A challenge in Lean Construction is how to make it applicable when there is a high degree of complexity and uncertainty. In many construction projects there are changing project requirements, unique products and a need for actions that are highly focused on meeting customer/client expectations. Such scenarios require management methods that are characterised by being flexible and able to react to change. The aim of this thesis is to introduce a method that has such characteristics. Project Management, Lean and Agile paradigms are merged through the application of the fission and fusion approach of nuclear physics. This research is facilitated through a sequential explorative method. In the first instance, interviews with 22 practitioners in the fields of construction project management, Lean and Agile have been conducted. Then a quantitative self-administered questionnaire with 213 useful responses has been utilised to validate the transferability of the interview findings. It is concluded that Lean is not ideally suited to dealing with the dynamic nature of construction projects. Agile methods, which were developed to cope with the high levels of uncertainty inherent to IT projects, are more flexible and able to react to change. Hence utilising Agile-based methods might be the key to the successful utilization of Lean in construction. Therefore a management method based on combining Lean and Agile approaches has potential. Such an approach needs creative thinking to develop a solution that is different to that of “Leagile”. Leagile uses Lean and Agile methods in the execution phase sequentially, through using a decoupling point model to separate the two. This thesis introduces a new paradigm in which such a decoupling or separation does not take place. Rather, project management, Lean and Agile have been merged together to develop a new holistic and strategic framework. The paradigm presented in this thesis is termed “AgiLean Project Management”.

Abstract The purpose of this master thesis is to investigate of what use the method Visual Planning can be in the construction industry in general and in the design phase of construction projects in particular.   The investigation and empirical part of the thesis has been based on semi-structured interviews with process developers, design managers and designers from Swedish companies where Visual Planning is used. The interviews have been the base for a comparative case study with the aim of providing an overview of how the method is currently used, interpreted, experienced and perceived in the Swedish construction industry and by its professionals. The master thesis has been made in collaboration with the Swedish consultancy firm Tyréns AB in Stockholm.   The results of the interviews differ on an individual level. The majority of the respondents are however positive and believe in the future of the methods. All respondents stress the lacking documentation, however, as the major difficulty. Several respondents have stressed the difficulties of working in a scattered team due to the analogue format as a shortcoming of the method as well. The biggest benefits stated are the easy accessible overview provided and the clarification of commitments, due to the active participation of the design participants, the analogue format, and the way of mapping of the information process.   It has been found that Visual Planning can be of use as a support in the process of construction project management, since it may facilitate the understanding of how to reach objectives and provide an easy accessible overview of the progress and status of a project. It should however be viewed as a complement to the process of construction project management, and not as a replacement. In conclusion it may facilitate earlier problem solving, since commitment is raised, which in the end facilitates the project to stay within budget as well as to meet the deadline. / Sammanfattning Syftet med detta examensarbete är att utreda vilken nytta metoden Visuell Planering kan vara av i byggbranschen i allmänhet och projekteringsfasen av byggprojekt i synnerhet.   Undersökningen har baserats på semi-strukturerade intervjuer med processutvecklare, projekteringsledare och projektörer från företag inom den svenska byggsektorn där Visuell Planering används. Intervjuerna har utgjort grunden för en jämförande fallstudie med avseendet att skapa en överblick och insyn i hur metoden i dagsläget används, tolkas och upplevs i den svenska byggbranschen och av yrkesverksamma i branschen. Examensarbetet har genomförts i samarbete med konsultföretaget Tyréns AB i Stockholm.   Intervjuresultaten varierar på individnivå. Majoriteten av intervjupersonerna är dock positiva och tror på metodens framtid. Alla tillfrågade beskriver den låga mängden dokumentation som det största problemet hos metoden. Flera yrkesverksamma beskriver även metodens tillkortakommanden då arbete bedrivs i spridda team. En följd av metodens analoga format.  Den genererade lättöverskådliga helhetsbilden och förtydliganden av åtagande och engagemang, som följd av projektmedlemmarnas aktiva deltagande, det analoga formatet och sättet som informationsprocessen kartläggs beskrivs som det största vinsterna.   Det har framkommit att Visuell Planering kan vara av användning och fungera som ett stöd i byggprojektledning, då metoden underlättar förståelse för hur mål ska uppnås och skapar en lättuppfattad bild av ett projekts status och framåtskridande. Metoden bör dock ses som ett komplement i processen av byggprojektledning och projekteringsledning, snarare än en ersättning. Visuell Planering kan slutligen främja problemlösningen i tidigare skeden, då känslan av förpliktelse, åtagande och engagemang höjs, vilket i sin tur skapar bättre möjligheter för projektet att hålla sig inom budget så väl som att möta deadline.

As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.

No description available.

Nya möjligheter inom kommunikation och samarbete är en stor drivkraft gällande utvecklingen av digitala verktyg inom byggbranschen. I dagens byggprojekt har byggherrens projektledare en kritisk roll för att projekt ska genomföras framgångsrikt, och inom denna roll är kommunikation och samarbete två centrala delar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur projektledarens roll på beställarsidan kan effektiviseras med stöd av det digitala verktyget BIM. Fokus har legat på att undersöka hur kommunikation och samarbete mellan projektledaren och andra aktörer inom branschen kan främjas med hjälp av BIM. Detta gjordes genom att besvara följande tre frågeställningar. Hur ser rollen ut för projektledare som representerar en byggherre i dagsläget? Vilka möjligheter medför BIM till en projektledarens arbete och hur påverkar detta kommunikationen och samarbetet med de övriga aktörerna? Vilka hinder och utmaningar finns kring implementeringen av BIM i projektledarens dagliga arbete? Följande examensarbete har genomförts i samarbete med AB Stångåstaden. Semistrukturerade intervjuer kring projektledarens roll har genomförts med projektledare från Stångåstaden och NCC. Ytterligare intervjuer kring BIM har genomförts med olika respondenter med särskild erfarenhet inom BIM. Intervjustudien har kombinerats med en litteraturstudie och deltagande observationer av projektledarrollen på AB Stångåstaden. Resultatet från det genomförda examensarbetet visade att projektledarrollen på beställarsidan är en bred roll med många olika arbetsuppgifter där ledarskap, kommunikation och samarbete står i centrum. Detta visade sig tydligt i intervjustudien och de deltagande observationerna där respondenterna påpekade att deras roll innebär att samordna hela byggprocessen, från tidigt skede till slutförande av projekt, för att säkerställa att byggherren får det som har beställts.  Det genomförda examensarbetet presenterade tre möjligheter med BIM kopplat till kommunikation och samarbete för en projektledare. Den första möjligheten som intervjustudien presenterade var att BIM fungerar som ett bra analysverktyg inom ett projektteam. Projektledarna betonade vikten av att samtliga projektmedlemmar ska kunna relatera till den verkliga byggnaden redan i planeringsskedet för att teamet tillsammans ska kunna ta viktiga beslut längs byggprocessen. Enligt de BIM erfarna möjliggör BIM för just detta med hjälp av 3D visualiseringar och renderingar. Den andra möjligheten som resultatet från intervjustudien presenterade var att BIM möjliggör för en integrerad, strukturerad och effektivare informationshanteringsprocess. Enligt de BIM erfarna sker detta med hjälp av en BIM kravspecifikation vars syfte är att styra upp ett projekt så att informationsflödet blir så effektivt som möjligt. BIM möjliggör dessutom för en integrerad arbetsmiljö med en gemensam informationskälla, som innebär att samtliga projektmedlemmar söker sig till samma ställe för information. Enligt båda respondentgrupperna främjar detta kommunikationen och samarbetet inom projektteamet då projektledaren säkerställer att samtliga parter arbetar med det senaste underlaget, och därmed undviker vanliga missförstånd och tvister som är kopplat till informationshanteringen i ett projekt. Enligt resultatet från intervjuerna var både projektledarnas och de BIM erfarnas uppfattning, genom tidigare erfarenheter, att de två ovannämnda möjligheterna inom kommunikation och samarbete vidare resulterar i en tredje möjlighet i form av ökad kvalitet i de byggnader som projektledaren levererar till byggherren. Trots de potentiella möjligheter som studien presenterade gällande BIM, visade även det genomförda examensarbete att det existerar två stora hinder och utmaningar med implementeringen av BIM. Det första hindret var kopplat till den tekniska aspekten av BIM, främst problematiken kring programvaror och delad information mellan de olika programvarorna. Det andra hindret var kopplat till individernas personliga inställning, främst byggbranschens konservativa inställning och motvilja att förändra ens arbetssätt. / New opportunities within communication and collaboration is a big incentive regarding the development of digital tools in the construction industry. The project manager plays a crucial part in today’s construction projects in order to successfully deliver projects, and communication and collaboration is at the heart of this role. The purpose of this master thesis has been to investigate how the role of the project manager can be streamlined and supported with BIM. The focus of the study has been to investigate how communication and collaboration between the project manager and other participants can be supported with BIM. This has been done by answering the following three question formulations. How does the role of a project manager which represents an owner look like? Which opportunities does BIM provide to a project manager’s work and how does this affect the communication and collaborations with other participants? Which obstacles and challenges exists regarding the implementation of BIM in a project manager’s work?  The following master thesis has been conducted in collaboration with AB Stångåstaden. Semi-structured interviews regarding the role of the project manager were conducted with project managers which represented Stångåstaden and NCC. Additional interviews regarding BIM were conducted with interviewees with experience within BIM. The interview study was combined with a literature study and observations of the project manager role on AB Stångåstaden. The observations and the results from the interview study with the project managers revealed that the role of a project manager which represents an owner is a very broad role where leadership, communication and collaboration is at the heart of the role. This was presented clearly by the interviewed project managers which stated that their role means to coordinate the construction process, from early stages to completion of the projects, in order to ensure that the owner gets what has been ordered. The study presented three opportunities with BIM linked to communication and collaboration for a project manager. The first opportunity which the interview study presented was that BIM is a good tool of analysis within a project team. The project managers emphasized the importance of the project team’s ability to relate to the actual building in the planning stages for the team to make important decisions along the construction process. According to the BIM experts BIM allows for just this with 3D visualizations and renderings. The second opportunity which the interviews presented was that BIM enables an integrated, structured and efficient process of information. According to the BIM experts this is done with a BIM requirement specification which purpose is to streamline the flow of information in a project. In addition, BIM allows for an integrated working environment with a single point of information, which means that all project members get their information from the same place. According to both respondent groups this promotes the communication and collaboration within a project team because the project manager ensures that all participants are working with the latest material, and therefor avoids common misunderstandings and disputes. According to the results from the interviews, both the project managers and the BIM expert’s perception, were that the two above-mentioned possibilities withing communication and collaboration leads to a third opportunity, which is improvements in quality in the buildings that the project manager delivers to the owner. Despite the potential opportunities which the study presented regarding BIM, this master thesis also showed that there exists two big obstacles and challenges with the implementation of BIM. The first challenge was linked to the technical aspect of BIM, mainly the problems surrounding software and shared information between the different software’s. The second challenge was linked to the individual’s personal attitude, mainly the conservative attitude of the construction industry.

The concept of smart cities points out the future cities, which will incorporate IoT and digitalization for facilitating the communication among people, their devices, government services, and various facilities that can provide enough services for the enormous population in the future cities. To achieve the goal of having the ideal smart cities, it is necessary to go digital and plan for having virtual imagination for every component in the cities, including the construction facilities. BIM method as a means of having a virtual vision of each element of the construction project glows in mind as one sort of assistance to reach this target. This thesis investigates the impact of BIM on the quality of communication in the future smart cities based on the literature review of the three smartest cities including Singapore, London, and Manchester.:Table of Contents List of Figures IV List of Tables V List of Abbreviations VI 1 Introduction 1 1.1 Problem Statement 1 1.2 Aim of the Study 3 1.3 Research Question 4 1.4 Methodology 4 1.5 Structure of Work 5 2 Research Methodology 6 2.1 Introduction 6 2.2 Overview of Common Research Methods 6 2.2.1 Inductive Method 6 2.2.2 Deductive Method 7 2.2.3 Inductive vs. Deductive Method 8 2.2.4 Quantitative Research 8 2.2.5 Qualitative Research 9 2.2.6 Tools for Data Collection 10 2.3 Research Scheme of This Thesis 16 3 Literature Review and Historical Background 19 3.1 Introduction to BIM 19 3.2 BIM Definition 20 3.2.1 National Institute of Building Sciences (NIBS) 20 3.2.2 Autodesk 22 3.2.3 Associated General Contractors of America (AGC) 22 3.3 BIM Levels 24 3.4 Application of BIM 25 3.4.1 Advantages of BIM 27 3.4.2 Disadvantages of BIM 29 3.5 History of employing BIM in construction projects 30 3.5.1 Before the year 2000 30 3.5.2 After the year 2000 31 3.6 Communication in construction projects 32 3.6.1 Communication, Combination of Factors 32 3.6.2 Communication Disorders in Construction Projects 33 3.7 BIM and Project Management 35 3.7.1 BIM vs. PMBOK 36 3.8 Smart Cities 36 3.8.1 Communication in smart city projects 37 3.8.2 Project Management in Smart Cities 39 3.9 Literature Review or Relevant previous studies 40 4 Case- Study 44 4.1 Singapore 44 4.1.1 BIM Use in Singapore 45 4.1.2 ITS Projects in Singapore 49 4.1.3 Intelligent Productivity and Safety System (IPASS) 50 4.1.4 Addressing Communication Challenges by BIM in the projects in Singapore 50 4.2 London, United Kingdom (UK) 52 4.2.1 Smart Projects in London (UK) 53 4.2.2 BIM Use in UK 55 4.2.3 Addressing Communication Challenges by BIM in the projects in UK 56 5 Conclusion 61 5.1 Summary of results 61 5.1.1 Findings of the Questions 62 5.2 Further Research Recommendation 63 Bibliography VIII

Many literature suggested that BIM (Building Information Modeling) is a promising future for the AEC (Architecture, Engineering, and Construction) industry that offers enormous benefits to its actors, such as improved design quality due to less collision between disciplines and better understanding of building overview for better communication among the project team and decision-making process. However, lack of BIM knowledge and skill, absence of BIM legal acts, huge investment, software limitations, etc, are most of the time becoming barriers for them to reap the full potential of BIM. Especially during the project processes, there is a loss of value in information assets across phases.  In a project setting, CPM (construction project management) organisation is believed to be in a key position between the client and the other project team members to encourage BIM implementation, for instance by the ability to formulate BIM guidelines, influence the organisational and contractual arrangement, and mandating model-based deliverables. Yet, this power comes with a bigger responsibility to manage those challenges aforementioned. The purpose of the study is to investigate the current practise of a chosen CPM organisation, Forsen Projekt AB, and propose a suggestion of improvement to implement BIM during the design and construction phase. This study adopts qualitative method that builds on literature study and semi-structured interview in order to answer the research questions on what are the gaps faced by CPM organisation in implementing BIM and how to align BIM with the CPM practise in order to manage those gaps. The interview with eight different project roles from Forsen and its affiliated organisations in a project setting enables multiple perspectives about the challenges they perceived when working in BIM environment. The findings revealed that the major gaps founded in BIM implementation are related to organisational, legal or contractual, people and process, and IT-capacity. Suggestions on how to bridge those gaps are then formulated accordingly, such as the collaborative organisational structure, BIM general guidelines, and knowledge management strategies. / Många litteratur föreslog att BIM (Building Information Modeling) är en lovande framtid för AEC (arkitektur, teknik och konstruktion) som erbjuder enorma fördelar för sina aktörer, till exempel förbättrad designkvalitet på grund av mindre kollision mellan discipliner och bättre förståelse för byggande överblick för bättre kommunikation bland projektgruppen och beslutsprocessen. Bristen på BIM-kunskaper och färdigheter, frånvaron av BIM-rättsakter, stora investeringar, programvaru begränsningar, etc, är emellertid oftast hinder för att de kan skörda BIMs fulla potential. Speciellt under projektprocesserna finns värdeminskning i informations tillgångar över faser. I en projektinställning antas CPM-organisation (byggprojektledning) vara en nyckelposition mellan klienten och de andra projektgruppsmedlemmarna för att uppmuntra BIM-genomförandet, till exempel genom förmågan att formulera BIM-riktlinjer, påverka organisatoriska och avtalsmässiga arrangemang , och mandatmodellbaserade leveranser. Ändå kommer denna kraft med ett större ansvar för att hantera de utmaningar som nämns ovan. Syftet med studien är att undersöka den nuvarande praxisen hos en utvald CPM-organisation, Forsen Projekt AB, och föreslå ett förslag om förbättring för att implementera BIM under design och konstruktionsfasen. Denna studie antar kvalitativ metod som bygger på litteraturstudie och halvstrukturerad intervju för att svara på forskningsfrågorna om vilka luckor som CPM-organisationen står inför för att implementera BIM och hur man anpassar BIM med CPM-praxis för att hantera dessa luckor. Intervjun med åtta olika projektroller från Forsen och dess anknutna organisationer i en projektinställning möjliggör flera perspektiv på de utmaningar som de uppfattar när de arbetar i BIM-miljö. Resultaten visade att de stora luckorna som grundas i BIM-genomförandet är relaterade till organisatoriska, juridiska eller avtalsmässiga, människor och processer och IT-kapacitet. Förslag på hur man överbryggar dessa luckor formuleras därefter i enlighet med den samarbetsorganisationsstruktur, BIM: s allmänna riktlinjer och strategier för kunskapshantering.