<p><strong>Bakgrund:</strong> att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. <strong>Syftet: </strong>med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. <strong>Metod: </strong>studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. <strong>Resultat: </strong>tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. <strong>Slutsats: </strong>är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. <strong>Syftet:</strong> Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. <strong>Metod:</strong> Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. <strong>Resultat: </strong>De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information<em> </em>med underkategorierna: <em>Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan </em>och<em> skriftlig information till närstående</em>. Omhändertagande med underkategorierna: <em>Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne </em>och <em>praktiska detaljer</em>. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna:<em> Att närvara i behandlingsrummet </em>och <em>sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet</em>. Uppföljning med underkategorierna: U<em>ppföljning av närstående </em>och<em> uppföljning av sjuksköterskorna </em>samt utbildning av sjuksköterskorna<em>.</em> <strong> Slutsats: </strong>Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.</p>

Bakgrund: Varje år dör många personer i Sverige i akuta och oväntade dödsfall och de lämnar därmed ofta nära sörjande efter sig. De närstående till den döde hamnar i en situation i livet då de behöver stöd och hjälp. Sjuksköterskans omhändertagande är oftast av stor vikt för att hjälpa de närstående i sin sorgeprocess. Syftet: Syftet var att beskriva sjuksköterskans och närståendes syn på omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall på sjukhuset. Metod: Studien genomfördes som en allmän litteraturstudie baserade på vetenskapliga artiklar. Efter analysen framkom fem huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fem kategorierna med tillhörande underkategorier var, information med underkategorierna: Närståendes önskan om information, information från sjuksköterskan och skriftlig information till närstående. Omhändertagande med underkategorierna: Närståendes behov av omhändertagande, sjuksköterskans möte med de närstående, möta den avlidne och praktiska detaljer. Närstående med i behandlingsrummet med underkategorierna: Att närvara i behandlingsrummet och sjuksköterskans syn på närstående med i behandlingsrummet. Uppföljning med underkategorierna: Uppföljning av närstående och uppföljning av sjuksköterskorna samt utbildning av sjuksköterskorna. Slutsats: Studien påvisar att de närstående har ett stort behov av omhändertagande vid akuta dödsfall och att sjuksköterskan har en central roll i omhändertagandet av de närstående. Dessvärre påvisar studien att sjuksköterskan inte alltid har tillräcklig kunskap och utbildning inom ämnet. Därför vore det önskvärt med riktade utbildningar för att öka kunskapen om omhändertagandet av närstående vid akuta dödsfall.

Bakgrund:     En närstående till någon som plötsligt och oväntat dör upplever oftast ett stort lidande och hela dennes livsvärld kan raseras. Denna krissituation kan utvecklas till en psykisk ohälsa för individen men även för dess omgivning och kan medföra stora kostnader för samhället. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att belysa vilka omvårdnadsinterventioner sjuksköterskan kan använda sig av för att underlätta och lindra för de närstående som drabbats av ett plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: Litteraturstudie med sökning i databaserna Cinahl, PsycINFO, PubMed och Elin@Kalmar. Sammanlagt inkluderades tolv artiklar som har granskats och kvalitetsbedömts utifrån. Resultatet: Studien resulterade i åtta teman; information, kommunikation, dödsbevis, stödjande åtgärder, empati, närståenderum, kulturella och religiösa seder samt personalutbildning. Slutsats: Vi har genomfört en litteraturstudie som ledde fram till åtta omvårdnadsinterventioner. Omvårdnadsinterventionerna kommunikation, information och empati framkom som mest betydelsefulla för de närstående. Vidare framkom det att sjuksköterskorna själva upplevde att deras kunskaper inom detta område var bristfälliga. Vår studie visar att detta är ett ämne som inte är tillräckligt uppmärksammat.

Bakgrund: att plötsligt och oväntat förlora en anhörig innebär en sorg och krissituation för den som drabbas. Det är viktigt att de som förlorar en familjemedlem får den hjälp och stöd de behöver för att kunna gå vidare i sin sorgeprocess. Det är betydelsefullt att vårdpersonal som möter människor i kris och sorg har kunskap om att bemöta dem som drabbas. Syftet: med denna litteraturstudie var att bidra till att öka kunskapen om anhörigas omvårdnadsbehov och vårdpersonals bemötande vid plötsligt och oväntat dödsfall. Metod: studien bygger på åtta vetenskapliga artiklar som söktes i vetenskapliga databaser: Cinahl, PsychINFO och Elin@Kalmar. Artiklarna kvalitetsgranskades och analyserades. Resultat: tre teman framkom; Information med underrubriker: dödsbeskedet, kommunikation. Omhändertagande med underrubriker: att se personen som avlidit, uppföljning. Vårdpersonalen med underrubriker: kommunikation mellan kollegor, vårdpersonalens egna känslor samt kunskap och utbildning. Slutsats: är att det saknas utbildning och kunskap hos vårdpersonal inför att möta anhöriga vid plötsligt dödsfall. Det visar sig genom att de anhöriga beskriver en bristande kommunikation och information från vårdpersonalen och att de drabbade upplever att de inte fått den hjälp de önskat. Det framkommer att det är värdefullt för de anhöriga att de individuella behoven tillgodoses och att någon form av uppföljning erbjuds.

No description available.

Death can take place anytime and anywhere. When a student dies, a teacher or other pedagogue at the school, may need a crisis management plan in order to know how to relate to a mourning child. The purpose of this study has been to contribute to an in-depth knowledge of coping with grief and crisis in school, with focus on death. From a pedagogic point of view, we have compared three Swedish crisis plans and three Danish grief plans to see what the preparedness in these schools are showing, focusing on the role of the teacher. To answer the study's purpose and questions, we have analyzed and compared the empirical material with the help of Cullberg's (2006) crisis and crisis-therapy, and Raundalen and Schultz's (2007) crisis-pedagogy, based on a document analysis. The results found were mainly fundamental similarities that appeared in both the structure and the content of the crisis management plans section, but nevertheless the Swedish and Danish crisis management plans showed differences. The Danish grief plans were much longer and more extensive, which differed from the Swedish plans which only presented short sections regarding deaths in a few individual sections. The results of the survey finally showed that there are more conditions for Danish teachers than Swedish to help a mourning child, as there are more tools for Danish teachers to relate to in their grief plans. / Döden kan ske när som helst och var som helst. Vid en förlust av en elev kan man som lärare eller övrig pedagog på skolan behöva ta hjälp av en krishanteringsplan för att veta hur man bör förhålla sig till ett barn i sorg. Studiens syfte har varit att bidra med kunskap om kommunala kris- och sorgplaner för grundskolan. Ytterligare ett syfte har varit att jämföra eventuella skillnader mellan danska och svenska planer, speciellt vad avser insatser inför, under och efter kriser. Utifrån en pedagogisk synvinkel har vi jämfört tre svenska krisplaner och tre danska sorgplaner för att se vilken beredskap dessa skolor visar på, med fokus på lärarens roll. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har vi utifrån en dokumentationsanalys analyserat och jämfört det empiriska materialet med hjälp av vårt teoretiska ramverk, kris, kristerapi (Cullberg, 2006) och krispedagogik (Raundalen &amp; Schultz, 2007). Resultatet visade främst på de grundläggande likheterna i både strukturen och innehållet av kris- och sorgplanerna, men trots detta skiljde sig de svenska och danska planerna åt. De danska sorgplanerna var betydligt längre och mer omfattande, vilket skiljde sig från de svenska planerna som endast presenterade korta delar gällande dödsfall i några enstaka avsnitt. Undersökningens resultat visade avslutningsvis på att det finns fler förutsättningar för danska lärare i sina sorgplaner att agera utifrån, än de svenska lärarna. Detta eftersom det finns fler verktyg för danska lärare att förhålla sig till i sina sorgplaner.

Arbetet som sjuksköterska innebär att komma i kontakt med döden vilket kan upplevas svårt. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa sjuksköterskors känslor vid patienters dödsfall och olika copingstrategier som används för att hantera dessa. Metoden som använts i denna litteraturstudie var en övergripande modell i sju steg som främjar en systematisk arbetsprocess. Litteratursökningen utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Kvalitetsgranskning av studier gjordes utifrån protokoll av Willman et al (2006) modifierat av författarna. Resultatet från de nio inkluderade studierna visade att sorg var den mest framträdande känslan men även exempelvis ilska och skuld. Mest vanliga copingstrategier var att prata med kollegor, distansering och undvikande av situation. / Working as a nurse involves being in contact with death which can be a difficult experience. The aim of this literature review was to illustrate nurses’ emotions when patients die and different coping strategies used to manage those. The method used for this literature review was an overarching model witht seven steps to promote a systematic procedure. The literature search was performed in the databases PubMed and Cinahl. The quality review of included studies was performed with a protocol by Willman et al (2006) modified by the authors. The result from the nine included studies showed that grief was the most distinguished emotion but also for example anger and guilt. Most common coping strategies were talking to colleagues, distancing and avoiding the situation.

Bakgrund: Som blivande pedagoger kommer vi att arbeta med människor och då är det viktigt för oss att ha kunskap om hur kris och krishantering påverkar oss människor. Ämnesområdet är valt då vi anser oss själva ha bristfällig kunskap inom området.Syfte: Syftet med arbetet är att undersöka hur pedagoger kan möta barn i kris vid dödsfall på förskolor, samt att belysa pedagogers erfarenheter av krishantering. Syftet är även att ge exempel på hur man kan arbeta med krishantering vid dödsfall i förskolan. Problemprecisering: Hur kan pedagoger möta barn i kris vid dödsfall? Metod: Metoden som vi har använt är kvalitativa intervjuer. Vi har intervjuat pedagoger som är utbildade förskollärare och är verksamma runt om i Skåne.Analys: Pedagoger möter barn utifrån sina referensramar vid en krissituation. De visar sina känslor öppet och talar i klarspråk med barnen genom att använda ordval som barnen förstår. De använder sig av ritualer för att hjälpa barnen att bearbeta sorgen efter den döde. Vår studie har även visat att pedagogernas eget sorgearbete oftast hamnar i fokus och att barnens sorg inte sätts i främsta rummet. Nyckelord: Förskola, krishantering, dödsfall, kvalitativa intervjuer

Bakgrund: Tidigare forskning visar att anhöriga vill bli bemötta med empati och respekt i samband med ett akut dödsfall. Det är också viktigt för anhöriga att tydlig och rak kommunikation är grunden i bemötandet från sjuksköterskan. Anhöriga som inte får stöd från sjuksköterskan i samband med eller en tid efter ett akut dödsfall kan drabbas av psykisk ohälsa. Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med akuta dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt enligt Friberg. Resultat: I resultatet framkom tre teman; Sjuksköterskans erfarenheter av anhörigas behov. Sjuksköterskan erfor att anhöriga kunde reagera olika vid ett dödsbesked och att det fanns ett behov hos anhöriga att få ta farväl av den avlidna; Sjuksköterskans erfarenheter av kommunikation med anhöriga. Kommunikationen skulle vara öppen och ärlig och både sjuksköterskan och anhöriga skulle komma till tals; Sjuksköterskans erfarenheter av bristande resurser. Brister i resurser som tid, personal och miljö påverkade sjuksköterskan negativt i bemötandet med anhöriga. Slutsats: Sjuksköterskan behövde kunskap och förståelse för hur anhöriga reagerade i samband med akuta dödsfall för att kunna bemöta anhöriga. Brister i resurser, såsom exempelvis tid och personal, sågs vara ett hinder för att kunna bygga en relation med anhöriga. / Background: Previous research show that relatives want to be treated with empathy and respect in the event of an acute death. It is also important that clear and direct communication are the building stones of the response from the nurse. Relatives who do not receive support from the nurse in the event of an acute death and after are in risk of suffer from mental illness. Purpose: Was to describe the nurse's experiences of dealing with relatives in connection with acute deaths. Method: A general literature review according to Friberg. Results: Three themes emerged in the results, The nurse's experiences of relative´s needs. There was a need for relatives to say goodbye to the deceased and to receive information surrounding the death. The nurse's experiences of communication with relatives. Communication should be open and honest, and both the nurse and relatives should be able to make their voice heard. The nurse's experiences of a lack of resources. Lack of resources in terms of time, staff and environment negatively affected the nurse in dealing with relatives. Conclusion: The nurse needed knowledge and understanding of how relatives reacted in acute deaths situations and how to respond. Lack of resources, such as time and personnel, was seen as an obstacle to being able to build a relationship with relatives.