Klimatförändringar har en ökad negativ påverkan på miljön. Detta utgör en stor utmaning för människor, eftersom mänsklig aktivitet spelar en avgörande roll i det som orsakar de negativa klimatförändringarna. Flygresor har exempelvis en stor negativ påverkan på miljön, men trots medvetenheten om detta används flyg som transportmedel mer än någonsin tidigare. Syftet med denna studie var att bidra till förståelsen för hur människor hanterar denna moraliska konflikt i relation till flygresor, genom att undersöka upplevd kognitiv dissonans och moralisk identitet. Vi genomförde en experimentell enkätundersökning, där deltagarna (N=148) antingen fick information som var tänkt att utlösa kognitiv dissonans (flygresors negativa påverkan på klimatet; experimentgrupp) eller information om fördelarna med flygresor (kontrollgrupp). I båda grupperna mättes affekt före och efter informationen. En skala över moralisk identitet fylldes också i. Resultaten visade en ökad negativ affekt i samband med kognitiv dissonans i experimentgruppen än i kontrollgruppen. Denna effekt visade ingen skillnad mellan könen. Det fanns en positiv korrelation mellan självrapporterad moralisk identitet och ökad dissonans, i relation till negativ affekt. Sammanfattningsvis påvisar studien att flygresande och dess negativa påverkan på miljön väcker kognitiv dissonans hos människor och att det finns ett samband mellan kognitiv dissonans och en persons moraliska identitet. / Climate change has an increasing negative impact on the environment. This poses a big challenge on humans, since human activity plays a crucial role in causing negative changes in climate but we also have the opportunity to reverse climate change. Air travel for instance has a major negative impact on the environment, but despite the awareness of this, there are more flights than ever before. The aim of this study was to contribute the understanding of how people deal with moral conflict related to air travel, by taking into account perceived cognitive dissonance and moral identity. We conducted an online experimental survey in which participants (N=148) were either presented with information about air travel´s negative impact on the climate, that was supposed to trigger cognitive dissonance (experimental group) or with information about the advantages of air travel (control group). In both groups, affect was measured before and after the information and all participants completed the moral identity scale. The results revealed increased negative affect related to cognitive dissonance in the experimental group than in the control group. This effect did not depend on gender. There was a positive correlation between self-reported moral identity and increased dissonance, related to negative affect. Taken together, the study shows that air travel and its negative impact on the environment evoke cognitive dissonance in people and that there is a connection between cognitive dissonance and a person's moral identity.

Malmö vill enligt sitt eget miljöprogram vara “Sveriges klimatsmartaste stad”. Alla livsmedel som köps in av kommunen ska vara ekologiska, och klimatgasutsläppen från maten ha minskat med 40% före utgången av 2020. Det ekologiska målet ser ut att kunna nås, men klimatgasutsläppen har endast gått ner med 15% i skrivande stund. Staden driver nu en ny satsning för att klara målsättningen. Denna undersökning granskar det förfarande som Malmö stads miljöförvaltning tagit fram och sätter det i relation till forskning om klimatkommunikation och beteendeförändring. Det är vanligt att utvärderingar av utbildningar fokuserar på deltagarnas attityd till utbildningen, istället för de beteendeförändringar som utbildningen uppmanar till. Genom gruppintervjuer med utbildare och projektdeltagare, samt innehållsanalys av utbildningsmaterialet söker undersökningen svar på frågan: leder miljöförvaltningens utbildning till ett förändrat beteende hos utbildningens målgrupp? Även om vi utifrån respondenterna kan konstatera att få konkreta förändringar hittills har skett i verksamheterna, har vi kunnat identifiera hinder, förbättringsåtgärder och kartlägga hur deltagarna på olika sätt förhåller sig till utbildningarna och till målet. Vi konstaterar att metoden för hur satsningen ska bedrivas inte använder sig av ett teoretiskt ramverk eller är konsekvent förankrad i vetenskap. Vi konstaterar att kommunen har en stark position för att verkliggöra miljövänligt beteende hos sina anställda, men att kommunen underutnyttjar potentialen. Konsekvenser och möjligheter diskuteras. / Malmö, according to its own environmental program, wants to be "Sweden's most climate friendly city". All food purchased from the municipality should be organic and the greenhouse gas emissions should decreased by 40% by the end of 2020. The ecological target seems to be achievable, but climate emissions have only fallen by 15% at the time of writing. The city is now running a new venture to meet the goals. This study examines the procedure developed by Malmö City Environmental Management in relation to research on climate communication and behavioral change.It is common for evaluations of education to focus on the attitudes of the participants, rather than the behavioral changes that the education encourages. Through group interviews with educators and project participants, as well as content analysis of the educational material, the survey seeks to answer the question: Does the management of the environmental administration lead to a change in behavior in the education target group?Even though, according to the respondents, few changes have taken place so far, we have been able to identify obstacles, improvement measures and map how the participants relate to the education and the goal in different ways. We note thatthe method of conducting the venture does not use a theoretical framework or is consistently rooted in science. We note that the municipality has a strong position to realize environmentally friendly behavior among its employees, but that the municipality underuses the potential. Consequences and opportunities is discussed.

The aim of the present study is to investigate how three coursebooks used in upper secondary school in Sweden portray nature and promote agency to enact the environmental perspective as outlined by Skolverket (2022). The data for this study was obtained through a close reading of the coursebooks, and the criteria for selecting data were that the texts should touch upon subjects related to nature, sustainability and the environment. The research method employed was qualitative discourse analysis. The data was analyzed within the theoretical framework of ecocriticism as well as some concepts from climate psychology. When examining the data, it was found that nature was portrayed in mainly an anthropocentric way, but also as metaphysical one. Furthermore, the findings suggest that there is an emphasis on individual rather than collective responsibility when promoting agency to act in favor of the environment. This emphasis could potentially promote climate anxiety rather than encourage engagement and, therefore, it could ultimately undermine the environmental perspective. In conclusion, the findings suggest that there is a risk of failing the environmental perspective as stipulated by Skolverket (2022). Ultimately, this study suggests further research be carried out in the field of Education for Sustainable Development (ESD) to explore the effects of promoting environmental engagement among students.

Denna essä har som syfte att undersöka hur diagnosen klimatångest hos unga har dimensioner som kan vara svåra att möta i en klassisk vårdmiljö. Det finns frågor av etisk och existentiell natur som behöver bemötas och besvaras. Det är inte bara hos klienten som dessa uppstår utan även hos den behandlande terapeuten. Denna essä är ett försök att rikta ljuset mot några av de aspekter som en behandlande terapeut eller annan personal kan behöva ta hänsyn till i sitt praktiska handlande till vardags.   Den belyser frågor som neutralitet, objektivitet, autenticitet och medkänsla. Den andra delen av essän behandlar frågan om professionellt och personligt ansvar och resonerar kring frågor om skuld, kollektiv ansvar, utvidgat ansvar och om terapirummets offentlighet och avskildhet. / The purpose of this essay is to examine how the diagnosis of climate anxiety in young people has dimensions that can be difficult to meet in the classic healthcare environment. There are questions of an ethical and existential nature that need to be addressed and answered. This essay is an attempt to shed light on some of the aspects that a clinical therapist or other clinical professions may need to take into account in their everyday practical actions. It highlights issues such as neutrality, objectivity, authenticity and compassion. The second part of the essay deals with the question of professional and personal responsibility and reasons around issues of guilt, collective responsibility, extended responsibility and about the publicness and privacy of the therapy room.

Målgruppen er unge i alderen mellem 20-29 år, der bor i en etværelseslejlighed i Malmö og har flere udfordringer ved affaldssortering. Fuldsorteringen sker ikke altid korrekt og i overensstemmelse med eksisterende lovgivning. Arbejdet tager derfor udgangspunkt i problemformuleringen “Hvordan kan brugercentreret design bidrage til at kunne ændre den yngre generations attitude, når det kommer til at sortere affald i husstanden som et essentielt led i borgeres aktive deltagelse?”. I udforskningen af problemfeltet tages forskellige teorier i brug. Hovedteorien i arbejdet er brugercentreret design efterfulgt af design for holdbar udvikling og affaldssortering ud fra et klimapsykologisk perspektiv. Såvel undersøgende metoder som designmetoder anvendes med henblik på at foretage kvalitative undersøgelser af målgruppens udfordringer. De vigtigste anvendte metoder er designeksperiment, ekspertinterview og Co-design workshop. Afslutningsvis har metoderne resulteret i et designkoncept, hvor alle affaldsbeholderne samles ét sted under køkkenvasken, og med mulighed for at beholderne kan ekspanderes alt efter husstandens behov. Herved får målgruppen et tydeligt overblik over samtlige skraldespande og kan, med det in mente, foretage de korrekte og bedst kvalificerede beslutninger. Det betyder blandt andet, at hvis der mangler plads i en beholder, behøver husstanden ikke tage en ny pose frem, men kan i stedet ekspandere den eksisterende. / The target group is young people between the ages of 20-29 years who live in a one-room apartment in Malmö, Sweden, and have various challenges with waste sorting. The waste sorting is not always done correctly and in accordance with existing legislation. Therefore, the work is based on the research question “How can User-Centered Design contribute to changing the attitude of the younger generation on waste sorting in the household as an essential part of citizens’ active participation in society?”. When exploring the problem field, different theories are used. The main theory in the work is User-Centered Design followed by Design for Sustainable Development and Waste Sorting from a Climate Psychological perspective. Both investigative and design methods are used in order to carry out qualitative studies of the target group’s challenges. The main methods used are Design Experiment, Expert Interview and Co-design Workshop. The methods have resulted in a design concept where all waste containers are placed in the same place under the kitchen sink with the possibility of expanding the containers depending on the household’s needs. In this way, the target group gets a clear overview of all bins and with this in mind they can make the correct and best informed decisions. That means, inter alia, that if one of the bins lacks room the household does not need to take out a new bag, but may instead expand the existing one.

In order to slow down, if not stop, climate change, we all need to contribute to reducing our greenhouse gas emissions. This knowledge has been with us for a long time, but nevertheless emissions have not decreased, but rather increased. To understand the reason why we don't act in line with what we know, we need to study behaviors. In this paper we focus on behaviors at the individual level. The gap that exists between what we know and what we do has many names where it is studied from different perspectives, and to understand what creates this gap is very complex. There is therefore not just one answer to this question and many different complementary theories and models are needed. The majority of the studies carried out on the subject examine perceptionsof the gap among people without higher education in environmental science, which has contributed to knowledge being, in many cases,seen as one of the main contributing factors to inaction.In our study, we want to contribute with a perspective on the gapin people who already have a higher education in environmental science. We conducted a qualitative study with three focus group interviews with environmental science students at Linköping University. The results show that, despite higher education and knowledge, there are variousindividual, structural and responsibility factors thathinder individuals fromactingenvironmentally friendly. Throughout the analysis the situational aspect comes into play and that knowledge of the complexity of environmental and climate issues can in many cases contribute to inaction. / För att kunna bromsa, om inte stoppa, klimatförändringarna behöver vi alla bidra till att minska våra växthusgasutsläpp. Denna vetskap har funnits med oss länge, men trots det har inte utsläppen minskat utan snarare ökat. För att förstå orsaken till varför vi inte agerar i linje med vad vi vet behöver vi studera beteenden. I denna uppsats fokuserar vi på beteenden på individnivå. Det gap som finns mellan vad vi vet och vad vi gör har många namn (e.g. value-action gap, attitude-behavior gap) där man studerar det utifrån olika perspektiv. Att förstå vad som skapar detta gap är mycket komplext. Det finns därmed inte ett rätt svar på denna fråga utan det behövs många olika kompletterande teorier och modeller. Majoriteten av de studier som gjorts undersöker uppfattningar om gapet hos personer utan högre utbildning inom miljövetenskap. Vilket har bidragit till att bristande kunskap i många fall setts som en av de största bidragande faktorerna till overksamhet. Vi vill därmed i vår studie bidra med ett perspektiv på gapet utifrån personer som redan har en högre utbildning inom miljövetenskap, och kallar således gapet för knowledge-action gap. Vi genomförde en kvalitativ studie med tre fokusgruppsintervjuer med miljövetarstudenter från Linköpings universitet. Resultatet visar på att det, trots en högre utbildning och kunskap, finns många olika, individuella, strukturella och ansvarsrelaterade, faktorer som gör att en individ inte agerar miljövänligt. Genomgående i analysen för dessa är att den situationella aspekten spelar in samt att kunskapen om miljö-och klimatfrågans komplexitet i många fall kan bidra till overksamhet.

No description available.