care of these patients. Knowledge about patients’ experiences of being cared for during the pandemic is needed to better accommodate patients' needs and increase the quality of care. Aim: The aim was to describe patients' experiences of being cared for with covid-19 in a somatic care unit or department. Method: A literature review based on 10 qualitative studies. Qualitative content analysis was used. Results: Two categories were identified: Being cared for with covid-19 and the importance of communication. Patients experienced feelings of anxiety, fear, abandonment and loneliness. Challenges and lack of communication occurred with health care workers and relatives. Conclusions: Good treatment and creativity in communication with nurses provided a better experience for patients. Relatives were an important support for patients and digital tools were a significant aid. Research into patients' experiences of being cared for with covid-19 is needed to increase understanding and improve patients care in similar situations in the future.

Covid-19 är en virussjukdom orsakad av viruset SARS-cov-2. Det är en mycket smittsam sjukdom som ger milda symtom för majoriteten av befolkningen men det kan bli allvarligt för äldre individer. Under Covid-19 pandemin har sjuksköterskor ställts inför en stor förändring inom hälso- och sjukvården. Utförandet av arbetsmoment och omvårdnad har påverkats med anpassning till Covid-19 smittan som även riskerade att sjuksköterskors egen hälsa for illa. Syftet med litteraturöversikten var att belysa sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 smitta på sjukhuset. I detta litteraturbaserade arbete användes litteraturöversikt som metod. Totalt granskades och analyserades 13 kvalitativa artiklar. I resultatet framkom det två huvudteman ”Känslomässig påfrestning och professionell utveckling” och ”Upplevelse ett påfrestande arbete” samt sex underteman ”Upplevelse av psykisk påfrestning”, ”Sjuksköterskans bristande kunskap”, ”Upplevelse av professionell utveckling”, ”Svåra arbetsförhållanden”, ”Svårigheter vid användning av skyddsutrustning” och ”Behov av stöd under pandemin”. I slutsatsen framkom det att förberedelse inför kommande pandemier kan bidra till att patienter får en god och säker vård men också att sjuksköterskor får en bättre arbetsmiljö. Med goda förutsättning till att ta hand om svårt sjuka patienter kan sjuksköterskans egen hälsa förbättras och kvaliteten på omvårdnad ökas. / Covid-19 is a viral disease caused by the virus SARS-cov-2. It is a highly contagious disease that causes mild symptoms for the majority of the population but it can become serious for older individuals. During the Covid-19 pandemic, nurses have been faced with a major change in healthcare. The execution of work steps and nursing care has been affected with adaptation to the Covid-19 infection, which also risked the nurses' own health deteriorating. The purpose of the literature review was to shed light on nurses' experiences of caring for patients with Covid-19 infection in the hospital. In this literature-based work, a literature review was used as a method. A total of 13 qualitative articles were reviewed and analyzed. The results revealed two main themes "Emotional stress and professional development" and "Experience of stressful work" as well as six sub-themes "Experience of psychological stress", "Nurse's lack of knowledge", "Experience of professional development", "Difficult working conditions", "Difficulties when using protective equipment' and 'Need for support during the pandemic'. In the conclusion, it emerged that preparation for future pandemics can contribute to patients receiving good and safe care but also to nurses having a better working environment. With good prerequisites for taking care of seriously ill patients, the nurse's own health can be improved and the quality of care increased.

Es ist kein Geheimnis, dass die Welt ein COVID-19-Impfstoffproblem hat. Die meisten Impfdosen wurden in Europa und Nordamerika verabreicht, während viele ärmere Landkreise weniger als 1 % ihrer Gesamtbevölkerung geimpft haben. Angesichts der neuen Varianten mit Gesundheitsrisiken haben Länder wie Südafrika und Indien vorgeschlagen, dass die Welthandelsorganisation vorübergehend auf geistige Eigentumsrechte für COVID-19-Impfstoffe verzichtet, um die Produktion von Impfstoffen zu steigern. Die Wirtschaftsmächte der Welt wie die USA, Großbritannien und die Europäische Union legten ihr Veto gegen die Idee ein und machten geltend, dass Rechte an geistigem Eigentum wichtig seien, um kontinuierliche Innovation zu gewährleisten. Sie sind der Meinung, dass ein Verzicht auf solche Rechte nicht zu einer Produktionssteigerung führen würde. Es stellt sich daher die Frage, ob dies nur zwei Möglichkeiten sind: Entweder bleiben Patente unverändert oder Patente werden nicht berücksichtigt. Eine Alternative und vielleicht ein Mittelweg ist die Zwangslizenzierung. Obwohl es eine scheinbar gute Option ist, bringt es seine eigenen Probleme mit sich. Patente sind beispielsweise territorial und gewähren dem Patentinhaber ein Monopol für eine begrenzte Zeit von 20 Jahren. Auf der Grundlage öffentlicher Bedürfnisse – einschließlich gesundheitlicher Notfälle – kann eine Regierung jedoch anderen erlauben, das Produkt herzustellen, normalerweise gegen eine angemessene Lizenzgebühr oder Gebühr, die an den Patentinhaber gezahlt wird. Dieser endet jedoch an der Grenze. Artikel 31 des WTO-Übereinkommens über handelsbezogene Aspekte des Rechts des geistigen Eigentums (TRIPS) beschränkt Zwangslizenzen hauptsächlich auf die inländische Produktion und Verwendung. Dies ist auch auf Unternehmen innerhalb des Territoriums beschränkt, die hauptsächlich Produkte für den Export herstellen. Dies würde natürlich den Sinn solcher Zwangslizenzen überflüssig machen, da die Länder, die solche Impfstoffe herstellen, nicht die Länder sind, die keinen Zugang dazu haben. Das andere Problem beim COVID-19-Impfstoff besteht darin, dass die zur Herstellung solcher Impfstoffe verwendeten Technologien komplex sind und zahlreiche Patente, Geschäftsgeheimnisse und Know-how beinhalten. Ein Zwangslizenzsystem müsste sich nicht nur auf Patente, sondern auch auf das entsprechende geistige Eigentum beziehen. Um die Impfstoffproduktion erfolgreich auszubauen, benötigen Länder eine mäßig reibungslose Struktur, die es einem Land wie Indien ermöglicht, eine einzige, pauschale Lizenz zu erteilen, die es Unternehmen ermöglicht, Impfstoffe herzustellen, die von US-amerikanischen oder europäischen Unternehmen für den Export in alle Länder ohne eigene Produktionskapazitäten entwickelt wurden . Die vorgeschlagene WTO-Aufhebung der Rechte an geistigem Eigentum soll die Notwendigkeit einer verbesserten Impfstoffproduktion ansprechen, aber sie wird vielleicht ein wenig zu stark betont. Eine Zwangslizenzierung würde den Weg für den Ausbau der Impfstoffherstellung ebnen und gleichzeitig die Rechteinhaber entschädigen. / It is no secret that the world has a COVID-19 vaccine problem. The majority of vaccination doses have been administered in Europe and North America, whilst many poorer counties have vaccinated less than 1% of their entire population. In light of the new variants presenting health risks, countries such as South Africa and India have proposed that the World Trade Organisation temporarily waive intellectual property rights for COVID-19 vaccines to help increase the production of vaccines. The world’s economic powerhouses such as U.S., Britain and the European Union vetoed the idea, submitting that intellectual property rights are important for ensuring continued innovation. They are of the opinion that waiving such rights would not result in increased production. The question therefore stands if these are only two options: either patents remain unchanged, or patents are disregarded. An alternative, and perhaps a middle ground is that of compulsory licensing. Although a seemingly good option, it presents its own problems. For instance, patents are territorial and grant the patent holder a monopoly for a limited time of 20 years. However, based on public needs – including health emergencies, a government can allow others to make the product, usually with a fair royalty, or fee, paid to the patent owner. However, this ends at the border. Article 31 of the WTO’s Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Law, or TRIPS, limit compulsory licenses primarily to domestic production and use. This is also limited to companies within the territory, producing products primarily for export. This of course would make the whole point of such compulsory licenses redundant, since the countries producing such vaccines are not the countries that do not have access to them. The other problem with the COVID-19 vaccine is that the technologies used in producing such vaccines are complex and involve numerous patents, trade secrets and know-how. A compulsory licensing system would need to address not just patents but also the related intellectual property in question. To successfully expand vaccine production, countries need a moderately smooth structure to allow a country such as India, to grant a single, blanket license allowing companies to produce vaccines develop by the U.S. or European companies for export to all countries that lack their own manufacturing capacity. The proposed WTO waiver of intellectual property rights seeks to address the need of improved vaccine production, but it may be little too far stressed. Compulsory licensing would smooth the way for the expansion of vaccine manufacturing whilst at the same time still compensating the right holders.

Bakgrund: Covid-19 pandemin har påverkat samhället, hälso- och sjukvården samt befolkningen. Hälso- och sjukvården har varit hårt belastad där primärvården fick en nyckelroll i vaccineringen. Mötet mellan distriktssköterskan och personer som vaccineras med första dosen covid-19-vaccin har upplevts komplext och inte alltid helt lätt att genomföra. Syfte: Syftet med studien är att beskriva distriktssköterskans upplevelser i mötet med personer som vaccinerades med första dosen Covid-19-vaccin inom primärvården. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ design med en induktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor inom primärvården i en region i sydöstra Sverige. Dataanalysen genomfördes med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier, faktorer som underlättade och försvårade mötet. Sju subkategorier uppkom, glädje hos distriktssköterskan och personerna som vaccinerade sig, informationsflöde samt distriktssköterskans erfarenhet och tillgänglighet, missnöje hos personerna som vaccinerade sig, stress och resursfördelning i distriktssköterskans arbete, rädsla hos personerna som vaccinerade sig, oklart informationsflöde samt olika sorters vaccin och indelning av åldersgrupp. Slutsats: Covid-19 pandemin är en ny företeelse och mötet mellan distriktssköterskan och personen som vaccineras med första dos covid-19-vaccin är ännu outforskat. Vaccinering är en viktig del i det förebyggande omvårdnadsarbetet. Distriktssköterskan utgör en central roll och mötet med personen som ska vaccineras är komplext. Distriktssköterskorna upplevde yrkeserfarenhet, tillgänglighet för befolkningen, uppdaterad informationen och glädje som bidragande till att mötet underlättades. Vidare upplevde distriktssköterskorna att när informationen var oklar, personerna var rädda eller missnöjda och när det fanns många olika sorters vaccin att välja på försvårades mötet. / AbstractBackground: The covid-19 pandemic has affected society, health and medical care as well as people. Health and medical care have been heavily burdened with primary care given a key role in vaccination. The meeting between the district nurse and the individuals to be vaccinated was perceived as complex and not always easy to carry out.  Purpose: The purpose of the study is to describe the district nurse´s experiences of meeting with people who were to be vaccinated with the first dose of covid-19 vaccine in primary care.  Method: The study was conducted by using a qualitative design with an inductive analysis. Data was collected with semi-structured interviews. Eleven district nurses in primary care in south-eastern Sweden participated. The data was then analyzed with inductive content analysis. Results: The analysis resulted in two categories, factors that facilitated andcomplicated the meeting. Seven subcategories arose, joy among the district nurseand the people who vaccinated, information flow and the district nurse's experience and availability, dissatisfaction among the people who vaccinated, stress and resource allocation in the district nurse's work, fear in the people who vaccinated, unclear information flow and different kinds of vaccines as well as the age group division. Conclusion: The Covid-19 pandemic is a new phenomenon and the meeting between the district nurse and the person who is vaccinated with the first dose of COVID-19 vaccine is still unexplored. Vaccination is an important part of preventive nursing work. The district nurse plays a central role and the meeting with the person to be vaccinated is complex. The district nurses experienced professional experience, accessibility for the population, up-to-date information and joy as contributing to the facilitation of the meeting. Furthermore, the district nurses felt that when the information was unclear, the people were afraid or dissatisfied and when there were many different types of vaccine to choose from, the meeting was made more difficult.