Intresset för och inhyrning av bemanningskonsulter har ökat som en del av företags försök att bli flexiblare med arbetsstyrkan. Dock är bemanningsbranschen ung och forskning kring konsultyrket utifrån konsultens perspektiv anser vi vara begränsad. Studiens syfte var att bidra till ökad kunskap om konsultyrket genom en empirisk undersökning där intervjuer med bemanningskonsulter utförts. Forskningsfrågan var: Hur upplever konsulter från bemanningsföretag sin arbetssituation hos kundföretag? Studien har inspirerats av ett kvalitativt förhållningssätt och empiri samlades in genom semistrukturerade intervjuer med sex respondenter som har erfarenheter från konsultyrket. Ansatsen i studien bedrevs deduktivt eftersom vi läst in oss kring ämnesområdet innan empirisk data samlades in. Utifrån tidigare forskning antog vi att konsultens upplevda arbetssituation påverkades antingen positivt eller negativt utifrån tre faktorer: Vilka förväntningar som finns på dem samt hur de behandlas av kundföretaget och kollegorna, vilka är anledningarna till att konsultyrket väljs samt deras arbetstillfredsställelse utifrån känslan av kontroll över arbetssituationen och relationerna inom kundföretaget. För att tolka det empiriska materialet användes tolkningsmodellen från den teoretiska referensramen. Meningar och ord i det transkriberade materialet markerades för att sedan jämföras med tidigare forskning och på så sätt finna samband och motsägelser. Vår slutsats var att konsulterna upplever sin arbetssituation antingen positivt eller negativt först och främst beroende på vilka förväntningar de har på yrket och uppdraget de anlitas för. Dessa förväntningar påverkas sedan av andra faktorer, som kundföretagets avsikt med att använda konsulten, hur mycket de involveras och hur väl de behandlas av både ledning, chefer samt kollegor. Beroende på vilka förväntningar konsulten har, får de andra faktorerna mer eller mindre påverkan på den upplevda arbetssituationen. / The interest for and hiring of consultants from temporary working agencies have increased as a part of companies' attempts to become more flexible with the workforce. The temporary staffing industry is yet young and we consider the research around the consultant profession limited, based on the consultants perspective. The purpose of this study was to increase knowledge about the consultant profession through an empirical research based on interviews with temporary agency workers. The research question was: How do consultants from temporary work agencies experience their work situation at client companies? This was a qualitative study and empirical data was collected through semi-structured interviews with six respondents who has experience from the consultant profession. The study had a deductive approach as we had read about the subject area before the collection of data. From previous research we assumed that the experienced work situation by the consultants was affected either positive or negative by three factors: Which expectations and how they are treated by the client company and by their colleagues, which are the reasons to choose the consultant profession, and their job satisfaction based on the impression of control over the work situation and the relations within the client company. To translate the empirical material the analysis model from the theoretical framework was used. Sentences and words from the transcribed material were marked and then compared with previous research and thus find connections and contradictions. Our conclusions were that the consultants experience their work situation either positive or negative primarily depending on which expectations they have on the profession and the assignment they are hired for. These expectations then affect the other factors, as the client company’s intention to use the consultant, how involved they are and how well they are treated by executives, managers and colleagues. Depending on which expectations the consultant has, the other factors have more or less impact on the experienced work situation.

Millions of people around the world consider project management as their major task in their profession, yet the demand for project managers is still increasing. To face this demand many organizations use consultants as project managers for their projects. However, the literature in project management tend to ignore potential differences between internal project managers and consultants as project managers. This thesis is written on commission for LKAB which is a Swedish mining company who conduct around 60-80 projects yearly. Projects at LKAB is managed by internal professional project managers, internal line-managers and consultants as project managers. Despite having three different categories of project managers LKAB has little knowledge about potential differences in how they manage projects. Thus, the purpose of this thesis is to make a case study on project managers at LKAB in search to answer our research question: How do internal project managers, line-workers and consultants manage projects differently? To answer our research question we developed a theoretical frame where we present research which we suggest have given an answer towards the previously discussed question if project leadership has a direct impact on project success or not. Research has found that project leadership has a direct impact on project performance which we consider crucial since it impact the relevance of our study. In our theoretical frame we also present research in outsourcing, project planning and organizing, education, perspectives in project management and theories of project management competencies and skills. There are two perspectives in project management, task perspective which focus on achieving the project objectives and the organizational perspective where they emphasize the relationship between the temporary organization and the permanent organization where main focus is to create value for the receiving organization. To gather data we conducted nine semi-structured interviews in Kiruna with three line- mangers, three internal professional project managers and three consultants which has been hired as project managers by LKAB. We found support to a previous study which showed that project managers have different perspectives towards project management. Furthermore, we found a connection between the project managers perspective and how they prioritized between project goal or effect goal. Project managers with an organizational perspective consider the effect goal to be more important than the project goal and vice versa. We also found that line-managers as project managers do not plan their projects, or manage risk in the same way as professional internal project managers or consultants.

Dagens konkurrenskraftiga arbetsmarknad har lett till att företag snabbt anpassar sig till förändringar i dynamiska miljöer. Projekt som arbetsform har blivit allt vanligare i verksamheter. Till varje projekt tilldelas en projektledare för att driva projektet. På grund av brist på personal anlitar organisationer konsulter som exempelvis projektledare, för att analysera och lösa specifika problem samt driva projekt. Studiens syfte är att undersöka vilka utmaningar uthyrda projektledare upplever. För att besvara undersökningens frågeställning och syfte har en kvalitativ metod använts. Genom semistrutkurerade intervjuer med tio olika uthyrda projektledare inom ett tekniskt konsultföretag utreds vilka utmaningar de upplever. Intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en tematisk analys och relevanta teman har identifierats. Undersökningen har visat att utmaningar som tekniska uthyrda projektledare upplever handlar om begränsad handlingsförmåga, där struktur, befogenheter, tillgång till budget samt rätt resurser, förhindrar uthyrda projektledare att utföra sitt arbete och driva ett projekt. Andra utmaningar som upplevs gäller identitetskris och känslan av tillhörighet, där tillhörighet till konsultföretaget och kundföretaget samt skillnaderna mellan uthyrda projektledare och anställda, inte har stor påverkan på projektledningen i sig utan inverkar på projektledaren som individ. / Today's competitive labor market has led companies to swiftly adapt to changes in dynamic environments. Projects such as work methods have become increasingly common in businesses. Each project is assigned a project manager to manage the project. Due to a lack of staff, organizations employ consultants such as project managers, to analyze and solve specific problems and manage projects. The purpose of the study is to investigate the challenges experienced by the consultant project manager. In order to answer the main question and the purpose of the study, a qualitative method has been used. Through interviews with ten different consultant project managers within a technical consulting company, the challenges they are experiencing investigated. The interviews have been analyzed by using a thematic analysis and relevant themes have been identified. The study has shown that challenges experienced by technical consultant project managers are about limited ability to act, where structure, authority, access to budget and the right resources prevent consultant project managers from carrying out their work and manage a project. Other challenges are about identity crises and the feeling of belonging, where relationship to the consulting company and the clients, as well as the differences between consultant project managers and employees, do not have a major impact on the project management itself, but affect the project manager as an individual.

Submitted by JOSIANE SANTOS DE OLIVEIRA (josianeso) on 2017-09-26T13:41:46Z No. of bitstreams: 1 Zuleika Fernanda Rheinheimer_.pdf: 1475595 bytes, checksum: 2b078a9446b81da05adb40791d73e225 (MD5) / Made available in DSpace on 2017-09-26T13:41:46Z (GMT). No. of bitstreams: 1 Zuleika Fernanda Rheinheimer_.pdf: 1475595 bytes, checksum: 2b078a9446b81da05adb40791d73e225 (MD5) Previous issue date: 2017-05-18 / Nenhuma / Este trabalho tem como objetivo identificar qual o papel do consultor externo nas organizações na área de gestão de pessoas a partir da percepção dos próprios consultores e de seus clientes. O estudo foi realizado por meio de pesquisa qualitativa exploratória através de 22 entrevistas semiestruturadas sendo destes, 11 consultores que prestam serviços terceirizados às empresas e 11 clientes, ambos representantes de 11 empresas do Rio Grande do Sul que possuem vínculo empregatício com as organizações atendidas pelos consultores. Para o tratamento dos dados adotou-se a Análise de Conteúdo com o auxílio do software NVivo 10, sendo que a partir do roteiro de entrevista foram definidos a priori 9 categorias, dos quais emergiram na análise 46 subcategorias. Os principais resultados em cada nó são: 1) a carreira do consultor externo se dá a partir de quatro tipos de influência: busca de recolocação no mercado, indicação, escolha como carreira ou não foi uma escolha - aconteceu. 2) Os clientes no processo de consultoria são as lideranças estratégicas, lideranças intermediárias e profissionais de recursos humanos. 3) Os critérios que os clientes adotam para a escolha do consultor são: indicação, experiência, trabalhos anteriores, eventos/palestras e conhecer em sala de aula. 4) Os beneficiados do processo tendem a ser os envolvidos diretos e/ou todos os colaboradores da empresa. 5) As dificuldades identificadas no trabalho com o consultor são: resistência à mudança, alinhamento de expectativas, realização de um diagnóstico preciso, lidar com conflitos, estabelecer vínculo de confiança, demissões, adoecimento psíquico de pessoas chave na organização e área de recursos humanos pouco estratégica. 6) As facilidades são: conhecimento e experiência em gestão de pessoas, olhar de fora, confiança como facilitador do processo, imparcialidade, ter com quem contar, autonomia, celeridade e produtividade ao processo e custos. 7) As contribuições do trabalho do consultor são: diagnóstico e proposta de solução, melhoria das relações e clima organizacional, desenvolvimento de pessoas e equipes, gestão da mudança, melhorias de processo e sucessão. 8) Os pontos de melhoria sobre o trabalho do consultor são: acompanhamento do processo de aprendizagem, profissionalismo, aprimoramento de método, conhecer a cultura organizacional com maior profundidade, apresentar indicadores de resultado do próprio trabalho e oferecer serviços customizados. 9) Esta pesquisa também identificou que o consultor é percebido como uma liderança nas organizações, uma vez que influencia, inspira a mudança e facilita o aprendizado. / The present work aims to identify the role of the external consultant in companies, in the field of people management, from the perspective of the consultants themselves as well as the customers’. The study was carried out by means of exploratory qualitative research, having 22 semi-structured interviews – being half (11) of the interviewees consultants that provide outsourced services to companies and half of them (11) customers, representatives of 11 companies (from Rio Grande do Sul) that have employment links with the organizations served by the consultants. For treating the data, we adopted the Analysis of Content with the assistance of NVivo 10 software – being 9 category defined a priori from the interview script, which emerged in the analysis of 46 subcategories. The main results in each knot are: 1) the career of the external consultant is based on four kinds of influence: search for market replacement, referral, career choice or it simply happened. 2) The customers, in the process of consultancy, are the strategical leaderships, intermediate leaderships and human resources professionals. 3) The criteria adopted by customers to choose a consultant are: referral, experience, previous work (background), events/lectures, as well as academic education. 4) the ones who benefit from the process tend to be the ones directly involved and/or all the contributors at the company. 5) The difficulties spotted in the work of a consultant are: resistance to changes, alignment of expectations, creating an accurate diagnosis, dealing with conflicts, establishing a trustful relationship, layoffs, psychic illnesses of key people in the organization and little strategic human resources department. 6) The ease is: knowledge and experience in people management, a look/perspective from outside, trust for being a facilitator in the process, impartiality, having someone to count on, autonomy, celerity and productivity to the process and costs. 7) The contributions resulting from the work of the consultant are: diagnosis and proposal of solution, improvement in the relations and organizational environment, development of people and teams, change management, improvement in process and succession. 8) The points of improvement in the work of a consultant are: follow-up of the learning process, professionalism, method improving, knowing the company culture more deeply, presenting indicators of the results of his/her own work and providing customized services. 9) The present research also identified that the consultant is perceived as a leadership in organizations, since he/she has an influence, inspires changes and eases learning.

Senast som revisionsplikten var föremål för aktiebolagskommitténs arbete var 1995. Skälet som angavs då för inskränkning av revisionsplikten var att revisionen innebar en kostnad för företagen. Vid det tillfället skedde inga ändringar då revisionsplikten ansågs förhindra ekonomisk brottslighet i framförallt de mindre bolagen med ett litet aktiekapital. Vid ett möte i mars 2007 betonade det Europeiska rådet kraftiga gemensamma insatser för att minska de administrativa bördorna för företag. Det betonades att små och medelstora företags kostnader för revision och redovisning är särskilt betungande. Den 1 november 2010 avskaffades revisionsplikten i Sverige för aktiebolag som underskrider två av tre följande värden: 3 mnkr i nettoomsättning, 1,5 mnkr i balansomslutning och tre anställda.Uppsatsen fokuserar på hur aktören redovisningskonsult har påverkats av den frivilliga revisionen och följande fråga kan ställas: Innebär den frivilliga revisionen att auktoriserade redovisningskonsulter kan komma att få en alltmer framträdande och betydande roll bland de mindre bolagen och intressenterna och i sådana fall hur?Syftet med denna studie är att övergripande undersöka och belysa redovisningskonsultens mer framträdande roll och ansvar efter det att reglerna om frivillig revision trätt i kraft. I studien har vi även försökt klarlägga om redovisningskonsulten har fått något indirekt ökat ansvar efter det att reformen trätt i kraft och hur det kan ha påverkat intressenterna. Avsikten med litteraturgenomgången är att belysa samt är att ge en översiktsbild av redovisningskonsulten.Empirin består av kvalitativa intervjuer som har genomförts med intressenter som har påverkats av den frivilliga revisionen. Det empiriska materialet har sammanställts för att sedan analyseras genom vår fördjupade litteraturgenomgång. Från resultatet som framkommer ur vår analys kan slutsatsen dras att den frivilliga revisonen leder till att den auktoriserade redovisningskonsulten kommer få en mer betydande roll. Den nya situationen kommer att leda till omstruktureringar i branschen och redovisningskonsultens roll och ansvar blir mer framträdande. Studiens avsikt och resultat bidrar till att lyfta fram och skapa en helhetsbild av redovisningskonsulten som kan sättas in i en större kontext inom redovisningen. / Program: Civilekonomprogrammet

The thesis is focused on running of direct sale corporation and emphasis on employee motivation. The main goal is analysis of current motivation system and remuneration of independent beauty consultants in Oriflame cosmetics. Further objectives are effectiveness evaluation, drawbacks determination and proposals of possible improvement. Theoretical part is based on study of expert literature and brings us into domain of sale, motivation, stimulation tools and creation of motivation programs. Practical part gives basic information about company Oriflame cosmetics, its current activities and employee motivation system. Effectiveness of beauty consultants` motivation evaluation is based on questionnaire, personal interviews, corporate documents and personal experience. Related proposals and recommendations shall lead to higher influence of corporate motivation system.

<p>This essay concerns PR-consultants and their view on their work. The purpose was to find out which type of communication they use in contact with the target. By target, we mean the group of people the employer wants to reach with help of the PR-consultant. For example: Jägarförbundet wants to get help from a PR-consultant to influence someone in the government so that Swedish hunters can shoot more wolves, than the target group is the one in the government. We also wanted to find out if the PR-consultants are aware of the image the public have of them and if they are trying to change it into a more positive one, by using more ethics, openness and to have more focus on the relations aspect.  PR in the future with new social media (like Internet) was also a subject, where we wanted to know how much they involve social media in their work. </p><p> </p><p>Our main questions were:</p><ul><li>How do PR-consultants relate to openness in communication, ethics and social media?</li><li>Which one of Grunig’s PR-models is most occuring in the PR-consultants work?</li></ul><p> </p><p>We made a qualitative study where we carried out interviews with six PR-consultants. They had different alignments and titles but they had PR-work in common.</p><p>The results showed that the PR-consultants are aware of their image in public and they are active in trying to make a better image of them. They do appreciate openness, truth and ethics and they are willing to inform people about their work and their methods. The study also showed that they use social media as much as the other, more traditional media, but  the choice of medium depends on the target. The general understanding by the PR-consultants is that the social media makes it easier having a dialogue with the target.</p><p>Regarding Grunig and his PR-models, the result showed that there are several models that occur. These are the public information, the two-way asymmetrical and the mixed-motive-model. Together they fulfil the demands on truth, dialogue and the possibility in compromising. Althogh they all have elements of persuasion and influences.</p> / <p>Denna uppsats handlar om PR-konsulters syn på sin verksamhet där syftet var att undersöka vilken slags kommunikation de anser att de för med sin målgrupp. Med begreppet målgrupp menar vi den grupp som PR-konsultens uppdragsgivare vill nå med hjälp av denne. Exempel:  Jägarförbundet tar kontakt med en PR-byrå i syfte att påverka någon i riksdagen så att svenska jägare får skjuta fler vargar, då är den i riksdagen målgrupp. Vi ville även undersöka om PR-konsulterna anser att de aktivt försöker ändra på den bild som allmänheten har av deras bransch med hjälp av till exempel etik, öppenhet och fokus på relationer. Däri lades också vikt på framtidens PR-arbete där vi ville veta i hur hög grad sociala medier involveras i verksamheten. </p><p> </p><p>Våra frågeställningar var:</p><ul><li>Hur förhåller sig PR-konsulterna till de förändrade villkor som råder inom branschen? Med förändrade villkor menar vi nya krav på öppenhet i kommunikationen, etik och användandet av sociala medier. </li><li>Vilken av Grunigs PR-modeller förekommer mest i PR-konsulternas arbete?</li></ul><p> </p><p>För att få svar på våra frågor genomförde vi en kvalitativ undersökning där vi intervjuade sex PR-konsulter, alla med olika inriktningar och till viss del olika titlar. Det de hade gemensamt var PR-arbete i olika hög grad.</p><p>Slutresultatet visade att PR-konsulterna är medvetna om den bild allmänheten har av dem och de försöker aktivt bidra till att ändra på den. De värdesätter öppenhet, sanning och etik och uttrycker en vilja att förklara vad det är de arbetar med och vilka deras arbetsmetoder är. Det framkom även att sociala medier används i lika stor utsträckning som de mer traditionella kanalerna, men mediekanal styrs av målgruppen. Uppfattningen hos PR-konsulterna är att de sociala medierna inbjuder till mer dialog med målgruppen.</p><p>Vad gäller Grunigs PR-modeller visade resultatet att det var flera modeller som förekom. Dessa är informationsmodellen, asymmetriska tvåvägsmodellen samt mixed-motive-modellen. De uppfyller tillsammans kraven på sanning, dialog och att kunna kompromissa men har samtidigt inslag av övertalning och påverkan. <strong></strong></p>

The Swedish Accounting Standards Board has developed rules of simplification to unlisted companies in Sweden. This project is called the K-project and is divided into four different categories, K1-K4, after the different companies’ size and legal form. The K-project was put together to develop how the ongoing reporting should be ended with an annual report. 2013 is the year to choose between K2 and K3-regulations in smaller, unlisted companies. Therefore, we wonder if the choice between those regulations will affect the trust in the relationship between the business management and the accounting consultant and/or the auditor. We used the trust theory because a lot of the companies outsourced both their ongoing accounting and/or their financial statement, the companies don’t always think that competence is within the company and some companies must use an auditor. Because of that we will find out how the companies trust is affected for the consultant or/and the auditor. To find out how the trust is in the company we did a qualitative study because we want to create a discussion about the trust, we need to describe it. We made a case study because we don’t want to compare K2 and K3-regulations with each other; we just like to use the regulations as our case. We decided to collect our data by interviewing ten persons in different companies and different branches. Our conclusion is that our companies don’t want to make any decisions about the regulation choice and they feel trust towards the consultant or auditor to make the decision. The trust is affected by the consultants or auditors honesty and wants them to tell both positive and negative things about the new accounting regulations. / Bokföringsnämnden har utvecklat förenklingsregler för onoterade företag i Sverige, detta projekt kallas för K-projektet och är uppdelat i fyra olika kategorier, K1-K4, efter företagens storlek och associationsform. K-projektet utvecklades för att sammanställa reglerna för hur den löpande redovisningen ska avslutas med en årsredovisning. Mindre och onoterade aktiebolag ska under år 2013 välja om de ska tillämpa K2 eller K3-reglerna i sitt företag och vi har därmed valt att analysera företagsledningens förtroende för redovisningskonsulten och/eller revisorn i valet av dessa regler för att det är aktuellt under detta år. Vi valde att använda oss av förtroendeteorin därför att många företag outsourcar den löpande redovisningen och/eller bokslutet på grund av att den förmågan inte finns i företaget och för att en del aktiebolag är tvungna att använda sig av en revisor. Vi ville därför ta reda på hur förtroendet påverkas vid valet av K2 eller K3-reglerna. För att kunna få reda på vad som påverkar förtroendet valde vi att göra en kvalitativ undersökning eftersom vi ville skapa en diskussion kring förtroendet då det måste beskrivas. K-reglerna är relativt nya men vi ville inte jämföra dem med varandra utan vi valde K2 och K3-reglerna som vårt fall istället och därmed gjorde vi en fallstudie. Empirin samlade vi in genom att intervjua tio respondenter från mindre och onoterade aktiebolag inom olika branscher i närområdet. Vår slutsats visar att respondenterna vill att redovisningskonsulten eller revisorn ska fatta beslutet om företaget ska tillämpa K2 eller K3-reglerna därför att de känner förtroende för denna person sedan tidigare samarbeten. Förtroendet för konsulten eller revisorn påverkas av ärligheten hos personen eftersom företagsledningen är intresserad av det som är positivt och negativt inom redovisningen.

Tidigare forskning har undersökt effekterna av etiskt ledarskap på redovisningsbeslut och etiska riktlinjers allmänna påverkan, men vi saknar forskning kring variablernas gemensamma påverkan på redovisningsbeslut, vilket är syftet med detta arbete. Arbetet undersöker vilken effekt etiskt ledarskap och etiska riktlinjer har när en redovisningskonsult ställs inför en komplicerad redovisningsfråga. Variablerna undersöks både individuellt och tillsammans. En enkätundersökning genomfördes bland auktoriserade redovisningskonsulter i Sverige och 142 respondenter deltog. Studien tyder på att det finns ett gemensamt inflytande av etiskt ledarskap och etiska riktlinjer på etiskt laddade redovisningsbeslut. Redovisningskonsulter tycks vara mindre benägna att bokföra en kostnadspost utan underlag när det finns ett svagt etiskt ledarskap och de inte påminns om etiska riktlinjer, jämfört med alla andra kombinationer av variablerna. Effekten av etiska riktlinjer tycks vara störst i ett svagt etiskt ledarskap. Fortsatt forskning skulle med fördel kunna inriktas på studiens resultat kring de etiska riktlinjerna och fokusera på varför de etiska riktlinjerna påverkar redovisningskonsulterna i en icke förväntad riktning. / Previous research has examined the effects of ethical leadership in accounting decisions and the general impact of codes of conduct. However, we lack research about the variables combined influences on accounting decisions, which is the aim of this work. This work examines what impact ethical leadership and codes of conduct have when an accounting consultant is confronted with a complex accounting issue. The variables is examined both alone and together. A survey was conducted among authorized accounting consultants in Sweden and 142 respondents participated. The study suggests that ethical leadership and codes of conduct has a mutual influence on ethically charges accounting decisions. Accounting consultants seem to be less likely to record a cost without documentation when there is a weak ethical leadership and they are reminded of the codes of conduct, compared to all other combination of the variables. The effect of codes of conduct have proved to be higher in a weak ethical leadership compared to a strong ethical leadership. Further research could use this study's results concerning the ethical guidelines and focus on why the codes of conduct impact accounting consultants in a non expected way.

Dans ce mémoire, nous avons entamé une réflexion exploratoire sur l'enjeu du cyberterrorisme aux États-Unis, car il y a peu d'étude sur le sujet et les quelques textes désiraient donner des conseils pratiques aux gouvernements. La seule exception est le texte de Myriam Cavelty (2007) qui s'intéressait à la sécurisation du cyberterrorisme par le gouvernement des États-Unis, mais ne traitait pas de la prépondérance des experts sur cette problématique. Croyant qu'ils ont eu une influence et qu'ils ont peut-être cherché à sécuriser cet enjeu, nous nous sommes posé la question suivante : Comment les experts de la sécurité tentent-ils de faire du cyberterrorisme un enjeu de sécurité aux États-Unis depuis la fin des années 1990 et quelles sont les variables qui influencent la réussite ou l'échec de ces tentatives? Pour répondre à cette question, nous avons utilisé la même approche théorique que Cavelty, soit la théorie des cadres. Nous avons retenu trois cadres, le cadre diagnostique, pronostique et motivationnel, qui correspondent chacun à un chapitre de ce mémoire. Ensuite, en suivant une perspective temporelle, nous avons comparé chaque cadre des experts de la sécurité à celui du gouvernement afin de déterminer s'ils l'ont influencé. À l'aide de ces cadres, nous vérifierons notre hypothèse principale, qui est : « Les experts de la sécurité ont échoué dans leurs tentatives pour faire du cyberterrorisme un enjeu de sécurité aux États-Unis depuis la fin des années 1990 ». Nos résultats sont que les experts de la sécurité n'ont pas réussi leur tentative de sécurisation. En fait, ils ne sont pas parvenus à imposer leur cadre diagnostique, car le gouvernement a ciblé les cybermenaces, et non le cyberterrorisme spécifiquement, comme l'ennemi. Aussi, le cadre pronostique et le cadre motivationnel des experts de la sécurité n'ont pas été bien établis parce qu'ils proposent les mêmes solutions que ceux du gouvernement. De plus, ce dernier avait déjà identifié cette menace et il avait entrepris des actions directes pour le contrer. ______________________________________________________________________________ MOTS-CLÉS DE L’AUTEUR : cybermenaces, cyberterrorisme, experts, infrastructures essentielles, sécurisation.