Bakgrund: Arbetsmiljön har både fysisk och psykisk betydelse för vårdkvaliteten. Under Covid-19-pandemin ändrades arbetsförhållandena markant och sjuksköterskor fick uppleva nya utmaningar i arbetsmiljön. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av arbetsmiljö på sjukhus under covid-19-pandemin. Metod: En litteraturöversikt med induktiv ansats vars resultat bygger på 15 vetenskapliga artiklar. Systematisk sökning har genomförts i databaserna CINAHL och Pub Med. Resultat: Resultatet delades in i tre huvudkategorier och sju underkategorier. Det var Förändringar i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva ökad arbetsbelastning och Att uppleva svårigheter med förändrade arbetsförhållanden, Hinder i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva begränsningar och svårigheter i omvårdnadssituationer och Att uppleva ovisshet i arbetet och Att uppleva rädsla för smittan samt Möjligheter i arbetsmiljön med underkategorierna Att uppleva känslan av positivt teamarbete och Att uppleva en stödjande ledning och få möjlighet till fortbildning på arbetsplatsen. Slutsats: Ökad arbetsbelastning under covid-19-pandemin bidrog till nedsatt återhämtning samt risk för sämre vårdkvalitet. Sjuksköterskor upplevde obehag vid användande av skyddsutrustning samt otrygghet vid flytt mellan olika arbetsplatser. Omvårdnaden blev begränsad av smittorisken, vilket utmanade patientsäkerheten. Kommunikation mellan organisation/ledning var sämre. Det bidrog till stress och frustration hos sjuksköterskorna. Samtidigt upplevde sjuksköterskorna positivt teamarbete. / Background: The work environment has both physical and mental significance for the quality of care. During the Covid-19 pandemic, working conditions changed markedly and nurses experienced new challenges in the work environment. Aim: The purpose was to describe nurses’ experiences of working environment in hospitals during the covid-19 pandemic. Method: A literature review with an inductive approach, the results of which are based on fifteen scientific articles. Search for scientific articles has been conducted with systematic search in the databases CINAHL and PubMed. Results: The result was divided into three categories and seven subcategories. It was Changes in the work environment with subcategories; Experiencing increased workload and Experiencing difficulties with changed working conditions. Obstacles in the work environment with subcategories; Experiencing limitations and difficulties in nursing situations and To experience uncertainty at work and Experiencing fear of the infection. Opportunities in the work environment with subcategories; To experience the feeling of positive teamwork and To experience a supportive management and get the opportunity for further training in the workplace. Conclusions: Increased workload during the covid-19 pandemic contributed to reduced recovery and the risk of poorer quality of care. Nurses experienced discomfort using protective equipment and insecurity moving between different workplaces. Care was limited by the risk of infection, which challenged patient safety. Communication between organization/management was worse. This caused stress and frustration among nurses. At the same time, nurses experienced positive teamwork.

Bakgrund: Covid-19 spred sig snabbt och snart var hela världen drabbad och sjukhusen överbelagda med covid-19-smittade patienter. Sjuksköterskor hade ansvaret att ge patienter adekvat och säker vård samtidigt som sjuksköterskors kompetensbeskrivning var att ge personcentrerad vård samt vårda patienter utifrån ett livsvärldsperspektiv. Sjukvårdsorganisationen hade svårt att tillgodose vårdavdelningar med tillräckliga resurser vilket resulterade i att sjuksköterskors arbetsmiljö påverades negativt. Syfte: Belysa sjuksköterskors erfarenheter av att arbeta under covid-19 pandemin. Metod:Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt av artiklar med både kvalitativ och kvantitativ metod som tagits fram genom systematisk artikelsökning i olika databaser. Resultat: I studiens resultat indentifierades tre huvudteman: Fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor som beskriver utmanande arbetssituationer,stressfaktorer, prioriteringar av vårdinsatser, erfarenheter av hjälplöshet samt känsla av skyldighet. Det andra huvudtemat som togs fram var organisation och ledarskap som beskriver vikten av närvarande ledning, sjuksköterskors behov av stöd, organisatoriska utmaningar samt otillräckliga resurser. Information och utbildningsbehov är tredje huvudtemat som förklarar brist på information och utbildning samt betydelsen av yrkeserfarenheten. Konklusion: Sjuksköterskor var i behov av tillräckliga resurser från sjukvårdsorganisationen för att ge säker vård till patienterna. Erfarenheter tyder på att stöd var av största vikt för att förebygga fysisk och psykisk påverkan på sjuksköterskor. / Background: Covid-19 spread rapidly and soon the whole world was affected and the hospitals were overcrowded with covid-19-infected patients. Nurses were responsible for providing patients with adequate and safe care, while at the same time the nurses' description of competence was to provide person-centered care and care for patients from a life-world perspective. The healthcare organization found it difficult to provide care wards with sufficient resources, which resulted in the nurses' work environment being negatively affected. Aim: Highlight nurses' experiences of working during the covid-19 pandemic. Method: The method used was a general literature review of articles with both qualitative and quantitative methods developed through systematic article search in various databases. Findings: The results of the study identified three main themes: Physical and psychological impact on nurses that describe challenging work situations, stress factors, priorities of care interventions, experiences of helplessness and feelings of guilt. The second main theme that was developed was organization and leadership, which describes the importance of present management, nurses' need for support, organizational challenges and insufficient resources. Information and training needs are the third main theme that explains the lack of information and training and the importance of professional experience. Conclusion: Nurses were in need of sufficient resources from the healthcare organization to provide safe care to the patients. Experience suggests that support was of paramount importance in preventing physical and psychological impact on nurses.

Bakgrund År 2019 utbröt en pandemi vid namnet COVID-19. Den globala smittspridningen över 200 länder skapade stor inverkan på samhället och sjukvården. Sjukhusinläggningar och behov av intensivvårdsplatser ökade drastiskt. Sjuksköterskor ställdes inför ovissa arbetsförhållanden där evidens saknades. Basala hygienrutiner och användning av personlig skyddsutrustning blev en viktig del för att minska smittspridningen. Syfte Att sammanställa och belysa forskning om sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i slutenvården som drabbats av COVID-19. Metod Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Resultatet är baserat på 15 vetenskapliga originalartiklar publicerade mellan år 2020–2022. Databaserna CINAHL och PubMed användes för att hitta artiklar som svarar på syftet. Resultat I resultatet framkommer de känslor och upplevelser som har påverkat sjuksköterskor i sin profession och mötet med patienter under COVID-19 pandemin. Känslor som hopp, förtvivlan, sorg och rädsla att bli smittad och föra smittan vidare. Fysiska och psykiska upplevelser av skyddsutrustning. En stolthet att stå i frontlinjen och göra skillnad förvärlden. Slutsats Sjuksköterskor har som grund att arbeta evidensbaserat och bedriva god och säker vård. Pandemin har påverkat sjuksköterskor positivt och negativt både psykiskt och fysiskt. Trots ansträngt läge har stolthet och ökad kompetens vuxit fram i professionen och enkänsla av att vara förberedd vid nästkommande pandemi. / Background In 2019, a pandemic called COVID-19 broke out. The global spread of infection across 200 countries created a major impact on society and healthcare. Hospital admissions and the need for intensive care units increased drastically. The nurses was faced with uncertain working conditions where there was no evidence. Basic hygiene routines and the use of personal protective equipment became an important part of reducing the spread of infection. Aim To compile and highlight research on nurses' experiences of caring for patients in inpatient care affected by COVID-19. Method The study is conducted as a literature review. The results are based on 15 original scientific articles published between 2020-2022. Databases CINAHL and PubMed were used to find the articles who match the aim. Results The results show the feelings and experiences that have affected the nurses in her profession and the meeting with patients during the COVID-19 pandemic. Emotions such as hope, despair, sadness and fear of becoming infected and passing on the infection. Physical and mental experiences of protective equipment (PPE). A pride to be at the forefront and make a difference for the world. Conclusions The nurse's basis is to work evidence-based and conduct good and safe care. The pandemic has affected the nurses positive and negative mentally and physically. Despite the strained situation, pride and increased competence have emerged in the profession and a feeling of being prepared in the next pandemic.

Syftet med studien var att undersöka om lättnader av corona-restriktioner har påverkat individers sociala interaktion och känslor gentemot att återgå till ett normalt samhälle.“Hur ser strukturen ut för människors stress och oro efter lättade covid-19 restriktioner och vad relaterar de till?”. Då det har visat sig att social distansering och att arbeta hemifrån kan ha negativa konsekvenser på den psykiska hälsan. Studien skapade ett mätinstrument som mäter människors känslor och upplevelser gentemot Sveriges lättade covid-19 restriktioner. En kvalitativ förstudie utfördes med två öppna frågor för att undersöka om individer upplever stress och oro inför återgång till ett normalt samhälle efter restriktioner. Därefter utfördes en kvantitativ enkätundersökning med ett icke slumpmässigt bekvämlighetsurval som var baserad på resultatet från förstudien. Urvalet (n=242) bestod av individer som har levt i Sverige under rådande restriktioner. En faktoranalys utfördes och resulterade i skalan Stress och Oro Efter Lättade covid-19 Restriktioner [SOELR] med fyra subskalor. Följaktligen utfördes en korrelationsanalys som visade att det fanns signifikanta samband mellan SOELR och subskalorna. Sammanfattningsvis känner individer i samhället en viss stress och oro inför sociala interaktioner och relationer, covid-19, hantering av symtom och ökade miljöombyten till följd av lättade restriktioner i samhället. / The aim of the study was to investigate if alleviated covid-19 restrictions has made an impact on individuals’ social interaction and feelings towards returning to a normal society. “How does the structure look like for individuals´ stress and worry post alleviated covid-19 restrictions and what do they relate to?”. Since it has previously shown that social distancing and working from home may have negative consequences on mental health. The study created a measurement that measures peoples’ feelings and experiences towards Sweden’s alleviated covid-19 restrictions. A qualitative pre-study was conducted with two open-ended questions in order to measure if individuals feel stress and worry towards returning to a normal society post restrictions. Thereafter a quantitative survey with a non-random convenience sample that was based on results from the pre-study. The sample (n=242) consisted of individuals’ that has lived in Sweden during the current restrictions. A factor analysis was conducted and resulted in the scale stress and worry post alleviated covid-19 restrictions [SOELR] containing four subscales. Consequently a correlational analysis showed significant correlations between SOELR and the subscales. In summary, individuals in society feel a certain amount of stress and worry for social interactions and relations, covid-19, dealing with symptoms and increase of changes in the setting post alleviated restrictions in society.

Den successivt tilltagande digitaliseringen har möjliggjort för telearbete, och sedan COVID-19-pandemins start har organisationer ställt om till att arbeta hemifrån i större utsträckning. Tidigare har mål-, relations-, förändringsrelaterade ledarskapsbeteenden undersökts i stabila arbetsmiljöer; däremot har tidigare forskning inte undersökt ledarskapsbeteenden vid dynamiska miljöer i lika stor utsträckning och hur detta har upplevts av anställda samt hur detta påverkar anställdas engagemang. Detta har undersökts genom en enkätstudie, där urvalet varit anställda som till följd av COVID-19-pandemin har haft ökat telearbete. Resultatet från 206 inkluderade deltagare visade att mål-, relation- och förändringsorienterade beteenden influerar anställdas engagemang positivt, och det relationsorienterade beteendet hade det starkaste positiva sambandet. Relationsorienterade beteenden hade dessutom starkast positivt samband mellan anställdas förändrade engagemang under det tilltagna telearbetet. Personer som telearbetar 40%, eller mindre, upplevde det högsta engagemanget. Slutligen hade ledarskapsbeteendena ett samband med varandra vilket kan innebära att samtliga ledarskapsbeteenden behövs i den nya kontexten. / The increasing digitalization has made teleworking possible, and in the light of the ongoing COVID-19 pandemic, organizations which have its workforce teleworking have increased even further. Task-, relation- and change-oriented leadership behaviors have been investigated in stable environments, but not in current dynamic and unstable environments. The goal of this study was to examine how the leadership of today is experienced by the employees and how is this affecting the employee engagement. This was done by a questionnaire, and 206 answers were eligible for analysis. All three of the analyzed leadership behaviors influenced employee’s engagement positively. Relation-oriented leadership had the strongest positive correlation for both current and changes in engagement. Employees teleworking 40 %, or less, had the highest engagement levels. Finally, all three categories of behavior had a positive relationship with each other which could mean that the new context requires behavioral patterns including all three categories.

Background: SARS-coronavirus-2 is the virus that was discovered in december, 2019. Covid-19 gave rise to diffuse symptoms and continuously changing routines and guidelines have posed a challenge for health care. The nurse is responsible for helping patients maintain, gain or improve their own health and well-being. During the pandemic, patients have not been sufficiently informed and as a result have experienced a feeling of confusion and a fear of the disease and its treatment. Aim: The aim of this study was to describe nurses' experiences of caring for patients with covid-19. Method: A literature review with a qualitative approach that included 12 original articles. The articles were analyzed with Braun and Clarkes thematic analysis. Results: The result is presented as five themes that emerged during the analysis process: Caring for patients during overload, Caring for isolated patients with a newly discovered virus, Difficulty caring for with protective equipment, Fear of becoming infected and spreading the virus and Positive experiences of caring for patients with covid-19. Conclusions: Nurses have experienced that the challenges posed by the covid-19 pandemic have affected the physical and psychosocial environment as well as their ability to achieve good communication with patients. / Bakgrund: SARS-coronavirus-2 är viruset som upptäcktes i december, 2019. Covid-19 gav upphov till diffusa symtom och kontinuerligt förändrade rutiner och riktlinjer har inneburit en utmaning för hälso- och sjukvården. Sjuksköterskan ansvarar för att hjälpa patienter att upprätthålla, få eller förbättra sin egen hälsa och välbefinnande. Under pandemin har patienterna inte blivit tillräckligt informerade och därav upplevt en känsla av förvirring och enrädsla för sjukdomen och dess behandling. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats som inkluderar 12 originalartiklar. Artiklarna analyserades med Braun och Clarkes tematiska analys. Resultat: Resultatet presenteras i fem teman som framkom under analysprocessen: Att vårda patienter under överbelastning, Att vårda isolerade patienter med ett nyupptäckt virus, Svårigheter att vårda med skyddsutrustning, Rädsla att bli smittad och sprida viruset vidare och Positiva erfarenheter av att vårda patienter med covid-19. Slutsats: Sjuksköterskor har upplevt att de utmaningar som covid-19 pandemin har inneburit har påverkat den fysiska och psykosociala miljön samt deras möjlighet att uppnå god kommunikation med patienter.

Bakgrund: I december 2019 började den nya sjukdomen COVID-19 spridas i världen. Människor har påverkats direkt och indirekt av pandemin och sjuksköterskor har en viktig roll på frontlinjen av pandemin. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av vården av patienter med COVID-19. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på nio empiriska artiklar med kvalitativ metod från databaserna CINAHL och PubMed. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades med en metod från Friberg. Resultat: Vid analysen framtogs tre kategorier, Förändringar inom vården, Konsekvenser för kropp och själ och Strävan efter att ge god vård samt tillhörande nio subkategorier. Sjuksköterskors hälsa påverkades på och utanför arbetet. De behövde arbeta i en omväxlande och pressad situation där informationsläget var osäkert. Arbetet på frontlinjen försvårades och bidrog till bristande patientsäkerhet. Konklusion: Det var påfrestande för sjuksköterskor att arbeta på frontlinjen och möjligheten att ge god vård påverkades. Det behövs en allsidig grundläggande pandemiberedskap, tillräckligt med skyddsutrustning och utbildning för att vara bättre förberedd. Utöver det krävs olika typer av stöd för att minska den negativa påverkan hos sjuksköterskor. / Background: In December 2019, the new disease COVID-19 began to spread around the world. People have been directly and indirectly affected by the pandemic and registered nurses had an important role on the frontlines of the pandemic. Aim: The aim of the study was to describe registered nurses’ experiences of the care for patients with COVID-19. Methods: A literature review was conducted based on nine empirical articles with qualitative methods from the databases CINAHL and PubMed. The quality of the articles was examined and the articles were analyzed with a method from Friberg. Results: During the analysis three categories were identified, Changes in health care, Consequences for the body and soul and The effort to provide good care with nine associated subcategories. The registered nurses’ health was affected at and outside of work. They had to work in various and pressured situations where the state of the information was uncertain. The work on the frontline became more difficult and contributed to a lack of patient safety. Conclusion: It was stressful for registered nurses to work on the frontlines and the ability to provide good care was affected. Versatile and fundamental pandemic preparedness, enough personal protective equipment and education is needed to be better prepared. Besides that, registered nurses need to be offered different types of support to decrease the negative impact on them.

Physical activity is a well-known protective factor against poorer mental health outcomes. Feelings of depression, social isolation, and stress have increased since the onset of the COVID-19 pandemic. Public health measures implemented to mitigate the spread of the virus have had some unintended consequences on older adults’ physical and mental health. Researchers and government officials recommend physical activity to minimize the negative psychological and physiological impacts of COVID-19. However, older adults have generally shown less moderate-to-vigorous physical activity and positive behavioural adaptations during the COVID-19 pandemic, highlighting a need for physical activity programs and strategies targeted for older adults. Filling this gap, the current study developed and implemented a remote exercise training program for older adults. Employing a measurement burst design with repeated ecological momentary assessments, the current longitudinal randomized control study examined the dynamic relationships of physical activity, depressive symptoms, social isolation, and COVID-19 related stress in older adults. The results from multilevel model analyses showed: (1) the exercise training program was effective in increasing physical activity; (2) sex, age, and group assignment were significant predictors of physical activity; (3) physical activity did not reduce depressive symptoms over time; (4) social isolation is directly associated with depressive symptoms; and (5) COVID-19 stress is inversely associated with depressive symptoms. At-home physical activity programming could be an effective way to increase physical activity among older adults; thus, more research into at-home physical activity programs is needed. / Graduate

Background: Globally spreading epidemics are called pandemics. Pandemics can cause economic, social, demographic and political consequences. Today’s pandemic Covid-19 has caused over three million deaths worldwide and nurses care for patients who have contracted the virus.  Aim: The aim of the study was to describe nurses experiences of caring for patients with Covid-19 during the current pandemic. Method: A literature review based on ten qualitative articles, analysis with a qualitative content analysis. Result: Three categories and seven subcategories were identified. From negative emotions to learning, with subcategories The nurses negative emotions and coping strategies and The positive impact of the pandemic on the profession. A changed workplace with subcategories Workload, Fear of infection and Protective equipment. Significance of support and the view of the nurse with subcategories Support and The view of the nursing profession.  Conclusion: Nurses experiences can lead to stress, which can increase vulnerability. Vulnerability can lead to illness and risk impairing the nursing of patients. Research on previous pandemics show similarities to research of the pandemic Covid-19 which suggests that improvement can be made within the field. The authors propose increased education regarding pandemics and coping strategies for nurses. / Bakgrund: En epidemi som får global spridning kallas för en pandemi. Pandemier kan orsaka ekonomiska, sociala, demografiska och politiska konsekvenser. Covid-19 har orsakat över tre miljoner dödsfall världen över och sjuksköterskan vårdar patienter som insjuknat i viruset.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med Covid-19 under den rådande pandemin. Metod: En litteraturöversikt baserat på tio kvalitativa vetenskapliga artiklar som analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier och sju underkategorier identifierades. Från negativa känslor till lärdom, med underkategorierna Sjuksköterskans negativa känslor och hanteringsstrategier och Pandemins positiva påverkan på professionen. En förändrad arbetsplats med underkategorierna Arbetsbelastning, Rädsla för smitta och Skyddsutrustning. Betydelse av stöd och synen på sjuksköterskan med underkategorierna Stöd och Synen på sjuksköterskeprofessionen. Slutsats: Sjuksköterskors upplevelser kan leda till stress vilket kan öka deras sårbarhet. Denna sårbarhet kan i sin tur resultera i ohälsa hos sjuksköterskor samt riskera att omvårdnaden till patienterna försämras. Forskning om tidigare pandemier liknar dagens forskning om Covid-19 vilket tyder på att förbättringar kan göras inom området. Författarna föreslår ökad utbildning gällande pandemier och hanteringsstrategier för sjuksköterskor. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2022</p>

Syfte: att kartlägga barnmorskors stödjande roll för den gravida kvinnan på barnmorskemottagning under covid-19 pandemin. Metod: kvantitativ tvärsnittsstudie. Data samlades in via webbenkäter och analyserades med deskriptiv statistik.   Resultat: Sextiofyra enkäter besvarades. Under covid-19 har tillräckligt med tid och information funnits för att stödja gravida kvinnor. Kollegialt och chefsstöd var viktigt för att erbjuda gravida kvinnor stöd. Samma kvalitet hölls på vården trots att vissa barnmorskebesök var digitala. Föräldrastöd i grupp kunde inte genomföras, alternativt genomfördes digitalt. Ogynnsamma förhållanden för kvinnor har varit svårare att uppmärksamma vid digital vård. Gravida kvinnor hade endast i undantagsfall möjlighet till en stödjande person närvarande på barnmorskemottagning, vilket ökade den stödjande rollen för barnmorskorna. Gravida kvinnor upplevde oro, men uppskattade besöken på barnmorskemottagning även under covid-19 pandemin. Barnmorskorna var oroliga att inte tillgodose gravida kvinnors behov av stöd.  Slutsatser: barnmorskornas stödjande roll påverkades av covid-19 pandemin. Huruvida digital vård underlättar för gravida kvinnor rådde delade meningar om. Kvinnor i utsatta situationer uppmärksammades inte i samma utsträckning. Adekvat vård och stöd för gravida kvinnor var en utmaning att tillgodose, men ombesörjts av barnmorskorna. Trygghet hade funnits i den stödjande rollen och barnmorskorna var överlag nöjda med arbetsinsatserna under covid-19 pandemin. / Aim: to survey the supportive role of midwives for the pregnant woman in antenatal care during the covid-19 pandemic. Method: quantitative cross-sectional study. Data were collected through a web-based survey and analyzed with descriptive statistics. Result: sixtyfour questionnaires were answered. There has been a sufficient amount of time and information to support pregnant women. Collegial and managerial support were important to support women. Some midwife visits had been replaced with digital care. Parental support in groups was not implemented during covid-19, alternatively implemented digitally. Adverse conditions for women have been more difficult to observe in digital care. Pregnant women could bring one person to the midwife's clinic in exceptional cases, which led to an increased supporting role for the midwives. Pregnant women expressed worry, but still appreciated visits to the midwife clinic during the covid-19 pandemic. The midwives were worried about not meeting the needs of support for pregnant women. Conclusions: the supportive role of midwives has been affected by covid-19. There are divided opinions about whether digital care facilitates maternal care for pregnant women. The midwives states that adequate care has been provided for the pregnant women. Midwives experienced confidence in the supportive role.