The master's thesis is devoted to the analysis of the impact of the dissemination of information and disinformation in media about the disease caused by the COVID-19 virus in the Czech Republic in the period 02/2020-02/2021. The aim of the thesis is to analyse selected news portals and identifying the possible impact of the information on the Internet on public behaviour. The purpose of the theoretical part is a brief definition of the basic concepts, mapping the course of information in the Czech Republic and comparison with similar situations from the past. Subsequently, the theoretical part contains a description of the means of communication used to inform citizens about the event. The aim of the practical part is to show how the course of the spread of the COVID-19 virus influenced the traffic to online news websites, what articles appeared in the Internet environment, and finally I focus on the analysis of whether there was a change in the behaviour of citizens in the Internet environment in the form of traffic to news websites, retail sales and changes in work habits.

CHARLES UNIVERSITY FACULTY OF SOCIAL SCIENCE Institute of Political Science Department of Geopolitical Studies Master's Thesis Populism and the Covid-19 Pandemic in Latin America: A Case Study of Brazil Abstract The Covid-19 pandemic confronted the world with a global health crisis like never before. Unlike some countries which were able to manage the crisis with little loss, some countries failed. This thesis offers an extensive analyses Brazil's Covid-19 response with a primary focus on President Bolsonaro's populist nature. It aims to discover a correlation between the political leadership style of populism and poor Covid-19 management in Brazil. In order to accomplish that, the two concepts of medical populism and the performance of crisis have been applied to the case study, by investigating Bolsonaro's social media presence and public statements. The results displayed that Bolsonaro attempted to perform a crisis by simplifying the crisis and propagating his performance, but untimely failed to successfully perform the crisis. In addition, the results also indicate that Bolsonaro exercised medical populism by attempting to pit the people against the establishment and creating a dramatic and spectacular depiction of a public health crisis. Ultimately, the research will conclude that Bolsonaro's...

(in English): The aim of this thesis was to explore the current trend and preferred communication channels for social interaction with peers among members of Generation Z during the Covid-19 pandemic. In this thesis, I seek to answer the questions of whether communication channels for social interaction have changed in light of the pandemic, what channels are being substituted and how, and how participants perceive this new experience with respect to their mental health. I open the thesis with a study of the literature and relevant studies regarding the definition of Generation Z, how they use and perceive technology and communication channels, and the impact of the pandemic on Generation Z. The theoretical section is then followed by a comprehensive research section in which I seek to familiarize the reader with the chosen mixed methods methodology, research design, data collection and finally the analysis and results. First of all, the result of my research shows that face-to-face meetings in restaurants, bars or clubs were most often replaced by walking or meeting outside, meeting at flats or playing video games together. Most of the participants perceived this experience of the pandemic and the reduction of social contacts negatively and experienced anxiety because of that.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka sambandet mellan personlighet och normativt beteende, i denna studie definierat som hygienbeteende i följandet av rekommendationer för COVID-19. Studien undersökte även sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt könsskillnader i hygienbeteende och rädsla för COVID-19. Studiematerialet utgjordes av svaren från en enkät (N = 160). Enkäten mätte personlighet utifrån NEO-FFI-3 och rädsla för COVID-19 (FCV-19S), samt följandet av rekommendationer för COVID-19 (hygienbeteende). Resultaten visade att hög grad av målmedvetenhet korrelerade positivt till att följa rekommendationerna och att hög grad av känslomässig instabilitet och vänlighet korrelerade positivt med rädsla för COVID-19. Studien fann även att kvinnor rapporterade högre i rädsla för COVID-19, samt en högre anpassning i beteende för att följa rekommendationerna. Resultaten går i linje med tidigare forskning, men framtida forskning bör vidare undersöka sambandet mellan personlighet och rädsla för COVID-19, samt om det kan finnas kulturella skillnader. / The aim of the study was to examine the relationship between personality and normative behavior, defined as compliance to recommendations, and the relationship between personality and fear of COVID-19. The study also examined gender differences in compliance to recommendations and fear of COVID-19. The sample consisted of Swedish university students (N = 160). Questionnaires were used to collect data, and it measured personality (NEO-FFI-3), fear of COVID-19 (FCV-19S) and compliance to recommendations. The results showed that individuals with high scores on conscientiousness were more likely to comply with the recommendations. High scores on neuroticism and agreeableness were positive correlated with high fear for COVID-19. Women reported higher fear for COVID-19 and were more likely to comply with the recommendations. These results are in line with previous research, but future research need to investigate the relationship between personality and fear of COVID-19 and if there are any cultural differences.

Bakgrund: Virusinfektionen Covid-19 drabbade världen i slutet av 2019 och de svårast sjuka kan drabbas av respiratorisk svikt och behöva respiratorvård på intensivvårdsavdelning. Tidigare forskning har visat att respiratorvård kan leda till försämrad livskvalité. Livskvalité är något som är svårt att definiera då det påverkas av fysisk hälsa, mental status och socialt liv. Syfte: Att beskriva upplevelsen av livskvalité hos patienter som har vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning till följd av Covid-19. Metod: Beskrivande design med kvalitativ ansats. Datainsamlingen skedde med hjälp av semistrukturerade intervjuer med tio deltagare via telefon. Intervjuerna analyserades med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Fysisk förmåga efter intensivvården hade blivit bättre över tid. Svårigheter kvarstod vid utförande av vardagliga sysslor och det fanns begränsning i styrka och fysisk kapacitet. Deltagarna upplevde förbättrad livskvalité då de fått insikt om livsprioriteringar, samtidigt som deltagarna upplevde en försämrad livskvalité på grund av trötthet, koncentrationssvårigheter och svåra minnen. Den pågående pandemin hade lett till mindre sociala aktiviteter vilket resulterat i sämre livskvalité, deltagarna prioriterade sina anhöriga och sociala kontakter vilket samtidigt gav förbättrad livskvalité. Slutsats: Följderna av att ha vårdats i respirator på intensivvårdsavdelning på grund av Covid-19 har sett olika ut för deltagarna. Upplevelsen av livskvalité har varierat och vägen till att känna sig återhämtad har varit lång.

Introduktion: COVID-19 är en infektionssjukdom orsakad av SARS-CoV-2-virus. Svåra och kritiska former av COVID-19 kräver ofta vård på sjukhus. Fysioterapeuter har en viktig roll i att tillhandahålla rehabiliteringsinterventioner vid sjukhusvård av dessa patienter. Hälsovårdspersonalens subjektiva upplevelser under pandemin har studerats i stor utsträckning. Däremot har inte fysioterapeuters perspektiv undersökts lika brett. Utvärdering av COVID-19-pandemins påverkan på fysioterapeuter saknas, framför allt inom de nordiska länderna.  Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva fysioterapeuters levda erfarenheter och uppfattningar om rehabilitering av COVID-19-patienter i sjukhusmiljö under COVID-19 pandemin i Finland. Metod: Metodologin för hermeneutisk fenomenologi har använts i denna kvalitativa explorativa studie. Tio fysioterapeuter rekryterades med hjälp av strategiskt urval och snöbollsurval. Data samlades in genom semi-strukturerade intervjuer och analyserades genom den analytiska processen för tematisk analys.  Resultat: Fyra teman identifierades: 1. Pragmatisk utveckling av känsliga rehabiliteringsmetoder i oklar arbetsmiljö: 2. Övergång from utsidan till mitten av sammanhängande teamarbete: 3. Blandade känslor och reaktioner mot den upplevda brutaliteten av den okända sjukdomen: och 4. Att få stöd av kollegor medan lämnad ensam av hälsovårdsorganisationen. Slutsats: Resultaten kan gynna finska hälso- och sjukvårdsorganisationer för att förbättra de organisatoriska processerna för hantering av fysioterapeuters välbefinnande under globala kriser i framtiden. Konkreta åtgärder för att stödja de anställda kan utvecklas genom att ordna resurser för professionell rådgivning och reflektion under och efter krisen samt genom att utveckla lämpliga belönings- och erkännandesystem. / Introduction: COVID-19 is an infectious disease caused by SARS-CoV-2-virus. Severe and critical forms of COVID-19 often require medical attention in hospital. Physiotherapists have an important role in providing rehabilitation interventions during hospital care of COVID-19 patients. Subjective experiences of health care professionals during the pandemic have been extensively studied, however, there is a lack of research of physiotherapists’ perspectives. Evaluation of effects of the COVID-19 pandemic among physiotherapists is lacking, especially in the Nordic countries. Aims: The aim of this study was to explore and describe lived experiences and perceptions of physiotherapists about rehabilitation of COVID-19 patients in hospital settings during the COVID-19-pandemic in Finland.  Methods: This study was a qualitative exploratory study that employed the methodology of hermeneutic phenomenology. Ten physiotherapists were recruited using purposive and snowball sampling. Data was collected through semi-structured interviews and analyzed by the analytic process of thematic analysis.  Results: Four themes were identified: 1. Pragmatic development of sensitive rehabilitation practices in unclear working environment: 2. Moving from the outside to the center of cohesive teamwork: 3. Mixed feelings and reactions when facing the brutality of the unknown disease: and 4. Being supported by co-workers while being left alone by the health care organization. Conclusion: The results may benefit Finnish health care organizations in improving the organizational processes in management of well-being of physiotherapists during global crisis in the future. Concrete actions to support employees can be developed by arranging resources for professional counselling and reflection during and after such crisis and by developing appropriate rewards and recognition systems.

Syfte - Studiens övergripande syfte är att öka förståelsen för hur ledare inom besöksnäringen i Sverige har agerat under covid-19 pandemin. Studien avser att identifiera ledares arbete med krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare ämnar studien att identifiera centrala ledarskapskompetenser som är viktiga vid krishantering samt identifiera, diskutera och reflektera kring lärdomar och insikter som ledare tillägnat sig till följd av att ha bedrivit ledarskap under osäkra förhållanden. Slutligen avser studien att utveckla ett ramverk för krishantering inom besöksnäringen. Metod - Studien har ett hermeneutiskt synsätt och vill öka förståelsen för vad som är centralt för ledaren vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige. Studien baseras på en kvalitativ forskningsmetod och har abduktiv metod. Studiens teoretiska bakgrund grundar sig litteratur och vetenskapliga artiklar. 14 semi-strukturerade intervjuer med ledare från besöksnäringen har utgjort det empiriska materialet. Slutsatser - Studiens slutsatser är att ledaren har en avgörande roll vid krishantering. Ledaren är en bärande pelare vid krishantering, krisberedskap och kunskapshantering. Vidare visar studien att det finns fem ledarskapskompetenser som är centrala för ledaren vid krishantering. Dessa är kommunikation, beslutsfattande, motivation, perspektivtagande och kreativitet. Ledare som dokumenterar lärdomar och kunskap har större rimlighet att tillvarata den tysta kunskapen. Studien visar även att det är viktigt för ledaren att reflektera och analysera för att omsätta ny kunskap till utveckling genom förbättringsarbete. Begränsningar - Studien begränsas då antalet respondenter från besöksnäringen var 14 stycken vilket medförde en större generalisering. Studien begränsades även eftersom många potentiella respondenter avstod från deltagande med hänvisning till tunga upplevelser under covid-19. Därmed kan studien ha en avsaknad av viktiga perspektiv. Originalitet/Värde – Studien bidrar med en ökad förståelse för vad som är centralt för ledare vid krishantering inom besöksnäringen i Sverige och varför det är viktigt. / Purpose - The purpose of this paper is to increase understanding of how leaders in the hospitality industry in Sweden have acted during the covid-19 pandemic. The study intends to identify leaders work with crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study aims to identify central leadership competencies that are important in crisis management as well as identify, discuss and reflect on lessons learned and insights that leaders have acquired as a result of have led under uncertain conditions. Finally, the study intends to develop a framework for crisis management in the hospitality industry. Method - The study has a hermeneutical point of view and aim to increase the understanding of what is central to leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden. The study is based on qualitative research methods and has an abductive method. The study's theoretical background is based on literature and scientific articles. 14 semi-structured interviews with leaders from the hospitality industry have constituted the empirical result. Conclusions - The study's conclusion is that the leader has a crucial role in crisis management. The leader is a supporting pillar in crisis management, crisis preparedness and knowledge management. Furthermore, the study shows that there are five leadership competencies that are crucial for leaders in crisis management. These are communication, decision making, motivation, perspective taking and creativity. Leaders that document lessons and knowledge have greater plausibility to preserve tacit knowledge. The study also shows that there is important for leaders to reflect and analyze to convert new knowledge to development through work improvement. Limitations –  The study is limited as the number of respondents from the hospitality industry were 14, which contributed to greater generalization. The study was also limited due to that several potential respondents declined participation in reference to heavy and difficult experiences during covid-19. There by the study may lack important perspectives. Originality/Value – The study contributes to an increased understanding for what is central for leaders in crisis management within the hospitality industry in Sweden and why that is important.

I samband med covid-19-pandemins utbrott begränsade lärosätesbiblioteken tillgången till det fysiska biblioteksrummet. Samtidigt gjordes bibliotekets resurser tillgängliga digitalt i allt större utsträckning. Detta har lett till en utmaning för biblioteken i att expandera bilden av biblioteket till något mer än en samling resurser. Syftet med denna studie är därför att undersöka studenters användning och upplevelser av lärosätesbibliotek. Ett särskilt fokus ligger på att undersöka deras upplevelser av platskänsla, och biblioteket som en social mötesplats, samt om detta kan ha påverkats av covid-19-pandemin. I denna studie användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet har därefter analyserats genom ett teoretiskt ramverk bestående av dels Ray Oldenburgs begrepp third place, dels en samlad förståelse av begreppet sense of place, men med fokus på Edward Relphs definition av begreppet. I studien genomfördes fyra intervjuer med lärarstudenter från ett svenskt lärosäte. Studiens resultat indikerar att det kan finnas en koppling mellan studenters biblioteksanvändning och deras upplevelse av platskänsla i biblioteket, samt att covid-19-pandemin kan ha varit en bidragande faktor i detta. / In response to the outbreak of the COVID-19 pandemic, academic libraries limited access to the physical library space. At the same time, the library's resources became increasingly available digitally. This has posed a challenge for libraries in expanding the image of the library beyond a collection of resources. The purpose of this study is therefore thus: to investigate students' usage and experiences of acamdemic libraries, and to examine their experiences of sense of place and the library as a social meeting place, and whether this may have been influenced by the COVID-19 pandemic. Qualitative semi-structured interviews were used in this study. The results were then analyzed through a theoretical framework consisting of Ray Oldenburg's concept of third place, as well as a collective understanding of the concept of sense of place, with a focus on Edward Relph's definition of the concept. The study conducted four interviews with teacher education students from a Swedish university. The results of the study indicate that there may be a connection between students' library usage and their experience of sense of place in the library, and that the COVID-19 pandemic may have been a contributing factor in this regard.

The purpose of this study is to examine what happened to library storytime sessions during the COVID-19-pandemic. Qualitative interviews were conducted with children's librarians from Sweden and Germany. In total eleven librarians working with children were interviewed. Five librarians from five libraries in Sweden and six librarians from five libraries in Germany took part. A model of three approaches to reading was used to analyze the empirical data collected from the interviews. Several aspects of what the librarians view as important in the storytime session were identified; the theoretic model used was not sufficient to reflect all aspects. Hence a fourth approach was created, putting emphasis on relationships within the reading situation and also the reading experience itself. The way the librarians describe how they adapted their storytime sessions during the COVID-19-pandemic shows that not all aspects could be transferred to the substitutes for storytime used, such as online storytime and outdoor storytime. Especially difficult to sustain was the aspect of building a relationship within the reading situation when resorting to online storytime. In Germany, a less favourable digital infrastructure further hindered transfer. There was also a pattern of viewing children as ”becomings” more often in Germany than in Sweden. The German librarians emphasize the role libraries can play in reducing socio-economic disadvantages for children in need of it and also link storytime ”fun” to possible positive consequences such as intellectual freedom. The Swedish librarians tend to view the reading experience during storytime as important in itself, which essentially is a children as ”beings”-perspective. In both countries, the librarians had to try new ways to reach young children during the pandemic. The study however suggests that in-person meetings is an intrinsic part of both Swedish and German children's librarianship. This is a two years master’s thesis in Library and Information Science.

Bakgrund: Fotbollsklubbar är idag underutvecklade vad gäller användandet av entreprenörskap för att motverka kriser. Detta är märkligt då idrott befinner sig i en föränderlig miljö som kräver anpassning. Samtidigt är idrottsföreningar, som kännetecknas av entreprenörskap, bättre på att prestera när lågkonjunktur råder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar arbetar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som orsakats till följd av COVID-19 pandemin. Vidare är syftet att analysera om huruvida det finns skillnader mellan idrottsföreningar och dess entreprenöriella arbete vad gäller intäkter och hur de har motverkat sådana eventuella bortfall. Problemformulering: Hur arbetar fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som blivit till följd av COVID-19 pandemin? Metod: Studien baseras på kvalitativ fallstudiemetod, där intervjuer genomförts med åtta idrottsföreningar. Olika analysmetoder är kombinerade. Forskningsansatsen är abduktiv, då inslag av induktion används bland annat i analysen, medan den deduktiva ansatsen är genomgående. Slutsatser: Studiens slutsatser visar att svenska fotbollsklubbar har arbetat entreprenöriellt genom att skapa nya och utveckla befintliga intäktsströmmar. Fotbollsklubbarna har bland annat skapat nya evenemang och utökat sin försäljning av både befintliga och nya produkter. Det visar sig också att en förenings serietillhörighet inte får direkta konsekvenser för dess entreprenöriella arbetssätt. / Background: Today, football clubs are underdeveloped in the use of entrepreneurship to counter crises. This is surprising since sports are in a changing environment that constantly requires adaption. At the same time, sports clubs, which are characterized by entrepreneurship, tends to perform better when a recession prevails. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how football clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue caused as a result of the COVID-19 pandemic. Furthermore, the purpose is to analyze whether there are differences between football clubs and their entrepreneurial work in terms of income and how they have counteracted such possible losses. Research question: How does the football business within sports clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue that has resulted from the COVID-19 pandemic? Methodology: The study is based on a qualitative case study method, where interviews were conducted with eight sports associations. Different analysis methods are combined. The research approach is abductive, as elements of induction are used in for instance the analysis, while the deductive approach is consistent. Conclusions: The conclusions of the study, shows that Swedish football clubs have worked entrepreneurially by creating new and developing existing revenue streams. The football clubs have, among other things, created new events and increased their sales of both existing and new products. It also turns out that an association’s serial affiliation does not have direct consequences for its ability to work entrepreneurially.