Bakgrund: Idag står offentliga organisationer och samhället som helhet inför många oväntade händelser och kriser, som kan innebära både möjligheter och hot. Det är viktigt att organisationer hittar olika sätt att hantera dessa situationer. Att vara motståndskraftig som organisation är avgörande. Det handlar om förmågan att anpassa sig till förändringar och svårigheter som kan hota organisationens verksamhet och mål. Det krävs också en noggrann analys av hur organisationer kan dra nytta av den ibland kaotiska miljön för att främja hållbar utveckling. Syfte: Trots den uppmärksamhet som organisatorisk motståndskraft får, har få studier analyserat integrationen mellan organisatorisk motståndskraft och styrsystem, särskilt inom offentliga organisationer. Denna studie syftar till att öka förståelsen för hur offentliga organisationer utformar sina styrsystem för att stärka sin motståndskraft. Genom att undersöka nuvarande praxis och identifiera eventuella brister, avser studien också att formulera konkreta rekommendationer för att förbättra styrningen och därigenom öka motståndskraften inom offentliga organisationer. Metod: Studien har genomförts inom offentliga organisationer. Denna uppsats bygger på en kvalitativ intervjustudie med en iterativ forskningsansats. För att samla in data  användes en kombination av primära och sekundära källor, inklusive semistrukturerade intervjuer och dokumentanalys. Tidigare forskningsmaterial har inhämtats från artiklar och böcker som behandlar ämnet styrning. Slutsatser: Studiens resultat visar att offentliga organisationer utformar och utvecklar sina styrsystem genom att integrera kontinuitetsplanering, delaktighet, lärande och samarbete för att främja en mer robust organisatorisk motståndskraft. Inom offentlig sektor har flera utmaningar identifierats, såsom målkonflikter, bristfälligt tvärsektoriellt samarbete, begränsat handlingsutrymme, informations- och cybersäkerhet samt oklara mål. Dessutom har studien identifierat flera faktorer som påverkar organisatorisk motståndskraft, vilka grupperas på tre nivåer (yt-, mellan- och djupnivå). Dessa faktorer interagerar med varandra både inom varje nivå och mellan olika nivåer. / Background:  Today, public organizations and society as a whole face many unexpected events and crises, which can present both opportunities and threats. It is important for organizations to find different ways to manage these situations. Being resilient as an organization is crucial. It involves the ability to adapt to changes and difficulties that may threaten the organization's operations and goals. It also requires a thorough analysis of how organizations can leverage the sometimes chaotic environment to promote sustainable development. Purpose: Despite the attention that organizational resilience receives, few studies have analyzed the integration between organizational resilience and control systems, particularly within public organizations. This study aims to increase understanding of how public organizations design their control systems to enhance their resilience. By examining current practices and identifying potential shortcomings, the study also intends to formulate concrete recommendations to improve governance and thereby increase resilience within public organizations. Method: The study has been conducted within public organizations. This paper is based on a qualitative interview study with an iterative research approach. To gather data, a combination of primary and secondary sources was used, including semi-structured interviews and document analysis. Previous research material has been collected from articles and books addressing the topic of Management. Conclusions: The study's findings demonstrate that public organizations shape and develop their governance systems by integrating continuity planning, participation, learning, and collaboration to enhance a more robust organizational resilience. Within the public sector, several challenges have been identified, such as goal conflicts, inadequate cross-sectoral collaboration, limited scope for action, information and cybersecurity, and unclear objectives. Additionally, the study has pinpointed several factors influencing organizational resilience, which are categorized into three levels (surface, intermediate, and deep). These factors interact with each other both within each level and across different levels.

Bakgrund och problem: Skolverksamhet präglas idag av en komplex mix av utmaningar som påverkar individer, såsom rektorer, lärare, föräldrar och elever. Rektorn har en central roll som inkluderar att organisera och leda skolan så att målen uppfylls. Tidigare forskning beskriver hur rektorns roll har förändrats och visar på ökad styrning och administration. Det beror på flera aspekter, såsom ett ökat externt tryck från myndigheter. Det betonas även hur skolledare har fått en roll där olika styrlogiker möts och att den offentliga sektorn präglas av motstridiga ideal.  Syfte: Syftet med studien är att beskriva hur rektorer upplever styrningen av kommunala grundskolor, utifrån perspektiven förvaltning, lärare, elever/föräldrar och media. Genom att undersöka hur rektorerna navigerar och tolkar styrning från olika perspektiv, strävar studien efter att ge en mångsidig bild av hur styrningen upplevs och hanteras av rektorerna. Vidare är syftet att studera hur styrningen av rektorerna, influerar deras sätt att styra och leda sina skolor. Därav strävar studien efter att öka förståelsen för komplexiteten i rektorernas yrkesroll och de utmaningar de möter i sitt dagliga arbete med att leda och styra sina skolor.  Metod: Studien har genomförts på rektorer i kommunala grundskolor runt om i södra Sverige och är därmed en multipel fallstudie. Vidare har studien antagit en kvalitativ forskningsmetod med en abduktiv forskningsansats med inslag av en iterativ ansats. Studien har även använt semistrukturerade intervjuer för att samla in det empiriska materialet. Det teoretiska materialet samlades in genom tidigare forskning om styrning i skolan i form av artiklar och böcker.  Slutsatser: Uppsatsen belyser att den möjliggörande och tvingande styrningen samexisterar i kommunala grundskolor, utifrån rektorernas upplevelser. Ett övergripande mönster är att det förekommer skillnader mellan kommuner, avseende såväl politiska aspekter som upplevelsen av styrmedel. Det identifieras också hur rektors styrning och ledning influeras och bland annat visar uppsatsen att ökad administration begränsar det pedagogiska ledarskapet. Det konstateras även att rektorn behöver använda en pedagogisk ledarstil när tilliten är låg och en fördelad ledarstil när tillititen är hög mellan professionerna. / Background and problem: In today's educational landscape, we encounter a complex mix of challenges affecting individuals, such as principals, teachers, parents and students. The principal plays a central role in the school, which includes organizing and leading the institution, to achieve the general goals. Previous research highlights how the role of the principal has evolved, showing increased control and administration, influenced by various factors such as increased external pressures from authorities. It also emphasizes the clash of different control logics in the principals´ role and that the public sector is characterized by competing ideals.  Purpose: The purpose of the study is to describe how principals perceive the control of municipal compulsory schools, from the perspective of administration, teachers, parents/students and media. Exploring how principals navigate and interpret the control from various perspectives, the study aims to provide a diverse picture of how control is perceived and managed by the principals. Furthermore, the aim is to examine how the control of principals influence thier ways of controlling and leading thier schools. Hence, the study also aims to increase the understanding of the complexity of principals´professional role and the challenges they encounter in their daily work of leading and controlling their school.  Method: The study was conducted with principals in municipal compulsory schools across southern Sweden, constituting a multiple case study. Additionally, a qualitative research method has been adopted, with an abductive research approach, incorporating elements of the iterative approach. The study used semi-structured interviews to gather empirical data, while theoretical materials were sourced from previous research on control in schools in the form of articles and books.  Conclusion: The thesis highlights that enabling and coercive control coexist in municipal compulsory schools, based on the principals´experiences. An overarching pattern is that there are differences between municipalities regarding both political aspects and the perception of control measures. Further, we identify how the principals's control and leadership are influenced and among other things, the thesis shows that increased administration limits pedagogical leadership. It is also noted that the principal needs to use a pedagogical leadership approach when trust is low, and a distributed leadership style when trust is high between the professions.

Bakgrund: Sjukvården i Sveriges står inför en problematik, vilken kan hänföras till få vårdplatser och knappa resurser, vilket i sin tur lett till överbelastade akutmottagningar. Denna problematik ställer krav på att utveckla förbättringar i syfte att öka effektiviteten och kvaliteten på mottagningarna. Styrningen av förbättringsprocesser består av både möjliggörande och tvingande inslag, vilka kan komma att antingen samspela eller ge upphov till styrspänningar.  Syfte: Syftet med studien är att identifiera och analysera olika aspekter av förbättringsarbete på akutmottagningar, såsom hur de styrs och dess potentiella utmaningar. Studien syftar även till att undersöka de anställdas upplevelser av de möjliggörande och tvingande inslagen av styrningen samt ge förslag på hur styrningen av förbättringsarbete kan utvecklas i framtiden.  Metod: Studien har innefattat semistrukturerade intervjuer med diverse chefer, läkare, sjuksköterskor och politiker i Region Kronoberg och Region Kalmar, vilket gör det till en multipel flerfallstudie av kvalitativ karaktär. I metodavsnittet beskrivs det hur det empiriska materialet samlats in. Slutsats: Förbättringsarbete analyserades utifrån aspekterna: kvalitet, flöde och effektivitet, där det tydliggjordes hur förbättringsarbetet består av att möta de utmaningar som finns samtidigt som kostnadseffektivitet och vårdkvalitet behövs tas i beaktning. Vidare identifierades möjliggörande styrning på akutmottagningarna i form av värdegrunden och visionen, och i den professionella autonomin. Den tvingande styrningen kunde istället ses i budgeten och verksamhetsplaner, regler och riktlinjer samt i RETTS-systemet. Fem stycken styrspänningar identifierades mellan professionell autonomi och formella regelverk, personalbrist och överbelastning, effektiviseringskrav och resursbrist, läkare och sjuksköterskor, samt medicinsk personal och administrativa samt politiska aktörer. Dessa spänningar och relationer mellan aktörerna i regionerna förklarades med hjälp av aktör-nätverksteori. / Background: Swedish healthcare is facing problems associated with few hospital beds and scarce resources, which in turn has led to an overload in the emergency departments. This issue has created a demand for process improvement aimed at increasing the efficiency and quality of the emergency departments. Management of process improvement consists of both enabling and coercive elements, which may either interact or create tensions in governance. Purpose: The purpose of the essay is to identify and analyze various aspects of improvement work in emergency departments, such as how it is managed and its potential challenges. The study also aims to examine employees’ experiences of the enabling and coercive elements of management, and to provide suggestions on how the controls can be developed in the future. Method: The study has involved semi-structured interviews with various managers, physicians, nurses and politicians in Region Kronoberg and Region Kalmar, making it a multiple case study of qualitative nature. The methodology section describes how the empirical data was collected.  Conclusion: Improvement work was analyzed based on the aspects of quality, patient flow and efficiency, clarifying how the improvement work consists of meeting the challenges that exist while at the same time taking cost efficiency and quality of care into account. Furthermore, enabling control was identified in emergency departments in the form of the value and vision, and in the professional autonomy. Coercive controls could instead be seen in the budget, the operational plans, rules and guidelines, and the RETTS-system. Five tensions were identified between professional autonomy and formal regulations, staff shortages and overcrowding, efficiency demands and resource shortages, doctors and nurses, and medical staff and administrative as well as political actors. These tensions and relationships between actors in the regions were explained using actor-network theory.

Examensarbete (4FE18E) i controller för Civilekonomprogrammet, 30 högskolepoäng, Ekonomihögskolan vid Linneuniversitetet i Växjö, vårterminen 2021.  Bakgrund och problem: Under senare år har förändrade kundbehov och globalisering blivit ett faktum i olika typer av verksamheter och branscher vilket ökat pressen på att organisationer behöver fokusera mer på förnyelse och utveckling. Därför har kreativitet bland organisationernas anställda blivit en viktig prioritet i organisationer samtidigt som de behöver nyttja kontroll för att skapa samordning för att de organisatoriska målsättningarna ska kunna uppnås. Kontroll har dock under lång tid utgjort verktyg för standardisering i verksamheter vilket konstaterats utgöra hinder för kreativitet eftersom medarbetarna är i behov av exempelvis handlingsfrihet och självbestämmande. Begreppet kontroll har därför allt mer blivit omdiskuterat i kreativitetssammanhang där frågan om hur mycket av den som ska förekomma i organisationer belysts. Numera kretsar dock inte diskussionen till lika stor del kring hur man ska minimera förekomsten av kontroll till fördel för ökad kreativitet, utan snarare hur dessa faktorer ska utformas för att kunna främja kreativitet. Eftersom det de anställdas kreativa beteenden som bidrar till utveckling i organisationerna är därför deras uppfattningar ytterligare viktiga att lyfta i diskussionen för att förstå hur ett samspel kan skapas mellan kontroll och kreativitet. Syfte: Syftet med denna studie var att skapa en förståelse för samspelet mellan kontroll och kreativitet och hur dessa faktorer hanteras i olika typer av organisationer genom att utgå från medarbetares och chefers perspektiv och uppfattning. Studien avser därmed inte att konstatera det bästa sättet att styra en verksamhet eller hantera samspelet, utan snarare försöka ge goda exempel på hur ett samspel kan skapas genom styrningen. Metod: För att kunna uppfylla studiens syfte nyttjades en kvalitativ forskningsmetod och en induktiv ansats. Studien har utförts som en flerfallstudie med två fallföretag: en svensk storbanks innovationsavdelning och fordonstillverkaren Scania CV AB. Studien inleds med en litteraturgenomgång där tidigare forskning kring ämnet presenteras. Därefter följer en teoretisk referensram utifrån Adler och Borys (1996) ramverk kring möjliggörande och tvingande kontroll. Den empiriska materialinsamlingen har insamlats genom sexton semistrukturerade intervjuer och därefter har materialet analyserats genom en tematisk analys.  Slutsats: De slutsatser som kan erhållas utifrån studien är att ett samspel mellan kontroll och kreativitet kan skapas genom att organisationer låter medarbetarna vara delaktiga genom hög inkludering, att ständiga dialoger förs regelbundet och att företag vågar tilldela medarbetarna frihet under ansvar. Kontrollen i fallföretagen kan också tänkas ha antagit dubbla roller genom att vara både möjliggörande och tvingande beroende på medarbetare och chefers attityder. Det är därför också viktigt att belysa de anställdas uppfattning av kontrollsystemet eftersom att deras förståelse för kontrollen och för sitt eget värde i organisationen kommer ha betydelse för samspelet.

Cela fait près de 50 ans que les études criminologiques se penchent sur l’étude des violences conjugales. Au cours de ces décennies, de nombreuses avancées ont fait évoluer notre compréhension de ce phénomène : entre autres, les études féministes ont conduit à concevoir ces violences comme un problème social important. À travers cette perspective, les violences conjugales ne sont plus conçues comme un conflit entre deux partenaires, mais plutôt comme un moyen utilisé par un partenaire pour contrôler et dominer l’autre. L’arrivée relativement récente des technologies de l’information et de la communication (TICs) a grandement modifié l’expérience des femmes victimes de violences conjugales : plusieurs études montrent que les TICs sont utilisées en contexte de violence conjugale et de séparation. Alors que les violences conjugales ont été beaucoup documentées, force est de constater que très peu d’études sur le sujet intègrent les cyberviolences dans leurs analyses. Par conséquent, les cyberviolences, leurs impacts émotionnels perçus et les stratégies d’adaptation et de recherche d’aide mobilisées par les femmes à l’ère du numérique sont encore relativement peu connus. Pour pallier ces limites, le présent mémoire explore les liens entre les violences conjugales traditionnelles et les cyberviolences perpétrées par un partenaire ou ex-partenaire intime. Trois objectifs spécifiques sont visés, soit de 1) documenter les expériences de violences conjugales traditionnelles et de cyberviolences auprès de femmes victimes de cyberviolences, 2) préciser les impacts psychologiques perçus, ainsi que les stratégies d’adaptation et de recherche d’aide mobilisées par les femmes victimes de cyberviolences et 3) évaluer la contribution des violences perçues et des stratégies d’adaptation à la prédiction de la détresse psychologique. Pour ce faire, un échantillon de 419 femmes âgées de 18 à 29 ans a rempli un questionnaire portant sur leurs expériences de cyberviolences perpétrées par un partenaire ou ex-partenaire intime dans les 12 mois précédant l’étude. Des analyses descriptives et des analyses de régression linéaire multiple ont été effectuées. Les résultats suggèrent que les violences conjugales et les cyberviolences conjugales sont cooccurrentes et que les cyberviolences ont un impact important sur la santé émotionnelle des femmes qui en sont victimes. Par ailleurs, contrairement aux attentes, les stratégies d’adaptation et de recherche d’aide n’ont pas été associées à une diminution de la détresse psychologique perçue. Les résultats de ce mémoire font état de l’importance de poursuivre la recherche sur le phénomène des cyberviolences et particulièrement sur l’efficacité perçue à moyen et long termes des stratégies d’adaptation et de recherche d’aide. Aussi, considérant la cooccurrence des cyberviolences et des violences conjugales traditionnelles, il apparaît nécessaire de poursuivre les efforts de sensibilisation auprès des différents intervenants et intervenantes œuvrant auprès des victimes de violences conjugales sur les cyberviolences. Une meilleure connaissance de ce phénomène leur permettrait de promouvoir des stratégies efficaces auprès des victimes afin d’y faire face. / For almost half a century now, criminology studies have addressed the problem of intimate partner violence (IPV). Although many perspectives have contributed to the study of IPV, it was feminists who brought IPV into the social sphere. Indeed, feminists no longer refer to IPV as a dispute between two partners, but rather as a means of domination and control. The relatively recent creation of new technologies, such as smartphones and social media, are known to be used in context of IPV (Dimond et al., 2011; Marganski et Melander, 2018; Stanley et al., 2018; Woodlock, 2017). While we know a lot about IPV, it is surprising that very few studies include cyberviolence in their analysis. To date, we know very little about cyberviolence in intimate relationship, its emotional consequences and its specific coping and help-seeking strategies. In order to bring insight into this phenomenon, the present study explores the links between intimate partner violence and cyberviolence. Precisely, the study aims to (1) document the experiences of intimate partner violence and cyberviolences of women victim of cyberviolences, (2) define the perceived psychological consequences and coping strategies used by women victims of cyberviolences and (3) explore the incidence of violence and coping strategies on perceived psychological distress. To do so, a sample of 419 women aged 18 to 29 completed an online questionnaire on their experiences of cyberviolence in their intimate relationship in the past 12 months. Descriptive analysis and multiple regression analysis have been conducted. The results suggest a co-occurrence of intimate partner violence and cyberviolence. Cyberviolence also have a significant impact on women’s emotional well-being. Surprisingly, none of the coping or help-seeking strategies were associated with a reduction in perceived psychological distress. The results of this study highlight the importance of studying medium- and long-term effectiveness of coping and help-seeking strategies in the context of cyberviolence. Moreover, considering the co-occurrence of cyberviolence and IPV, it seems relevant to raise awareness about cyberviolence among social workers working with victims of IPV. A better understanding of cyberviolence could help promote effective coping strategies among victims.

À l'échelle mondiale, la violence entre partenaires intimes (VPI) demeure un problème de santé publique préoccupant, nous indiquant l’importance d’identifier ses corrélats. Un facteur ayant été associé à la violence masculine est l’hostilité envers les femmes. Toutefois, aucune de ces études n’a pris en compte toutes les formes principales de VPI ainsi que la sévérité des actes, ne permettant pas de représenter adéquatement l’hétérogénéité du phénomène. Également, l’association observée entre l’hostilité envers les femmes et la VPI perpétrée par les femmes indique la pertinence d’investiguer ce lien chez les hommes. Le premier objectif du présent mémoire visait à identifier les profils de VPI sur la base de la sévérité des actes de VPI physique, psychologique, sexuelle et du contrôle coercitif perpétrés auprès d’un échantillon clinique de 969 hommes en recherche d’aide pour violence conjugale. Le deuxième objectif visait à analyser si les profils identifiés présentaient des différences en termes d’hostilité envers les femmes et d’hostilité envers les hommes. Les analyses de profils latents ont permis d’identifier quatre profils d’auteurs en fonction de la sévérité des actes perpétrés sur les quatre formes de VPI. Des différences significatives ont ensuite été observées entre les profils et l’hostilité de genre. Plus particulièrement, le profil caractérisé par des formes sévères de VPI et de contrôle coercitif affichait les niveaux les plus élevés d'hostilité envers les femmes et envers les hommes. Les résultats contribuent à améliorer notre compréhension des corrélats de la VPI et à guider le développement d'interventions adaptées à ces profils d’auteurs. / Across the world, intimate partner violence (IPV) remains a significant public health concern, indicating the importance of identifying its correlates. One factor that has been associated with male violence is hostility towards women. However, none of these studies took into account all the main forms of IPV, nor the severity of the acts, making it impossible to adequately represent the heterogeneity of the phenomenon. Additionally, the association observed between hostility towards women and IPV perpetrated by women indicates the relevance of investigating this link among men. The first objective of the present study was to identify distinct IPV profiles based on the severity of acts of physical, psychological, sexual, and coercive control IPV perpetrated among a clinical sample of 969 men seeking help for domestic violence. The second objective was to analyze whether the profiles differed in terms of hostility towards women and hostility towards men. Latent profile analyses identified four perpetrators profiles based on the severity of the acts perpetrated on the four forms of IPV. Significant differences were observed between profiles and gender hostility. Most notably, the profile characterized by severe forms of IPV and severe coercive control displayed the highest levels of hostility towards both women and men. The results contribute to improve our understanding of IPV correlates and guide the development of interventions tailored to these different perpetrators profiles.

Tidigare forskning inom verksamhetsstyrning har fokuserat mestadels på finansiell drivna företag med hierarkisk styrning. Där den grundläggande tanken till verksamhetsstyrningen kommer från David Otleys ramverk från 1999 men har senare utvecklas. Med bland annat mer tydlighet i kommunikation och styrning mellan ledning och anställda. Det teoretiska ramverket som har används är Borys &amp; Adlers ramverk från 1996 om möjliggörande och tvingande kontroll och som innehåller fyra attribut: reparation, intern transparens, global transparens och flexibilitet.  Den datan som samlades in är insamlad med hjälp av semistrukturerade intervjuer med lärare som jobbar på grundskolor eller gymnasieskolor i syfte att ge inblick i hur de upplever verksamhetsstyrning. Lärarna kände att de fick lösa mång problem som uppstår självständigt och endast ifall det var något större och som inte lärarna enskilt kunde lösa så kopplades andra resurser och chefer in som stöd. Lärarna var autonoma i deras egna arbete och tyckte att kompetensutveckling bidrog till kunskaper som gynnade dem i deras yrkesutövning och därmed den interna transparensen. Lärarna hade även en organisationskännedom i form av samspel med kollegor med till exempel planering av ämnesöverskridande uppgifter. Det fanns även en möjliggörande flexibilitet i lärarnas arbete. / Earlier research within Management Control systems had focused on mostly the financially controlled companies with typical hierarchical guidance. There the main research thought about this type of management control or performance control system is coming from David Otley´s framework from 1999 but the framework has been further developed by him and other researchers. With, among other things, more clarity in communication and control between management and employees. The theoretical framework that has been used under this thesis research is Borys &amp; Adlers framework from 1996 about enable and coercive control which includes four different attributes which are: repair, internal transparency, global transparency, and flexibility. The data was collected in semi-structured interviews with teachers that work at primary or secondary schools with the purpose of achieving insight into how they feel about the performance management control. The teachers felt that they needed to solve many of the problems that appeared by themself  and only if the problem was too big or complex for them alone did they take help of other resources or the school management at the schools for support. The teachers were autonomous in their work and thought that competence development contributed to the knowledge that benefited them in their professional practice and therefore contributed to internal transparency. The teachers also had organizational knowledge in terms of interaction with their colleagues with, for example, the planning of cross-disciplinary courses. There was also enabling flexibility in the teachers' work. / <p>Arbetet skickades in till examinator 13/1-2022.</p><p></p>