This study aims to build a method for validating a power system model in the PLEXOS software. Special emphasis is put on the carbon dioxide emissions modelling. A case study of Germany and Poland is formulated in order to apply the created procedure to a European power model. The verification of emissions being one of the outputs, is divided into two phases. The first one focuses on the historical results from 2016-2017, which are compared with the chosen reference statistics and the emissions results obtained in another optimization tool. The second phase looks into the trends of emissions in the near future, i.e. time period between 2019-2025. OSeMOSYS as the second piece of software is used for benchmarking the results obtained by the PLEXOS model.

Detta är en studie om klimatpåverkan i samband med anläggandet av järnvägsbroar i syfte att ta fram nyckeltal (moment, material, mängder) för att effektivt kunna reducera utsläppen av växthusgaser. Till grund för studien har vi arbetat med Trafikverkets verktyg klimatkalkyl 2.0. Det har granskats utifrån användarvänlighet och riktighet i indata och emissionsomräkningsfaktorer. Det för att se till skillnaden mellan modellen och ett unikt anläggningsprojekt, var skiljer sig Trafikverkets typvärden mot de projektspecifika förutsättningarna samt vilka blir dess konsekvenser? Studien har kommit fram till att utan viss försiktighet vid arbete i klimatkalkyl 2.0 finns risk för inkorrekta resultat. Dessutom har studien påvisat tvivelaktiga standardvärden för betydande poster. Utöver dessa resultat har studien konstaterat att de mest betydande delarna för det unika anläggningsprojektets utsläpp är reduktion av mängden stål och betong samt att hitta leverantörer som kan bevisa låga emissionsfaktorer. Med relativt enkla åtgärder skulle det unika anläggningsprojektets totala utsläpp av koldioxidekvivalenter minskas med nästan 20%. / This is a study on the climate impacts associated with the construction of railway bridges in order to develop key performance indicators such as operation, material and amounts to effectively reduce greenhouse gas emissions. The basis of the study has been work in Trafikverkets tool klimatkalkyl 2.0. It has been reviewed on the basis of ease of use and accuracy of input data and emission conversion factors. That’s because we wanted to see the difference between the model and a unique project. What was different and why? This study has concluded that without some care and work in klimatkalkyl 2.0 is a risk of incorrect results. In addition the study demonstrated questionable defaults for significant items. In addition to these results the study found that the most significant parts of the unique projects emissions is reducing the amount of steel and concrete and to find suppliers who can demonstrate low emission factors. With relatively simple measures could the unique projects total carbon emissions be reduced by almost 20%

När en konstruktion blir fuktskadad påverkas de ingående materialen på olika sätt och i vissa fall uppstår så kallad mikrobiell tillväxt som kan påverka människans hälsa. Det finns studier om hur människor reagerar på sådan mikrobiell tillväxt, hur materialen påverkas av olika fuktbelastningar och hur mycket pengar det kostar att byta ut denna konstruktion. Vad som inte finns är hur miljön påverkas att i förtid behöva byta ut en fuktskadad konstruktion. Utifrån ovan nämnda har detta examensarbete vid högskoleingenjörsprogrammet i Byggteknik och design vid Kungliga Tekniska Högskolan utförts.  Det har utförts tillsammans med AK-konsult Indoor Air AB och har i uppdrag att belysa vikten i att fuktsäkerhetsprojektera rätt utifrån ett miljöperspektiv, och att få faktiska siffror på hur mycket koldioxid det genererar att i förtid behöva byta ut en konstruktion. Rapporten är avgränsad till en putsad enstegstätad regelvägg som är uppbyggd enligt följande: utvändig puts, putsbärare av EPS, vindskyddsskiva, träreglar med mellanliggande värmeisolering, luft- och ångspärr och invändig skiva. Miljöpåverkan har beräknats i hur mycket koldioxid 1 m2 av denna konstruktion genererar. Koldioxidutsläppen för de ingående materialen har i största möjliga mån beaktats och beräknats utifrån råvaruutvinning, transport av råmaterial, tillverkning av produkter och transport fram till byggarbetsplatsen. För att kunna beräkna transporter av material och arbetskraft för uppförandet av konstruktionen har en fiktiv byggarbetsplats bestämts (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Även för att ge en bättre bild om hur stora koldioxidutsläppen är vid transport av material och hur ett verkligt fall kan se ut har en fiktiv väggyta på 198 m2 valts att studeras. De emissionsvärden som använts i denna rapport baseras i första hand på de olika materialtillverkarnas byggvarudeklarationer samt samtal med miljöansvariga på de berörda företagen. För att lättare kunna jämföra resultaten av de ingående materialen i detta examensarbete presenteras de i form av utsläpp av totalt kilo koldioxid per mängd material [kgCO2/mängd material]. Det presenteras även fyra olika uppbyggnader av den putsade enstegstätade regelväggen. Det för att visa hur miljön påverkas om tjockputs eller tunnputs används tillsammans med glasfiberarmerad vindskyddsskiva eller en pappbeklädd vindskyddsskiva med en kärna av gips. Dessa olika typer av väggkonstruktionerna betecknas vägg 1, 2, 3 och 4 i rapporten.  De resultat som tagits fram visar att det genereras ungefär lika mycket koldioxid att byta ut 198 m2 av den angivna väggkonstruktionen som att köra en bensindriven personbil nästan ett halvt varv runt jorden (jordens omkrets är ca 4000 mil). Resultaten visar att det är små skillnader i koldioxidutsläpp vad det gäller de olika väggkonstruktionerna. Vägg 2 genererar den största mängden koldioxid, totalt 3223 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2), följt av vägg 1 som genererar 3206 kgCO2 (1 m2 genererar 16 kgCO2). Resultaten visar att produktion av material står för den största individuella delen av utsläpp, 2181 kg koldioxid (ca 2/3 av de totala koldioxidutsläppen) för vägg 2. Där bidrar glasullen med den ingående största delen 891 kgCO2 (41 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning), följt av armeringsnätet på 364 kgCO2 (17 % av det totala koldioxidutsläppet från materialtillverkning). Materialtransporter står för ungefär 505 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) och styrs främst av typ av lastbil, avverkad sträcka samt lastutnyttjande. Persontransporter till och från arbetsplatsen står för ungefär 537 kg koldioxid (ca 1/6 av de totala koldioxidutsläppen) där mängden koldioxid främst styrs av antalet arbetade dagar samt typ av transportfordon. Den genererade mängden koldioxid för ett totalt utbyte av en väggkonstruktion på 198 m2 skulle, omräknat i svensk elmix, förbruka en energimängd som skulle räcka till byggnadens specifika energianvändning i 17,9 år. Ca 36 % av byggnadens förväntade livslängd på 50 år. Resultaten i denna rapport visar att det ur ett miljöperspektiv är viktigt att lägga stor vikt vid fuktsäkerhetsprojektering. Detta för att påverkan på miljön kan begränsas avsevärt om konstruktioner inte behöver bytas ut i förtid pga. omfattande fuktskador. Med tanke på hur många kvadratmeter dylik fasad som byggts finns högst sannolikt en tämligen stor miljöskuld inbyggd i denna fasadtyp. / When a structure is damaged by moisture, the materials are affected in different ways and sometimes this moisture will lead to mould growth that can affect the human health. Today we can read studies about how human health reacts to this mould growth, how materials reacts and how much money it costs to rebuild the moisture damaged structure. What we don´t know is how much impact it will have on the environment to replace a moisture damaged structure with a new one. From these initial sentences is this degree project in building technology, first level at the Constructional engineering and design program at Kungliga Tekniska Högskolan. This thesis is commissioned by AK-konsult Indoor Air AB and is supposed to highlight the importance of protecting structures against moisture damage from an environmental point of view.  Furthermore it will also result in real figures over how much carbon dioxide a premature replacement will generate. This thesis will strictly look at an insulated, rendered, unventilated and undrained stud wall. It is build-up as: exterior plaster, plaster base (EPS), wind protect-board, wooden framework with insulation, polyeten sheet and interior board. The environmental impact will be measured in how much carbon dioxide 1 m2 of this wall construction will generate. Carbon dioxide emissions from wall materials have been calculated on the basis of resource extraction, transportation of raw materials, manufacturing of products and transportation to construction site. To make the transportation calculations possible a fictitious construction site has been determined (Hammarby Sjöstad, Stockholm). Also to provide a better picture of how big the emissions are from transportations and how a real case scenario can look like have a 198 m2 wall been calculated. The carbon dioxide emissions in this report are in first hand based on material manufacturer’s environmental declarations and dialogues with environmental specialists at manufacturers. To make the comparison of the result easier between the construction materials they all will be presented in terms of kilo carbon dioxide [kgCO2/amount material]. The result will also present four different types of the above named wall construction. That is to show how the environment affects if thick or thin plaster is used together with fiberglass reinforced wind protect-board or papercoated wind protect-board with gypsum core. These different types of wall construction will in the report be named as wall 1, 2, 3 and 4. The result from this report show that it is generating approximately the same amount of carbon dioxide to change the moisture damage wall as to drive a gasoline-powered car halfway around the earth (diameter approximately 4 0000 kilometers). The results show that it is small differences in carbon dioxide between the four types of wall constructions. Wall 2 generates the largest amount of carbon dioxide emissions, total 3223 kilo (1 m2 generates 16 kgCO2), followed by wall 1 that generates 3206 kilo carbon dioxide (1 m2 generates 16 kgCO2). The result also shows that the largest amount of emissions is created by the production of the new materials, 2181 kilo carbon dioxide (approximately 2/3 of the total carbon dioxide emissions). Where the largest amount of emissions comes from glass wool with 891 kilo carbon dioxide (41 % of the total carbon dioxide from the material production), followed by reinforcement mesh with 364 kilo carbon dioxide (17 % of the total carbon dioxide emissions from material production). Transportation of materials stands for 505 kilo carbon dioxide, slightly less than 1/6 of the total, with key parameters distance, type of vehicle and load utilization. Transportation of labor stands for approximately 537 kilo carbon dioxide slightly more than 1/6 of the total carbon dioxide emissions where the key parameters are number of worked days and type of transportation. The generated carbon dioxide emissions to build a new 198 square meter wall construction corresponds to the specific energy use for a normal house (198m2) for over 17,9 years. Approximately 36 % of the buildings expected life-span of 50 years. The result shows that it is important from an environmental point of view to protect constructions from moisture damage. That is because the fact of not needing to premature replace the moisture damaged construction can considerably reduce the environmental impact. Considering how many such facades that are built is it most likely a rather large environmental liability built in this facade type.

Klimatförändringar har resulterat i att flertalet aktörer i diverse branscher börjat ta hänsyn till hur deras affärsverksamhet påverkar miljön. Sveriges riksdag har fastställt ett klimatmål som avses uppnås 2045. Mer specifikt innebär målet att Sverige inte ska ha några nettoutsläpp av växthusgaser till atmosfären. År 2019 stod Sveriges bygg- och fastighetssektor för landsomfattande utsläpp av växthusgaser, motsvarande cirka 12 miljoner ton koldioxidekvivalent, vilket innebär att angiven sektor kan ha en stor inverkan på miljön. Klimatdeklarationer  är ett begrepp som används i olika sammanhang  som  redovisar en byggnads klimatbelastning. Klimatdeklarationer utförs enbart i byggskedet, varav det har delats in i två subkategorier: produktskedet (A1-A3) och byggproduktionsskedet (A4-A5)  (Boverket, 2021).  Denna  studie  illustrerar  hur  processen  kan  gå till  vid framtagande av klimatdeklarationer för hallbyggnader. Dessutom har en mall tagits fram som visar hur mycket koldioxidutsläpp  ett specifikt  byggnadselement avger.  Studien bestod av intervjufrågor som besvarades av sex olika företag med olika roller och liknande åsikter inom hållbart byggande. Respondenterna som har intervjuats i studien är säljingenjören Krister Andersson från företaget Ruukki, miljö- och hållbarhetschefen Alexandra Rosenqvist från Beijer Byggmaterial, verksamhetsutvecklingschefen Linda Hedvall från Lindab, verkställande  direktören Oscar Hoolmé från Jacob Lindh AB samt konstruktören Samir Goralija från Areco Profiles. Vidare har strukturerade intervjufrågor förberetts och ställts till ovannämnda företag som exempelvis hur ställer sig  företagen inför klimatdeklarationslagen?  Vilka åtgärder kommer att tas för att uppfylla lagen? Hur har  lagen påverkats i  verksamheten samt  vilka åtgärder  kommer att tas både kort- och långsiktigt? Företagen som blivit intervjuade framhåller att en EPD endast utgår från byggskedet i A-modulen i dagsläget. Företagen önskar en komplett EPD med ingående moduler från A-D där hela livscykelanalysen tas i beaktning. Detta i syfte att få en klarare bild på hur mycket koldioxidutsläpp en hallbyggnad genererar. Inom ramen för studien har även mallen testats på en industribyggnad som är belägen i Eslövs kommun. Mallen användes för att beräkna hur mycket koldioxid en hallbyggnads klimatskärm genererar. Resultatet  visade  att hela byggnadens klimatskärm avger  58 065  kilo koldioxidekvivalenter. Vidare visades att både traditionell vägg (41 kilo koldioxidekvivalenter per m2) och traditionellt tak  (42  kilo  koldioxidekvivalenter  per m2) ger lägre utsläpp än sandwichvägg (60  kilo koldioxidekvivalenter per m2) respektive papptak (71 kilo koldioxidekvivalenter per m2). Problematiken vid framtagande av klimatdeklarationer är att dagens klimatdatabas är oklar och att olika byggföretag tillämpar olika klimatdata, vilket gör det svårt att jämföra. Ytterligare ett problem är att klimatdeklarationer endast gäller för byggskedet (A-modulen). Detta innebär att resten av byggnads livscykelanalys inte tagits hänsyn vilket  fördröjer processen att uppnå angivna klimatmål. Slutsatsen blir därför att processen vid framtagande av klimatdeklaration är något nytt, och det inte  finns  tydliga riktlinjer för hur  indata  ska  väljas. Däremot  visades att leverantören med generisk värden kan minska sina koldioxidutsläpp. Detta genom att välja rätt kombination av byggnadselement. / Climate change has resulted in several actors in various industries starting to take into account how their business activities affect the environment. The Swedish Parliament has set a climate target that is intended to be achieved by 2045. More specifically, the goal means that Sweden should  have no net emissions of greenhouse gases into the atmosphere. In 2019, Sweden's construction and real estate sector accounted for nationwide  greenhouse gas emissions, corresponding to approximately 12 million tonnes of carbon dioxide equivalent, which means that the specified sector can have a major impact on the environment. Climate declarations are a term used in various contexts that report a building's climate impact. Climate declarations are carried out only for the construction stage, of which it has been divided into  two subcategories:  the product stage (A1-A3) and the construction production stage (A4-A5) (Boverket, 2021).  The study illustrates how the process can be done when producing climate declarations. In addition, a template has been designed  that  shows how  much carbon dioxide equivalents building elements emit. The study consisted of interview questions that were answered by six different companies with different roles and similar views in sustainable construction. The respondents  that have been interviewed in the study are sales engineer Krister Andersson from the company Ruukki, environmental and sustainability manager Alexandra Rosenqvist from Beijer Byggmaterial, business development manager Linda Hedvall from Lindab,  chief executive officer  Oscar Hoolmé from Jacob Lindh AB and constructor Samir Goralija from Areco Profiles. Furthermore, structured interview questions have been prepared and asked to the above-mentioned companies, such as how do companies stand before the  climate  declaration  act? What measures will be taken to comply with the law? How has the law been affected in the business and what measures will be taken both short- and long-term? The companies that have been interviewed point out that an EPD is only based on the construction phase of the A-module at present. The companies want a complete EPD with modules from A-D where the entire life cycle analysis is taken into account. This is in order to get a clearer picture of how much carbon dioxide equivalents a hallbuilding generates. Within the framework of the study, the template has also been tested on an industrial building located in Eslöv municipality.  The template was used to calculate how much carbon dioxide equivalents a hallbuildings climate screen generates. The results showed that the entire building's climate screen emits 58,065 kilo of carbon dioxide equivalents. Furthermore, it was shown  that both  traditional wall (41  kilo carbon dioxide equivalents per m2) and traditional roof (42 kilo carbon dioxide equivalents per m2) produce lower emissions than sandwich wall (60 kilo carbon dioxide equivalents per m2) and cardboard roof (71 kilo carbon dioxide equivalents per m2). The  problem with  the production of climate declarations is that today's climate database is unclear and  that  different construction companies  apply  different climate indicators, which makes it hard to compare.  Another  problem  is  that climate declarations only  apply to  the construction phase (A-module). This means that the rest of the building's life cycle assessment has not been taken into account, which delays the process of achieving specified climate goals. The conclusion  is  thus that the process of producing a climate declaration  is something new since there are no clear guidelines for how inputs  should  be chosen. However,  it was shown that the supplier  can with use of generic values can reduce its carbon dioxide emissions. This is done by choosing the right combination between building elements.

Due to the vast fossil fuel wealth, the country of Saudi Arabia is experiencing a dramatic growth in both population and GDP. Therefore there is a growing demand for water and energy to meet these needs. All of the electricity that is generated is sourced from crude oil and natural gas. All natural gas production is used domestically and there are no net imports or exports. Due to many constrains on the natural gas supply, there is a slow shift in the generation mix going towards crude oil based power generation. This study assessed the viability of utility scale solar integration into the Saudi Arabian electric mix to potentially relieve some demand pressure for natural gas consumption as well as reduce green house gas emissions. Parabolic trough concentrated solar power technology was chosen as the primary technology for utility scale integration. A total of five scenarios were calculated. The scenarios include the following, base case, 5%, 10%, 15%, 20% solar integration in terms of installed capacity. Two sets of net present values were calculated. The net present values of each scenario were calculated. A second set of net present values was calculated with a projected increase in electricity prices. The natural gas and crude oil offset from the four solar integration scenarios were calculated using the base case forecasted natural gas and crude oil consumption from power generation. As expected, natural gas and crude oil consumption decreased when there was an increase in solar integration. The expected carbon dioxide offsets were calculated for each scenario. There was a decrease in carbon dioxide emission as solar integration was increased. Finally, all of these analyses were used as criteria for a decision analysis using the analytical hierarchy process. Depending on the decision maker’s importance on the determined criteria, solar integration in the Kingdom of Saudi Arabia is achievable. / text

In the thesis, we examine the necessity and impacts of measures adopted under the greenhouse gas emissions target in the Europe 2020 growth strategy in the EU-15 states. For testing the necessity of the measures, we use the Environmental Kuznets Curve (EKC) hypothesis for carbon dioxide (CO2) emissions as the theoretical framework, the Autoregressive distributed lag model as the econometrical technique and annual data from 1970 to 2010 (1991 to 2010 in the case of Germany). The existence of the EKC is detected in Belgium, Denmark, France, Germany, Netherlands, Spain, Sweden, and the United Kingdom. However, only in Denmark the EKC hypothesis is supported significantly (on ten percent level of significance). Following the main implication of the EKC hypothesis, only in Denmark is the economic development sufficient enough to safeguard environmental quality; therefore, no additional measures are needed. In the remaining states, we tested Granger causality using the Toda-Yamamoto procedure to inquire about the impacts of the measures on gross domestic product (GDP). Our results indicate that only in Austria, Germany (with caution due to a limited number of observations) and Ireland, the measures may impede economic development. In the remaining states, no causality or only a causality running from GDP...

Syfte: Syftet med studien är att på den svenska marknaden undersöka om mängden miljöinformation i företags hållbarhetsrapporter påverkas av deras storlek samt miljöprestanda. Metod: För att kunna besvara de framtagna hypoteserna i denna studie har hållbarhetsrapportens omfattning av miljöinformation studerats utifrån en innehållsanalys baserad på GRI:s riktlinjer G4. Storleken har beräknats utifrån nettoomsättningen och miljöprestandan utifrån mängden koldioxidutsläpp. Dessa variabler har sedan undersökts i en multipel regressionsanalys med kontroll för företagens bransch. Resultat och slutsats: Resultatet i studien visar likt tidigare forskning att det finns ett positivt signifikant samband mellan företagens omfattning av miljöinformation och deras miljöprestanda. Detta förklaras bland annat med hjälp av intressent- och legitimitetsteorin. Studiens andra resultat mellan företagens storlek och deras omfattning av miljöinformation visar däremot ett icke statistiskt signifikant samband, till skillnad från majoriteten av tidigare studier. Förslag till fortsatt forskning: Förslag till fortsatt forskning inom området är att genomföra en undersökning baserad på ett mer omfattande mått på miljöprestandan. Detta genom att utföra en kvalitativ studie innehållandes intervjuer. Vidare vore det intressant med ett större urval, då vi i denna studie enbart har studerat ett litet urval på grund av tidsbegränsning. Ytterligare ett förslag är att i framtiden göra en studie som undersöker hur rapporteringen av CSR har förändrats över tiden. Det vill säga om miljöinformationen har ökat eller om utsläppen har reducerats. Uppsatsens bidrag: Studien lämnar ett teoretiskt bidrag till forskningen på den svenska marknaden, då den har fyllt det forskningsgap som tidigare existerade. Studien har även tillfört ett praktiskt bidrag genom att bland annat ge allmänheten en insikt om hur företag väljer att rapportera om miljön i deras hållbarhetsrapporter. / Aim:The purpose of this study is to investigate whether Swedish company's extentof environmental information in the sustainability report is affected by their size and environmental performance.Method:In this study, a quantitativeresearch methodand a deductive approachis applied. To answer the purpose of thisstudy a content analysis based on theGRI Guideline has been performed. This is done to study the company's extentof environmental information. The firms sizewas calculated based on net sales and environmental performance based on the amount of carbon dioxide emissions. These variables werethen examined in amultiple regression analysiswith aspects taken each company’s line of business. This allows the study’s two hypotheses to be answered.ResultsandConclusions:The results show similar results from previous research, that there is a positive significant relationship between a company's extent of environmental information and their environmental performance. This is partly explained by the stakeholder and legitimacy theory. The study's other findings between company size and the extentof environmental information show however a non-statistically significant association, which is the opposite of the majority of previous studies. Suggestions for future research: Suggestions for further research in this area is to investigatea survey based on a more comprehensive measure of environmental performance. This is by conducting a qualitative study consisting of interviews. Furthermore, it would be interesting to investigate a larger sample, since we in this study only examinea small sample because of time constraints. A further proposal is to conduct a study investigating how the reporting of CSR has been affected over time. That is, if the environmental information has increased or if the emissions have been reduced.Contribution of the thesis: The study makes a theoretical contribution to research on the Swedish market, as it has filled the research gap previously existed. The study also has provided a practical contribution,which inter alia provides the public with an insight on how companies choose to report on their sustainability report.

The Swedish city of Uppsala is growing and will be expanded. To manage the increase in traffic, a tramway is being planned. It is vital to make the construction and the tramway tracks sustainable. This is explored to study carbon dioxide emissions related to tramway track materials as well as their wear and service life. This project investigates sustainability, the tramway track constituents, rail steel, the rails' wear, rail surface treatments that could minimize wear and increase service life, materials surrounding the rails, and the production of the most used materials in tramway tracks. A literature study is conducted to compare different options for materials and treatments. The municipality of Uppsala's climate goals, technical standards and regulations, articles and studies about the mentioned topics, amongst other sources, are considered and compared. The results include a rough estimation of the material consumption and carbon dioxide emissions. Asphalt tracks have the lowest emissions of the different surrounding material options. The steel consumption and carbon dioxide emissions for the vignole rails are less than for grooved rails and the concrete consumption for grass tracks is slightly less compared to edilon tracks. It is also possible to switch from regular perlitic rail steel to bainitic rail steel when needed. Laser hardening, UNSM, and thermal plasma hardening decrease the rails' wear (rates) considering increased surface hardness. / Uppsala är en växande stad och därför ska Södra staden byggas ut. Spårvagnstrafik planeras för att hantera den kommande trafikbelastning. Det är viktigt att göra konstruktionen av spårvägen till spårvagnen så hållbar och miljövänlig som möjligt. Detta utreds i denna rapport för att undersöka koldioxidutsläpp från spårvägens material samt dess slitage och livslängd. Rapporten undersöker hållbarhet, hur spårvägarna ser ut och dess olika delar, rälstål, rälernas slitage, ytbehandlingar till rälarna som kan minimera slitage och öka livslängden, samt tillverkningen av de mest förekommande materialen i spårvagnars spårvägar. En litteraturstudie genomförs för att jämföra olika materialvals- och behandlingsalternativ. Uppsala kommuns klimatmål, tekniska standarder och regelverk, artiklar och studier om de nämnda ämnena, bland andra resurser, används och jämförs. Studiens resultat inkluderar en grov uppskattning av materialåtgången och koldioxidutsläpp. Det blir minst koldioxidutsläpp från asfaltsspår när det gäller de omgivande materialen. Stålåtgången och koldioxidutsläppen för vignolräler är mindre än för gaturäler och betongåtgången blir lite mindre för grässpår jämfört med edilonspår. Det är även möjligt att byta från vanligt perlitiskt rälstål till bainitiskt rälstål vid behov. Laserhärdning, UNSM och termisk plasma härdning minskar rälernas slitage med avseende på framförallt ökningar av ythårdhet.

This bachelor thesis examines and models the emissions of carbon dioxide equivalents of the composition of automobiles in Sweden 2012. The report will be based on three scenarios of electricity valuation principles, which are a snapshot perspective, a retrospective perspective and a future perspective. The snapshot perspective includes high and low values for electricity on the margin, the retrospective perspective includes Nordic and European electricity mix and the future perspective includes electricity on the margin for modest and high climate goals at 2030. The study is applied to an upcoming climate smart district, Brunnshög in Lund, and the goal is to determine the amount of emissions of carbon dioxide equivalents for the mentioned alternatives. The environmental effects depends largely on the fuel consumption for the compared types of cars and what electricity valuation principle that is used. The car fleet of 2012 generated 10 300 tonnes of carbon dioxide emissions. The future car fleet generated 400 tonnes of emissions for Nordic electricity mix, 3 200 tonnes for European electricity mix, 3 100 tonnes for electricity on the margin with low values, 5 800 tonnes for electricity on the margin with high values, 1 200 tonnes for electricity on the margin at 2030 for high climate goals and 4 600 tonnes for electricity on the margin at 2030 for modest climate goals. The emissions of carbon dioxide equivalents are at least halved in Brunnshög if 100 % electric cars are used instead of the composition of petrol, diesel and ethanol cars that are primarily used in Sweden 2012. Hence, the result shows that the electric car is very beneficial from an environmental and health perspective, compared to the composition of cars in Sweden 2012. However, how beneficial the electric car is, largely depends on the fuel consumption for both the electric car and the alternative compared with. Although to be able to increase the use of electric cars there are many challenges that need to be dealt with. In order to increase the use of electric cars, it will require further work in the development of batteries, expansion of charging points and other incentives, such as legislation and investments. It will also require a significant technology development to increase the range of the electric car. A natural step in the transition phase could be plug-in hybrids. It is also important to continue to implement climate smart districts, such as Brunnshög in Lund.

This thesis investigates the development of the long-term energy consumption in the Swedish households by estimating the sector’s total energy use and moreover, by examining how structural, institutional and economic factors have affected the demand for energy in the residential sector during the period 1913-2008. The investigated period covers a transition from traditional fuels, such as firewood, to fossil fuels and finally renewable energy. Previous quantitative research in the field of energy history has mainly focused on estimates of the primary energy supply, and further, this research has primarily been supply-oriented and has therefore focused the production of energy and the supporting infrastructure.   Overall, there is currently a lack of knowledge covering the long-term patterns in Swedish household’s energy consumption, including changes of the household energy mix. Identifying the central mechanisms behind these changes is the central research question in this thesis. Improved understanding of the energy transformation in Swedish households constitutes important knowledge for all actors who address energy and climate policy, not the least are knowledge about the complex factors that have affected the household consumption of fossil fuels, and thereby the household’s carbon dioxide emissions, important.- The aim of this thesis is to contribute to a better under-standing of the households' role in the energy system and how this role has changed during the 1900s until 2008.   The thesis uses a structural analytical approach, based on the concepts suggested by foremost Olle Krantz and Lennart Schön, to understand how the household’s energy consumption is linked to structural changes and techno-logical development. Although the structural analytical chronology, as suggested by Schön, primary builds on the industrial sector, the households can be expected to follow a similar pattern of transformation. This since general-purpose energy technologies is central for the pattern of transformation. However, since different sectors face different conditions and different abilities to utilize the energy, it is equally plausible to assume that the households follow a different pattern than other sectors. The response could either have been faster or slower.   The thesis concludes that the period covering the years 1913 to 1973 was a catching-up phase. The households lagged behind the industrial sector with respect to the transition to coal, electricity and oil. But in 1973 the households had however a similar energy mix to other sectors. The second conclusion is therefore that the households made a faster transition from oil to electricity and district heating. After 1985 the household’s energy mix took a different path compared to other sectors, which is the third conclusion. After 1985 the household’s oil consumption continued to decline as the consumption of district heating was increasing. The households were also more prone to increase their consumption of bio-fuels during the 1990s.