Bakgrund: Palliativ vård betyder lindrande vård där döden ses som en normal och naturlig process. Det innebär att varken påskynda eller skjuta upp döden för patienten, samt att ge en god omvårdnad utifrån ett helhetsperspektiv. Omvårdnaden av patienter i livets slutskede på sjukhus kan vara påfrestande för sjuksköterskor. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slutskede på sjukhus. Metod: Metoden som användes var en litteraturöversikt där tretton artiklar analyserades. Resultat: Resul-taten presenteras utifrån fyra kategorier; faktorer som bidrar till en god palliativ vård, faktorer som påverkar sjuksköterskan negativt, kommunikationen ett viktigt verktyg och när dödsfallet är ett faktum samt tretton underkategorier. Sjuksköterskor upplevde att när de bidragit till en värdig död hade de lyckats i sin omvårdnad. Delar av den palliativa vården kan upplevas som berikande för sjuksköterskor, men den innebär också stora påfrestningar. Påfrestningarna an-sågs kunna minskas med hjälp av mer tid, samt kunskap och utbildning inom palliativ vård. Konklusion: Sammanfattningsvis visade denna studie att sjuksköterskor har en viktig uppgift i samband med att vårda patienter livets slutskede, samt att många faktorer spelar in för att sjuksköterskor ska känna att de ger en god palliativ vård till patienter i livets slutskede. / Background: Palliative care means relieving care where death is seen as a normal and natural process. It means that either hurry up or postpone death for the patient, and to provide good health care from a holistic perspective. Nursing care of patients dying in hospital can be stressful for nurses. Purpose: The purpose with the study was to describe nurses experiences of the caring for dying patients in hospital. Method: The used method was an systematic lit-erature summary were thirteen articles has been analyzed. Result: The result is presented on the basis of four main category: factors that contribute to a good palliative care, factors that affect nurses negatively, communication a major instrument and when death is a fact, together with thirteen subcategories. Nurses felt that when they contribute to a dignified death, they had succeded in their care. Parts of the palliative care feels rewarding for the nurses, but it also involve great strains. The strain was considered to be reduced by using more time, knowledge and training in palliative care. Conclusion: The study concludes that nurses has an important role in the care for dying patients, and many factors is involved when they provide a good palliative care.

Bakgrund: Att vara närstående vid livets slut och att förlora en av sina närmaste är oftast mycket svårt. Närstående kan ha behov av stöd efter dödsfallet för att kunna hantera sin situation och sorg. Den palliativa vården grundar sig på fyra hörnstenar där en är stöd till närstående. Palliativa verksamheter erbjuder olika former av stöd till närstående en tid efter patientens död. Syfte: Syftet var att belysa närståendes erfarenhet av stöd efter dödsfall i palliativ vård. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på tolv kritiskt granskade kvalitativa och kvantitativa artiklar. Litteratursökningen har utförts i databaserna PubMed, Psycinfo och Cinahl. Resultat: De behov som beskrivs och identifieras i resultatet är: praktiskt stöd med underkategorier: vägledning och socialt stöd samt emotionellt stöd med underkategorier: hantera sorgeprocessen, trygghet och tillit och själslig balans. Slutsats: För att möjliggöra stöd till närstående är det viktigt att vårdpersonalen erbjuder och informerar om vilket stöd de kan ge. Vårdarna behöver vägledning i vilket stöd de kan erbjuda och till vem/vilka stödet riktar sig till. Närståendes behov av stöd kan se olika ut. Att identifiera de närståendes som är i behov av mest stöd är något som behöver utvecklas inom den palliativa vården. / Background: Relatives or close friends may be in need of support following the death of a loved one. Palliative care is based on four keystones, one being support to relatives or close friends. Palliative care units offer various types of support for some time after the patient ́s death. Aim: To investigate relatives ́ or close friends ́experience of support in an end-of-life situation in a palliative care context. Method: The study was in the formof a literature review based on twelve critically examined qualitative and quantative studies. The literature search was conducted in the PubMed, Psycinfo and Cinahl databases. Results: The needs which are identified in the result are practical needs such as guidance and social support and emotional needs such as coping with the grieving process, confidence, trust and inner balance. Conclusion: It is important that healthcare professionals not only offer supportin general, but also communicate what type of support they can give. Healthcare professionals themselves need guidance in this area. Relatives and close friends have varying needs of support and identifying the type of need and above all identifying who is in most need is something which palliative care should develop.

Sammanfattning Bakgrund: Vid plötsligt dödsfall har närstående kort eller ingen tid till förberedelse. Detta kan påverka sorgeprocessen och risken för försämrad psykisk hälsa är hög. Sjuksköterskor bistår med stöd men bristande erfarenhet, otillräcklig bemanning och stressig arbetsmiljö kan försvåra stödinsatser. Syfte: Syftet var att beskriva närståendes erfarenheter av stöd från sjuksköterskor vid plötsligt dödsfall och att granska artiklarnas undersökningsgrupper. Metod: En beskrivande litteraturstudie med 13 vetenskapliga artiklar hämtade via databaserna PubMed, Cinahl samt genom manuella sökningar. Huvudresultat: Det stöd närstående efterfrågade från sjuksköterskor varierade. Informativa brister förknippades hos närstående med en ovilja hos sjuksköterskor att beröra svåra samtalsämnen. Sjukhusmiljön upplevdes främmande för många närstående, som kunde känna utanförskap. Genom gott bemötande, vägledning och inkludering av närstående i omvårdnaden skapades gemenskap. När närstående kände sig delaktiga och behövda skapades positiva känslor. När sjuksköterskor gav närstående chans att utnyttja den tid som fanns tillsammans med den döende och bistod med praktiskt stöd möjliggjordes kontinuerlig samvaro. Efter dödsfall kunde närstående känna sig övergivna. Ett avsked utan tidspress och inbjudan till uppföljning var betydelsefullt för närstående för att kunna gå vidare i livet. Slutsats: Erfarenhet av bristande information från sjuksköterskor var vanligt förekommande hos närstående, vilka även noterade om sjuksköterskor agerar undvikande i svåra situationer. Eftersom behovet av stöd varierar mellan närstående bör sjuksköterskor utgå från personcentrerade stödinsatser. Om sjuksköterskor får insikt i närståendes erfarenheter av stöd vid plötsligt dödsfall finns större möjligheter att kunna förbättra stödet för närstående i en sårbar situation. / Background: In a sudden death situation family members have little time for preparation. This can affect their process of grief and increase the risk of a negative psychological outcome. Nurses have the possibility of supporting the family, but lack of experience, shortage of staff, and a stressful environment can obstruct the support. Aim: The aim of this study was to describe family members’ experiences of support from nurses when a person dies a sudden death, and to investigate the sample groups of selected result studies. Method: A descriptive literature review, where 13 scientific articles were included. Articles were collected from the databases PubMed and Cinahl and through manual research. Main result: The type of support family members requested from nurses differed. Lack of information was associated with the nurses’ unwillingness to lift difficult topics. The hospital environment was an unfamiliar place for many family members, who could feel lost in the context. By including and guiding the family members, a feeling of becoming a team was generated. When the family members felt involved and needed, positive emotions evolved. When nurses gave practical support and created opportunities for family members to be close to the dying person, they could make use of precious time without interruption. After death occurred family members could feel abandoned. To be able to proceed in life, it was important that family members had enough time to say goodbye and were offered a follow-up meeting. Conclusion: Family members frequently experienced a lack of information from nurses and noticed if the nurse tried to avoid difficult situations. Acknowledging individual differences, makes it possible to apply person-centered support. If nurses gain knowledge of family members’ experiences of support on sudden death occasions, the nurses will have better chances of providing the support requested.

Background: There are approximately 45 000 people in the ages over 65 years dies outside the health facilities of the hospitals in Sweden in every year. Previous research has shown lacking knowledge in taking care of the next of kin during and after a sudden death. However, conducted research has emphasized that ambulance nurses often are the next of kin’s first contact with the health care system during sudden death at home. Research has also shown that the mourning of the next of kin is affected by the ambulance nurses’ way of announcing the next of kin when someone close dies. This is also affecting the ambulance nurses’ possibilities of moving on after the event. Aim: To describe ambulance nurse’s experiences of factors that affects the care of next of kin during sudden death at home. Method: A qualitative study using one focus group with convenience sample including seven participants. Inclusion criteria were that participants should be professional nurses with specialist training in prehospital care. All study participants should also have experience in the care of next of kin during sudden death at home. A manifest content analysis was used to analyze the data. Results: A total of five categories emerged; perceived demands and expectations, having experience and knowledge, to face mourning reactions of the next of kin, to be affected emotionally and finally the support from colleagues. Data indicated that the mourning of the next of kin is complex. However, data revealed that the ambulance nurse is affected by experience, knowledge and the support from colleagues. In the beginning of the career, the ambulance nurse experiences some uncertainty concerning the expectations of the next of kin. The emotional affection was dependent on personal experiences in the past and also on the specific circumstances with the next of kin and the deceased. Conclusion: This study revealed that the care of the next of kin during sudden death at home is highly affected by the experience and knowledge of the ambulance nurse. The emotional affection is dependent on past personal experiences and on the support from colleagues. The participants agreed on the importance of a respectful manner in the care of the patient and the next of kin.

Bakgrund: Att hantera dödsfall är en central uppgift i yrket som legitimerad sjuksköterska. Sjuksköterskor kommer i sitt yrke möta både förväntade och oväntade dödsfall och det krävs att sjuksköterskor utvecklar yrkeskompetens för att kunna hantera de emotionella upplevelserna i samband med dödsfall. Sjuksköterskeutbildningen bör förbereda sjuksköterskor inför att möta döende och avlidna personer och vilka uppgifter sjuksköterskor har kring dödsfall, dock uttrycks en brist i utbildningen.Syfte: Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva sjuksköterskors upplevelser i samband med dödsfall inom slutenvården.Metod: Litteraturöversikten är baserad på 16 vetenskapliga artiklar, både kvalitativa och kvantitativa, som är publicerade mellan 2010 och 2020 och hämtade från databaserna CINAHL, PsycINFO och PubMed.Resultat: Resultatet visar att sjuksköterskor påverkas av dödsfall både personligt och yrkesmässigt, det beskrivs även att stöd efter dessa upplevelser är viktigt för att hantera upplevda känslor. Vidare visar resultatet att sjuksköterskor inte alltid är förberedda på vilket ansvar de har vid dödsfall i förhållande till anhöriga. Skillnader framkommer i upplevelser av förväntade och oväntade dödfall, där sjuksköterskor upplever oväntade dödsfall som svårare att hantera.Slutsats: Sjuksköterskor påverkas både personligt och yrkesmässigt och de flesta sjuksköterskor känner någon form av sorg när en patient avlider. Anhörigas reaktioner kan påverka hur sjuksköterskan upplever dödsfallet. Att få stöd är en viktig del i att hantera dessa situationer. Upplevelser av dödsfall beskrivs även som utvecklande för sjuksköterskor. / Background: Dealing with death is a central task in the profession as a registered nurse. In their profession, nurses will face both expected and unexpected deaths, and it is required that nurses develop professional competence in order to be able to handle the emotional experiences in connections with deaths. The nursing education should prepare nurses to meet dying and deceased people and what information nurses have about deaths, however, a shortcoming is expressed in the education.Aim: The aim of this literature overview was to describe nurses' experiences in connection with deaths in inpatient care.Method: The literature review is based on 16 scientific articles both qualitative and quantitative that were published between 2010 and 2020 and retrieved from the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed.Results: The results show that nurses are affected by deaths both personally and professionally, it is also described that support after these experiences is important for dealing with perceived emotions. Furthermore, the results show that nurses are not always prepared for the responsibility they have in the event of death in relation to relatives. Differences emerge in experiences of expected and unexpected deaths, where nurses experience unexpected deaths as more difficult to deal with.Conclusion: Nurses are affected both personally and professionally and most nurses feel some form of grief when a patient die. Relatives' reactions can affect how the nurse experiences the death. Getting support is an important part of dealing with these situations. Experiences of death are also described as developing for nurses.

Bakgrund: ​Akutsjukvården innebär speciella förutsättningar där hastiga beslut tas och medicinska prioriteringar måste göras. En familjemedlems plötsliga dödsfall kan få allvarliga konsekvenser för de anhöriga och de behöver rätt stöd i det akuta skeendet. Personcentrerad vård och dialog med anhöriga är en del av sjuksköterskans omvårdnadsansvar och etiska ansvar. Vårdpersonalen upplever i många fall organisatoriska hinder för att möta de anhöriga på ett adekvat sätt. Ovanstående gör det angeläget att undersöka hur kontakten med akutsjukvården upplevs för de anhöriga. Syfte: Syftet var att beskriva anhörigas upplevelse av akutsjukvården i samband med en familjemedlems plötsliga dödsfall. Metod: En litteraturöversikt baserad på tio vetenskapliga artiklar gjordes. Artikelsökningen gjordes i databaserna Cinahl Complete och Pubmed som innehåller artiklar relaterad till vårdvetenskap, medicin och hälsa. Resultat: ​Löpande information under det akuta skeendet värderades högt och var ofta bristfällig. De anhöriga var känsliga för vårdpersonalens tonfall, kroppsspråk och ansiktsmimik samtidigt som de hade svårt att ta in information och overklighetskänslor var vanligt. Det fysiska rummet spelade också roll. Akutmottagningen upplevdes som en kaosartad plats som många gånger inte var lämplig för ett värdigt farväl efter dödens inträffande. Slutsats: Att förstå de anhörigas upplevelser och behov är essentiellt för att kunna möta dem där de befinner sig i dessa extrema situationer. Brist på information, hur kommunikationen såg ut, att bevittna återupplivningar och vårdmiljön var alla framträdande aspekter av de anhörigas upplevelser. Dessa bör vårdpersonal vara uppmärksamma på i mötet med de anhöriga för att de ska kunna bli delaktiga och för att möjliggöra ett värdigt avslut. / Background: ​Emergency medical care and emergency departments constitute an environment where rapid decisions and medical priorities need to be made. The sudden death of a family member can have great consequenses on the bereaved. Person-centered  care and dialog with the family is a part of the nurse‘s professional and ethical responsibility. Health personnel often experience organizational obstacles for providing adequate care for the family members. The above mentioned makes it relevant to explore how the contact with the emergency medical service and emergency departments is experienced by the surviving relatives.​ Aim: The aim was to describe relatives’ experiences of emergency medical care and emergency departments when a family member died suddenly. Method: A litterature review based on ten academic journals was made. Studies were searched from Cinahl Complete and Pubmed which contain academic journals within the topics of nursing, medicine and health. Results: Ongoing information during the acute phase was important but often not given to a satisfactory degree. They were highly sensitive to a sundry of signals such the tone of voice, body language and facial expressions of the health personnel at the same time as being unable to process information adequately and often described feelings of dissociation from reality. The physical space also weighed in. The emergency department was perceived as a chaotic place not suited for a dignified last goodbye to the deceased family member. Summary: Understanding the experiences and needs of the relatives is essential to be able to meet them where they are in these extreme situations. Lack of information, the way communication is expressed, witnessing resuscitation as well as the physical sorroundings were all prominent aspects of the relatives’ experiences. Health personnel should be attentive to these aspects in order to be able to enable participation and to make a dignified last goodbye possible for the relatives.

Bakgrund: Anestesi- och operationssjuksköterskan träffar många olika patienter, allt ifrån barn och äldre till friska som svårt sjuka. I den perioperativa vården sker dödsfall sällan och personalen är ofta oerfarna av detta. Tidigare forskning visar att perioperativa dödsfall påverkar personalen. Det finns olika sätt att hantera känslomässiga eller stressande situationer. Syfte: att undersöka anestesi- och operationssjuksköterskans upplevelse av perioperativa dödsfall. Metod: Kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Anestesi- och operationssjuksköterskor som varit med om ett perioperativt dödsfall intervjuades. Resultat: Temat som framkom är ”En sällanhändelse som berör” från kategorierna ”Omständigheterna kring dödsfallet påverkar”, ”Yrkeserfarenheten spelar roll”, ”Betydelsen av teamet”, ”Emotionella reaktioner” och ”Betydelsen av bearbetning” med tillhörande subkategorier.  Konklusion: Perioperativa dödsfall är något som händer sällan men som berör anestesi- och operationssjuksköterskan. Dödsfall är alltid speciellt när det sker på operationsavdelningen och några viktiga aspekter i upplevelsen är att personalen känner att de har gjort allt de kan, haft god samverkan i teamet och fått bearbeta händelsen. / Background: The anesthetic- and surgical nurse meets many different patients, everything from children and the elderly, to the healthy and the seriously ill. In perioperative care, deaths rarely occur and the staff are often inexperienced of this. Previous research shows that perioperative deaths affect staff. There are different ways to deal with emotional or stressful situations. Aim: to investigate the anesthetic- and surgical nurse's experience of perioperative death. Method: Qualitative content analysis with an inductive approach. Anesthetic- and surgical nurses' who had experienced a perioperative death were interviewed. Results: The theme that emerged is "A rare event that affects" from the categories "The circumstances surrounding the death affect", "Professional experience matters", "The importance of the team", "Emotional reactions" and "The importance of processing" with their subcategories. Conclusion: Perioperative death is something that happens rarely but affects the anesthetic- and surgical nurse. Death is always special when it happens in the operating room and some important aspects of the experience are that the staff feel they have done everything they can, have good teamwork and been able to process the event.

Bakgrund: När ett barn går bort drabbas hela familjen, framför allt föräldrarna. Sorgen hanteras på olika vis beroende på individuella egenskaper samt vilket stöd de har fått. Stödet från sjukvården kan vara avgörande för hur sorgen hanteras. Syfte: Att beskriva föräldrars erfarenheter av att ha mist ett barn. Metod: Beskrivande litteraturstudie som grundats på tretton studier med varierande ansatser. Huvudresultat: Hos föräldrar som hade förlorat ett barn kunde det väckas mycket starka känslor, och dessa erfarenheter bearbetades väldigt olika. Bland annat kunde förälderns kön, hur dödsfallet gick till samt hur föräldrarnas syn på livet såg ut spela roll. Stödet från sjukvården var väldigt betydelsefull i en sådan situation. Att få tydlig information, stöttning och tid att få sörja var något som föräldrarna ansåg var viktigt för att underlätta sorgeprocessen. Efter att ha förlorat sitt barn fick många föräldrar sig en tankeställare. Minnena de hade av sitt barn, och upplevelserna av dödsfallen gjorde så att många började prioritera annorlunda och insåg vad som var viktigt i livet: tid med sina nära och kära. Slutsats: Kunskapen om föräldrars erfarenheter är viktig då det ger förståelse och ökar kunskaperna för hur sjukvårdspersonalen ska kunna förstå, bemöta dem och arbeta för att föräldrarna ska kunna få en chans bearbeta denna tragedi och att kunna gå vidare. / Background: When a child passes away, the whole family is affected, especially the parents. Grief is handled in different ways depending on individual characteristics and the support they receive. The support from healthcare can be decisive in how the grief is handled. Aim: To describe parents' experiences of losing a child. Method: Descriptive literature study based on thirteen studies with varying approaches. Main result: When parents loses a child, there could be very strong emotions, and these experiences were processed very differently. Among other things, the gender of the parent, how the death happened and how the parents’ viewed life in general could play a role. The support from the healthcare system was known to be very important. Getting clear information and time to grieve was something the parents considered important to facilitate the grieving process. After losing their child, many parents got an eye-opener. The memories they had of their child, and the experiences of the deaths made them start to prioritize differently and realize what is important in life: time with their loved ones. Conclusion: The knowledge of parents' experiences is important as it gives understanding and increases the knowledge of how the healthcare staff should be able to understand, respond to them and work so the parents can have a chance to process this tragedy and be able to move on.

Som nyutexaminerad sjuksköterska kan det vara svårt att veta hur bästa möjliga stöd och bemötande kan erbjudas till sörjande närstående vid plötsliga och oväntade dödsfall. Sjuksköterskan kan komma i kontakt med sörjande närstående i hela sitt yrkesverksamma liv. Studiens mål är att vara ett verktyg för att kunna tillämpa en god omvårdnad samt bemöta sörjande närstående för att förebygga ohälsa och främja hälsa. Syftet med studien är att utifrån sjuksköterskors och närståendes upplevelser, belysa viktiga aspekter för sjuksköterskan inför mötet med närstående efter plötsliga dödsfall. Resultatet baseras på det som framkommit vid analys av 10 vetenskapliga artiklar. I denna litteraturstudie var information om sekretess, etik, religion och lagar samt skriftlig information, om vad närstående ska göra efter ett dödsfall, någoting som var viktigt för de närstående. Närstående lämnades med obesvarade frågor exempel frågor angående dödsorsak och övrig information om sjukdomsförloppet. Författarna i denna litteraturstudie ansåg inte att någon av studierna hade använt sig av adekvat eller tillräcklig uppföljning, för sörjande närstående. För vidare forskning hade en empirisk studie i Sverige angående bristande uppföljning av närstående efter plötsliga dödsfall varit av värde. / As a newly graduated nurse, it can be difficult to know how the best possible support and answer can be offered to the bereaved related to sudden and unexpected deaths. The nurse may come in contact with bereaved relatives throughout their working lives. The study's objective is to be a tool when good nursing and answering grieving relatives is applied to prevent illness and promote health. The aim of the study is to highlight important aspects for the nurse when answering relatives of sudden and unexpected death victims, by nurses and relatives experiences. The result is based on what emerged from analysis of 10 scientific articles. In this literature study it was important for the relatives to receive information about privacy, ethics, religion and laws, and written information about what relatives should do after a death. Relatives were left with unanswered questions, such as questions about the cause of death and additional information about the disease process.The authors of this study did not consider that any of the studies had used adequate or sufficient follow-up, for the bereaved relatives. For further research an empirical study in Sweden, regarding the lack of follow-up after a sudden would be of value.

Bakgrund: I sjuksköterskans yrke är mötet med döden oundvikligt och det ingår även i sjuksköterskans professionen att vårda döende och också att ta hand om patienterna efter döden. Döden kan ha en positiv eller negativ innebörd och kan vara förknippad med olika känslor såsom medkänsla, sorg och hjälplöshet. Forskning visar att utbildning är viktigt för att få en positiv attityd till döden då attityden kan påverka hur sjuksköterskor vårdar döende patienter. Syfte: Att undersöka hur sjuksköterskor hanterar sina känslor vid dödsfall av patienter inom slutenvården. Metod: Denna litteraturstudie är uppbyggd av 10 vetenskapliga artiklar som alla har kvalitativ ansats och är hittade efter specificerad datasökning med hjälp av PEO-modellen i Cinahl och Pubmed. Alla artiklar är kvalitetsgranskade enligt en kvalitetsgranskningsmall för kvalitativa studier utförd av Statens beredning för medicinsk och social utvärdering. Efter kvalitetsgranskningen har artiklarna analyserats med hjälp av Popenoes analysmetod. Resultat: I resultatet framkom det att sjuksköterskor bäst hanterar sina känslor som uppstår vid dödsfall av patienter genom rutin och erfarenhet, genom stöd av andra, genom emotionella strategier och genom reflektion. Dessa fyra beskrivningar är också de fyra huvudkategorier som kom fram i resultatet genom analysen och som bäst beskriver sjuksköterskornas sätt att hantera känslor som uppstår vid dödsfall av patienter. Konklusion: Det som hjälpte sjuksköterskor att hantera sina känslor som uppstod när patienter avled var att lära sig att acceptera döden, att prata om döden och att få tid att på olika vis processa de känslor som uppstod när en patient avled. / Background: In the nursing profession, the encounter with death is inevitable and it is also part of the nursing profession to care for the dying and to take care of the patients after they die. Death can have a positive or negative meaning and can be associated with different emotions such as compassion, sadness and helplessness. Research shows that education is important to have a positive attitude towards death as the attitude can affect how nurses care for dying patients. Purpose: To investigate how nurses cope with their emotions in case of death of patients in inpatient care. Method: This literature study is based on 10 scientific articles that all have a qualitative approach and were found after a specified data search using the PEO model in Cinahl and Pubmed. All articles are quality reviewed according to a quality review template for qualitative studies carried out by Swedish agency for health technology assesment and assessment of social services (Statens beredning för medicinsk och social utvärdering). After the quality review, the articles have been analyzed using Popenoe's analysis method. Results: In the results, it emerged that nurses best deal with their emotions arising from the death of patients through routine and experience, through support from others, through emotional strategies and through reflection. These four descriptions are also the four main themes that emerged in the results and which best describe the nurses' way of dealing with emotions that arise when patients die. Conclusion: It helped nurses to deal with their emotions that arose when patients died by learning to accept death, to talk about death and to have the time to process emotions which occurs when a patient died.