På den svenska marknaden är Content Marketing ett relativt nytt begrepp. Fenomenet kan summeras som en smart strategi för att med redaktionellt innehåll skapa en kommunikationsstrategi för en specifik målgrupp. Överflödet av kommunikation har tvingat mediebranschens aktörer att finna nya vägar och ett nytt tilltal i kampen om viktiga marknadsandelar. Det räcker inte med att förmedla informationen, nu ska den också fånga för att slutligen sälja in ett budskap som leder till konsumtion. I den här studien reder vi ut begreppen och förklarar skillnader och likheter mellan olika aktörer i den kommunikativa kedjan från journalistik till reklam och marknadsföring. Vi söker svaret på hur de redaktionella verktygen tar sig uttryck i transaktionen från neutral och informativ text till redaktionell text med uppdrag att sälja. Dessutom frågar vi oss vad det innebär för det redaktionella skrivandets framtid. Hur lätt är det att vara fristående i det gränsöverskridande samarbetet mellan journalistik, marknadsföring och reklam? Framför allt vill vi kartlägga de vinster som finns att hämta när två sidor möts och varför Content Marketing och journalistik inte har råd att blunda för varandra.

Syfte: Denna studie syftar till att analysera användningen av sociala medier i B2B-företagens marknadsföringsstrategi utifrån de sex komponenterna övervaka konversationer och lyssna på kunder, empowerment och engagera anställda, skapa attraktivt innehåll, stimulera elektronisk word of mouth (eWOM), utvärdera och välj kanaler samt förbättra förekomsten av varumärket. Metod: Denna studie antar en deduktiv ansats. Studien genomförs i form av en multipel fallstudie med kvalitativ forskningsdesign. Utifrån den teoretiska referensramen utformades en intervjuguide som användes i tolv kvalitativa semi-strukturerade intervjuer. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att kunna utforma en tematisk analys. Materialet har analyserats och diskuterats, för att vidare kunna presentera en slutsats som besvarar studiens syfte. Resultat & slutsats: Studien visar att användningen av sociala medier hos B2B-företag till stor del stämmer överens med Cawsey och Rowleys strategiska ramverk. Vi fann dock att den fjärde komponenten inte utgör en väsentlig del i företagens marknadsföringsstrategier och kan länkas samman med sjätte komponenten. Under femte komponenten fann vi att företagen fokuserar på att finna minst ett tydligt syfte med att inträda i en kanal, vilket skulle kunna tolkas som en ny komponent i ramverket. Förslag till vidare forskning: Utifrån begränsningarna i denna studie kan vidare forskning genomföras. En begränsning är att studien har tolkats utifrån ett företagsperspektiv. Vidare forskning kan därmed tänkas behandla området utifrån de anställdas perspektiv. En annan begränsning som har uppkommit i studien är huruvida varje komponent har diskuterats djupgående. Det finns därmed ett behov av att studera hur företagen arbetar med en särskild komponent. Uppsatsens bidrag: Studien bidrar med en ökad förståelse för hur B2B-företag använder sociala medier i marknadsföringsstrategierna. Denna studie bidrar med riktlinjer hur företag kan arbeta med sociala medier. Följaktligen har studien bidragit till ökad förståelse för vilka faktorer som kan vara bra att tänka på vid användningen av sociala medier hos B2B-företag, samt vilka områden det finns utrymme till att förbättra och utveckla i strategin. / Aim: This study aims to analyze the use of social media in B2B-companies’ marketing strategies based on the six components monitoring and listening, empowering and engaging employees, creating compelling content, stimulating electronic word of mouth, evaluating and selecting channels and enhancing brand presence through integrating social media. Method: This study takes a deductive approach. The study is conducted in the form of a multiple case study with qualitative research design. Based on the theoretical frame of reference, an interview guide was developed that was used in twelve qualitative semi-structured interviews. The interviews were recorded and transcribed in order to design a thematic analysis. The material has been analyzed and discussed to further present a conclusion that answers the purpose of the study. Result & Conclusions: The study shows that the use of social media in B2B companies is largely consistent with Cawsey and Rowley's strategic framework. However, we found that the fourth component does not constitute an essential part of the companies’ marketing strategies and can be linked to the sixth component. In the fifth component, we found that companies focus on finding at least one clear purpose of entering a channel, which could represent a new component of the framework. Suggestions for future research: Based on the limitations of this study, further research can be carried out. One limitation is that the study has been conducted from a business perspective. Further research may therefore be done based on an employee perspective. Another limitation that has arisen in the study is whether each component has been discussed in depth. Thus, there is a need to study how companies work with a particular component. Contribution of the thesis: The study contributes with an increased understanding of how B2B companies use social media in their marketing strategies. This study provides guidelines on how businesses can work with social media. Consequently, the study has contributed to an increased understanding of what factors may be useful to have in mind when using social media in B2B companies. Also, in which areas there is room for improvement and development in the strategy.

Content marketing is a popular marketing strategy, which has increased significantly during the last years. The term content marketing is new but companies have been working with parts of the strategy for decades. The new digital era changed the communication from a one-way to a two-way communica- tion. Customers now have a demand for relevant content that is valuable for them. The purpose of this dissertation is to develop an understanding of this marketing strategy, and clarify the key dimensions that distinguish content marketing from other marketing strategies. This thesis rests on a realistic philosophy with an abductive approach. Based on previous research different definitions of the marketing strategy are used to develop a model of the key dimensions of content marketing. A qualitative data collection with semi-structured interviews is performed on seven participants in order to explore what is seen as important aspects, and to gather new insight about the unclear marketing strategy. The findings indicate a differentiation between companies, but there is a consensus of the most im- portant aspects. Findings of how the strategy is done results in a new model, and a new definition of the marketing strategy. Suggestions for further research include examining how companies measure con- tent marketing. The results contribute with a clarification and further description of what content marketing is, and the most important aspects to consider when working with the strategy. The results of this study are useful as a guideline for people starting to work with content marketing, with the aim to understand the market- ing strategy.

Den här uppsatsen är en kvalitativ studie av Influencer Marketing. I studien analyseras företags arbete med influencers med fokus på arbetsformer och alternativ till genomföranden. I underlaget av studien har intervjuer genomförts dels med företagsledare på ett företag som arbetar med influencers dels med grundare av företag som arbetar aktivt med Influencer Marketing genom att ”matcha” företag med influencers. Syftet med det är bland annat att förklara och förstå begreppet Influencer Marketing och hur det används i praktiken. För att tydligare visa hur olika former av samarbeten kan se ut mellan företag och influencers har blogginlägg och instagraminlägg analyserats bland annat genom text- och bildanalys. Genom dessa analyser har följande slutsatser dragits. Influencer Marketing kan vara en effektiv och framgångsrik metod för till exempel nystartade webbverksamheter då det är ett snabbt, enkelt och sannolikt relativt billigt sätt att öka marknadens kännedom om företaget, kundernas tilltro till produkterna och försäljningen av dessa. I dagens medielandskap med helt nya och yngre målgrupper samt ny teknik för att inhämta och sprida information skapas hela tiden nya förutsättningar för nyetablering av verksamheter samtidigt som det är en utmaning för befintliga verksamheter att möta de nya förutsättningarna för konkurrens. För vissa helt nya verksamheter där målgruppen och kunderna i huvudsak eller kanske till och med uteslutande kan nås via sociala medier är Influencer Marketing sannolikt den effektivaste och kanske enda kanalen för att nå framgång i verksamheten.

Organisationer använder sig ofta av flera olika sociala media för att nå ut till sina målgrupper, då en lyckad kommunikation har visat sig öka omsättningen (Okazaki,Katsukura och Nishiyama, 2007). Men det finns ännu ganska lite forskning om varför viss kommunikation lyckas nå ut med sitt budskap. Samtidigt söker allt fler organisationer svar på hur de ska göra för att kommunicera bättre och nå ut genom mediebruset. Annars riskerar de kommunikativa insatserna att falla platt, upplevas som intetsägande och sakna betydelse då de väcker minimalt med respons och engagemang hos målgruppen. Tidigare studier har funnit att Twitter och LinkedIn är två av de mest användbara sociala mediekanalerna för organisationer som vill kommunicera med sina målgrupper, mer specifikt potentiella samarbetspartners, potentiella anställda och konsumerande kunder. Därför menar vi att en studie av kommunikationen på LinkedIn via influencers är intressant ur ettMKV-perspektiv, då vi ämnar undersöka vilka kommunikationsfaktorer som påverkar engagemang i olika typer av inlägg på LinkedIn. Metod och material: För att besvara våra frågeställningar har vi använt oss av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ textanalys.Genom den kvantitativa metoden har vi analyserat 155 inlägg som publicerats av 16 influencers under en tvåveckors period. Vi har mätt engagemanget för alla inlägg genom att se till antalet kommentarer och reaktioner från andra användare på LinkedIn. I den kvalitativa metoden valde vi ut tre inlägg som vi utifrån resultatet i den kvantitativa delen såg hade högst genomsnitt kommentarer samt reaktioner. Vi valde att titta vidare på dessa tre inlägg för att identifiera det unika med kommunikationen i dem som gjorde att just dessa engagerade i högre utsträckning än andra inlägg. Huvudresultat: Utifrån vår studie har vi funnit att en kategori är vanligast förekommande som primär kommunikationskategori bland våra 16 influencers. Vi har även funnit att oavsett innehåll i inlägget finns det en primär kommunikationskategori som skapar mer engagemang i fråga om reaktioner samt att en annan kategori engagerar mer sett till viljan att kommentera. Att använda sig av visuellt intresseväckande innehåll ser vi också ökar engagemanget hos mottagarna jämfört med att inte använda sig av denna typ av innehåll. Vi finner också att för att bygga förtroende på LinkedIn kan det vara en god idé att använda sig av en kombination av flera av de marknadsföringsstrategier som vi presenterat i vår studie.

El mercado de bebidas alcohólicas en el Perú es peculiar debido a las preferencias de los consumidores, en este sentido la cerveza cobra gran protagonismo, debido a su arraigo con el consumidor peruano. Así mismo, las actividades de marketing digital se han incrementado exponencialmente en el rubro en mención, por lo que es determinante para la presente investigación analizar ambos factores de cara a la escena actual del mercado de cervecería tradicional y la digitalización de los consumidores. Por lo antes expuesto, el objetivo del presente estudio es investigar como las actividades de Inbound Marketing guardan relación con el valor de marca de las cervezas tradicionales del segmento masculino del NSE C que residen en la zona 8 de Lima metropolitana. Para ello se diseñó una investigación cualitativa con la aplicación de instrumentos como focus group y entrevistas a especialistas, así mismo una investigación cuantitativa a una muestra de 385 personas a las cuales se le aplicó una encuesta. En este sentido, se consulta y contrasta con principales autores de investigaciones respecto a la metodología del Inbound Marketing y valor de marca, para que permita corroborar los resultados de la presente investigación. Finalmente, se obtuvo que las variables descritas si guardan relación entre sí, pues las actividades de atracción e interacción, propias del Inbound Marketing, incrementan positivamente el valor de marca, dado a sus esfuerzos en la comunicación empática y bidireccional. / The market of alcoholic beverages in Peru is peculiar due to the preferences of the consumers, in this sense the beer takes great prominence, due to its roots with the Peruvian consumer. Likewise, digital marketing activities have increased exponentially in the area in question, so it is crucial for the present investigation to analyze both factors facing the current scene of the traditional brewing market and the digitalization of consumers. For the foregoing, the objective of this study is to investigate how the activities of Inbound Marketing are related to the brand value of the traditional beers of the male segment of the NSE C that reside in zone 8 of metropolitan Lima. To this end, qualitative research was designed with the application of instruments such as focus group and interviews with specialists, as well as a quantitative investigation of a sample of 385 people to whom a survey was applied. In this sense, it is consulted and contrasted with leading research authors regarding the methodology of Inbound Marketing and brand value, in order to corroborate the results of this research. Finally, it was obtained that the variables described are related to each other, since the activities of attraction and interaction, typical of Inbound Marketing, positively increase brand value, given their efforts in empathic and bidirectional communication. / Trabajo de investigación

The aim of this study was to investigate in what way content marketing can be understood through podcasts as an alternative marketing tool. The material which the study was based on is Ölpodden, a podcast initiated by Carlsberg Sweden. The study intended to shed light on the interdiscursivity that emerges when brands are communicated through podcasts. Another aim was to understand how relationships and identities are constructed through the podcast by examining its intended audience. In order to achieve this a critical discourse analysis was used as both underlining theory and comprehensive method. The critical discourse analysis was also supplemented with two theorists witch highlights the audience’s construction of identity. The consumer's thoughts on Ölpodden was of importance to illustrate the convergence culture and the consumption of the podcast. Qualitative interviews were therefore used as a supplement to the critical discourse analysis. The purpose for the study was to contribute to an increased understanding of content marketing and a deeper knowledge of the communicative strategies it is based on. This purpose led to two main research questions containing two subquestions each. The first main question and subqueries were to answer on: How the discourse in Ölpodden could be understood and problematized in relation to convergence, commercialization and consumption culture, which the intended audience are and how groups and identities are created through the discourse. The other main question and subqueries were to answer on: How the discourse could be understood and problematized from a user perspective, in what way the discourse has impact on the listeners subjectivity and objectivity and how the recipients statements answers to a convergence culture. The result of the study indicates that the interdiscursivity in Ölpodden contains an entertainment discourse, a information discourse and a promotional discourse. Through these discourses the podcast aims to give beer a higher status in society. The podcast also creates an identity which the listener is expected to want to fit into. In the quest to fit into this identity individual's consumption patterns can change. Which ultimately would lead to increased gain for large concerns such as Carlsberg.

Företagskulturen har förändrats i Sverige och det blir vanligare att startupföretag etablerar sig på marknaden. Dessa startupföretag lider av strukturella begränsningar gällande resurser och tillgångar. Samtidigt konkurrerar de på en marknad bland större, mer etablerade företag. Ett påtagligt problem uppstår när en växande företagsform, som gynnar marknaden och den övergripande samhällsnyttan, tvingas möta dessa utmaningar på grund av den särskilda företagsformens utgångspunkter. Av denna anledning är det viktigt att finna kostnads- och resurseffektiva lösningar för dessa företag att använda sig av för att företagsformen fortsatt skall vara attraktiv för företagare. Samtidigt har den externa innehållsmarknadsföringen genomgått revolutionerade utvecklingar gällande teknologiska framsteg och kostnadseffektiva lösningar. Storytelling är ett växande strategiskt verktyg, som vuxit sig starkt och ämnar uppnå genomslag bland konsumenter. Tidigare forskning påvisar att människan lättare tar in och memorerar intryck när de paketeras som berättelser och marknadsförare försöker dra nytta av detta genom storytelling inom deras externa kommunikation. Men tidigare forskning gällande sambandet mellan startupföretags marknadsföring och litteraturvetenskaplig berättandeteknik är svag och vi vill därför skapa en förståelse för hur storytelling används av startupföretag inom den externa innehållsmarknadsföringen. Studien bygger på en kvalitativ forskningsstrategi, med en design där fokus läggs vid kontextuell beskrivning. Empiriinsamlingen består av åtta stycken semi-strukturerade intervjuer med startupföretag i tillväxtfasen. Samtliga av de intervjuade företagen använder sig av storytelling inom deras externa innehållsmarknadsföring. Det sammanställda empiriska resultatet analyseras utifrån genererade huvudteman vilka skapar en kontextuell bild av den verklighet som undersöks. Fem huvudteman genereras och skapar en helhetsbild kring de intervjuade företagens arbete kring storytelling. Vidare analyseras dessa teman ingående och med flera olika underliggande aspekter vilka redogörs för analysen. Resultatet visar att startupföretag använder sig av olika strategier inom storytelling för att nå genomslag bland konsumenter. En övergripande åsikt att storytelling är ett effektivt verktyg inom marknadsföring för företag med begränsade resurser. Startupföretag gör aktiva val i deras strategier gällande storytelling, vilka åläggs olika vikt vid de huvudteman som genereras. Mer generella slutsatser innefattar att litteraturvetenskapliga berättartekniker inte används effektivt eller i större utsträckning bland startupföretagen. Det finns ett stort intresse för storytelling men begränsade resurser och kunskap att utnyttja. De digitala kanalerna har vuxit sig starka och erhållit en större betydelse inom den externa innehållsmarknadsföringen. Slutligen påvisar denna studie att startupföretag kommunicerar på olika sätt, beroende på om de riktar sig mot företag eller slutkonsument. / The corporate culture has changed in Sweden and it has become more common that start-up companies establish their presence of the market. These start-up companies suffer from structural limitations concerning assets and resources. At the same time they are competing on a market, amongst larger, more well established companies. A problem arises when a growing type of enterprise, which stimulates the market and the overall societal benefit, is forced to face these challenges because of start-up company’s characteristics. Because of this, it is important to find cost- and resource efficient solutions for these companies to make use of so that start-up companies can continue to be attractive for entrepreneurs. At the same time, the external content marketing has gone through revolutionary developments concerning technological progress and cost efficient solutions. Storytelling is a growing strategic tool that has grown strong and is used to achieve impact amongst consumers. Earlier research suggest that humans have an easier time to take in and memorize impressions when the impression is packaged and presented in the form of a story and that marketers are trying to make use of this through storytelling within their content marketing. But earlier research into the subject of relationship between marketing and literary studies is weak, and therefore we want to create an understanding for how storytelling is used by start-up companies within their external content marketing. The study is based on a qualitative research strategy with a design that focuses on contextual description. The empirical results are based on eight semi-structured interview with start-up companies in the growth-phase. All of the companies that are interviewed deal with storytelling within their external content marketing. The empirical results were analysed on the basis of generated themes, which create a contextual picture of the reality that is being studied. Five themes were generated and create the entirety of the interviewed companies work concerning storytelling. Furthermore, the themes were analysed in detail with several underlying aspects, which are made clear in the analysis. The results show that start-up companies use several different strategies concerning storytelling, in order to reach impact among consumers. An overarching view is that storytelling is an effective tool within marketing for companies with limited resources. Start-up companies make active choice in their storytelling strategies, and are given different focus depending on which company it is. More general results show that storytelling techniques based on literary studies are not used effectively or extensively among start-up companies. There is a big interest for storytelling but limited resource and knowledge to make use of. The digital channels has grown strong and received a larger roll and meaning within the external content marketing. Finally, the study shows that start-up companies communicate in different ways. Depending on whether they focus on companies or consumers.

Syfte: Syftet med studien är att belysa faktorer som påverkar SMF:s marknadsföring samtidigt som studien söker att kartlägga innehållsmarknadsföringens tillämpningsgrad hos studieobjekten. Metod: I studien används den kvalitativa forskningsmetoden. Tio telefonintervjuer ut fördes på hälsokostbutiker i Stockholm, Göteborg och Malmö. Urvalsgruppen valdes utifrån ett bekvämlighetsurval. Slutsatser: Innehållsmarknadsföring tillämpas av tre av dem tio SMF inom urvalsgruppen. Metoden anses ha en låg tillämpningsgrad. Studien har framgångsrikt belyst faktorer som påverkar urvalsgruppens marknadsföring med hjälp av den teoretiska referensramen. Dessa faktorer är närverkande som marknadsföringsverktyg, empirisk omvärldskontakt som inlärningsprocess för marknadsföring, slumpmässighet i marknadsföringsplanering och resursknapphet som påverkande kraft i marknadsföringsplanering.

Background: There is a knowledge gap in the B2B-businesses adoption of inbound marketing strategies. The B2B sector has a substantial economic impact on the society and their marketing activities need to adapt towards the digital era. In the Swedish market, this has not yet been sufficiently researched up until this point. Purpose: This study serves to provide insight in key issues and problems when B2B businesses incorporate inbound marketing strategies. The maturity in the Swedish B2B market aims to be investigated and implementation problems to be highlighted. This information could aid Swedish B2B businesses in the future by becoming aware of issues beforehand. Also, this can give B2B businesses beneficial insights when the sector is increasingly adopting inbound marketing in the future. Method: In order to achieve in-depth understanding on the subject, a qualitative study with an exploratory design was conducted. By judgemental sampling methods, the research incorporates insights by knowledgeable industry professionals. Empirical findings were conducted through semi-structured interviews in which participants were encouraged to discuss inbound marketing in a B2B context in both detailed and broader terms. Conclusion: This study show that digital marketing is widely adopted in a B2B context, but inbound marketing strategy maturity is difficult to measure on a scale from this type of research. Key issues to implementation are organisational issues within a business, difficulty to determine goals, lack of knowledge in management about digital channels and possibilities, in addition to changing behaviour by B2B sales representatives. The future is looking bright for inbound marketing strategies even after the GDPR takes effect in May 2018, this study has shown.