Providing citizens with the robust and suitable tools to effectively participate in the planning process is a necessity nowadays. Also, changes in the capabilities and popularity of new technologies have dramatically raised the number of technology-based tools that are potentially available for enhancing public participation in the planning process. This study explores both the theoretical aspect of collaborative planning and the effects that Web-based Public Participatory GIS (WPPGIS) applications and Information and Communication Technologies (ICT) has on the planning process. Findings indicate that the WPPGIS applications have the potential for increasing participation. It is also found that besides the contextual elements like the attitudes of planners and decision makers, the technological features such as proper user interface, price of software, technical and literacy skills are seen as crucial hindrances to bridging the planning process and technology-based solutions. This research also attempts to combine IAP2 Public Participation Spectrum and technological functionalities into a single framework to understand the implementation of WPPGIS applications in Stockholm, the capital of Sweden. Finally, based on the given criteria and assessment of the reviewed applications, this study concludes with the design and implementation of a prototype WPPGIS application using Open-Source Technologies (OST).

This study examines how well the children’s perspective is taken into account in modern day urban planning, according to professionals within the field. It highlights both positive and negative experiences of the implementation of this perspective, in order to distinguish both flaws and strengths in the current methods. The study shows that some adults still regard children’s ideas as unnecessary, and that this is caused by the misconception that children’s wishes have a tendency to be unrealistic. Despite this image still occurring, there is often a willingness to include the children’s perspective. However, the resources to do so are often lacking, resulting in an unsatisfactory inclusion of children and their thoughts, in favor of more demanding and technical perspectives. Because of this, what is phrased as a children’s perspective is sometimes rather the image of what adults believe the children want, without actually having communicated with them. The analysis furthermore shows that the children’s perspective is often considered only after issues have arisen, when important decisions have already been made. In order to emphasize the importance of the children’s perspective, the UN:s Convention of the Rights of the Child has been acknowledged as a law in Sweden. However, the actualization of UN:s convention into planning procedures is lagging, possibly because it has not been properly adapted for the planning context, and is therefore difficult to apply to real life planning. The Swedish Planning and Building Act (PBL) has however not been adapted to incorporate the values of the UN:s convention in an urban planning context. Even though PBL requires affected parties to be consulted during the planning procedures, children are not mentioned as a specific group and are therefore sometimes forgotten. The study concludes that the planning procedures today do not fully live up to the intentions of the UN:s convention. However, the development seems to be heading in the right direction, even though the change is taking time. / I denna studie undersöks, genom en nulägesanalys, hur väl yrkesverksamma planerare och BKA-konsulter upplever att barnperspektivet tas hänsyn till i dagens samhällsbyggnadsprocesser. Ambitionen är att identifiera god praxis för inkludering av barnperspektivet, genom att lyfta positiva erfarenheter av, och brister i, implementeringen av barnperspektiv i dagens planeringsarbete. Rapporten utforskar vidare till vilken grad det deltagande som sker idag upplevs leda till meningsfull förändring, och vad som kan vara anledningar till att barnperspektiv ibland fastnar i välvilliga ord i lagstiftning och styrdokument snarare än att omsättas i praktiken. Genom att belysa dessa frågor är ambitionen att rapporten ska bidra till en bättre diskussion angående inkludering av barnperspektivet i den fysiska planeringen. Synen på barn och barns deltagande lyfts under studien som problematisk. Det framgår att vissa aktörer i beslutsfattande roller har en förutfattad mening om att arbete med barnperspektiv inte är meningsfullt, eftersom man antar att barnens önskemål kommer vara orealistiska. Detta anges vara en av anledningarna bakom varför diskussioner med barn ibland inte förs, och är en bidragande faktor till att andra perspektiv ofta prioriteras högre. Trots denna bild finns det ofta en vilja att involvera barn i dagens planeringsprocesser, men det saknas i många fall resurser att kunna göra detta fullt ut. Både mer tid och ekonomiska resurser behöver avsättas för att barnperspektivet ska kunna analyseras i tillfredsställande grad. Ett resultat av det ibland otillräckliga arbetet med barnperspektiv är att mycket av det som presenteras som barnperspektiv ofta inte alls är barnens perspektiv, utan istället en bild vad vuxna tror att barnen vill ha, då man aldrig kommunicerat med barnen. En identifierad ofta motarbetande kraft sett till barnperspektivet, är dagens höga ambitioner på bostäder, kombinerat med en kommersiell planprocess, som båda tar fokus från barnperspektivet. Barnperspektivet undersöks ibland inte i tillräcklig grad i standardprojekt, utan ofta kommer ofta först in om och när problem uppstått och viktiga beslut redan fattats. Analysen visar därutöver att barnkonventionens inkorporering i dagens planeringsprocesser ligger efter, trots att barnkonventionen är antagen som svensk lag och därför bör följas. Ett problem med att lyfta in barnkonventionen som lag utan att anpassa den till en planeringskontext är dock att den blir svårapplicerad. Barnkonventionen är i sin natur generellt formulerad, vilket gör att den efter dess inkorporering blir svårtillämpad. Den säger inte så mycket eftersom den varken ställer krav eller mer specifik vägledning i planeringsfrågor. Däremot finns det sedan länge kravställning i PBL som uttrycker att samråd ska ske med berörda parter. Barn som specifik grupp nämns dock inte här och glöms därmed ofta bort, antingen avsiktligt eller omedvetet. Sammanfattningsvis visar studien på att dagens planeringsarbete inte fullt ut lever upp till barnkonventionens intentioner. Trots detta noteras att utvecklingen går i rätt riktning, om än långsamt.

The transport sector is facing a noticeable challenge to decrease its environmental and climate impacts, as well as to increase the possibility to achieve the objectives that are managing the societal development. Additionally, the early stages of transport planning are characterised by the participation of many stakeholders and that several areas of interest are affected, which entails that no distinct solution exist. This is an example of a wicked problem. One strategy there has been found efficient to handle wicked problems is the collaborative planning approach. In Sweden, the Strategic Choice of Measures approach (SCM) is used in the early stages of the transport planning process to enable the integration of several perspectives and discussion of alternative measures. Previous studies show that there is a need for increased consideration of environmental aspects and use of the collaborative methodology in SCMs. Furthermore, there should be an increased coordination between the actors and inclusion of a broader problem description in the early stages of transport planning to be able to achieve the Swedish climate objective.  This degree project aimed to explore the early stages of national transport planning in Sweden in relation to the potential of achieving the objectives managing the transport system, with a focus on the environmental aspects and objectives. A qualitative methodology was used, based on a literature review, case study, semi-structured interviews with representatives from four governmental authorities, as well as a content analysis based on concepts from theories on collaborative planning and management by objectives.  The study found that the interviewees, in general, had a common understanding of the early stages of national transport planning in Sweden. The differing point of view that existed were dependent on the governmental authority’s role and possibility to participate in these planning steps. The biggest differences were found to be the opinion of what role the SCM should have in the transport planning and how environmental aspects should be considered. Further, the result and analysis showed that the early stages mean great opportunities for the contribution of achieving the environmental objectives, since the process of setting objectives is based on comprehensive objectives and a broad problem description, as well as the possibility to consider environmental aspects throughout the early stages. The result and analysis of the study also showed that potential of the early stages to consider environmental aspects and contribute to the achievement of environmental objectives would benefit from some improvements. The suggested improvements are to include support for increased transparency, develop new tools for assessment of measures and break down comprehensive objectives to the relevant planning level. Lastly, the study showed that the process pf setting achievement-inducing objectives and the collaborative planning approach may benefit from being used together. This conclusion would most likely be possible to apply to other societal development sectors when setting objectives. / Transportsektorn står inför en märkbar utmaning för att minska sin miljö- och klimatpåverkan, samt möjligheten att bidra till att uppnå de mål som styr samhällsutvecklingen. Dessutom karaktäriseras speciellt de tidiga skedena av transportplanering av att flera olika aktörer medverkar och att flera intressen påverkas, vilket medför att ingen entydig lösning finns. Detta är ett exempel på ett komplext problem (eng. wicked problem). För att hantera dessa problem har den kollaborativa planeringsteorin identifierats som en effektiv strategi. I Sverige används åtgärdsvalsstudien (ÅVS) i de tidiga skedena av transportplaneringsprocessen för att möjliggöra integrering av flera perspektiv och diskussion av alternativa åtgärder. Tidigare studier visar att det inom åtgärdsvalsstudier krävs en ökad hänsyn till miljöaspekter samt att den kollaborativa metodiken inte används fullt ut. Vidare bör det inom de tidiga skedena av transportplaneringen ske en ökad samordning av aktörer och inkluderas en bredare problembild för att nå Sveriges klimatmål.  Detta examensarbete syftade till att undersöka de tidiga skedena av nationell transportplanering i Sverige kopplat till dess potential att uppnå målen som styr transportsystemet, med fokus på miljöaspekter och miljömål. Studien följde en kvalitativ metodik som inkluderade en litteraturstudie, fallstudie, semistrukturerade intervjuer med representanter från fyra statliga myndigheter, samt en innehållsanalys baserad på begrepp från teori inom kollaborativ planering och målstyrning.  Studiens resultat visade att det generellt finns en samstämmig syn mellan intervjupersonerna för hur de tidiga skedena av Sveriges nationella transportplanering ser ut. Skillnaderna i synsätt som fanns grundade sig i myndighetens roll och möjlighet att delta i dessa planeringssteg. De största skillnaderna visade sig vara synen på vad åtgärdsvalsstudien ska ha för roll i transportplaneringen och på vilket sätt miljöaspekter bör tas hänsyn till i tidiga skeden. Vidare visade resultatet och analysen att de tidiga skedena har stora möjligheter att bidra till att miljömålen uppnås, detta genom att processen att sätta mål utgår från övergripande mål och en bred problembild, samt att miljöaspekter kan tas hänsyn till i alla steg inom de tidiga skedena. Studiens resultat och analys visade också att de tidiga skedenas potential att ta hänsyn till miljöaspekter och bidra till att miljömål uppnås skulle gynnas av vissa förbättringar, så som stöd för ökad transparens, att utveckla nya verktyg för bedömning av åtgärder och att bryta ned övergripande mål till den relevanta planeringsnivån. Avslutningsvis visade studien att processen att sätta rationella mål och den kollaborativa planeringsapproachen kan gynnas av att användas tillsammans. Denna slutsats skulle troligtvis även kunna appliceras inom andra samhällssektorer.

Le débat public en aménagement du territoire constitue un exercice paradoxal. Bien qu’il fasse nominalement référence au territoire, ce débat public aborde cet objet de façon superficielle. Ce mémoire aborde cette problématique en explorant les utilisations de la notion de territoire formulées dans le cadre d’un exercice de consultation publique sur un projet de revitalisation à Montréal, soit le Programme particulier d’urbanisme du Quartier des spectacles – Pôle du Quartier latin, est étudié. L’analyse se décline en deux étapes. Le sens accordé à la position géographique du Quartier latin et ses répercussions sur les dynamiques d’aménagement à long terme (structurales) sont s’abord explorées. Ensuite, les discours des intervenants au débat public sont analysés à l’aide d’une loupe poststructuraliste. Nos résultats démontrent qu’une majorité de participants ne considèrent pas le territoire comme construction sociale. Toutefois, les intervenants qui adoptent le point de vue contraire ont tendance à adopter une position plus critique face au projet. Ce constat remet en question les fondements de l’intervention proposée par les autorités municipales et, plus largement, interroge la prise en compte du concept de territoire en contexte de planification collaborative et post-collaborative. / A paradox lies at the heart of public debate in territorial planning. Despite a nominal reference, the territory is only broached superficially. This Masters thesis approaches this problem by exploring a public consultation process on an urban revitalization project in Montreal, the Quartier des spectacles – Pôle du Quartier latin special planning program. The analysis is developed in two steps. First, the meaning of the Latin Quarter’s geographical position and its consequences on long term (structural) development patterns are examined. Second, the participants’ discourses in the public debate are studied through a poststructuralist lens. The results show that most participants do not consider the territory as a social construct. On the other hand, those who view the territory as such tend to have a more critical opinion of the project. Those findings question the basis of the intervention as proposed by municipal authorities and, in a larger sense, calls for a reconsideration of the concept of territory in collaborative and post-collaborative contexts.

協同規劃、預測與再補貨(Collaborative Planning, Forecasting and Replenishment; CPFR)，是目前供應鏈管理下重要的討論議題；台灣近年來由於加入WTO與製造業外移使競爭壓力加劇，全球運籌需求提升，使廠商間的合作更加密切，且近年來企業資訊環境與基礎建設逐漸成熟，有助於協同商務之發展。在CPFR流程與供應鏈協同作業環境下，一個供需雙方協同且績效良好的銷售預測具有關鍵的重要性，是管理決策與協同合作時的重要依據；但是多數的企業並沒有一個結構化、有系統化的預測流程及方法，進行多點且不同方法之預測，這樣的銷售預測較無穩定的品質，亦較難提供管理者合理的數據解釋。 在CPFR流程下，強調買賣雙方透過完整、即時資訊的交流，進行短期、單一銷售預測，以提供雙方後續訂單預測、訂單補貨等決策的依據。本研究利用演算法（類神經網路和演化策略法）找出更適合混合性預測架構的解釋變數，再以較適合於實數解之演化策略法於修改黃蘭禎（2004）的三階段之預測模型架構，最後採用實驗方法，進行模型績效驗證。 / Collaborative Planning, forecasting and replenishment (CPFR) is an important issue of supply chain management currently. Because of the severer competition resulted from entrance into WTO and industry integration, cooperation between Taiwanese companies becomes more intensely; enterprises’ information environment and foundation construction attain to maturity also boost the development of collaboration business. In CPRF process and supply chain operation environment, it is critical that a good performance sale forecasting collaborated by both supplier and buyer sides, and it is also the basis of policy decision and collaboration. However, the majority of the companies lack for a structural and systematical forecasting process to proceed with a multi-points forecasting with different methods. This kind of sale forecasting is less of stable quality and is harder to provide the managers a reasonable statistics explanation. Under the CPRF process, both buyers and sellers are able to obtain the short-term and single sale forecasting by real time information communication. Furthermore, the follow-up order forecasting and replenishment strategy decision can be also established through this process. This research finds the variables that are more suitable to the mixed structure by usage of the algorithms, ANN and Evolution Strategy. And this research uses Evolution Strategy that is more suitable to real question to improve the mixed structure of Huang (2004). In the end, experimentation is adopted in order to verify the performance of the model.