Avhopp från gymnasiet får konsekvenser både för den enskilde personen och för samhället. På samhällsnivå blir det sämre skatteintäkter och ökade sociala kostnader. En person som inte fullföljer gymnasieskolan idag får dessutom svårare att ta sig in på arbetsmarknaden, vilket kan leda till långvarigt utanförskap. Syftet med denna studie är att analysera orsakerna till vad det är som gör att våra respondenter, unga vuxna mellan 20-25 år, saknar gymnasieexamen och vad deras motivation är till att börja studera igen. Våra forskningsfrågor handlar om personer som saknar gymnasieexamen, anledningen till att de är tillbaka i studier igen och deras åsikter om vilka följderna blir när man saknar fullständig gymnasieutbildning. Vi kontaktade vuxenutbildningen för att hitta intervjupersoner och genomförde fem stycken intervjuer. Vi har gjort vår analys ifrån teorierna Careership som Hodkinson och Sparkes har formulerat samt Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser. Resultatet visar att den vanligaste orsaken till att våra informanter saknar gymnasieexamen är felval men vi ser även andra orsaker. Majoriteten av informanterna hade någon i sin närhet som motiverade dem tillbaka till studier igen. / Dropping out of school has implications both for the individual person and of society. At the community becomes poorer tax revenue and increased social costs. A person who does not complete upper secondary school today gets more difficult to enter the labor market, which can lead to long-term exclusion. The purpose of this study is to analyze the causes of what it is that makes our respondents, young adults aged 20-25 years, have no upper secondary school and what their motivation is to start studying again. Our research questions are about people who have no upper secondary school, the reason they are back in studies again and their views on the consequences when one lacks full upper secondary school. We contacted adult education to find interview subjects and conducted five interviews. We have done our analysis from the theories Careership Hodkinson and Sparkes has formulated and Linda Gottfredson's theory of circumscription and compromises. The result shows that the most common reason why our informants have no upper secondary school is the wrong choice, but we also see other reasons. The majority of the informants had someone close that motivated them back to study again.

I styrdokumenten för studie- och yrkesvägledning står att läsa att elever behöver utveckla valkompetens för att kunna göra väl underbyggda val och att ansvaret för detta inte bara ligger på studie- och yrkesvägledare, utan även andra yrkesgrupper inom skolan. Syftet med denna studie är att undersöka genomförandet och betydelsen av studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, inom skolan i två landsbygdskommuner i mellersta Sverige. Arbetet fokuserar på innebörden av vid vägledning via uttrycket “hela skolans ansvar” utifrånpolitikernas, rektorernas samt lärarnas perspektiv. För att undersöka detta genomfördes en kvalitativ studie i form av intervjuer med politiker, rektorer och lärare. Resultatet visar att ingen av yrkesgrupperna är bekanta med begreppet vid vägledning. Vidare tenderar såväl politiker som rektorer och lärare förknippa studie- och yrkesvägledning med den verksamma studie- och yrkesvägledaren. En slutsats är att studie- och yrkesvägledning fortfarande inte är hela skolans ansvar, trots tydliga styrdokument kring detta.

abstract: Research has revealed that familial concerns and obligations do impact the career decision making of people who shift their career goal away from the research academy and towards careers that are perceived as less intensive in terms of time and productivity demands. However, this same research line does not explain whether or not those who persist in a research professorship career aspiration experience the same familial concerns and obligations as those who shift or compromise on that goal. In line with the theory of circumscription and compromise (TCC), the current study examined specific accessibility concerns, or perceptions of barriers associated with implementing a preferred career, that contribute to doctoral student career decision making. More specifically, two groups including those who shifted their career path away from the research professorship (compromisers) and those whose career paths remain geared towards the research professorship (persisters) were examined by multivariate analysis of variance with a covariate (MANCOVA) to determine how accessibility concerns differ according to group membership. Accessibility concerns were also examined for gender differences. Results from multivariate and between-subjects follow up tests point to significant differences between the two groups on two accessibility concerns, planning for a career and family and some components of work-time flexibility preferences. Compromisers reported significantly higher preferences for work-time flexibility and scored higher on the planning for a career and a family measure when compared to persisters. No gender differences in accessibility concerns were found but female persisters were less likely than male persisters to indicate plans for children/presence of children. This study provides support for the TCC as applied to doctoral student career development and provides evidence that doctoral student persisters and compromisers do not experience accessibility concerns in the same way. / Dissertation/Thesis / Doctoral Dissertation Counseling Psychology 2018

Allt fler elever väljer de högskoleförberedande programmen framför yrkesprogrammen på gymnasiet. Det kan finnas en del olika faktorer till detta. Det kan exempelvis bero på intresset, status, pengar, förväntningar av andra med mera. På lång sikt kan det leda till att viktiga yrkesgrupper försvinner. Syftet med denna undersökningen är att få en övergripande bild av hur elevers upplevelse av prao påverkar deras tankar kring att välja yrkesprogram eller högskoleförberedande program som gymnasieval. Utifrån detta syfte har följande frågeställningar formulerats: Vilka tankar har elever i årskurs 9 kring PRAO? På vilket sätt har PRAO i årskurs 9 påverkat elevernas tankar kring gymnasievalet? Finns det andra faktorer som spelar roll för elevernas val av fortsatt utbildning eller karriär? Vi har valt att utgå från en del teoretiska begrepp som har fungerat som ett underlag inför denna undersökning. Dessa är Careership, Circumscription and Compromise och Planned Happenstance. Vårt val av metod baseras på de frågeställningar vi har valt att ställa. Därav matchar den kvantitativa metoden i form av en enkätundersökning inför detta arbete. Vi har vänt oss till en grundskola i Skåne där vi har delat ut våra enkäter till elever som går i årskurs 9. Med totalt 102 enkätsvar har vi fått fram ett resultat som visar att eleverna hade olika upplevelser kring praon beroende på vilken arbetplats det var.  Resultatet visade även på hur majoriteten av eleverna menar att de lärt sig något kring sig själva genom deras prao-upplevelse. Vidare visade resultatet att eleverna inte tycker att praon hade någon påverkan på gymnasievalet och att de redan innan praon hade bestämt sig för vad de ville. Dessa resultat har en stor relevans för vår studie där vi utforskar elevernas tankar kring prao och dess påverkan inför gymnasievalet.

Att studie- och yrkesvägledningen har tydliga riktlinjer att följa syns i olika styrdokument och lagar men allt som oftast är inte detta en verklighet som skolorna följer. Syftet med detta arbete är att undersöka likheter och skillnader mellan rektorers och studie- och yrkesvägledares syn på bland annat organisationen i skolan, hur rektorer ser på hela skolans ansvar samt om där finns skillnader i synen på studie- och yrkesvägledningen när rektorer respektive vägledare berättar om den. Studien genomfördes med stöd av kvalitativa intervjuer med verksamma rektorer och studie- och yrkesvägledare i två norrlandskommuner. Resultatet som framkom stämde ganska bra med de rapporter och den tidigare forskning vi bearbetat. Utredningar, forskning och rapporter visar att organisationen av studie- och yrkesvägledningen är något som har en tendens att vara otydlig och ansvaret ligger ofta på den enskilda studie- och yrkesvägledaren. Rektorernasom är de som har ansvaret är pålästa om ’hela skolans ansvar’ när det gäller studie- och yrkesvägledning och anser att det är en viktig del i dagens skola men därefter släpper de tyglarna och låter studie- och yrkesvägledaren ta det största ansvaret när det egentligen ska vara tvärtom. Styrningen uppifrån är ofta oklar trots att rektorer har kunskapen om vad som står i läroplaner och i de allmänna råden om studie- och yrkesvägledning. Samarbetet med lärarna är begränsat vilket kan bero på att lärarna inte heller alltid vet vilken studie- och yrkesvägledarnas roll är. Samtidigt upplevs yrket väldigt fritt av den verksamma studie- och yrkesvägledaren och det är inte alltid svårt att få gehör för önskemål även om studie- och yrkesvägledare ofta önskar ett utökat samarbete med lärare.