O objetivo principal deste trabalho é investigar o impacto da interação entre consumidores no valor da experiência e na satisfação do consumidor, nos ambientes de varejo off-line e on-line, considerando o papel da ansiedade social. Para alcançar este objetivo, três estudos experimentais foram conduzidos. Os resultados indicam que a interação entre consumidores aumenta o valor da experiência e a sua satisfação tanto no ambiente de varejo off-line (estudos 1 e 3) como no on-line (estudos 2 e 3). Entretanto, no ambiente de varejo off-line, o impacto da interação entre consumidores na satisfação é moderado pela ansiedade social (estudos 1 e 3). Assim, quanto maior a ansiedade social do indivíduo, menor é o impacto da interação entre consumidores na satisfação do consumidor. Para a relação entre interação entre consumidores e valor da experiência, não foi encontrada essa moderação. No ambiente de varejo on-line, a ansiedade social não modera nenhuma destas relações, conforme previsto (estudos 2 e 3). Adicionalmente, o estudo 3 busca fornecer uma possível explicação da razão pela qual não há moderação no ambiente on-line, demonstrando que o controle da autoapresentação é maior neste ambiente, mas somente para consumidores com alta ansiedade social. / The main purpose of this study is to investigate the impact of customer-to-customer interaction on experience value and customer satisfaction, in the off-line and on-line retail environments, considering the role of social anxiety. To achieve this objective, three experimental studies were conducted. The results indicate that the customer-to-customer interaction increases the experience value and satisfaction in both the offline retail environment (studies 1 and 3) and the online (studies 2 and 3). However, in the offline retail environment, the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction is moderated by social anxiety (studies 1 and 3). Thus, the higher the social anxiety of the individual, the lower the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction. For the relationship between customer-to-customer interaction and experience value, this moderation was not found. In the online retail environment, social anxiety does not moderate any of these relationships, as predicted (studies 2 and 3). Additionally, study 3 seeks to provide a possible explanation of there is not such moderation in the online environment, and demonstrates that the self-presentation control is higher in this environment, but only for consumers with high social anxiety.

Internationale und europäische Normen (DIN EN ISO 9241-2: 2006; DIN EN ISO 614-2: 2000) fordern die Einhaltung von “Merkmalen gut gestalteter Aufgaben” bei der Tätigkeitsgestaltung. Die Gültigkeit dieser Normen wurde allerdings für Arbeitstätigkeiten mit Klienten- oder Kundeninteraktion – etwa 70 Prozent aller Arbeitstätigkeiten in der Bundesrepublik (Statistisches Bundesamt, 2005) noch nicht nachgewiesen. Exemplarisch wurden daher die Arbeitstätigkeiten von knapp 500 Beschäftigten in verschiedenen Branchen und Unternehmensgrößen des Einzelhandels mittels bedingungs- und personenbezogener Verfahren untersucht. Die statistische Auswertung bestand im Vergleich unterschiedlich „gut gestalteter“ Einzelhandelstätigkeiten in Bezug auf wahrgenommene Tätigkeitsmerkmale und erlebte psychische Beanspruchungsfolgen. Die Ergebnisse empfehlen die Anwendung der Normen zu „Merkmalen gut gestalteter Aufgaben“ auch für Einzelhandelstätigkeiten, wobei Modifikationen der Normmerkmale – insbesondere des Kernmerkmals „Ganzheitlichkeit“ vs. „Fragmentierung“ – erforderlich sind.

O objetivo principal deste trabalho é investigar o impacto da interação entre consumidores no valor da experiência e na satisfação do consumidor, nos ambientes de varejo off-line e on-line, considerando o papel da ansiedade social. Para alcançar este objetivo, três estudos experimentais foram conduzidos. Os resultados indicam que a interação entre consumidores aumenta o valor da experiência e a sua satisfação tanto no ambiente de varejo off-line (estudos 1 e 3) como no on-line (estudos 2 e 3). Entretanto, no ambiente de varejo off-line, o impacto da interação entre consumidores na satisfação é moderado pela ansiedade social (estudos 1 e 3). Assim, quanto maior a ansiedade social do indivíduo, menor é o impacto da interação entre consumidores na satisfação do consumidor. Para a relação entre interação entre consumidores e valor da experiência, não foi encontrada essa moderação. No ambiente de varejo on-line, a ansiedade social não modera nenhuma destas relações, conforme previsto (estudos 2 e 3). Adicionalmente, o estudo 3 busca fornecer uma possível explicação da razão pela qual não há moderação no ambiente on-line, demonstrando que o controle da autoapresentação é maior neste ambiente, mas somente para consumidores com alta ansiedade social. / The main purpose of this study is to investigate the impact of customer-to-customer interaction on experience value and customer satisfaction, in the off-line and on-line retail environments, considering the role of social anxiety. To achieve this objective, three experimental studies were conducted. The results indicate that the customer-to-customer interaction increases the experience value and satisfaction in both the offline retail environment (studies 1 and 3) and the online (studies 2 and 3). However, in the offline retail environment, the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction is moderated by social anxiety (studies 1 and 3). Thus, the higher the social anxiety of the individual, the lower the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction. For the relationship between customer-to-customer interaction and experience value, this moderation was not found. In the online retail environment, social anxiety does not moderate any of these relationships, as predicted (studies 2 and 3). Additionally, study 3 seeks to provide a possible explanation of there is not such moderation in the online environment, and demonstrates that the self-presentation control is higher in this environment, but only for consumers with high social anxiety.

Bakgrund: I takt med ökad digitalisering uppkommer nya marknadsmöjligheter för finansiella aktörer. Svenska storbanker förväntas förlora stora delar av sin vinst till nystartade digitala bolag på den finansiella marknaden. En viktig aspekt i den digitala utvecklingen är innovation. De digitala bolagen ligger i framkant när det kommer till innovation och använder extern information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar. Att utnyttja extern information i syfte att utveckla produkter och tjänster beskrivs som öppen innovation. Det torde således vara fördelaktigt för storbanker och tänka utifrån kunders digitala perspektiv genom att använda information på sociala medier som inspiration till nya innovativa lösningar, i enlighet med en öppen innovationsstrategi. Syfte: Syftet med studien är att undersöka hur svenska storbanker kan använda sociala medier för att stimulera öppna innovationsprocesser. Metod: Studien har utformats i enlighet med en kvalitativ forskningsstrategi. Empiriska data har samlats in genom semi-strukturerade intervjuer med representanter från svenska storbanker samt med, enligt studien definierade, innovationsexperter. Resultat: Svenska storbanker använder sociala medier i kundservice- och marknadsföringssyfte genom reaktiv och proaktiv kommunikation. Studien bekräftar att sociala medier även kan användas i innovations- stimulerande syfte. Sociala medier kan användas som informationskälla i, enligt studien definierade, öppna innovationsprocesser genom att kunders idéer, beteenden och behov utläses med hjälp av metoder för extern informationssökning. Vidare kan sociala medier stärka kundrelationer, vilket ökar kunders incitament till deltagande i innovationsstimulerande aktiviteter. Aktiviteterna kan äga rum på sociala medier eller andra kanaler. Avslutningsvis visar studien att lagstiftade regleringar inte torde utgöra en utmaning som hindrar storbankers användning av sociala medier. Det är snarare storbankers ovana på sociala medier som hämmar den aktivitet som sker. / Background: In line with increased digitalization, new market opportunities are emerging for financial players. Swedish banks are expected to lose a large part of their profits to new digital companies in the financial market. An important aspect of digital development is innovation. Digital companies are in the front edge when it comes to innovation and uses external information on social media as inspiration for new innovative solutions. Utilizing external information for the purpose of developing products and services is described as open innovation. Thus, it would be beneficial for banks to think based on customers' digital perspectives using information on social media as inspiration for new innovative solutions, in accordance with an open innovation strategy. Purpose: The aim of the study is to investigate how Swedish banks can use social media to stimulate open innovation processes. Method: The study is designed in accordance with a qualitative research strategy. Empirical data has been collected through semi-structured interviews with respondents consist of representatives from Swedish banks and, by the study defined, innovation experts. Result: Swedish banks use social media in customer service and marketing purposes through reactive and proactive communication. The study confirms that social media also can be used for innovation-stimulating purposes. Social media can be used as a source of information in, by the study defined, open innovation processes by identifying customer ideas, behaviors and needs using methods for external information retrieval. In addition, social media can strengthen customer relations, which increases customer incentives to participate in innovation-stimulating activities. The activities can take place on social media or other channels. Finally, law-based regulations should not be a challenge that prevents banks from communicating on digital platforms. We would rather say that it is the banks inhabit on social media that is the biggest challenge.

O objetivo principal deste trabalho é investigar o impacto da interação entre consumidores no valor da experiência e na satisfação do consumidor, nos ambientes de varejo off-line e on-line, considerando o papel da ansiedade social. Para alcançar este objetivo, três estudos experimentais foram conduzidos. Os resultados indicam que a interação entre consumidores aumenta o valor da experiência e a sua satisfação tanto no ambiente de varejo off-line (estudos 1 e 3) como no on-line (estudos 2 e 3). Entretanto, no ambiente de varejo off-line, o impacto da interação entre consumidores na satisfação é moderado pela ansiedade social (estudos 1 e 3). Assim, quanto maior a ansiedade social do indivíduo, menor é o impacto da interação entre consumidores na satisfação do consumidor. Para a relação entre interação entre consumidores e valor da experiência, não foi encontrada essa moderação. No ambiente de varejo on-line, a ansiedade social não modera nenhuma destas relações, conforme previsto (estudos 2 e 3). Adicionalmente, o estudo 3 busca fornecer uma possível explicação da razão pela qual não há moderação no ambiente on-line, demonstrando que o controle da autoapresentação é maior neste ambiente, mas somente para consumidores com alta ansiedade social. / The main purpose of this study is to investigate the impact of customer-to-customer interaction on experience value and customer satisfaction, in the off-line and on-line retail environments, considering the role of social anxiety. To achieve this objective, three experimental studies were conducted. The results indicate that the customer-to-customer interaction increases the experience value and satisfaction in both the offline retail environment (studies 1 and 3) and the online (studies 2 and 3). However, in the offline retail environment, the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction is moderated by social anxiety (studies 1 and 3). Thus, the higher the social anxiety of the individual, the lower the impact of the customer-to-customer interaction on customer satisfaction. For the relationship between customer-to-customer interaction and experience value, this moderation was not found. In the online retail environment, social anxiety does not moderate any of these relationships, as predicted (studies 2 and 3). Additionally, study 3 seeks to provide a possible explanation of there is not such moderation in the online environment, and demonstrates that the self-presentation control is higher in this environment, but only for consumers with high social anxiety.

Internationale und europäische Normen (DIN EN ISO 9241-2: 2006; DIN EN ISO 614-2: 2000) fordern die Einhaltung von “Merkmalen gut gestalteter Aufgaben” bei der Tätigkeitsgestaltung. Die Gültigkeit dieser Normen wurde allerdings für Arbeitstätigkeiten mit Klienten- oder Kundeninteraktion – etwa 70 Prozent aller Arbeitstätigkeiten in der Bundesrepublik (Statistisches Bundesamt, 2005) noch nicht nachgewiesen. Exemplarisch wurden daher die Arbeitstätigkeiten von knapp 500 Beschäftigten in verschiedenen Branchen und Unternehmensgrößen des Einzelhandels mittels bedingungs- und personenbezogener Verfahren untersucht. Die statistische Auswertung bestand im Vergleich unterschiedlich „gut gestalteter“ Einzelhandelstätigkeiten in Bezug auf wahrgenommene Tätigkeitsmerkmale und erlebte psychische Beanspruchungsfolgen. Die Ergebnisse empfehlen die Anwendung der Normen zu „Merkmalen gut gestalteter Aufgaben“ auch für Einzelhandelstätigkeiten, wobei Modifikationen der Normmerkmale – insbesondere des Kernmerkmals „Ganzheitlichkeit“ vs. „Fragmentierung“ – erforderlich sind.

Die Interaktion zwischen Kunden und Banken unterliegt einem Wandel. Im Zuge der Medienkonvergenz verschmelzen die Inhalte und Services einzelner Endgeräte (Smartphone, Tablet PCs, etc.) schliesslich in einem Endgerät. Die Konvergenz verändert die Kommunikation und Interaktion und bewirkt, dass der Bezug von Inhalten ständig, simultan und überall möglich ist. Der technologische Fortschritt sowie das veränderte Kundenverhalten tragen zu einem vermehrten Kanalwechsel bei. Die Unternehmen sind gefordert die online und offline Kanäle zu integrieren. Dies führt zu sogenannten „No-Line Systemen“, die sich durch eine maximale Konvergenz auszeichnen und eine hybride Kundeninteraktion ermöglichen. Motiviert durch die beschriebene Konvergenz fokussiert die vorliegende Arbeit die Ausgestaltung einer hybriden Kundeninteraktion am Beispiel der Bankindustrie. Die Arbeit identifiziert Auslöser, die zu einem Kanalwechsel führen, und leitet anhand dessen, basierend auf der Wissenschaft und Praxis, die Anforderungen an eine hybride Kundeninteraktion zur Unterstützung des Kanalwechsels ab. Die Auslöser und Anforderungen von Kanalwechseln ergeben die Entwurfsmuster zur Unterstützung von Kanalwechseln. Zur Darstellung möglicher Implikationen einer hybriden Kundeninteraktion untersucht die Arbeit eine praxisorientierte Tabletlösung aus dem Bereich Anlegen. Hierzu werden die Veränderungen einer Tablet-gestützten Kundeninteraktion im Beratungsprozess beschrieben. Zur Demonstration der Ergebnisse entwickelt die Arbeit einen Prototyp. Dieser veranschaulicht eine weitere mögliche Ausgestaltung sowie den Nutzen einer hybriden Kundeninteraktion.

The purpose of this study is to increase the understanding of how retail employees experience the organizational conditions in the workplace in order to be able to perform emotional work in relation to customers. The study is conducted through six qualitative semi-structured interviews with retail employees who are employed in different companies in the retail industry in Sweden. Based on the perspective of Arlie Hochschild's sociology of emotions and the concept of social support, the empirical material has been analyzed. The study's research questions are the following: ● How do retail employees relate to emotional labor? ● How are the organizational conditions at the workplace perceived for performing emotional labor? The result of the study shows that in their work role, retail employees manage and influence both their own and the customers' emotions in order to achieve customer trust. The varying expectations of expressed emotions in different situations can be described through Hochschild's concept of emotion rules and take place on the basis of both informal and formal emotion rules. Retail employees are constantly exposed to managing a distance between perceived and expressed emotions at work, which can be explained through two more of Hochschild's concepts: surface acting and deep acting. To manage emotional work, retail employees express the importance of social support from the environment. On the other hand, the study shows that social support from managers and supervisors was lacking in all interviewees' workplaces, which affects the perception of the organizational conditions for performing work. Time constraints, staff shortages and unreasonable demands from management are perceived as factors that affect the ability to perform emotional labor and risk resulting in unwanted emotions with negative attributes. In contrast to previous research, the results of this study show that retail employees' approach to emotional labor is influenced by more factors than interaction with the customer. / Syftet med denna studie är att skapa en ökad förståelse för hur butiksmedarbetare inom handelsbranschen upplever de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att kunna utföra det emotionella arbetet i relation till kunder. Studien utförs genom sex kvalitativa semistrukturerade forskningsintervjuer med butiksmedarbetare som förvärvsarbetar på olika företag inom handelsbranschen i Sverige. Utifrån Arlie Hochschilds emotionssociologiska perspektiv och begreppet socialt stöd har det empiriska materialet analyserats. Studiens frågeställningar är följande: ● Hur förhåller sig butiksmedarbetare till det emotionella arbetet? ● Hur upplevs de organisatoriska förutsättningarna på arbetsplatsen för att utföra det emotionella arbetet? Studiens resultat visar att butiksmedarbetare i sin yrkesroll hanterar och påverkar både sina individuella och kunders känslor i syfte att uppnå ett kundförtroende. De varierande förväntningar på uttryckta känslor i olika situationer kan beskrivas genom Hochschilds begrepp känsloregler och sker utifrån både informella och formella känsloregler. Butiksmedarbetare utsätts ständigt för hantering av en distans mellan upplevda och uttrycka känslor i arbetet, vilket kan förklaras genom ytterligare två av Hochschilds begrepp: ytagerande och djupagerande. För att hantera det emotionella arbetet är socialt stöd från omgivningen betydelsefullt för butiksmedarbetarna. Däremot visar studien att det sociala stödet från chef och ledning är bristande på samtliga intervjupersoners arbetsplatser, vilket påverkar upplevelsen av de organisatoriska förutsättningarna för att utföra arbetet. Tidsbrist, personalbrist och orimliga krav från ledningen upplevs vara faktorer som påverkar möjligheten till att utföra det emotionella arbetet och riskerar att resultera i oönskade känslor med negativt attribut. Till skillnad från tidigare forskning visar studiens resultat att butiksmedarbetares förhållningssätt till det emotionella arbetet påverkas av fler faktorer än interaktion med kund.

Customer relationship management is a crucial point of many businesses, and is often characterized by repetitive and monotonous actions carried out by operators. The evolution of technology, in this regard, is leading to a highly multi-channel scenario, where the entire history of interactions between the company and the customer is fragmented across different services and communication tools. This work proposes a software solution for the design of business processes aimed at the automatic management of multi-channel customer relations, through the creation of intuitive graphic maps. The development of a front-end tool for creating and editing processes is completed by the creation of a server-side interpreter, which executes the processes as needed. To meet the need to collect and exploit information regarding the various customers who interface with the system, the project involves the creation of a cloud-native profiling database, accessible from different applications through specific APIs. Finally, to compare different deployment solutions, an experimental analysis is conducted on the performance provided in different scenarios, characterized by different workloads and hosting infrastructures. The final software testing demonstrates the possibility of automating the customer-interaction processes, obtaining an effective service and guaranteeing a good user experience. The profiling database represents a precious resource of information for the execution of automatic processes, and integrates well also with other applications, thanks to its versatility. The analysis of the deployment possibilities highlights, in most test scenarios, a significant convenience of cloud solutions. To summarize, this work demonstrates the possibility of automating customer interactions through an intuitive process design, and proposes a working software solution, suggesting which technology is most appropriate for the deployment. The next step would be to extend the set of functions available to other types of communication, complete integration with new services and channels, and finalize advanced debugging and validation features. / Hantering av kundrelationer är en avgörande punkt för många företag och kännetecknas ofta av repetitiva och monotona åtgärder som utförs av operatörer. Teknikens utveckling, i detta avseende, leder till ett mycket flerkanaligt scenario, där hela interaktionshistoriken mellan företaget och kunden är fragmenterad över olika tjänster och kommunikationsverktyg. Detta arbete föreslår en mjukvarulösning för design av affärsprocesser som syftar till automatisk hantering av flerkanaliga kundrelationer, genom att skapa intuitiva grafiska kartor. Utvecklingen av ett front-end-verktyg för att skapa och redigera processer slutförs genom att skapa ett interpreter på serversidan, som utför processerna efter behov. För att möta behovet av att samla in och utnyttja information om de olika kunderna som behandlas av systemet, innehåller projektet skapandet av en moln-nativ profileringsdatabas, som är tillgänglig från olika applikationer via specifika API:er. Slutligen, för att jämföra olika lösningar för implementation, genomförs en experimentell analys av prestanda i olika scenarier, kännetecknade av olika arbetsbelastningar och värdinfrastrukturer. Den slutliga mjukvarutestningen visar möjligheten att automatisera kundinteraktionsprocesserna, få en effektiv service och garantera en bra användarupplevelse. Profileringsdatabasen representerar en värdefull informationsresurs för utförande av automatiska processer och integreras väl även med andra applikationer, tack vare dess mångsidighet. Analysen av möjliga implementationer belyser i de flesta testscenarier en betydande fördel av molnlösningar. Sammanfattningsvis visar detta arbete möjligheten att automatisera kundinteraktioner genom en intuitiv processdesign och föreslår en fungerande mjukvarulösning, med hänvisning för vilken teknik som är mest lämplig för att implementera systemet. Nästa steg skulle vara att utöka uppsättningen funktioner som är tillgängliga för andra typer av kommunikation, att slutföra integration med nya tjänster och kanaler och att slutföra avancerade felsöknings- och valideringsfunktioner. / La gestione delle relazioni con i clienti è un punto cruciale di molte aziende, ed è spesso caratterizzata da azioni ripetitive e monotone, svolte da degli operatori. L’evoluzione della tecnologia sta portando, in questo senso, ad uno scenario fortemente multicanale, dove l’intera storia delle interazioni tra azienda e cliente è frammentata tra diversi servizi e strumenti di comunicazione. Questo lavoro propone una soluzione software per la progettazione dei processi aziendali finalizzata alla gestione automatica delle relazioni multicanale con i clienti, attraverso la creazione di intuitive mappe grafiche. Lo sviluppo di uno strumento front-end per la creazione e la modifica dei processi è corredato di un interprete lato server, che esegue i processi all’occorrenza. Per rispondere all’esigenza di raccogliere e sfruttare le informazioni riguardanti i vari clienti che si interfacciano con il sistema, il progetto prevede la realizzazione di un database di profilazione cloud-native, accessibile da diverse applicazioni tramite specifiche API. Infine, per confrontare diverse soluzioni di implementazione, viene condotta un’analisi sperimentale sulle prestazioni fornite in diversi scenari, caratterizzati da diversi carichi di lavoro e infrastrutture di hosting. Il test finale del software dimostra la possibilità di automatizzare i processi di interazione con il cliente, ottenendo un servizio efficace e garantendo una buona user experience. Il database di profilazione rappresenta una preziosa risorsa di informazioni per l’esecuzione di processi automatici, e si integra bene anche con altre applicazioni, grazie alla sua versatilità. L’analisi delle possibilità di implementazione evidenzia, nella maggior parte degli scenari di test, una notevole convenienza delle soluzioni cloud. Per riassumere, questo lavoro dimostra la possibilità di automatizzare le interazioni con i clienti attraverso un design di processo intuitivo, e propone una soluzione software funzionante, suggerendo quale tecnologia è più appropriata per il deploy. La naturale prosecuzione del progetto richiederebbe di estendere il set di funzioni disponibili ad altri tipi di comunicazione, completare l’integrazione con nuovi servizi e canali, e finalizzare funzionalità avanzate di debug e validazione.

Beschlossen 2015 im Gesetzesentwurf zur Digitalisierung der Energiewende (s. BMWi (2015a)) sollen verstärkt Smart Meter ausgerollt werden. Diese digitalen Stromzähler bestehen aus einem digitalen Zählwerk sowie einer Kommunikationseinheit, welche eine sichere und standardisierte Kommunikation ermöglichen soll. Die Smart Meter erfassen und veranschaulichen den aktuellen Verbrauch und können zusätzlich sogar simultan die momentane Erzeugung von Energie, z. B. durch eine Solaranlage, erfassen. Durch die ständige Erfassung des aktuellen Energieverbrauchs, verbunden mit der Übermittlungsfunktion an den EVU, kann dem Kunden unmittelbar sein aktueller Verbrauch aufgezeigt werden – eine wesentliche Grundlage für Transparenz im Verbrauch, Datenauswertungen und Startpunkt für Verbrauchsoptimierungen (vgl. BMWi (2015b); Fox (2010), S. 408). [... aus Punkt 1.2]