No description available.

Bakgrund: Som sjuksköterska är det mycket vanligt att bemöta anhöriga när en närstående har avlidit. Flera anhöriga känner sorg och chock efter dödsfallet, samt vittnar om bristande kunskap och kompetens om kommunikation och bemötandet hos vårdpersonalen. Flertalet anhöriga anser också att de blir dåligt bemötta av vårdpersonalen. Samtidigt har sjuksköterskor ett ansvar att ta hänsyn till de anhöriga enligt riktlinjer. Eftersom flera anhöriga vittnar om ett dåligt bemötande från vårdpersonalen verkar det vara värdefullt att få en djupare kunskap om hur sjuksköterskor bemöter anhöriga i samband med dödsfall. Syfte: Att skapa en översikt över sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: En litteraturöversikt bestående av elva artiklar. Åtta artiklar var kvalitativa, två var mixade och en var kvantitativ. Resultat: Artiklarnas syften, deltagare, datainsamlingsmetoder och resultat jämfördes. Det framkom tre olika teman genom analysen av artiklarnas resultat. Temana var, Att ha förutsättningar för att ge stöd till anhöriga vid dödsfall, Att ge stöd samt Att bilda relation med anhöriga. Slutsatser: Stödet till anhöriga ansågs delvis vara bristfälligt på grund av otillräcklig kompetens och utbildning hos sjuksköterskorna. Nyckelord: anhöriga, bemötande, dödsfall, erfarenheter, litteraturöversikt, sjuksköterska

En av de svåraste uppgifterna en sjuksköterska kan stå inför i ett akutläge är att både ta hand om patient och närstående. Då all kraft fokuseras på den vårdkrävande patienten är det av förklarliga skäl som närstående kan hamna i skymundan. Att som ambulanspersonal efter avslutad behandling ta sig an de närstående i deras kaosartade situation åskådliggörs i denna studie vars syfte är att belysa ambulanspersonals erfarenheter och strategier i mötet med närstående i samband med plötsliga dödsfall i hemmet.För att på ett öppet sätt försöka förstå beskrivna situationer så valdes det en kvalitativ intervju som metod. Då metoden var bestämd kontaktades två verksamhetschefer vilka godkände genomförandet av studien. Urvalskriterierna för informanterna var sjuksköterskekompetens, minst fem års ambulanserfarenhet samt intresse av att medverka. De inspelade intervjuerna transkriberades och avidentifierades för att sedan analyseras och segmenteras.Resultatet är uppdelat i tre faser, där första fasen innehåller det som framkommit under färden ut till patienten. I den andra fasen har det snabba mötet med de närstående samt omhändertagandet av patienten behandlats och slutligen i den tredje fasen har omhändertagandet av de närstående behandlats. I resultatet beskrivs att det krävs tillräckligt med ambulanspersonal under återupplivning för att det skall bli ett optimalt omhändertagande av både patient och närstående. Det visade sig även att fokus initialt alltid låg på ett professionellt medicinskt omhändertagande och att närstående kom i andra hand i akutskedet. Stöd, omsorg och information till de närstående gavs så fort tid och utrymme fanns. Informanternas uppfattning var att den stunden som tillbringas med de närstående efter att behandling blivit avslutad kom att bli ett bestående minne hos de närstående. Informanterna fann uppdrag som dessa betydelsefulla trots att återupplivning ej lyckats. De kände att de gjort en viktig insats genom att stötta de närstående. / <p>Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård</p><p>Uppsatsnivå: D</p>

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig <em>information </em>från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få <em>möta samma personal</em> för att känna trygghet och stöd. En <em>avskild plats</em> <em>och möjlighet till ett sista farväl</em> var högt värderat. Att få ett <em>respektfullt och empatiskt bemötande</em> av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan <em>gav dem tid</em> och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av <em>hjälp i ensamheten</em> efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process.</p> / <p>The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable <em>information</em> from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of <em>meeting the same staff</em> to feel secure and supported. <em>A separate area and a possibility to say a last goodbye</em> were important needs. To be <em>met with respect and empathy</em> and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a <em>nurse who gave them time</em> and was fully present. The family members felt a need to be <em>helped in the lonely times</em> that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. <strong>Syftet: </strong>Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. <strong>Metod: </strong>Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat: </strong>Resultatet visade att närstående till personer som har dött en plötslig död önskar erhålla information rörande hela händelseförloppet samt hur de ska gå vidare efter dödsfallet och att sjuksköterskor gärna vill tillgodose dessa behov. Närstående upplevde stödet från sjuksköterskan som viktigt, vilket även sjuksköterskan gjorde. De flesta sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning för att tillgodose närståendes behov.<strong> Diskussion: </strong>Ett centralt begrepp i <em>patient-sjuksköterskedomänen</em> är ömsesidighet mellan sjuksköterskan och patienten. Det betyder att sjuksköterskan bör kunna känna empati för de närstående och situationen de befinner sig i. <strong>Slutsats: </strong>Sjuksköterskor behöver mer utbildning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med en persons plötsliga död.</p> / <p><strong>Background: </strong>As a nurse it’s unavoidable to not come across death and mourning relatives. Sudden death often means that it has been traumatic. This means that the relatives are in need of advice and support from the nurse. <strong>Aim:</strong> was to describe how relatives experienced bereavement care from the nurse at sudden death, and how the nurse experienced her own bereavement care in these situations. <strong>Method:</strong> The study carried out as a general literature review and is based on scientific articles. <strong>Result:</strong> The result showed that relatives to a person who have died suddenly, wishes to get information concerning the whole event and how to move on after the death. The nurses are eager to satisfy these needs. Relatives experienced the support from the nurse as important and the nurse shared this opinion. Most nurses felt that they did not have the education needed to satisfy the relative’s needs. <strong>Discussion:</strong> A central concept in <em>patient-nurse domain </em>is reciprocity. This means that the nurse should be able to feel empathy for the relatives and the situation they are in. <strong>Conclusion:</strong> The nurses need more education in the area to meet the relative’s needs in relation with a person’s sudden death.</p>

Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att få ökad förståelse för sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades. Resultat: Resultaten presenteras utifrån fyra kategorier; faktorer som bidrar till en god pallia-tiv vård, faktorer som påverkar sjuksköterskan negativt, kommunikationen ett viktigt verktyg och när dödsfallet är ett faktum samt tretton underkategorier. Sjuksköterskor upplevde att när de bidragit till en värdig död hade de lyckats i sin omvårdnad. Delar av den palliativa vården kan upplevas som berikande för sjuksköterskor, men den innebär också stora påfrestningar. Påfrestningarna ansågs kunna minskas med hjälp av mer tid, samt kunskap och utbildning inom palliativ vård. Konklusion: Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskor har en viktig uppgift i samband med att vårda patienter livets slutskede, samt att många fakto-rer spelar in för att sjuksköterskor ska känna att de ger en god palliativ vård till patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care means relieving care where death is seen as a normal and natural process. It means that either hurry up or postpone death for the patient, and to provide good health care from a holistic perspective. Nursing care of patients dying in hospital can be stressful for nurses. Purpose: The purpose with the study was to increase the understanding for nurses experiences of the caring for dying patients in hospital. Method: The used method was an systematic literature summary were thirteen articles has been analyzed. Result: The result is presented on the basis of four main category: factors that contribute to a good pallia-tive care, factors that affect nurses negatively, communication a major instrument and when death is a fact, together with thirteen subcategories. Nurses felt that when they contribute to a dignified death, they had succeded in their care. Parts of the palliative care feels rewarding for the nurses, but it also involve great strains. The strain was considered to be reduced by using more time, knowledge and training in palliative care. Conclusion: The study concludes that nurses has an important role in the care for dying patients, and many factors is involved when they provide a good palliative care.

Bakgrund: I rollen som sjuksköterska är det oundvikligt att inte stöta på dödsfall och därigenom sörjande närstående. Om döden har varit plötslig innebär det ofta att den har varit traumatisk. Detta kan medföra att de närstående är i behov av råd och stöd från sjuksköterskan. Syftet: Var att beskriva hur närstående upplevde bemötande från sjuksköterskan vid plötslig död, samt hur sjuksköterskan upplevde sitt eget bemötande gentemot de närstående i dessa situationer. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie och baserades på vetenskapliga artiklar. Resultat: Resultatet visade att närstående till personer som har dött en plötslig död önskar erhålla information rörande hela händelseförloppet samt hur de ska gå vidare efter dödsfallet och att sjuksköterskor gärna vill tillgodose dessa behov. Närstående upplevde stödet från sjuksköterskan som viktigt, vilket även sjuksköterskan gjorde. De flesta sjuksköterskor upplevde att de inte hade tillräcklig utbildning för att tillgodose närståendes behov. Diskussion: Ett centralt begrepp i patient-sjuksköterskedomänen är ömsesidighet mellan sjuksköterskan och patienten. Det betyder att sjuksköterskan bör kunna känna empati för de närstående och situationen de befinner sig i. Slutsats: Sjuksköterskor behöver mer utbildning inom området för att kunna möta närståendes behov i samband med en persons plötsliga död. / Background: As a nurse it’s unavoidable to not come across death and mourning relatives. Sudden death often means that it has been traumatic. This means that the relatives are in need of advice and support from the nurse. Aim: was to describe how relatives experienced bereavement care from the nurse at sudden death, and how the nurse experienced her own bereavement care in these situations. Method: The study carried out as a general literature review and is based on scientific articles. Result: The result showed that relatives to a person who have died suddenly, wishes to get information concerning the whole event and how to move on after the death. The nurses are eager to satisfy these needs. Relatives experienced the support from the nurse as important and the nurse shared this opinion. Most nurses felt that they did not have the education needed to satisfy the relative’s needs. Discussion: A central concept in patient-nurse domain is reciprocity. This means that the nurse should be able to feel empathy for the relatives and the situation they are in. Conclusion: The nurses need more education in the area to meet the relative’s needs in relation with a person’s sudden death.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka behov närstående har vid nära anhörigs dödsfall. Litteratursökningar gjordes i databaserna Medline och Cinahl. Sökningarna resulterade i 19 artiklar med ett bortfall på 3 artiklar. Studiens resultat grundades på 16 vetenskapliga artiklar som granskades och analyserades. I resultatet framkom sex kategorier. De närstående hade ett behov av att få ärlig och förståelig information från sjuksköterskan samt att få försäkran om att sjukvårdspersonalen gjort sitt bästa för patienten. Att vara välinformerad hade en positiv effekt på de närståendes förmåga att bemästra sorgen. De närstående beskrev ett behov av att få möta samma personal för att känna trygghet och stöd. En avskild plats och möjlighet till ett sista farväl var högt värderat. Att få ett respektfullt och empatiskt bemötande av sjuksköterskan var betydelsefullt för de närstående samt att familjen och patienten betraktades som mänskliga. De närstående hade ett behov av att sjuksköterskan gav dem tid och var fullt närvarande. Många närstående upplevde ett behov av hjälp i ensamheten efter dödsfallet, denna hjälp kunde bestå av brev eller uppföljningssamtal. Sammanfattningsvis är det är av stor vikt att sjuksköterskan är medveten om närståendes behov vid nära anhörigs dödsfall samt det faktum att sörjande är en individuell process. / The aim of this literature study was to describe the needs of family members when a loved one dies. Searches were carried out in the databases Medline and Cinahl. This resulted in 19 scientific articles from which 3 were excluded. The results of this study were based on 16 scientific articles which were examined and analyzed. The result showed six categories. The family members had a need of getting honest and understandable information from the nurse and to get reassurance that everything has been done for the patient. When the family members were well informed, they could easier cope with their grief. The family members described a need of meeting the same staff to feel secure and supported. A separate area and a possibility to say a last goodbye were important needs. To be met with respect and empathy and to be treated as humans were valuable for the family members. The family members also expressed a need of having a nurse who gave them time and was fully present. The family members felt a need to be helped in the lonely times that can occur after the death of a loved one, letters and follow up calls were appreciated. In conclusion, it is very important that nurses are aware of the needs of the family members when their loved one dies and also the fact that grieving is an individual process.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att kartlägga internationella och nationella rekommendationer för hjärtscreening samt ta reda på hur specialidrottsförbunden hanterar riksidrottsförbundets rekommendationer kring hjärtscreening. På vilket sätt följer specialidrottsförbunden upp genomförande av hjärtscreening? Hur ser specialidrottsförbunden på vem som tar ansvar för genomförandet av hjärtscreening? Hur arbetar specialidrottsförbunden för att få ut riksidrottsförbundets rekommendationer om hjärtscreening till sina elitidrottare?   Metod Denna studie är en kvalitativ studie med intervju som metod. Den intervjumetod som har använts är en explorativ intervju med öppna, strukturerade frågor. Samt den ”riktat öppna” intervjun. De fem specialidrottsförbund vi har intervjuat är fotboll, ishockey, basket, orientering och friidrott.   Resultat Alla intervjuade specialidrottsförbund anser att det är viktigt att följa upp genomförandet av hjärtscreening. Det finns ingen som är ansvarig för genomförandet av hjärtscreening om idrottaren inte har kontrakt med ett förbund eller förening, vilket gör att ansvaret läggs på den idrottande individen. Om elitidrottaren har ett anställningsliknande förhållande med kontrakt är det respektive specialidrottsförbund eller förening som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs. För att nå ut med information om hjärtscreening använder sig förbunden av olika metoder. Bland dem är hemsidor, tränarmöten, tidningsartiklar och information till idrottsläkarföreningar vanliga. Ett förbund går inte ut med några rekommendationer alls.   Slutsats Det finns inget gemensamt svar från specialidrottsförbunden. Svaren varierar från att det är förbundsläkarens ansvar, specialidrottsförbundets ansvar, föreningens ansvar, individens ansvar eller/och önskemål om att det skulle vara Sveriges olympiska kommittés ansvar (finansiellt). Det gemensamma för alla specialidrottsförbund är att de följer Riksidrottsförbundets rekommendationer när det kommer till elitidrottare. Innehar idrottaren kontrakt är det specialidrottsförbundet eller föreningen som står för kontraktet som har ansvaret för genomförande av hjärtscreening. Det är klart vem som har ansvar för att hjärtscreeningen genomförs av elitidrottare dock är det otydligt om det genomförs eller inte.

ABSTRAKT Bakgrund: Ett plötsligt och oväntat dödsfall kan för de kvarlevande familjemedlemmarna innebära stor sorg och krisreaktioner. Då familjemedlemmarna är fullständigt oförberedda på dödsfallet blir ofta reaktionerna starka. Genom ökad kunskap om hur familjmedlemmarna upplever dessa situationer och önskar bli vårdade kan vårdpersonal därmed skapa en mer tillfredställande vård. Syfte: Att undersöka vuxna familjemedlemmars upplevelser av vårdpersonalens vårdande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Systematisk litteraturstudie av kvalitativa och kvantitativa artiklar. Vetenskapliga artiklar av primärstudier söktes genom databassökningar i Cinahl och PubMed samt genom manuella sökningar. Åtta artiklar inkluderades i studien. Resultat: I resultatet framkom fyra kategorier som visar familjemedlemmarnas upplevelser av och önskemål om vårdpersonalens vårdande. Kategorierna som framkom var information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt och professionellt förhållningssätt. Slutsatser: Resultatet visar familjemedlemmars upplevelser, önskemål och behov av vårdande interventioner från vårdpersonalen vid plötsligt och oväntat dödsfall. Dessa bör i möjligaste mån eftersträvas av vårdpersonal för att vårdandet av familjemedlemmarna ska bli så tillfredställande och individanpassat som möjligt. Centrala begrepp: plötsligt och oväntat dödsfall, sorg, familj, vårdande, vårdpersonal, information, kommunikation, medmänskligt förhållningssätt, professionellt förhållningssätt.