Bakgrund: Under det senaste decenniet har fondsparandet ökat och i samband med detta har konkurrensen mellan fonderna också ökat. Aktivt förvaltade fonder har länge kritiserat för att de inte lyckas konkurrera med passiva fonder. En av anledningarna bakom detta är de höga avgifterna som aktiva fonder tar. Tidigare studier har kunnat etablera att fondens prestation och avgift kan förklaras utifrån givna karaktärsdrag. Syfte: Syftet är att kolla huruvida fondens avgift är rättfärdigad ur ett prestationsperspektiv samt även undersöka vilka karaktärsdrag hos en fond som förklarar avgift och prestation. Vidare syftar även denna studie att jämföra resultatet mellan den svenska och den amerikanska marknaden under tidsperioden 2015–2019. Metod: Det görs tre urval där ett urval inkluderarar endast amerikanska banker, ett stratiferat urval för hela den amerikanska marknaden samt ett urval som innefattar hela den svenska marknaden.Detta resultera i att 112 bankförvaltade amerikanska fonder, 225 amerikanska fonder och 52 svenska fonder analyseras. Paneldataregressioner görs för att etablera vilken påverkan de olika karaktärsdragen har på riskjusterad avkastning samt fondavgiften. Karaktärsdragen som undersöks är ålder, fondförmögenhet, aktiv risk och om fonden är bankförvaltad eller inte. Famas och Frenchs3-faktor- och Carharts 4-faktormodell används som bas för att avgöra huruvida fonderna generera en överavkastning. Slutsats: Resultatet indikerar att i Sverige är en högre fondavgift rättfärdigad då investerare kompenseras med en högre riskjusterad avkastning, medan i USA påvisas motsatsen. Det amerikanska stratifierade urvalet förklaras bättre av karaktärsdragen än det svenska urvalet.Gällande om förvaltaren är en bank visar det sig att dessa fonder presterar sämre överlag, både i USA och i Sverige. Sammanställt gick den svenska marknaden emot befintlig forskning i större utsträckning än den amerikanska. / Background: During the last decade fund savings have increased and the competition between the funds have heightened. A long-standing criticism against actively managed funds has been their ineptness of competing with passively managed funds. High fund fees are one of the reasons why this is the case. Fund fees are therefore not only explained by fund performance. Previous studies have concluded that fees and performance can be explained from a fund’s character traits. Purpose: The purpose of this study is to establish if fund fees are justified from a performance standpoint and if the character traits can explain funds fees and performance. The results will then be compared between Sweden and the United States during the time period 2015-2019. Method: Three selections are done, where the first selection is a stratified selection of the American fund market. The second one is a collection of American banks and the third includes the Swedish market. This resulted in 225 American funds, 112 bank managed American funds and 52 Swedish funds. Panel data regressions are performed to establish the relationship between character traits, fund fees and fund return. The character traits that are analysed are age, size, tracking error, and if the fund is bankmanaged. Fama and French’s 3 factor model and Carharts 4-factor model are used as a base for determining if the funds are able to generate excess return. Conclusion: The results indicate that a higher fund fee is justified on the Swedish market as the investor is compensated for the higher cost. The relationship is reversed for the American market where the lower fee funds performance is superior. The character traits have a stronger affiliation with American fund fees and returns compared to the Swedish market. The bank owned funds performed worse overall in both countries. In summary, the results from the American market were more aligned with previous research in contrast to the Swedish market

I detta kandidatarbete undersöker jag hur ett tidstypiskt seriehus från 1970-talet kan transformeras, genom renovering, till att inneha fler arkitektoniska kvaliteter samt en tidlös karaktär. Min mening är att kombinationen går att uppnå genom återskapande av arkitektoniska karaktärsdrag från 70-talet tillsammans med samtida lösningar, material och rumsorganisationer.  För att genomföra min studie har jag utfört tre fallstudier där jag har utgått från ett huvudobjekt, seriehuset villa Åhus, samt två referensobjekt, villa Färlöv och villa Hässleholm, där de två sistnämnda är arkitektritade villor vilka jag anser har goda arkitektoniska kvaliteter. De tre villorna är alla från 1970-talet, villa Åhus och villa Färlöv ligger i Kristianstad kommun och villa Hässleholm ligger i grannkommunen, dessa parametrar har varit viktiga för mig då närliggande områden och samma tidsperiod gör att jämförelsen blir mer rättvis. För att studien inte ska vara subjektiv med enbart mina personliga åsikter om god arkitektur har jag valt att analysera de tre villorna med hjälp av en kvalitativ forskningsteori inom ämnet. Teorin utgår från sju egenskapsfält som beskriver omätbara arkitektoniska värden. Jag har även haft möjlighet att besöka alla villorna samt haft fotografier och bygglovshandlingar till mitt förfogande, vilket har varit en stor tillgång. En kvalitativ semistrukturerad intervju med en av ägarna av huvudobjektet har även genomförts och varit till stor hjälp då jag har fått en annan förståelse för bostaden, som till exempel de boendes upplevelse av bostaden med dess positiva och negativa aspekter.  Forskningsteorin tillsammans med analyserna av de tre fallstudierna används sedan för att diskutera fram olika gestaltningsförslag i gestaltningsprocessen för hur villa Åhus kan transformeras. Gestaltningsprocessen kommer mynna ut i ett förslag över hur villan hade kunnat gestaltas för att innehålla tydligare arkitektoniska kvaliteter samt förena bevarandet och återskapandet av vissa karaktärsdrag från 1970-talet tillsammans med mer samtida val vilket tar villan in i 2020-talet utan att förlora den ursprungliga karaktären för mycket, helt enkelt 70-talsvillan i ny tappning. / In this thesis, I investigate how a period-typical serial house from the 1970s can be transformed, through renovation, to possess more architectural qualities and timeless character. My opinion is that the combination can be obtained by recreating architectural features from the 1970s together with contemporary solutions, materials and spatial organization. In order to carry out my study, I have conducted three case studies where I have started from a main object, the serial house villa Åhus, as well as two reference objects, villa Färlöv and villa Hässleholm, where the two latter are architect-designed villas which I consider having good architectural qualities. The three villas are all from the 1970s, villa Åhus and villa Färlöv are located in Kristianstad municipality and villa Hässleholm is located in the neighboring municipality, these parameters have been important to me as nearby areas and the same time period make the comparison more just. For the study to not be subjective with only my personal opinions about good architecture, I have chosen to analyze the three villas using a qualitative research theory within the subject. The theory is based on seven characteristic fields that describe immeasurable architectural values. I have also had the opportunity to visit all the villas and have photographs and building permit documents at my disposal, which has been a great asset. A qualitative semi-structured interview with one of the owners of the main object has also been carried out and has been very helpful as I have gained a different understanding of the home, such as the residents' experience of the home with its positive and negative aspects. The research theory together with the analyzes of the three case studies is then used to discuss various design proposals in the design process for how villa Åhus can be transformed. The design process will culminate in a proposal for how the villa could be designed to incorporate more evident architectural qualities, and combine the preservation and recreation of certain character traits from the 1970s together with more contemporary choices, which will take the villa into the 2020s without losing the original character too much. Simply put, the villa in a new costume.

No description available.

It was the purpose of this study to make an investigation of fifty-seven representative businesses that are located throughout the United States, in an attempt to find out just what the potential employers feel the school should give the potential employee in regard to personality and character training.

L’éducation morale est un aspect central de l’éthique de la vertu de tradition aristotélicienne. De nombreux auteurs sont attachés à l’idée qu’une bonne théorie éthique doit nous informer sur la manière de former de meilleurs agents moraux. Les éthiciens de la vertu considèrent que c’est par une éducation du caractère que l’on peut façonner des agents vertueux. Or, une telle éducation est-elle vraiment possible? Et si elle l’est, en quoi consiste-t-elle? Ce mémoire entend répondre à ces questions en explorant les horizons de la théorie des vertus, horizons qui dépassent maintenant les limites de la philosophie. En s’interrogeant d’abord sur le naturalisme moral en théorie des vertus, le naturalisme libéral est retenu comme la position métaéthique la plus réaliste pour l’avenir de la théorie. Celle-ci doit tenir compte des avancées scientifiques, notamment en psychologie sociale, si elle souhaite accomplir ses objectifs éducatifs. Pour suivre cette démarche, les caractéristiques centrale du concept de vertu sont identifiés, puis mis à l’épreuve par la critique situationniste des vertus. Selon le situationnisme, de nombreuses études empiriques montreraient que les comportements moraux des agents sont déterminés par des facteurs circonstanciels et arbitraires. Par conséquent, une caractéristique centrale de la théorie, la robustesse des vertus, est abandonnée. Cet abandon ne marque toutefois pas la fin de la théorie des vertus : elle est alors orientée vers l’éducation morale où elle demeure pertinente grâce à la littérature sur l’expertise et sur l’intelligence émotionnelle. Ce cadre théorique et empirique permet de donner une solide fondation pour l’éducation de vertus. Certaines difficultés demeurent présentes quant à l’implantation de programmes concrets d’éducation des vertus dans les écoles. Pour le futur, les chercheurs devront relevés les défis que représentent l’environnement scolaire et la mesure de vertus. / Moral education is a central aspect of the virtue ethics of Aristotelian tradition. Many authors are attached to the idea that a good ethical theory should inform us about how to form better moral agents. The ethicists of virtue consider that it is through an education of character that virtuous agents can be fashioned. But is such an education really possible? And if it is, what does it consist of? This thesis aims to answer these questions by exploring the horizons of the theory of virtues, horizons that now exceed the limits of philosophy. By first questioning moral naturalism in the theory of virtues, liberal naturalism is retained as the most realistic metaethical position for the future of the theory. It must take into account scientific advances, particularly in social psychology, if it wishes to achieve its educational objectives. To follow this approach, the central characteristics of the concept of virtue are identified and then tested by the situationist critique of virtues. According to the situationism, many empirical studies would show that the moral behaviors of the agents are determined by circumstantial and arbitrary factors. Therefore, a central feature of the theory, the robustness of virtues, is abandoned. This abandonment, however, does not mark the end of the theory of virtues: it is then oriented towards moral education where it remains relevant thanks to the literature on expertise and emotional intelligence. This theoretical and empirical framework makes it possible to give a solid foundation for the education of virtues. Some difficulties remain in implementing concrete curricula for the education of virtues in schools. For the future, researchers will have to take up the challenges of the school environment and the measurement of virtues.

Denna studie är ämnad att undersöka hur framställningen av VR-teknologi påverkar lärande och leder till nya möjligheter för att motivera lärande genom frågeställningen: Vilka karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer kan stödja individer att uppnå ett tillstånd av flow? Tidigare forskning har undersökt hur ett tillstånd av flow kan stödja individers lärande och hur utformningen av virtuella miljöer kan stödja lärande. I studien användes en kvalitativ forskningsansats med hjälp av observationer och semistrukturerade intervjuer. Studiens deltagare fick uppgifter att genomföra i VR-spelet Blocks by Google. Studien resulterade i tretton identifierade aspekter kopplade till karaktärsdrag i virtuella lärmiljöer, vilka kan stödja ett tillstånd av flow. / This study aims to explore how the making of VR technology affects learning and leads to new opportunities to motivate learning through the question: What characteristics in virtual learning environments can support individuals to achieve a state of flow? Previous research has investigated how a state of flow can support individuals' learning and how the design of virtual environments can support learning. The study used a qualitative research approach with the help of observations and semi-structured interviews. The study participants were given tasks to complete in the VR game Blocks by Google. The study resulted in thirteen identified aspects linked to characteristics in virtual learning environments, which can support a state of flow.

No description available.