No description available.

Byggindustrin har en stor påverkan på ett lands ekonomiska tillväxt. Av byggprojekts totala omsättning står underentreprenörerna för en stor del. I studien undersöks hur samverkan mellan entreprenör och underentreprenör kan främja problemlösning under produktionsfasen.För att besvara på frågeställningarna som skapats har åtta stycken platsansvariga underentreprenörer intervjuats. Intervjuerna har sedan jämförts och analyserats tillsammans med information från litteraturstudien av artiklar, rapporter och andra texter.Resultatet visar på att flertalet problemlösningsmetoder används för de vanliga problemen ute på byggprojekten, dock finns det möjlighet för standardisering och förbättring. Planering, informationsbrist och oförutsägbarhet är de ord som karakteriserar de vanligaste problemen. Entreprenören och underentreprenören bör fokusera på att skapa ett förtroende för varandra och skapa ett gemensamt tänk på att arbetet ska göras tillsammans. Entreprenörens platschef bör se till att det finns mötesstrukturer som hjälper både underentreprenörer och entreprenören med planering. Ersättningsformen löpande räkning får underentreprenörerna att fokusera mer på huvudprojektmålet och gemensamma lösningar. / The construction industry has a major impact on a country's economic growth. The subcontractors account for a large part of the total value for construction projects. The study examines how collaboration between contractor and subcontractor can promote problem solving during the production phase.To answer the questions created, eight subcontractors' site managers have been interviewed. The interviews have then been compared and analyzed together with information from the literature study of articles, reports and other texts.The result shows that problem-solving methods are used for the usual problems on the construction projects today, but there is the possibility of improvement. Planning, information sharing and unpredictability are the factors that characterize the most common problems. The contractor and subcontractor should focus on creating a good relationship with each other and have a mindset that the work should be done together. The contractor's site manager should ensure that there are structured meetings that help both subcontractors and the contractor with planning. The form of compensation on a current contract causes the subcontractors to focus more on the main project objective and create solutions together.

Idag sker flera förändringar inom byggbranschen. De senaste decenniernas utveckling inom teknik och miljö har fått allt större fokus och det finns idag idéer inom branschen att effektivisera den med hjälp av digitalisering och ny teknik.  En annan förändringsprocess i byggbranschen som sker idag gäller den allmänna attityden och företagskulturen. Den starka machokulturen försöker successivt arbetas bort samt förekomsten av mutor. För att genomföra dessa förändringar på ett lyckat sätt spelar mellanchefer en betydande roll och en roll inom byggbranschen som kan liknas vid denna är arbetsledaren. Få studier har däremot gjorts angående arbetsledarrollen och dess innebörd. Denna studie syftar därför till att skapa en större förståelse och en fördjupad kunskap om arbetsledarrollen idag och vad den innebär. Framförallt vill författarna förstå rollen ur arbetsledarens perspektiv. Studien är därför baserad på observationer och intervjuer av sex arbetsledare. Resultatet av studien visar att arbetsledarrollen idag är mer lik än vad som tidigare upplevts och innefattar en mängd liknande uppgifter. Det finns en röd tråd med en liknande struktur där det huvudsakliga ansvarsområdet är att driva produktionen framåt, vilket görs genom att leda yrkesarbetarna, samverka med berörda parter samt hantera problem och hinder som uppstår. Mer generellt innefattar rollen kommunikation, motivation samt planering och är en länk mellan flera nivåer i en organisation och en nyckelroll i förändringsprocesser. Rollen innefattar idag en majoritet av reaktiva arbetsuppgifter. De uppgifter som flest anser värdeskapande är dock de proaktiva, där planering utmärker sig extra.  Den största utvecklingen av rollen som observerats är inom ledarskapet, då rollen under senare tid gått mot ett mjukare, mer coachande ledarskap. En av de största framtida utmaningarna inom rollen är att förändra rollen och arbeta mer proaktivt istället för reaktivt, att få en bättre struktur på dagarna. Framtida utveckling inom rollen handlar därför till stor del om att försöka styra rollen mot en mer strukturanpassad roll än dagens situationsanpassade. En annan utmaning för arbetsledarna är att prioritera mellan sina arbetsuppgifter. Att hitta en bra balans och avvägning mellan ute och inne, mellan ledning och yrkesarbetare samt mellan att ha full kontroll och att våga lita på och släppa saker till andra yrkesgrupper i produktionen. / Today the construction industry is going through some major changes in several fields. The past decades development in technology and sustainability has been given larger focus and a desire to use this to improve and make the industry more efficient has developed. Another huge change has been recognized in the general culture in the industry. The industry has for a long time been tinged by male dominance and a “macho culture” which has gradually been changed. Former common occurrence of bribery is another aspect that the industry is currently trying to get rid of. To be able to successfully carry out these changes the role of the middle manager is important and within the construction industry this middle manager can be seen as the construction foreman.  However, there has been few studies based on the role of the construction foreman. The purpose of this study is therefore to create a deeper understanding and knowledge about the role and what it involves. Above all, the writers are interested in understanding the role from the foreman's perspective. The study is therefore based on observations and interviews from six construction foremen at six different projects. The results from the study shows that the role of a construction foreman is more alike than first assumed. It includes a sample of similar tasks and there is a common pattern and structure that makes the role able to define. The main responsibility is to make sure that the construction runs smoothly which is done by leading the workers, collaborate with other parties within the organisation and handle problems that occur. More general, the role includes communication, motivation, planning and acting as a link between different levels in the organisation. The majority of the tasks is reactive, while the tasks that most of the foreman consider value creating is proactive. The biggest changes in the role that has been observed is connected to the leadership. The role has moved towards a softer more coaching form of leadership compared to the previous authoritarian. One of the biggest challenges within the role is to move it towards a more proactive approach instead of today's reactive approach and thus get an even better structure throughout the day. Future development of the role is therefore most likely about trying to steer the role in this direction, trying to impose a bit more structure. Another challenge is to learn to prioritize between different assignments. To find a good balance between outside and inside, between the management and the workers and between having full control and leaving some responsibility to others.

Research reveal that the construction industry does not have the same level of growth and development in performance compared to the manufacturing industry, and that Lean could be one solution to improve performance. Most research about Lean in the construction industry that exist today focus on simulating future scenarios. Hence miss analysing the impact Lean has on the current situation of construction projects, and its usability and possibility to set the framework for how to improve performances in construction projects. Thus, there is a gap in research concerning the evaluation on current process flows. This research explores Lean as a management method to understand how it has been used in the construction industry and how it could be used in construction projects to improve process flows. This will be done by using the method Value Stream Mapping, a method within Lean that is used to identify Non-Value-Adding activities in the process flow to point out what activities can be improved. The case study in this research explores two different value streams within two construction projects; deliveries and mounting one side of the framework of interior walls. Thus, the research will explore if and how the value stream differentiates between the two projects, with the aim to understand the reason for the results to understand how future construction projects could improve their process flows within a value stream. Data will be collected and analysed qualitative by combining observations and interviews. The value stream for deliveries differentiated between the projects. Project A had 73% Non-Value-Adding activities with a cycle time of 3,1 m2/min whilst Project B had 65% with a cycle time of 2,7 m2/min. In both projects Non-Value-Adding activities were categorized as Waiting, Movement, Transport and Overproduction. The value stream for mounting in Project A had 31% Non-Value-Adding activities with a cycle time of 2,9 m2/hour whilst Project B had 41% Non-Value-Adding activities with a cycle time of 1,7 m2/hour. In both project activities were categorized as Waiting, Transport, Incorrect processing and Movement. However, in Project B Overproduction was also identified as a Non-Value-Adding activity. Findings from the study shows that even though construction projects are complex and consist of variabilities, it is possible to observe value streams to identify Non-Value-Adding activities. Nevertheless, it is crucial to adjust the method to the construction industry since the theory of Value Stream Mapping originate from the manufacturing industry. This research recommends excluding number of resources as a category from the method and instead evaluate resources based on the total time, and to categorize inspections and reading drawing as Value-Adding activities instead of Non-Value-Adding. The study reveals that construction projects that work with Lean and its method Value Stream Mapping are given new opportunities to improve process flows. Thus, construction projects could be able to improve processes without needing to invest in more resources, material and tools. Not only could projects lower construction costs but also improve production time as Non-Value-Adding activities are reduced. Thus, the research believes Lean and its method Value Stream Mapping could improve performances within the construction industry. / Tidigare forskning menar att Lean skulle kunna vara en lösning på det faktum att byggindustrin inte har haft lika stor tillväxt och utveckling som bilindustrin. Den forskning som finns idag gällande Lean i byggindustrin fokuserar på att simulera framtida scenarier av den effekt Lean skulle kunna ge. Därav försummas analysering av den faktiska effekten Lean har i pågående situationer samt användbarheten och möjligheten att fastställa ramverk för hur man kan förbättra prestationer och tillväxt i byggprojekt. Denna studie utforskar Lean som en ledarskapsmetod. Studien fördjupar sig i Lean för att förstå hur det tidigare har använts i byggindustrin och förstå dess användbarhet och möjlighet att förbättra processflöden i byggprojekt. Value Stream Mapping, en metod inom Lean kommer att användas för att identifiera icke-värdeskapande aktiviteter i process flöden samt för att se vilka aktiviteter som kan förbättras eller elimineras. Fallstudien i denna forskning undersöker två olika värdeflöden inom två byggprojekt; ta emot leveranser och enkling av innerväggarna. Studien kommer att undersöka om och hur värdeflödena skiljer sig mellan de två projekten, med syfte att förstå orsaken till resultaten och förstå hur framtida byggprojekt kan förbättra processer inom värdeflödena. Data samlas in och analyseras kvalitativt genom att kombinera observationer och intervjuer. I värdeflödet för leveranser hade Projekt A 73% icke-värdeskapande aktiviteter med en produktionstid på 3,1 m2/min medan Projekt B hade 65% icke-värdeskapande aktiviteter med en produktionstid på 2,7 m2/min. Aktiviteterna i projekten kategoriserades som slöseri i form av, väntande, rörelse, transport och överproduktion. I värdeflödet för monteringen hade Projekt A 31% icke-värdeskapande aktiviteter med en produktionstid på 2,9 m2/h medan Projekt B hade 41% icke-värdeskapande aktiviteter med en produktionstid på 1,7 m2/h. I. I båda projekten kategoriserades icke-värdeskapande aktiviteter som slöseri i form av, väntande, rörelse, transport och fel bearbetning. Projekt B hade även slöseri i form av överproduktion. Studien visar att trots att byggprojekt är komplexa och varierande, är det möjligt att observera värdeströmmar för att identifiera aktiviteter som inte tillför värde. Det är däremot nödvändigt att anpassa metoden till byggindustrin då Value Stream Mapping grundar sin teori från bilindustrin. Studien rekommenderar att utesluta antalet resurser som en slöserikategori och istället utvärdera resurser genom att se på den totala tiden samt att kategorisera inspektioner och läsa ritning som värdeskapande aktiviteter i stället för icke-värdeskapande. Studien visar att byggprojekt som arbetar med Lean och dess metod Value Stream Mapping ges möjligheter att förbättra sina processflöden. Således skulle byggprojekt kunna förbättra processer utan att behöva investera i mer resurser, material och verktyg och därmed kunna sänka byggkostnaderna. Slutligen skulle byggprojekt kunna förbättra sina produktionstider då icke-värdeskapande aktiviteter reduceras. Studien visar därmed att Lean och dess metod Value Stream Mapping skulle kunna förbättra tillväxten inom byggindustrin.

As sustainability and sustainable development becomes increasingly important on levels from individual to global scale, there is a need for everybody to do their part. The construction industry has a huge impact on all three pillars of sustainability and thus, has to adapt to facilitate sustainable development in their practices. Facilitating and incorporating sustainability can be attempted in many ways, among which sustainable project management is one alternative. This thesis aims to explore opinions and experiences of project managers in the Swedish construction industry connected to sustainability, with focus on the tensions and reactions that emerge when incorporating sustainability in projects. This will be realised by replicating the article “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” by Sabini and Alderman (2021). To facilitate an understanding of fundamental concepts and the subject, a literature overview was conducted. Empirical data was obtained through semi-structured interviews, analysed in accordance with the Gioia methodology and discussed using paradox theory and a tension framework. The findings show that project managers face various tensions as well as reactions connected to the incorporation of sustainability in projects. While four tensions and six reactions emerged from the analysis, most of the described problems stem from a deficit of knowledge or project and industry constraints. The largest differences between the findings of Sabini and Alderman (2021) and this thesis are attributed to the time difference between when the interviews were held as well as the change of context. Despite the emergent tensions and reactions, the overall attitude regarding sustainability among the respondents was positive and they gave examples of sustainable practices already in place as well as shared ideas for future improvement. These indicated that most project managers have a business case frame mindset as opposed to a paradoxical frame, seeking to eliminate any tensions that emerge. Additionally, the findings indicated that expanding knowledge regarding sustainability would most likely be the largest aid in the incorporation of sustainability in projects, for example through an industry wide knowledge base. / I takt med att hållbarhet och hållbar utveckling blir allt viktigare på alla plan, från individuell till global nivå, ökar behovet av att alla gör sin del. Byggbranschen har stor påverkan på alla tre hållbarhetsdimensioner och behöver därför göra förändringar för att underlätta och främja hållbarhetsarbete. Integrering och främjande av hållbarhetsaspekter kan angripas på många olika sätt, där hållbar projektledning är ett alternativ. Denna uppsats ämnar därför att undersöka åsikter och erfarenheter kopplade till hållbarhet bland projektledare i den svenska byggbranschen, med fokus på de spänningar och reaktioner som uppstår när hållbarhet integreras i projekt. Detta är ämnat att åstadkommas genom att replikera artikeln “The Paradoxical Profession: Project Management and the Contradictory Nature of Sustainable Project Objectives” av Sabini och Alderman (2021). För att skapa insikt och förståelse för grundläggande begrepp och relevanta kunskapsområden genomfördes en litteraturstudie. Empirisk data erhölls genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades med utgångspunkt i Gioia-metodologin och diskuterades utifrån paradoxteori och ett spänningsramverk. Resultaten visar att projektledare stöter på flertalet spänningar och reaktioner på dessa kopplade till integrering av hållbarhet i projekt. Trots att fyra spänningar och sex reaktioner framkom från analysen så hade de flesta problemen sin grund i otillräcklig kunskap alternativt begränsningar från branschen eller projekten. Den största skillnaden mellan Sabini och Aldermans (2021) resultat och de som framkom i denna uppsats anses i huvudsak bero på tidsskillnaden mellan genomförandet av intervjuerna tillsammans med att alla respondenterna är verksamma i byggbranschen. Även om spänningar och reaktioner förekom var alla respondenter positivt inställda till hållbarhet. De gav exempel på redan förekommande hållbarhetsarbete, men kom även med förslag på hur det kan förbättras i framtiden. Dessa indikerade att de flesta projektledare har en business case frame-inställning till skillnad från en paradoxical frame och söker sätt att eliminera de spänningar som uppstår. Utöver detta indikerade svaren att den troligtvis största förbättringen för involverande av hållbarhet i projekt skulle komma från ökad kunskap om hållbarhet över hela branschen, exempelvis genom införande av en delad erfarenhetsbank för hela branschen.

Nya möjligheter inom kommunikation och samarbete är en stor drivkraft gällande utvecklingen av digitala verktyg inom byggbranschen. I dagens byggprojekt har byggherrens projektledare en kritisk roll för att projekt ska genomföras framgångsrikt, och inom denna roll är kommunikation och samarbete två centrala delar. Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur projektledarens roll på beställarsidan kan effektiviseras med stöd av det digitala verktyget BIM. Fokus har legat på att undersöka hur kommunikation och samarbete mellan projektledaren och andra aktörer inom branschen kan främjas med hjälp av BIM. Detta gjordes genom att besvara följande tre frågeställningar. Hur ser rollen ut för projektledare som representerar en byggherre i dagsläget? Vilka möjligheter medför BIM till en projektledarens arbete och hur påverkar detta kommunikationen och samarbetet med de övriga aktörerna? Vilka hinder och utmaningar finns kring implementeringen av BIM i projektledarens dagliga arbete? Följande examensarbete har genomförts i samarbete med AB Stångåstaden. Semistrukturerade intervjuer kring projektledarens roll har genomförts med projektledare från Stångåstaden och NCC. Ytterligare intervjuer kring BIM har genomförts med olika respondenter med särskild erfarenhet inom BIM. Intervjustudien har kombinerats med en litteraturstudie och deltagande observationer av projektledarrollen på AB Stångåstaden. Resultatet från det genomförda examensarbetet visade att projektledarrollen på beställarsidan är en bred roll med många olika arbetsuppgifter där ledarskap, kommunikation och samarbete står i centrum. Detta visade sig tydligt i intervjustudien och de deltagande observationerna där respondenterna påpekade att deras roll innebär att samordna hela byggprocessen, från tidigt skede till slutförande av projekt, för att säkerställa att byggherren får det som har beställts.  Det genomförda examensarbetet presenterade tre möjligheter med BIM kopplat till kommunikation och samarbete för en projektledare. Den första möjligheten som intervjustudien presenterade var att BIM fungerar som ett bra analysverktyg inom ett projektteam. Projektledarna betonade vikten av att samtliga projektmedlemmar ska kunna relatera till den verkliga byggnaden redan i planeringsskedet för att teamet tillsammans ska kunna ta viktiga beslut längs byggprocessen. Enligt de BIM erfarna möjliggör BIM för just detta med hjälp av 3D visualiseringar och renderingar. Den andra möjligheten som resultatet från intervjustudien presenterade var att BIM möjliggör för en integrerad, strukturerad och effektivare informationshanteringsprocess. Enligt de BIM erfarna sker detta med hjälp av en BIM kravspecifikation vars syfte är att styra upp ett projekt så att informationsflödet blir så effektivt som möjligt. BIM möjliggör dessutom för en integrerad arbetsmiljö med en gemensam informationskälla, som innebär att samtliga projektmedlemmar söker sig till samma ställe för information. Enligt båda respondentgrupperna främjar detta kommunikationen och samarbetet inom projektteamet då projektledaren säkerställer att samtliga parter arbetar med det senaste underlaget, och därmed undviker vanliga missförstånd och tvister som är kopplat till informationshanteringen i ett projekt. Enligt resultatet från intervjuerna var både projektledarnas och de BIM erfarnas uppfattning, genom tidigare erfarenheter, att de två ovannämnda möjligheterna inom kommunikation och samarbete vidare resulterar i en tredje möjlighet i form av ökad kvalitet i de byggnader som projektledaren levererar till byggherren. Trots de potentiella möjligheter som studien presenterade gällande BIM, visade även det genomförda examensarbete att det existerar två stora hinder och utmaningar med implementeringen av BIM. Det första hindret var kopplat till den tekniska aspekten av BIM, främst problematiken kring programvaror och delad information mellan de olika programvarorna. Det andra hindret var kopplat till individernas personliga inställning, främst byggbranschens konservativa inställning och motvilja att förändra ens arbetssätt. / New opportunities within communication and collaboration is a big incentive regarding the development of digital tools in the construction industry. The project manager plays a crucial part in today’s construction projects in order to successfully deliver projects, and communication and collaboration is at the heart of this role. The purpose of this master thesis has been to investigate how the role of the project manager can be streamlined and supported with BIM. The focus of the study has been to investigate how communication and collaboration between the project manager and other participants can be supported with BIM. This has been done by answering the following three question formulations. How does the role of a project manager which represents an owner look like? Which opportunities does BIM provide to a project manager’s work and how does this affect the communication and collaborations with other participants? Which obstacles and challenges exists regarding the implementation of BIM in a project manager’s work?  The following master thesis has been conducted in collaboration with AB Stångåstaden. Semi-structured interviews regarding the role of the project manager were conducted with project managers which represented Stångåstaden and NCC. Additional interviews regarding BIM were conducted with interviewees with experience within BIM. The interview study was combined with a literature study and observations of the project manager role on AB Stångåstaden. The observations and the results from the interview study with the project managers revealed that the role of a project manager which represents an owner is a very broad role where leadership, communication and collaboration is at the heart of the role. This was presented clearly by the interviewed project managers which stated that their role means to coordinate the construction process, from early stages to completion of the projects, in order to ensure that the owner gets what has been ordered. The study presented three opportunities with BIM linked to communication and collaboration for a project manager. The first opportunity which the interview study presented was that BIM is a good tool of analysis within a project team. The project managers emphasized the importance of the project team’s ability to relate to the actual building in the planning stages for the team to make important decisions along the construction process. According to the BIM experts BIM allows for just this with 3D visualizations and renderings. The second opportunity which the interviews presented was that BIM enables an integrated, structured and efficient process of information. According to the BIM experts this is done with a BIM requirement specification which purpose is to streamline the flow of information in a project. In addition, BIM allows for an integrated working environment with a single point of information, which means that all project members get their information from the same place. According to both respondent groups this promotes the communication and collaboration within a project team because the project manager ensures that all participants are working with the latest material, and therefor avoids common misunderstandings and disputes. According to the results from the interviews, both the project managers and the BIM expert’s perception, were that the two above-mentioned possibilities withing communication and collaboration leads to a third opportunity, which is improvements in quality in the buildings that the project manager delivers to the owner. Despite the potential opportunities which the study presented regarding BIM, this master thesis also showed that there exists two big obstacles and challenges with the implementation of BIM. The first challenge was linked to the technical aspect of BIM, mainly the problems surrounding software and shared information between the different software’s. The second challenge was linked to the individual’s personal attitude, mainly the conservative attitude of the construction industry.

I byggsektorn genomförs just nu stora framsteg gällande logistik och externa stödfunktioner. Senaste åren har stort fokus lagts på bygglogistik och många av de större byggföretagen har internt börjat ta fram logistikverktyg i ett sätt att systematisera sin logistikhantering. Det här examensarbetet syftar därför till att undersöka möjligheterna med en intern logistiklösning, och hur entreprenören kan utöka användningsområdet för en sådan lösning. Examensarbetet har vidare tittat på tredjepartslogistik (TPL), om det går att systematiskt definiera olika typer av TPL samt vilka behov en entreprenör har av en sådan lösning. Den interna logistiklösningen är väl förankrad och omtyckt på NCC - dess ytterligare utvecklingspotential är således stor. Den interna logistiklösningen skulle kunna utnyttjas vid externa mellanlager, där mellanlagret skulle kunna representeras av en materialzon. I TPL-lösningar där flera entreprenörer arbetar under gemensam logistiker är den interna logistiklösningen mer svårapplicerad då gemensam logistikplan gäller, och då ofta med tillhörande verktyg. Gällande systematisering av TPL-lösningar har det framkommit att man kan dela in lösningarna efter fyra teoretiska typer. Det har konstaterats att de TPL-lösningar som NCC använder sig av kan kategoriseras enligt någon av dessa fyra typer. Beroende på omfattningen av den tjänst som logistikern tillhandahåller blir upplägget från NCCs perspektiv olika. En kategorisering av lösningarna bidrar således till ett standardiserat tillvägagångssätt för NCCs logistikhantering.  Entreprenörens behov av en TPL-lösning har visat sig vara relativt okomplicerat formulerade, men svårare att faktiskt tillämpa. Det entreprenören behöver ha ut av en TPL-lösning är en flexibel plan som kan revideras under projektets gång. Det krävs även att TPL-lösningen har kapacitet att hantera materialflödet under hela projektet, vilket varierar stort under projektets gång. Bygglogistik är som ovan nämnt ett aktuellt ämne och en av de främsta anledningarna är den förbättrade arbetsmiljön som visat sig tillkomma vid en genomtänkt logistikplan. Genom att ha en strukturerad och ordningsam arbetsplats förbättras arbetsmiljön för samtliga projektdeltagare. Att väl utförd bygglogistik kan bidra till förhöjd arbetsmiljö skapar en potentiell konkurrensfördel då säkerhet många gånger är A och O i byggbranschen. / A lot of progress is today made in the Construction Industry regarding logistics and external support functions. A large focus has the last year been put on building logistics and a lot of the larger Contractors has internally developed logistic tools as a measure to systematize their logistics process. This master thesis therefore aims to reflect over the possibilities with such an internal logistic tool, and how the field of application can augment. The master thesis has further investigated third party logistics (TPL) and if it is possible to systematize different types of TPL-solutions and what the entrepreneurs needs are of a solution as such.  It has been found that the internal logistic solution can be used further by adding external stores as material zones. The internal logistic solution is well anchored and appreciated at NCC – its’ development potential therefor big. In TPL-solutions where more than one contractor is working with a common logistician, it has shown that the internal logistic solution is more difficulty applied due to the common layout of the logistics, with the belonging logistic tools.  Regarding systematization of TPL-solutions, some categorization can be made. It has also shown that NCC internally uses several of these types. Depending on the extent of the service the logistician provides, the setup for NCC is different and a categorization contributes to a standardized approach for NCCs own logistic management.  The contractors needs in a TPL-solution has shown to be rather uncomplicated to phrase, but more difficult to actually apply. What the contractor needs of a TPL-solution is a flexible plan that can be modified during the project. It is also a demand that the TPL-solution has the capacity of managing the flow of material throughout the entire project, which may vary greatly during the project.  Building logistics is as mentioned above a very current and up-to-date topic, and one of the premier reasons is the improved work environment that has shown to be a result of a carefully prepared layout of the logistic. By having a structured and orderly project site, the work environment is improved for all project members. That a well conducted logistic layout can contribute to improved work environment creates a big competitive advantage since safety many times is vital in the construction industry.

Many literature suggested that BIM (Building Information Modeling) is a promising future for the AEC (Architecture, Engineering, and Construction) industry that offers enormous benefits to its actors, such as improved design quality due to less collision between disciplines and better understanding of building overview for better communication among the project team and decision-making process. However, lack of BIM knowledge and skill, absence of BIM legal acts, huge investment, software limitations, etc, are most of the time becoming barriers for them to reap the full potential of BIM. Especially during the project processes, there is a loss of value in information assets across phases.  In a project setting, CPM (construction project management) organisation is believed to be in a key position between the client and the other project team members to encourage BIM implementation, for instance by the ability to formulate BIM guidelines, influence the organisational and contractual arrangement, and mandating model-based deliverables. Yet, this power comes with a bigger responsibility to manage those challenges aforementioned. The purpose of the study is to investigate the current practise of a chosen CPM organisation, Forsen Projekt AB, and propose a suggestion of improvement to implement BIM during the design and construction phase. This study adopts qualitative method that builds on literature study and semi-structured interview in order to answer the research questions on what are the gaps faced by CPM organisation in implementing BIM and how to align BIM with the CPM practise in order to manage those gaps. The interview with eight different project roles from Forsen and its affiliated organisations in a project setting enables multiple perspectives about the challenges they perceived when working in BIM environment. The findings revealed that the major gaps founded in BIM implementation are related to organisational, legal or contractual, people and process, and IT-capacity. Suggestions on how to bridge those gaps are then formulated accordingly, such as the collaborative organisational structure, BIM general guidelines, and knowledge management strategies. / Många litteratur föreslog att BIM (Building Information Modeling) är en lovande framtid för AEC (arkitektur, teknik och konstruktion) som erbjuder enorma fördelar för sina aktörer, till exempel förbättrad designkvalitet på grund av mindre kollision mellan discipliner och bättre förståelse för byggande överblick för bättre kommunikation bland projektgruppen och beslutsprocessen. Bristen på BIM-kunskaper och färdigheter, frånvaron av BIM-rättsakter, stora investeringar, programvaru begränsningar, etc, är emellertid oftast hinder för att de kan skörda BIMs fulla potential. Speciellt under projektprocesserna finns värdeminskning i informations tillgångar över faser. I en projektinställning antas CPM-organisation (byggprojektledning) vara en nyckelposition mellan klienten och de andra projektgruppsmedlemmarna för att uppmuntra BIM-genomförandet, till exempel genom förmågan att formulera BIM-riktlinjer, påverka organisatoriska och avtalsmässiga arrangemang , och mandatmodellbaserade leveranser. Ändå kommer denna kraft med ett större ansvar för att hantera de utmaningar som nämns ovan. Syftet med studien är att undersöka den nuvarande praxisen hos en utvald CPM-organisation, Forsen Projekt AB, och föreslå ett förslag om förbättring för att implementera BIM under design och konstruktionsfasen. Denna studie antar kvalitativ metod som bygger på litteraturstudie och halvstrukturerad intervju för att svara på forskningsfrågorna om vilka luckor som CPM-organisationen står inför för att implementera BIM och hur man anpassar BIM med CPM-praxis för att hantera dessa luckor. Intervjun med åtta olika projektroller från Forsen och dess anknutna organisationer i en projektinställning möjliggör flera perspektiv på de utmaningar som de uppfattar när de arbetar i BIM-miljö. Resultaten visade att de stora luckorna som grundas i BIM-genomförandet är relaterade till organisatoriska, juridiska eller avtalsmässiga, människor och processer och IT-kapacitet. Förslag på hur man överbryggar dessa luckor formuleras därefter i enlighet med den samarbetsorganisationsstruktur, BIM: s allmänna riktlinjer och strategier för kunskapshantering.