Teachers' ability to integrate technology is a topic of growing concern given the importance of technology and 21st century skills readiness in both academics and the global society of 2014. This study investigated the technology integration barriers that educators faced, the training the educators received, and support needs of educators at a large, prominent, 30-year old international school located in Central America offering grades Pre-K 3 to 12. The social learning theory of Bandura, the constructivist theories of Piaget and Dewey, and the technology constructionism of Papert provided the theoretical framework. The research questions focused on understanding technology integration by assessing key aspects of the teachers' technology proficiency and needs. A nonexperimental quantitative cross-sectional study design was used to examine the educational technology integration practices and deficiencies at the focus school. A Likert-style instrument, comprised of parts from 3 existing instruments, was completed electronically by 62 purposefully sampled certified teachers at the focus school. Descriptive statistics identified technology integration levels, training factors, and support needs of focus school educators. Correlational analyses failed to reveal any significant relationships between technology integration levels of the focus school teachers and the variables of interest: self-perceived barriers to technology integration, self-perceived confidence using technology, and participation in onsite professional development. In light of the survey findings, a 3-phase technology integration improvement plan was designed. The study yields social change for the focus school by improving their technology integration practices based on empirical evidence.

Introduktion: Pandemin slog hårt mot samhället och idrottsrörelsen då restriktionerna hindrade idrottare från att träna som tidigare. Studier har visat att pandemin har påverkat många idrottare emotionellt och psykiskt. Enligt självbestämmandeteorin är det viktigt att möta de tre psykologiska behoven av kompetens, autonomi och samhörighet för att öka motivation. Syftet med denna studie var att undersöka hur ledare upplevt restriktionernas påverkan på lagets motivation samt vilka strategier tränarna har använt för att stödja motivation. Metod: Detta är en kvalitativ studie med både induktiv och deduktiv ansats. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fem ledare med olika utbildning och erfarenhet. Analysen av intervjuerna utfördes genom kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Utifrån intervjuerna identifierades temat Pandemin har utmanat ledarnas arbete och vidgat deras användande av motiverande strategier samt kategorierna Idrottarna har påverkats negativt av pandemin, Viktigt att stärka idrottarnas kompetens, Uppmuntra självbestämmande för att behålla motivation, Samhörigheten påverkar motivation och Utbildade ledare främjar motivation.  Slutsats:  Strategier som ledarna använde för att stödja motivation var bland annat att sätta individuella mål, låta idrottarna få påverka sin träning, teambuilding och utveckla baskunskap. Det finns behov av vidareutbildning i motivationsstrategier för ledare där fysioterapeuter skulle kunna ha en viktig roll. Vi ser ett behov av vidare forskning för att öka kunskapen kring hur motivation påverkas av en pandemi och hur ledare kan hantera liknande situationer i framtiden.

Anyone who understands MI as a process may spontaneously think that five weeks of MI conversations may be a little short of time to be able to see a clear effect. At least that was my spontaneous thought. This was precisely the starting point of the study, which further led to the purpose of the study, i.e. to evaluate MI as a conversation method and see how effective the method is over a five-week period in a health and lifestyle-related behavior change. The aim is further specified by two questions: How has the health-related behavior changed during five weeks of MI-sessions based on the transtheoretical model? How has motivation changed over five weeks of MI-sessions? In order to answer the purpose and questions, MI- sessions with four female clients have been conducted over five weeks. In order to measure the effect of the MI-sessions, the clients during their first and last call answered scale questions intended to measure the client's motivation. In addition, each conversation has been documented in writing by me as conversation leader, where the most essential parts of the conversation have been noted to make it possible to follow the client's development in the transtheoretical model. The result showed that MI contributed to a strengthened intrinsic motivation as well as progress in the transtheoretical model as a result of a five-week period of MI-sessions. Through the study, it can be concluded that five weeks of MI-sessions are enough to strengthen the inner motivation and develop in the transtheoretical model. / Den som är införstådd i MI som process kanske spontant tänker att fem veckor av MI-samtal kan vara lite kort om tid för att kunna se en klar effekt. Det var åtminstone min spontana tanke. Just detta blev studiens utgångpunkt som vidare ledde fram till syftet med studien d.v.s. att utvärdera MI som samtalsmetod och se hur effektiv metoden är under en femveckorsperiod vid en hälso- och livsstilsrelaterad beteendeförändring. Syftet specificeras vidare av två frågeställningar: Hur har det hälsorelaterade beteendet förändrats under fem veckor av MI- samtal utifrån den transteoretiska modellen? Hur har motivationen förändrats under fem veckor av MI-samtal? För att besvara syftet och frågeställningarna har MI-samtal med fyra kvinnliga klienter genomförts under fem veckor. För att mäta effekten av MI-samtalen har klienterna under sitt första och sista samtal besvarat skalfrågor som avser mäta klientens motivation. Dessutom har varje samtal dokumenterats i skrift av mig som samtalsledare där samtalets mest väsentliga delar noterats för att göra det möjligt att följa klientens utveckling i den transteoretiska modellen. Resultatet visade att MI bidrog till en stärkt inre motivation samt framsteg i den transteoretiska modellen till följd av en femveckorsperiod av MI-samtal. Genom studien kan man dra slutsatsen att fem veckor av MI-samtal räcker gott för att stärka den inre motivationen samt utvecklas i den transteoretiska modellen.

Ett begrepp som fått allt mer uppmärksamhet inom ledarskap är det coachande ledarskapet (coaching leadership). Det coachande ledarskapet handlar om att ge förutsättningar så att medarbetarna kan utvecklas vilket man strävar efter i det coachande ledarskapet och nå sin fulla potential. Syftet är att belysa det coachande ledarskapet med hjälp av begreppsanalys utifrån Walker och Avant modell. Resultatet utgörs av en lexikal del och en litterär del som leder till att definiera meningsbärande attribut och sedan till framträdande attribut för att förklara begreppet. I den litterära analysen beskrivs de framträdande attributen som är: utveckling, självständighet, främja engagemang, förutsättningar och kompetensutveckling. Tre fiktiva fallbeskrivningar utformades för att beskriva och förtydliga begreppet. Avslutningsvis diskuteras hur det coachande ledarskapet och dess attribut förhåller sig ur ett ledarskapsperspektiv.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

[pt] O desenvolvimento da liderança envolve a identidade de líder, que pode ser analisada a partir de diferentes perspectivas e abordagens teóricas. Uma delas, utilizada nesta tese, assume o desenvolvimento da identidade na construção social, ou seja, na reflexividade do indivíduo e, sobretudo, nas constantes interações com os outros. Para essa perspectiva, são aspectos centrais ao desenvolvimento do líder o autoconceito e a identidade. Considerando que é fundamental compreender como tal processo ocorre em contextos de desenvolvimento da liderança, e assumindo que tais contextos são campos férteis para a observação das dinâmicas identitárias do líder, esta tese tem como objetivo compreender tais dinâmicas em um contexto de coaching para desenvolvimento da liderança. Uma vez que o fenômeno é pouco explorado pela literatura, utilizou-se o método da Grounded Theory com orientação construtivista, capturando assim as representações de coaches, líderes e liderados entrevistados. A partir dos dados analisados, esta tese apresenta um framework teórico que busca compreender e explicitar as dinâmicas identitárias no desenvolvimento de líderes, explorando elementos nos níveis intrapessoal, interpessoal e contextual. / [en] The development of leadership involves the identity of leader, which can be analyzed from different perspectives and theoretical approaches. One of them, and that used in this thesis, assumes the development of identity in social construction, that is, in the reflexivity of the individual and, above all, in constant interactions with others. For this perspective, they are central aspects to the development of the leader, the self-concept and the identity. Considering it is critical to understand how such a process occurs in leadership development contexts and assuming that contexts are fertile grounds for the leader s identity dynamics, this thesis aims to understand such dynamics in a context of coaching for leadership development. Since the phenomenon is little explored in the literature, we used the Grounded Theory method with a constructivist orientation, thus capturing the representations of coaches, leaders and interviewed followers. Based on the data analyzed, this thesis presents a theoretical framework that has been developed allowing to understand and explain the identity dynamics in the development of leaders, exploring elements at the intrapersonal, interpersonal and contextual levels.