Tidigare studier har visat att en viktig aspekt ofta saknas i den skrivundervisning som eleverna ges inom ramen för svenskämnet i skolan. Fokus har för ensidigt riktats mot skrivfärdighet och genreanpassning. Det som ofta saknas i under-visningen är ett perspektiv som sätter språk och text i relation till makt, och ett skrivande som använder språket för att bygga kunskap och åstadkomma förändring i samhället. Förutom språklig och kulturell kompetens behöver eleverna alltså utveckla kritiska kompetenser genom skrivundervisningen. Syftet med denna studie är att belysa den position som de kritiska skrivkompetenserna innehar i dagens svenskämne genom att undersöka i vilken utsträckning kritisk litteracitet möjliggörs och uppmuntras i ett nationellt prov i skriftlig framställning. De nationella proven har nämligen en normerande effekt på undervisningen i stort. I detta syfte har ett nationellt prov i skriftlig framställning för kursen Svenska 1 på gymnasiet granskats utifrån Janks (2010, 2013) critical literacy-perspektiv och dess fyra dimensioner: makt, tillgång, mångfald och design. Studien visar att provet i relativt låg grad främjar kritisk litteracitet eftersom uppgifterna på olika sätt begränsar elevernas definierande och rekonstruerande möjligheter och eftersom uppmaningar till kritiska förhållningssätt saknas. De fyra olika skrivuppgifterna som erbjuds kan därtill sägas främja kritisk litteracitet i olika utsträckning. Trots att ingen av uppgifterna uppmanar till kritiska förhållningssätt är möjligheterna att detta görs av eleverna större i vissa uppgifter än i andra. Studien visar därmed att det granskade provet inte korresponderar med skolans övergripande demokratiska mål. Resultatet bekräftar tidigare forskning och indikerar därmed att den skrivundervisning som ges i kursen svenska 1 på gymnasiet behöver vidgas till att omfatta också en socio-politisk diskurs och kritiska skrivkompetenser för att ge eleverna tillgång till en holistisk undervisning om språk och text samt dess relation till makt.

Despite the ruling of Brown vs. The Board of Education of Topeka, segregation in schools is still quite visible with suburban schools educating a student body of more than 70% White and urban schools comprised of mostly Black, Hispanic, and Asian students. Ideally, a school should dispel social and structural inequities through curriculum and quality resources, but fallibly, schools continue to be the vehicles to maintaining the status quo. Students who develop critical awareness and cultivate a critical literacy stance can become agents of change toward a more democratic society. In the current study, urban upper-elementary-age students were asked to engage in a critical literacy event by critically examining the power positions of characters in books that depict historical social injustice. The six female participants met in several sessions to read books and a newspaper article, use a critical reader response tool, and then engage in critical conversations about the books' characters. Their dialogue was recorded and analyzed using a critical discourse qualitative methodology. The findings show that older elementary students are capable of seeing multiple perspectives of an issue and can explain characters' power from born from privilege and fueled by fear and how a shift in power may occur through solidarity. The findings suggest school curriculum enhanced by media narrows the students' view of discrimination as being targeted mostly towards African-Americans, but those experiences through literature have the potential to expand the students' views to include other cultural groups. Subsequently, there is a need for broader teacher preparation using books that enhance students' views of social injustice.

Current events and social movements aimed at bringing awareness to oppressed groups have reminded us that the United States has still not achieved justice and equality for all. Social and political tensions have become inescapable in our increasingly connected world. Therefore, students need to learn about diverse ways of knowing and being in a pluralistic society. Since publishing and education companies compete for business, the amount of digital and print resources available to teachers can be overwhelming. Because a vital component of a multicultural education includes diverse materials that authentically portray views and experiences from a wide range of cultures, traditions, and values, it is necessary to critically analyze the curricular content that teachers are expected to use in their classrooms. The purpose of this study is to analyze the literature that is included in district-approved book lists for public schools to determine how these texts support the principles of multiculturalism and multicultural education in sixth-grade classrooms. The tenets of critical multicultural analysis (CMA) guided this critical content analysis. Because teachers in these districts are limited to choosing books from approved lists to read with their students, the texts for this study were selected from approved literature lists that were provided by three public schools in North Texas. Although previous research on curricula and textbook analysis is available, little of that research analyzes approved literature lists in public schools. Since school districts are preparing to teach changing demographics and are striving to become more equitable, this study can offer insight into how the chosen texts align with broader district goals for meeting the academic, social, and emotional needs of each student.

Desde los años 1990 (Curtis, Ward, Sharp, & Hankin, 2013), con el desarrollo de un mundo cada vez más globalizado e individualista, diferentes estudios (Andreotti, 2014; Brown, 2017; Byram, 2014b; Guilherme, 2002, 2007; Hoskins, 2006; Hoskins & Crick, 2010; Osler & Starkey, 2015; Shultz, 2007; VanderDussen Toukan, 2017) han mostrado la necesidad de desarrollar políticas educativas que impliquen una forma de aprendizaje donde los estudiantes sean capaces de desarrollar proyectos y competencias cívicas que aborden temas referidos a cuestiones sociales, económicas o ambientales, entre otras. Este enfoque global y colaborativo de la educación es conocido como Global Citizenship Education (GCED), y en él se abordan contenidos como la paz y los derechos humanos, la interculturalidad, la educación ciudadana, el respeto por la diversidad y la tolerancia, y la inclusividad. Partiendo de estos principios, la pregunta de investigación planteada es ver si la canción protesta tiene elementos que pueden servir como materia transversal en el ámbito educativo especialmente en la formación de la GCED en alumnos universitarios. El antecedente del uso de la canción protesta, por ejemplo, para despertar sentimientos hacia movimientos sociales que estaban o están en contra de la guerra y en consecuencia buscar la mejora de los derechos civiles, no es algo novedoso. Los episodios que protagonizó la sociedad estadounidense contra la guerra de Vietnam se pueden considerar como un hito histórico en la reivindicación de estos –The Civil Rights Movement-, pero en la actualidad, dada la globalidad y la individualización del mundo, como ya se ha señalado, parece ser que la canción tipo protesta, a pesar de su producción y conocimiento por parte de la sociedad, no tiene el mismo vigor ni magnitud que en épocas anteriores. Esta aparente carencia de vigencia cuando el mensaje que subyace es el mismo a largo del tiempo, pone de manifiesto una serie de inputs que deben de ser analizados con el fin de comprender y profundizar en los procesos y las complejas interacciones entre este tipo de músicas y la construcción de significados que respondan a los principios de la GCED. Por este motivo el estudio tiene cuatro fases. La primera ha consistido en hacer un vaciado que relacionara prensa y canción protesta, pues se ha considerado que la prensa en el año 2003 –Guerra de Irak-, todavía actuaba como formadora de opiniones. En segundo lugar, se abordaron aquellas canciones que respondieran al concepto de canciones antiguerra de Irak y ver si tenían en la población algún efecto de tipo transversal que respondiera a los principios de la GCED- En tercer lugar, comprobar si una canción mayoritariamente desconocida por los alumnos universitarios Stange Fruit (Meeropol, 1939) que pone de manifiesto y clama contra la violencia racial (Lynching) podría todavía tener vigencia transversalmente en la actualidad en el ámbito educativo universitario, como en la sociedad en general. En cuarto lugar, se decidió estudiar el impacto de un texto con un alto contenido contra el racismo y la venganza con la finalidad de explorar si la carencia de acompañamiento musical produjera los mismos resultados que los estudios anteriores. El texto fue un extracto conocido como “Hath not a Jew eyes? ”de la obra de Shakesepare, “The Merchant of Venice” Global Citizenship Education (GCED), la promoción de educación para una ciudadanía global, representa un compromiso a nivel internacional para abordar temas actuales y globales como pueden ser: medio ambiente y desarrollo sostenible, justicia social, derechos humanos, pobreza y la paz, entre otros.

Deltagande skrivande handlar om ett formellt eller informellt skrivande för att delta som medborgare i samhället genom att exempelvis skriva en insändare eller ett sms. Deltagande skrivande skapar möjlighet för samhällsmedborgare att göra sin röst hörd. Syftet med denna studie är att beskriva och analysera hur lärare och elever tänker om och resonerar kring ett deltagande skrivande. Vi undersöker hur lärare och elever i årskurs 6 identifierar ett deltagande skrivande och vilka texter som de anser representerar ett deltagande skrivande. Det teoretiska ramverk som studien tar sin utgångspunkt i är Luke & Freebodys repertoarmodell, en modell för läsning och skrivning. Datamaterialet består av fem fokusgruppsintervjuer med elever och två semistrukturerade intervjuer med lärare. Studiens resultat visar att lärarna anser att många texter som elever i årskurs 6 skriver i skolan representerar ett deltagande skrivande. Däremot anser eleverna i årskurs 6 att ett deltagande skrivande är något de gör via informella texter på fritiden.

Studiens syfte är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs 4-6 i svenska och svenska som andraspråk arbetar med lärarledd högläsning. Detta kopplas samman med övergången från Lgr11 till Lgr22. De teoretiska perspektiv som studien utgått ifrån är de tre ämneskonceptionerna; svenska som färdighetsämne, svenska som litteraturhistoriskt bildningsämne och svenska som erfarenhetspedagogiskt ämne, literacy- och läsutveckling samt högläsning i läroplanen. Tidigare forskning utgår från högläsning, läsdidaktiska val och läsning och skönlitteratur i läroplanen. Empirin är insamlad genom ett kvalitativt frågeformulär med 135 respondenter. Resultat och analys grundar sig i ett abduktivt förfaringssätt och utifrån kodning och tematisering av data. Resultatet pekar på att många lärare arbetar med lärarledd högläsning och lässtrategierna får i enighet med Lgr11 en stor plats i undervisningen. Syftena med lärarnas högläsning visar på en stor variation, vilket gynnar elevernas lärande på flera olika plan. Andra slutsatser som kan dras är att skolbiblioteken spelar en avgörande roll i vilken skönlitterär kanon som förmedlas i svenskundervisningen samt att erfarenhetspedagogiska metoder får ett större utrymme i Lgr22, än tidigare.

In today’s society it’s important to teach our pupils to identify the messages in the texts they meet. From a critical literacy perspective, no text is neutral and analysing texts is about learning how language is related to power and how it affects us. The purpose of this degree project has therefore been to create, test and evaluate a material that aim to enable pupils´ development of strategies for critical reading and writing as well as providing support for the teacher in working with texts from a critical literacy perspective. The study is based on theoretical views within literacy with a socio-constructivist view on language, where learning takes place in a social context, through communication. This interventional study was conducted in a Swedish school with pupils aged 9–10 years. We observed two lessons where the material was used in teaching, to examine how critical reading and writing activities were carried out in practice. Interviews were also made with the teacher and some of the pupils in the class, to further examine how the material was perceived. Our analysis shows that strategies for reading comprehension such as, questioning, summarizing, predicting, clarifying, making connections and creating mental images was being used before, during and after the reading. When reading strategies were used without explicit instructions the pupils was given the opportunity to make connections to their previous experiences from various literacy practices when needed, in order to build their comprehension of the text. Moreover, the material provided support for the teacher in working with critical reading and writing but did not affect the teacher´s general approach to reading and writing.

Studiens syfte är att få fördjupad förståelse för förskollärares och barnskötares uppfattningar och erfarenheter av barnlitteraturens betydelse i förskolans lärmiljö i avseende att främja alla barns läslust. Studien utgick från en kvalitativ metod och det empiriska material som samlats in är baserat på beskrivningar av förskollärares och barnskötares arbete med barnlitteratur. Analysen av studiens resultat tar utgångspunkt i ett allmändidaktiskt perspektiv och teorin om litteracitet. Resultatet tyder på att samtliga pedagoger har en uppfattning om att litteracitetarbete är en viktig del av förskolans utbildning. Samtidigt visar resultatet på att arbetet med barnlitteratur varierar. Därmed kan vi konstatera att barnen ges olika förutsättningar till att utveckla läslust och litteracitetskompetens.

Magister Educationis - MEd / The use of literature-based reading has a significant impact on the development of critical literacy (Tung and Chang, 2009). Based on the Cultural-Historical Activity Theory and Vygotsky’s theory of collaborative learning, this interpretive qualitative case study aimed at exploring how Grade 10 English Home Language poetry was taught in the development of critical literacy. Research was conducted at two schools in the Northern Suburbs of Cape Town in which lesson observations, focus group discussions, post-observation interviews, and field notes were used to amass data. Cultural-Historical Activity Theory, Critical Discourse Analysis, and insights from Boler’s (1999) pedagogy of discomfort were used to analyse data. This study found that despite teachers’ being favourably disposed towards poetry, they harbour covert feelings of inadequacy in teaching the genre which lead to the adoption of coping mechanisms. / 2023

No description available.