Dagens samhälle står i stort inför en förändring gällande digitalisering där kostnadseffektivitet, produktivitet samt digitalisering samspelar. Den svenska byggsektorn har visat sig ha en låg utvecklingsgrad inom digitalisering. Ottosson upplyser om att drygt 80% av alla komplikationer i byggprojekt har sin grund i bristande kommunikation. Svensk byggtjänst har visat att kostnaderna för byggproduktionen och förvaltningen fördyras med omkring 60 miljarder kronor varje år. Det handlar i grund och botten om hur aktörer kommunicerar sinsemellan men även hur information hanteras digitalt. Ett känt begrepp i dagens byggbransch rörande digitalisering och kommunikation är BIM, ”Byggnadsinformationsmodell/modellering”. Konceptet handlar om att skapa och nyttja exakta digitala modeller från byggprojekt. Det går ut på att få fram information från den digitala modellen som är betydande för förverkligandet av byggnadsverket och som då uppfyller konceptet BIM. Begreppet berör informationshanteringen, det vill säga kommunikationen mellan olika aktörer. ÅF-Infrastructure AB sektion ”Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden” tilldelade författarna till detta examensarbete att undersöka en specifik metod för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller som underlag. Syftet med detta examensarbete är att utreda förslaget till tillvägagångssätt för kostnadsbedömningar med hjälp av digitala modeller i syfte att utveckla företagets interna kostnadsbedömningsverktyg. I och med detta förfaringssätt kan rätt underlag i rätt stadium inom det tidiga skedet bidra till att öka kvaliteten i fattandet av ekonomiska beslut. Examensarbetet baserar sig på en kvalitativ metod i form av litteraturstudier, intervjuer, deltagande vid ämnesaktuella seminarier, observationer av möten samt en kvantitativ metod utförd i syfte att simulera flerbostadshusprojekt. Metoderna har undersökt möjligheten om informationshanteringssystemen Level Of Development och CoClass kan stå till förfogande med underlag inför kostnadsbedömning utav de tre stadierna inom tidiga skeden: idé- förstudie- och programhandlingsstadiet. Studien har visat på framför allt två utmaningar. Det finns utvecklingspotential både vad gäller klassifikationssystemet CoClass och kostnadsbedömningsverktyget Calc Frame. Gällande CoClass bör det framför allt vara klassifikationssystemet som informerar användaren angående vad som ska inrymmas under respektive informationsnivå. Det bör inte vara upp till näringslivet att tolka vad som ska ingå på respektive informationsnivå utan detta bör förfinas och tydliggöras inne i själva klassifikationssystemet. Ur en kostnadsbedömningssynpunkt har det inte gått att ta fram generiska byggnadsverkskomplex i Calc Frame. Då verktyget klarar av att hantera flera olika byggnadsverk kan dessa således kombineras till specifika och unika byggnadsverkskomplex. Teoretiskt sett skulle utvecklandet av generiska byggnadsverkskomplex vara möjligt om programmet vidareutvecklas. Om detta anses eftersträvansvärt så är vår bedömning att det är möjligt att vidareutveckla och applicera metodiken på byggnadsverkskomplex (med samma princip som programmet är uppbyggt) för att skapa generiska komplex. Vår studie har visat att kostnadsbedömningar i tidiga skeden byggt på BIM går att utföra. Huruvida ÅF-Infrastructure AB,s uppdatering av sitt interna kostnadsbedömningsverktyg är kompatibelt med digitala modeller, anser författarna vara bekräftat i och med att studien har visat att den metod som använts för att öka kvaliteten i kostnadsbedömningar är förenlig med det nya klassifikationssystemet CoClass. Rekommendationen är således att uppdatera samt utveckla kostnadsbedömningsverktyg gentemot klassifikationssystemet CoClass. / Today's society is at the forefront of a paradigm shift in digitization where cost-efficiency, productivity and digitalization interact. The Swedish construction sector has proven to have a low degree of development in digitization. Ottosson has shown that over 80% of all complications in construction projects are due to lack of communication. Svensk byggtjänst declares increasing costs for construction production and management by about SEK 60 billion each year. Basically, it is about how actors in the sector communicate among themselves, but also how information is handled digitally. A known concept in today's construction industry concerning information management and communication is BIM, "Building information model / modeling". The concept is about creating and utilizing precise digital models from construction projects. The aim is to obtain information from the digital model that is significant for the realization of the construction work and which then fulfills the BIM concept. The concept concerns information management, i.e. communication between different actors. ÅF-Infrastructure AB section "Byggekonomi – Rådgivning tidiga skeden" commissioned the authors of this master thesis to examine a specific method for cost assessments using digital models as a basis. The purpose of this thesis is to investigate the suggestion for approaches to cost assessments using digital models in order to develop the company's internal cost assessment tools. With this procedure, the right basis at the right stage within the early stage can contribute to increasing the quality of the adoption of financial decisions. The degree project is based on a qualitative method in the form of literature studies, interviews, participation in subject-specific seminars, observations of meetings and a quantitative method performed in order to simulate multi-dwelling housing projects. The methods have investigated the possibility of the information management systems Level Of Development and CoClass being available with a basis for cost assessment of the three stages in the early stages: the idea- feasibility study- and the program action stage. The study has shown two greater challenges. There is development potential both with regard to the classification system CoClass and the cost assessment tool Calc Frame. Regarding CoClass, it should above all be the classification system that informs the user about what ought to be contained under each level of information. It should not be up to the business community to interpret what information includes in each level in the system, this necessitate should be refined and clarified within the classification system itself. From a cost assessment point of view, it has not been possible to produce generic building complexes in Calc Frame. But since the tool is capable of handling several different construction works, these can thus be combined into specific and unique building works. Theoretically, the development of generic building complexes would be possible if the program were further developed. If this is considered desirable, then our assessment is that it is possible to further develop and apply the methodology on building complexes (with the same principle as the program is designed) to create generic complexes. Our study has shown that an economic evaluation in the early stages of the building process can be done with BIM. Whether ÅF-Infrastructure AB's updating of its internal cost assessment tool is compatible with digital models, the authors consider that the study has shown that the method used to increase the quality of cost assessments is compatible with the new classification system CoClass. The recommendation is therefore to update and develop cost assessment tools against the classification system CoClass.

Denna studie riktar sig på att kartlägga hur materialdokumentation upprättas för att uppfyllaBoverkets krav gällande förslag till lag. Det undersöks även vilka brister företagen upplevermed materialdokumentation och informationshantering. Vidare undersöks om BIM kan vara enlösning till kommunikationsproblem och underlätta informationshantering. I arbetet har detfokuserats på materialdokumentationen endast under projekteringen.Utredningen i studien har verkställts med kvalitativa metoder, litteraturstudie och intervjuer.Data som samlas in med hjälp av intervjuer används som primära källor kring den aktuellastudien. Respondenterna till intervjustudien är aktörer av olika slag och som anses haerfarenheter med materialdokumentation.Resultatet av studien visa att materialdokumentationen upprättas mest under produktioneneftersom företagen köper det mesta materialet under det skedet. Det som görs underprojekteringen är att företagen mest överväger och planerar hur dokumentationen ska gå till.Det som eventuellt kan dokumenteras under projekteringen är sådana material som bestäms itidiga skeden. Det som brister när företagen ska dokumentera är att materialdatabaserna ochklassifikationssystemen upplevs komplexa och överarbetade, vilket leder till att det inte läggsmycket tid på det och även att det ibland undviks att upprättas. BIM visar sig vara en lösningtill kommunikationsproblem och underlätta informationshantering, men den utnyttjas inte tillsin fulla potential eftersom det är många som inte har datorvana och kunskaper inom BIM.Vilket leder till att även BIM oftast väljs bort. / This study aims to identify how materialdocumentation is prepared to meet the requirements of the Swedish National Board of Housing, Building and Planning. It also examines which flaws the companies experience with materialdocumentation and informationmanagement. Also, further investigations on BIM are done, to see if it can be a solution to the problems. This study focuses on the materialdocumentation, but only during the project planning.The study was conducted with qualitative methods, literature studies and interviews. Datacollected using interviews are used as primary sources. The respondents to the interviews are workers of various kinds and are considered to have enough experience of materialdocumentation.The result of the study has shown that the materialdocumentation is mostly used duringproduction, because the companies buy the most material during that stage.The companies lack knowledge when it comes to documenting and using the material databases. This is because the classification systems are experienced to be complex and overworked. BIM turns out to be a solution to the problems, but it isn’t used to its full potential. This is because there are many who don’t have computer experience and knowledge within BIM.

The building industry is facing large changes regardingtechnology: paper drawings are transforming into 3D models andmore information is becoming digital. This report diagnosesweaknesses that exist in today’s quality controls of 3D models andcreates the foundation for quality control of 3D models.An ambiguous review process for 3D models exists due to a lack ofclear guidelines for quality control. This report examines thecurrent methods used for reviewing 3D models and defines the areaswhich need improvement.The study is made at White Arkitekter in conjunction with anongoing project, Celsius, which is modeled in 3D. The model ismade in Revit and the construction documents are delivered as partof the 3D model.The information for this study is based on relevant literature andinterviews with four respondents. Each respondent has a differentrole within and experience from the Celsius project. Qualitativeinterviews were performed.The result of the study shows that the respondents performedquality control within the area they were responsible for. Inaddition, the study shows that the existing quality controlmethods were not compatible for 3D modeling.Furthermore, it shows that proper filters for model objects makesthe quality control of 3D models easier. All respondents agreedthat they could achieve their main aim.This study has resulted in guidelines for creating a qualitycontrol routine when working with 3D modeling.Finally, there are recommendations for potential tools regardingquality control of 3D models for future research. / Byggbranschen står i dagens läge inför stora tekniska förändringar,pappersritningar blir till 3D-modeller och allt mer information hanteras digitalt.Rapport har diagnostiserat svagheter som existerar inom dagens granskning av3D-modeller samt legat till grund för utveckling av kvalitativa och struktureradestödpunkter för kontroller av 3D-modeller.I dagens läge saknas tydliga riktlinjer för granskning av 3D-modeller och dettaresulterar i otydligheter gällande granskningsprocessen. I rapporten kommer dennuvarande arbetsmetoden av 3D-granskning undersökas för att identifiera demoment ur granskningsprocessen som behöver förbättras.Arbetet utfördes på White arkitekter där arbetet genomfördes parallellt medprojektering av projektet Celsius i Uppsala. All typ av projektering har skett iRevit och det som gör projektet extra unikt är att all avlämning av bygghandlingar sker i form av 3D-modeller.Informationsinhämtningen för arbetet har skett via relevant litteratur ochintervjuer, dessa var av kvalitativ karaktär och utfördes på fyra personer medvarierande befattningar och erfarenhet från Celsiusprojektet. Resultatet visar att alla respondenter sköter egenkontroller på delarna deansvarar för. De listor som existerar för egenkontroll är inte anpassade för 3Dmodeller.Vidare hävdar de att filtrering av objekt används för att lättare kunnasortera ut information och på så sätt underlätta granskningen. Alla respondenteranser sig kunna utföra sitt huvudsyfte.Denna rapport har tagit fram ett antal stödpunkter, dessa redovisar de steg somkrävs för uppbyggnaden av rutinmässig granskningsmetod vid 3D-modellering.Slutligen återfinns rekommendationer för eventuella framtida verktyg som anses extra intressanta för vidare studier inom 3D-granskning.

Unik objektmärkning är ett ord som uppstått i samband med projekteringen av Nya Karolinska Solna (NKS) och var det första projektet i Sverige där unika objektmärkningar var ett krav vid projekteringen. Syftet med rapporten är att undersöka vad en unik objektmärkning är och vad den genererar för information till förvaltaren. Vidare är syftet att undersöka vad en unik objektmärkning bidrar med under förvaltningen och mer specifikt vad den bidrar med i förvaltningen av NKS.För att undersöka detta hölls intervjuer med respondenter som var med och objektmärkte 2500 ritningar av Nya Karolinska Solna (NKS). För att undersöka effekten av de unika objektmärkningarna i förvaltningsskedet intervjuades en respondent från Coor som förvaltar NKS i dagsläget. Utöver intervjuer utfördes en omfattande litteraturstudie om hur arbetet med märkning av ritningar går till.Objektmärkningen av NKS resulterade i 600 000 stycken unika objektmärkningar varav 150 000 stycken av dessa förvaltas av fastighetsbolaget Coor idag. Informationen om objekten överlämnades i form av en databas som har gjort det möjligt för Coor att koppla informationen till underhållssystemet Maximo och plattformen Forge Viewer.Unika objektmärkningar definierades som en märksträng som särskiljer varje objekt från varandra i ett projekt. Märksträngen innehåller information om exempelvis rumsplacering, vilket system objektet tillhör och grupp och redovisas som koder i märksträngen. Under arbetets gång kunde det konstateras att den unika objektmärkningen resulterade i ett kvalitetssäkrat förvaltningsarbete på NKS. / Unique asset codes is a word that emerged in the development of Nya Karolinska Solna (NKS). The purpose of the thesis is to investigate what a unique asset code is and what kind of information it generates to the facility manager. Furthermore, the purpose is to investigate what a unique asset code contributes to during the facility management and, more specifically, what it contributes to the management of NKS. To investigate this, interviews were held with respondents who took part of the development of unique asset codes at New Karolinska Solna (NKS). In order to investigate the effect of the unique asset codes in the facility management phase, a respondent from Coor, the company which is responsible for the facility management at NKS, was interviewed. In addition to interviews, a comprehensive literature study was conducted on how regular asset codes are made. The NKS project resulted in 600,000 unique asset codes, of which 150,000 of these are managed by the facility management company Coor. The information about the assets was transmitted in the form of a database that enabled Coor to link the information to the Maximo facility management software and the Forge Viewer platform. Unique asset codes were defined as a tag string that distinguishes each asset from each other in a project. The tag string contains information about, for example, placement, which system it belongs to and group. The information is reported as codes in the tag string. During the course of the work it was noted that the unique asset codes resulted in quality assured facility management work at NKS.

No description available.