En utleveransprocess hos PostNord Logistics analyserades för att identifiera problemområden i processen. Utleveransprocessen analyserades genom en kartläggning och med hjälp av simuleringsverktyget Arena. Lean strategin användes sedan för att hitta grundorsakerna till problemområdet som identifierats i simuleringsmodellen. De främsta rekommendationerna till PostNord Logistics är att organisera produkterna i lager, införa en plockstrategi för att skapa en effektivare process och eliminera problemområdena.

Volvo GTO i Skövde tillhör tillverkningsindustrin och levererar motorer till lastvagnskunder över hela världen. Alla motorer som sänds på export går genom ett produktionsflöde, CBU-line. CBU-line är en monteringslina som sedan konstruktion 1996 inte genomgått någon större layoutmässig förändring, trots att uppgiften för flödet förändrats. Syftet med projektet är att genom analys ta fram förutsättningar för att kunna bedöma flödets kapacitet samt att ta fram fokusområde för kommande förbättringsinsatser. Flödet saknar i stor utsträckning det produktionstekniska data som behövs för att bedöma dess kapacitet. Baserat på detta har ett antal olika metoder används för att tillsammans skapa en bild över flödets nuläge. Metoder såsom tidsstudie, frekvensstudie och AviX-studie har genomförts för att identifiera flaskhalsarna i flödet. Det tydliggör också hur mycket arbete som kategoriseras som värdeadderande, i hela flödet och per station. Utöver dessa traditionella produktionstekniska verktyg har det genomförts en produktionssimulering. Genomförda analyser visar genomgående på en gemensam flaskhals i produktionsflödet som därmed blir fokus för förbättringsarbete. Genom simuleringsanalys har flödets tekniska kapacitet uppskattats till cirka 40 % högre genomströmning än som sker i flödet idag. En simuleringsanalys baserad på ett framtaget förbättringsförslag visar även på en potentiell ökning med 32 %. För att skapa förutsättningar att uppnå detta krävs systematiskt arbete med att balansera upp flödet samt att reducera påverkan från störningar och slöseri som utgörs av över 70 % av all aktivitet i flödet. Arbetet har tagit fram förslag på att med relativt enkla medel kunna reducera flaskhalsen och öka genomströmningen genom flödet. / Volvo GTO in Skövde belongs to manufacturing and supply engines for truck customers worldwide. All engines to be sent for export goes through a production flow, CBU-line. CBU-line is an assembly line that not since construction in 1996 has undergone any major layout changes of substance, although the details of the flow changed. The object of the project is that by analyzing access conditions in order to determine the flow capacity and to produce focus areas for future improvement efforts. The flow lacks a large amount of the production engineering data necessary to assess its capabilities. Based on this a number of methods have been used together to create a picture of the current state of flow. Methods such as time study, work-study and AviX study have been conducted to identify bottlenecks in flow. While it is clear how much work is categorized in value-added in whole flow and per station. In addition to these traditional production engineering tools, there have been a production simulation. Implemented analyzes consistently shows a common bottleneck in the production flow which becomes the focus of improvement efforts. Through simulation analysis, the flow technical capacity estimated to be approximately 40 % higher than the throughput that occurs in the flow today. Simulation Analysis based on one developed suggestion for improvement indicates a potential increase of 32 %. To create the conditions to achieve this requires systematic efforts to reduce the effect of interference and wastage in the flow comprising over 70 % of all activity in the flow. The work has proposed that with relatively simple means to reduce bottleneck and increase throughput through the flow.

Undersköterskors arbetsuppgifter inkluderar vård av patienter och hantering av servicesysslor. Hantering av servicesysslor samt förflyttningar på vårdavdelningen upptar en väsentlig del av en undersköterskas arbetstid. Denna studie kartlägger undersköterskors roll på en vårdavdelning på Vrinnevisjukhuset i Norrköping, Sverige. Studien analyserar hur undersköterskor fördelar sin tid mellan olika aktiviteter samt utformningen på hur en framtida utbyggnad på vårdavdelningen kan tänkas utformas. Metoder som användes var tidtagning med stoppur, kostnadsberäkningar, simuleringsmodell samt intervjuer inom relevanta yrkesområden. Studien erhåller en kartläggning över hur nuläget ser ut för undersköterskor på en vårdavdelning. Här har tider för varje aktivitet som utförs av undersköterskor inkluderats. Varje aktivitet är uppdelad i kategorier indirekt/direkt vårdkontakt, servicesysslor, personalrum och gångtid. Syftet med kartläggningen är att kvantitativt belysa tidsdistributionen för yrkesrollen undersköterska. Studien presenterar utvärdering av servicesysslor samt ett flertal alternativ gällande hantering av servicesysslor. Utgångsläget för hantering av servicesysslor är att undersköterskor sköter dessa eller att inhyrd tredje partner tar över hanteringen. Alternativen utreds med hjälp av kostnadsberäkningar och argumenterande för- och nackdelar. Syftet är att observera det bästa utfallet gentemot kostnadseffektivitet. Alternativa framtida utformningar av avdelningen har gjorts med hjälp av  en simuleringsmodell. Modellen är uppbyggd efter datasammanställningen från nuläget, där modellen presenterar den mängd tid som är fördelad på respektive aktivitet samt den tid som läggs på att gå mellan olika rum på vårdavdelningen under en dag. Syftet med modellen är att finna en struktur på avdelningen som ger minskade förflyttningstider. Tre olika scenarion skapas för detta syfte. Studien presenterar ett tredelat resultat. Första resultatet som  presenteras är tidsdistrubutionen för undersköterskor. Kartläggningen visar att hälften av tiden läggs på indirekt/direkt vårdkontakt, 13 procent på servicesysslor, 28 procent i personalrummet och 9 procent av tiden läggs på att gå. Kostnaderna för att anställa en till undersköterska eller hyra in VNS hamnar på 27 000 kronor kontra 21 000 kronor. Förslaget är att hyra in en tredje partner för hantering av servicesysslor. Detta grundar sig på att detta är det lägre kostnadsalternativet samt för att bland annat hålla ner lagerföringskostnader och strukturera upp skötseln av servicesysslorna. Alla tre scenarion i simuleringsmodellen ger ett bättre utfall än nuläget gentemot hur mycket som läggs på gång samt hur många aktiviteter som hinns genomföras. Det tredje scenariot ger det bästa utfallet med en ökning på patienttiden med tre procent, gångtiden reduceras med 0.5 procent och antal aktiviteter som hinns utföras under en dag ökas med 27 stycken.

Globaliseringen ökar konkurrensen och kvalitetskraven vilket innebär att sågverk i dag prioriterar effektviseringsarbete högre än någonsin. Eftersom råvarukostnaden är 70 procent av ett sågverks totala kostnader är hur väl ett sågverk utnyttjar råvaran avgörande för ett sågverkets lönsamhet. För att förbättra sågutbytet strävar sågverk mot att förbättra sin timmerosorteringens träffbild, vilket medför att sorterings-parametrar ofta korrigeras. Till följd av ständiga förändringar i timmersorteringen är arbetssättet för detta sannolikt viktigt. Studien har utförts vid Bollsta sågverk i syfte att undersöka sågverkets möjlighet att arbeta mer effektivt med sin timmersortering genom att utveckla nuvarande arbetssätt och förutsättningar. Studien har genomförts i två steg, en kvalitativ del för utveckling av arbetssätt och en experimentell utvecklingsdel för utveckling av processtöd. Studien har visat en god potential för Bollsta sågverk att utveckla sitt arbetssätt vid nyskapande av timmerklasser samt dess kontrollmöjligheter. Processutvecklingen har visat sig fordra utveckling av ett beslutsstödssystem med förbättrad möjlighet till simulering och visualisering av sortering. Simuleringsfunktionen har visats vara 25 gånger mer effektivt än nuvarande simuleringsprogram. Beslutsstödssystemet har utvecklats och en utvärdering mot principer för användbara gränssnitt har visat att beslutstödet är användbart. Det utvecklade arbetssättet och beslutstödet har medfört ett antal kostnadsbesparingar i form av förkortad ledtid, förbättrad konkurrenskraft och förbättrad kontroll. Kostnadsbesparingens storlek har visats vara svår att approximera men utvecklingen har sannolikt miljonpotential. I dag finns endast presenterad forskning inom sorteringsparametrar och tekniskt utnyttjande. Potentialen i ett utvecklat arbetssätt och ett nytt beslutstöd indikerar dock bristen av forskning inom andra områden i timmersortering.

Diss. Stockholm : Handelshögsk.

Studien presenterar hur Södra Wood kan applicera diskret händelsestyrd simulering (DES) genom modeller på sågverk för att bland annat öka produktionsvolym, förkorta ledtider och minska lagernivåer. Med hjälp av digitala verktyg som FACTS Analyzer simulerades önskade förändringar på produktionsflödet och även andra organisationella förändringar. Utfallet av de simulerade förändringarna resulterade i flertalet positiva slutsatser som kunde presenteras och även visualiseras. Bevisligen kan simuleringar användas som grund till diverse besulttaganden och vidare även till Proof-Of-Concept trots att aggregerade modeller används. Det finns dock mycket utrymme kvar till vidareutveckling av denna typ av arbeten där värdeflödet i industrier av denna domän kan gynnas väsentligt.

Examensarbetets uppdragsgivare är ett svenskt detaljhandelsföretag, benämnt ”Företaget”, med global försäljning från både butik och internet. Det är Företagets svenska paketflöde som har undersökts i projektet. Paket som kunder beställt via internet fraktas till ett utlämningsställe. Om kunden inte har hämtat paketet innan högsta tillåtna liggetid har passerat så skickas det tillbaka till Företaget som en retur. Företaget har idag problem med att paket inte hämtas ut från utlämningsställena och vill få svar på om en kortare högsta tillåtna liggetid kan öka vinsten. Syftet med projektet är att undersöka hur vinsten för Företagets paketflöde kan öka med huvudfokus på högsta tillåtna liggetid. Frågeställningen som projektet har ämnat besvara är: Vilken högsta tillåtna liggetid maximerar vinsten? Stokastisk optimering med simulering användes för att besvara frågeställningen. Resultatet visar att i dagsläget fås den största vinsten av en högst tillåten liggetid på 14 dagar. Analysen av resultatet visar att outlösta paket är väldigt kostsamma för Företaget och därav måste kundernas uthämtningsmönster ändras kraftigt för att det ska vara lönsamt att förkorta den högst tillåtna liggetiden. För att öka vinsten bör antalet outlösta paket minskas samt att de paket som ändå kommer bli outlösta skickas tillbaka till Företaget så snabbt som möjligt, samtidigt som de paket som kommer hämtas ut ligger kvar på utlämningsstället tills dess att kunden hämtat ut det. Den slutliga rekommendationen är att Företaget borde testa en form av dynamisk liggetid, som vi har valt att kalla snoozande liggetid, där kunden själv kan påverka hur länge paketet ligger kvar på utlämningsstället. Ytterligare förbättringsförslag är att minska brevaviseringen, förbättra informationen internt och ut till kund, skapa noggrannhet gällande returdag, införa en spärr för kunder med återkommande outlösta paket och förkorta den nuvarande långa interna returtiden. / The requestor of this master thesis project is a Swedish retail company, named with the pseudonym "The Company". The Company provides sales worldwide both in stores and online. It is the flow of online parcels in Sweden that is studied in this project. Parcels that are ordered online is transported to a pick-up point. If the customer has not collected the parcel before the maximum allowed lay time has passed, the parcel is sent back to The Company.  The Company experiences trouble with parcels that are not collected before the maximum allowed lay time has passed and request an answer weather or not a shorter maximum allowed lay time can increase the profit. The aim of this master thesis project is to investigate if it is possible to increase the profit of The Company’s flow of parcels with a main focus of the maximum allowed lay time. The issue that the project intends to answer is: Which maximum allowed lay time maximizes the profit? To find the optimal number of maximal allowed lay time days stochastical optimization simulation was used. The result shows that during today´s circumstances the maximum profit is given by a maximum lay time of 14 days. From the analysis it was discovered that uncollected parcels are very costly for The Company and hence the pattern of how customer collect their parcels must be changed dramatically to make it profitable to shorten the maximum allowed lay time. The result additionally shows that to increase the profit the number of uncollected parcels need to be minimized and they should be sent back to The Company as fast as possible. At the same time the parcels that will be collected should lay at the pick-up point until the customers are able to collect them. The final recommendation is that The Company should test a dynamical lay time, we have chosen to call it a snoozing lay time, where the customer herself/himself can affect for how long the parcel should be held at the pick-up point. Further improvement proposals are to minimize the letter notification, improve the information given to the customer and internally, be more precise with the day of return, introducing a barrier to customers with recurring uncollected parcels and shorten the long internal time of returns.

Energieffektivisering blir en allt viktigare åtgärd på äldre fastigheter i takt med att kostnaden för energi stiger. Att energieffektivisera kan beskrivas som att uppnå samma resultat med mindre energiåtgång, för brukaren resulterar detta i lägre kostnader lagda på inköp av energi och för samhället resulterar detta i en minskad belastning på miljö och klimat. I mitt examensarbete som du håller i din hand har jag undersökt en industrilokal belägen på Teg i Umeå där jag med simuleringsprogrammet IDA ICE simulerat olika energieffektiviseringsåtgärder och hur de skulle påverka byggnadens förbrukning av energi. Åtgärderna som simulerats är: Tilläggsisolering av väggar och tak, byte till FTX-system, byte av fönster samt byte av dörrar och garageportar till mer välisolerade alternativ. Arbetet består till stor del av litteraturstudie och simuleringsprogrammet där en modell av huset har konstruerats för att efterlikna dess verkliga motsvarighet till så stor grad som möjligt. Efter detta har åtgärderna tillämpats och sedan simulerats för att till sist jämföras med referenshusets simulering. Resultatet visar att samtliga åtgärder skulle sänka energiförbrukningen av byggnaden i någon mån. Den största besparingen på 49,3 % skulle fås om man byter ventilationssystem medan den minsta besparingen, 0,7 %, fick man genom att byta fönster. / Reducing the energy consumption in older buildings is growing to be more important by each passing day as the cost of energy rises and political strides are made to limit the amount of energy used for various purposes. To optimize the use of energy in a building can be described as getting the same end result with a lower amount of spent energy, for the user this is an economic victory as he doesn’t have to spend as much money on heating his building while society gains a reduced impact on the environment and climate. In this thesis that you hold in your hands I have investigated an industrial building located in Teg, Umeå where I utilized the simulation software IDA ICE to simulate the buildings energy usage and the effects of various energy optimization/saving measures if implemented. The measures simulated are: Additional insulation for walls and roof, the switch to a ventilation system with a heat recovery unit, switching to well insulated windows, and switching the doors and garage doors to well insulated units. The work has mostly been done through studies of literature and IDA ICE where a model of the building has been constructed according to the specifications of the real world counterpart. The results from the various simulations are then compared with each other and the reference case. The results showed that all energy saving measures would result in a lowered use of energy. The biggest saving was gained from the changing out the ventilation system which resulted in a 49,3 % reduction whilst changing windows only resulted in a 0,7 % reduction.

Detta examensarbete jämför fyra olika energieffektiviserande åtgärders effekt på Lammhults avloppsreningsverk. Anläggningen har simulerats i energiberäkningsprogrammet VIP- Energy och resultatet indikerar att isolering av anläggningens tak är den lämpligaste åtgärden.

<p>Det primära målet med examensarbetet var att utforma ett koncept på hur man kan göra flygtrafiken säkrare både på marken och i luften. Konceptet fick namnet ATSVIS, vilket står Airport Traffic Surveillance and Visual Information System. ATSVIS är tänkt att ge anvisningar om vad nya idéer och ny teknologi kan tillföra piloten och trafikledningen. ATSVIS avser även att automatisera och förenkla flygtrafiken, vilket skall leda till säkrare flygtrafik både i luften och på marken. Konceptet ATSVIS kommer att utformas efter egna idéer och från intervjuer med branschfolk. Huvudarbetet av examensarbetet kommer att vara att ta fram en simulator där man kan visa och pröva hur ATSVIS fungerar.</p> / <p>The primary objective with the thesis is to formulate a concept on how to do the air traffic safer, both on the land and in the air. The concept got the name ATSVIS, which stands for Airport Traffic Surveillance and Visual Information System. ATSVIS is intended to give instructions what new ideas and new technology can do, to allocate the pilot and the traffic management. ATSVIS also intend to automate and to simplify the air traffic. The concept is formulated after own ideas and from interviews with people in the flight industry. The central work of the thesis is a simulator in which one can show and to examine how ATSVIS functions work.</p>