Background. Machine learning and artificial intelligence are advancing faster than ever, code generation is becoming a hot topic and is starting to gain traction in the industry. This creates the question, is it possible to create a complete website from scratch using only code generated by AI? Objectives. To determine whether it is possible to create complete websites from start to finish with the code-generating tools. The tools in question are OpenAI’s ChatGPT and GitHub’s Copilot. Methods. A design-based research was conducted where two tools were evaluated for the task of recreating a wireframe as closely as possible in terms of efficiency, accuracy, maintainability, and ease of use. The code was then analyzedboth manually with a code review and using the tools SonarQube, ESLint, and Pylint. Results. The experiment resulted in that both tools delivered code that was similar in quality, both tools managed to create the websites according to wireframe with minor styling differences. We found that it is easier to create a website from scratch using OpenAI's ChatGPT than it is with GitHub's Copilot even though it uses OpenAI's Codex model which focuses on code generation. Conclusion. Code-generating AI is not advanced enough to create systems from scratch in a time-efficient way without introducing bugs and security risks.

Sedan lanseringen av ChatGPT i november 2022 har användandet av tjänsten ökat explosionsartat. Den artificiellt intelligenta chattboten har klivit in på arbetsplatser runtom i världen och sålunda börjat förändra arbetspraktiken för många yrkesgrupper. HR är en yrkesgrupp som har varit präglad av de senaste 60 årens teknologiska utveckling. Denna studie undersöker hur HR-arbetare använder ChatGPT i arbetet och hur de i relation till chattboten upplever sin professionella identitet. Genom en kvalitativ undersökning med 14 semistrukturerade intervjuer finner vi att HR-arbetare använder ChatGPT som en medarbetare i olika bemärkelser. Användandet av ChatGPT avlastar administrativ arbetsbörda och möjliggör mer interaktivt och strategiskt arbete, vilket bekräftar och förstärker den mellanmänskliga, kreativa och innovativa upplevelsen av den HR-relaterade professionella identiteten. / Since the launch of ChatGPT in November 2022, the usage of the service has skyrocketed. This artificially intelligent chatbot has made its way into workplaces around the world, thus beginning to transform the work practices of many professional groups. HR is a professional group that has been shaped by the technological advancements of the past 60 years. This study examines how HR professionals utilize ChatGPT in their work and how they perceive their professional identity in relation to the chatbot. Through a qualitative investigation involving 14 semi-structured interviews, we find that HR professionals use ChatGPT as a co-worker in various ways. The use of ChatGPT unburden administrative workload and enables more interactive and strategic work, confirming and enhancing the interpersonal, creative and innovative perception of the HR-related professional identity.

This work examines the utilization of chatbots in programming and their effects ondeveloper productivity, code quality, and problem-solving. The surge in AI technologyand the popularity of chatbots has been remarkable since the end of 2022, whenOpenAI introduced ChatGPT, capable of providing rapid and accurate responses toinquiries. This introduces novel opportunities for information accessibility withouthuman interactions.Previous research within this domain has explored the usability of earlier chatbots indesign-related professions, revealing a certain degree of utility. Now, with the advancementof AI, new prospects arise for investigating their utility. Emerging technologiesoften imbue functionalities that facilitate or simplify specific tasks. Therefore,the aim of this study is to explore and analyze how chatbots such as ChatGPTand GitHub Copilot can function as interactive aids to streamline programming andsystems development.Conducted as a qualitative study within the realms of programming and systems development,this work employs interviews as its primary methodology. Semi-structuredqualitative interviews are employed for data collection. To analyze the informationgathered from these interviews, a thematic analysis approach is adopted, facilitatingthe identification of commonalities and disparities in the responses.The findings of this study demonstrate that AI tools have proven to be effective andbeneficial in areas like information retrieval or fundamental programming tasks, yetexhibit limitations in advanced programming endeavors and complex problem-solving.The study encompasses respondents who have employed these tools in theirwork, possessing the expertise and experience to offer insights into developers' utilizationof these tools in software development.

Till följd av de senaste årens snabba utveckling av artificiell intelligens och generativ AI har frågan om teknikens implementering på olika yrkesområden blivit alltmer aktuell. Journalistiken är inget undantag och mycket pekar på att flera av yrkets arbetsuppgifter kan komma att ersättas av AI. Den här studien syftar till att undersöka hur lokala mediekoncerner ställer sig till utvecklingen och användandet av AI och vilken effekt det kan få på journalistiken som yrke och samhällsinstitution. Detta görs genom att studera hur mediekoncernerna använder sig av tekniken idag, hur de tror att de kommer använda sig av den i framtiden och vad det kan ha för betydelse för journalistiken i sin helhet. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med fyra reportrar och fyra personer med chefsroller inom lokala nyhetskoncerner för att även möjliggöra svar utifrån olika perspektiv. För att kunna analysera relationen mellan journalister och teknisk utveckling valde vi att utgå från professionaliseringsteorin och teknologisk determinism. Studien undersöker vilka faktorer som påverkar utvecklingen av det journalistiska arbetet och vilka konsekvenser utvecklingen kan ha på journalistiken i stort. Enligt tidigare forskning saknas det en tydlig bild av huruvida AI kommer att ha en positiv eller negativ inverkan på journalistiken då det finns tydliga fördelar samtidigt som AI kan ha en negativ effekt på exempelvis trovärdighet. Studiens resultat överensstämmer i stor utsträckning med den tidigare forskningen, sett till att det framkommer både möjligheter i form av effektivisering, frigörande av resurser och ökad tillgänglighet. Men även risker, så som etiska risker och hot mot mediers demokratiska uppdrag. I viss mån identifieras skillnader i synen på AI beroende på yrkesroller inom mediebranschen, vilket även det överensstämmer med tidigare forskning. Det framkommer att AI sannolikt kommer få en betydande roll i den framtida journalistikens utformning, vilket i sin tur innebär att det kommer krävas en stor försiktighet i implementeringen av tekniken för att inte riskera att deprofessionalisera yrket eller hota journalistikens demokratiska uppdrag.

Artifical intelligence is a part of the progress of the digitalization in the society. Language models such as ChatGPT have the ability to answer questions posed by the user as well as to produce texts that resemble human writing. However, the use of language models is not without risk. They can be used as a tool to encourage cheating on school assignments or to contribute to disinformation. A consequence of the development of AI is that knowledge is obtained in different ways compared to the past, which has to come to transform the traditional teaching methods in schools. The purpose of the study is to investigate how AI affects the tuition in social studies and also what experience social studies teachers have of AI in connection with teaching. The study focuses in upper secondary school in Sweden. The empirical material has been collected through semi-structured interviews. The results of the study show that the teachers see both opportunities and challenges with AI in teaching. AI can be used as a resource by both teachers and students according to the teachers participating in this study. However the result shows that AI also can have an negative impact on the students learning process. Regardless, teachers have been forced to make changes in their teaching.

Denna studie undersöker vilken typ av svenskämne det blir om vi låter AI-chatten ChatGPT av OpenAI (OpenAI, 2023) skapa lektionsplanering i svenska för högstadiet. Syftet är att bidra med kunskap om AI-genererad lektionsplanering för ökad förståelse för möjligheter och hinder med att använda ChatGPT i planeringen. Metoden för arbetet är en kvalitativ dokumentanalys som relaterar till Malmgrens ämneskonception av svenskämnet (1996) samt ämnesdidaktisk analys. I en chatt med ChatGPT har en lektionsplanering i svenska på högstadiet, utifrån Lgr22 (Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet [Lgr22], 2022), resulterat i en planering som utgör det empiriska materialet. Resultatet av studien visar en planering som i sin helhet riktas mot svenska som ett färdighetsämne, men beroende på hur läraren väljer att använda materialet kan riktningen förändras. Studien visar på brister som förmåga att planera för tid och schemaläggning samt förmåga att anpassa undervisningen efter elevgrupp och situation. Det visar sig även att lektionsplaneringen inte innehåller alla centrala delar ur kursplanen. Dessutom kan dess tillförlitlighet utgöra ett hinder varpå studien lyfter vikten av lärarens kunskaper inom professionen. Trots detta ger ChatGPT en planering med till stor del varierad undervisning och de möjligheter den uppvisar är funktionen som ett verktyg för att minska på lärares arbetsbörda samt ge utrymme för lärarens tid till reflektion och bearbetning av planering.

No description available.

This study explores the integration of ChatGPT into a UX design process, focusing specifically on the creation of user onboarding tutorials. Collaborating with Nasdaq and one of their trade surveillance products, provides a real-world test case. Using A/B testing, the study compares two clickable prototypes: one developed through a conventional process and the other with the assistance of ChatGPT. The objective is twofold: to investigate how ChatGPT can be used to create onboarding tutorials and to evaluate its influence on resource utilization, user experience, and designer workflows. The study concludes that both traditional and ChatGPT-assisted design produces satisfactory results, with no statistically significant difference in knowledge retention or resource utilization. ChatGPT emerges as a valuable UX tool, offering efficiency and versatility in design tasks. However, its effectiveness relies on designers' discernment to shape output into the final user experience. While ChatGPT enhances productivity and creativity, it does not replace human judgment. Yet, leveraging AI tools like ChatGPT can potentially change UX design practices for the better, affirming that AI will not replace UX designers but UX designers leveraging AI will.

Framväxten av artificiell intelligens (AI) och generativ AI har lett till lanseringen av AI-baserade chatbottar som OpenAI:s ChatGPT. Det är i stort sett fortfarande oklart vilken effekt användningen av dessa verktyg har på undervisning i engelska som främmande språk. Den empiriska undersökningen som presenteras i detta examensarbete har därför syftet att undersöka vilken effekt ChatGPT-feedback har i jämförelse med lärarfeedback på svenska gymnasieelevers komplexitet, korrekthet och flyt i skriftlig produktion på engelska. Ett ytterligare mål med denna studie var att undersöka om elevernas språkliga kompetens påverkar dessa effekter. Studien genomfördes genom att undersöka 56 gymnasielevers argumenterande texter före och efter feedback. Studiens resultat pekar på att båda feedbackmodaliteter har liknande effekt på elevernas komplexitet, korrekthet och flyt. Statistiskt signifikanta ökningar går att se i dimensionerna för korrekthet, lexikal komplexitet och flyt för båda feedbackmodliteter. För dimensionen syntaktisk komplexitet har endast ChatGPT gruppen nått en statistiskt signifikant ökning, och för korrekthet har Lärarfeedback haft en större effekt med statistiskt signifikanta ökningar inom alla fyra analytiska mått för dimensionen. Vidare visar studien att elever med lägre språklig kompetens gynnas mer av feedbacken än elever med högre språkliga kompetens. Studien belyser även behovet av att framtida forskning fokuserar på ChatGPT-feedbacks effekter på texters generella kommunikativa funktion för att bättre förstå vilka effekter AI-genererad feedback har på skriftlig produktion i engelska som främmande språk.

This study explores the motivations, challenges, and design opportunities associated with using ChatGPT. The research employs an user-centred design approach to understand user interactions with ChatGPT and propose design concepts. Key motivations for using ChatGPT include its practical utility, ability to provide personalized answers, assistive capabilities, and role as an idea-sparring partner. However, users face challenges such as navigating large amounts of text, understanding how to prompt effectively, and dealing with ChatGPT’s lack of nuanced understanding. Consequently, this project proposes a redesign incorporating interactive features and Graphical User Interface changes to tackle these challenges. The findings suggest that the proposed concepts could significantly improve navigation and glanceability and facilitate the overviewing of past interactions. This research contributes to the field of interaction design by providing insights into the use of conversational generative AI and suggesting improvements for future applications.