Den här undersökningen inom fysikdidaktik utförs enligt ramverket The Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). Det didaktiska verktyget som ska utvärderas benämns Pictionary Physics. Studien börjar med en litteraturöversikt av multipla representationer och interaktivt engagemang. Översikten syftar till att utforska hur lärandet kan möjliggöras vid användningen av det didaktiska verktyget. Pictionary Physics användes sedan för att främja en interaktiv användning av multipla representationer i en grupp bestående av fyra studenter. Studenternas agerande studerades och analyserades kvalitativt, följt av en utvärdering av studenternas upplevelser när de använde det didaktiska verktyget. Utvärderingen visar att Pictionary Physics kan gynna konceptuell förståelse för begrepp inom fysik. Utvärderingen visar även att det didaktiska verktyget skulle kunna bidra till förbättrat studieresultat då studenter uppmuntras att använda multipla representationer på ett interaktivt sätt. Fortsatt förädling av Pictionary Physics föreslås. Detta är stommen för SoTL, där tanken är att konsekvent utöka var kunskap om lärandet av fysik. / This physics education research project is carried out following the framework of the Scholarship of Teaching and Learning (SoTL). The didactic instrument investigated is termed Pictionary Physics. The study begins with a literature review of research on multiple representation, and interactive engagement. This review is used to evaluate the learning potential of the intended didactic instrument. Pictionary Physics was then used to facilitate the multi-representational interaction of a group of four physics students. The students’ behavior was studied and analyzed qualitatively, followed by an evaluation of the students’ experiences when using this didactic instrument. The investigation shows that Pictionary Physics may promote conceptual understanding of physics phenomena. The investigation also implies that this didactic instrument can contribute to improved learning outcomes when students are encouraged to interact by using multiple representations. Continued refinement of the Pictionary Physics concept is suggested. Such refinement is the essence of SoTL, incrementally expanding our knowledge of the teaching and learning of physics.

This master thesis consists of two basic parts. The theoretical part which focuses on the definition and historical evolution of games from the point of view of their function in the process of pedagogy, and the practical part which is Memory game, created by the author. Games as a phenomenon, and their functions and importance within the context of the educational process at the level of elementary education, with a particular focus on art education are analysed in this master thesis. The developed Memory game by the author has a strong didactic accent, the goal of which is to mediate the area of visual art to students. The last part of this master thesis is a detailed description of the process of using the developed didactic tool during teaching and its graphical documentation.

TITLE: Didactic Aspects of Concept Mapping in Lower Secondary Education AUTHOR: Mgr. Petra Vaňková DEPARTMENT: Department of Information Technology and Technical Education SUPERVISOR: doc. PhDr. Vladimír Rambousek, CSc. ABSTRACT: This dissertation aims to examine the educational potential of concept maps in elementary schools and contribute to the expansion of pedagogic theory in the area of didactic resources, as well as develop a constructively oriented method of education. This work defines concept maps as didactic tools; describes them in terms of functional and didactic specifics; analyzes their theoretical results from psychological and pedagogical perspectives; and describes their potential usage in the educational process. This dissertation further focuses on the determinants that influence concept map implementation in teaching, analyzes potential assessment methods, and demonstrates several approaches for utilizing ICT to support work involving concept maps. Empirical research results are used to illuminate the didactic potential of concept maps and methods to incorporate them in teaching. This work represents a comprehensive study overview of concept maps that examines the topic from various angles and directions as they pertain to education. KEYWORDS: concept map, education, didactic tool,...

Our study investigates the possibility of integrating ChatGPT, an AI text generative tool, as a didactic supporting tool within the Swedish upper-secondary school curricula. Particularly, it takes interest in the English foreign language teaching context and examines eight peer reviewed articles on the matter. The questions it aims to answer are: In light of existing research, 1) what are some of the implications of integrating ChatGPT as a didactic supporting tool in Sweden’s English as a Foreign Language (EFL) upper-secondary classroom and 2) how could this tool be incorporated successfully into the teaching process? In the results, the synthesis identifies ethical concerns, teacher beliefs and perspectives, and pros and cons of integration as the three primary themes and shows how 75% of the articles are concerned with the ethical implications of ChatGPT, hence requesting ethical frameworks and guidelines. Additionally, it identifies teachers' beliefs and attitudes on integration of AI as the biggest influencing factor on the integration of ChatGPT and that the dominant benefits of integration of ChatGPT are in student accessibility and reduced workload for teachers. Conversely, the concerns include those of unethical nature such as cheating, plagiarizing, and information security and accuracy. The discussion suggests that ChatGPT, as a didactic tool, is supported by the Swedish upper-secondary curricula. However, additional efforts are needed to ensure its safe and effective integration. The study concludes that ChatGPT, and other AI generative tools, could be implemented in the curricula, but before this is accomplished we require policies, guidelines, and ethical frameworks to ensure it can be done safely and effectively.

Music is not mentioned to a large extent in the curriculum for Swedish preschools (National Agency, 2016). Preschool teachers don’t have any guidelines to relate to in their planning and implementation of music activities. This creates a complexity when working with music. Because of this further knowledge is needed in this area and that is why this study aims to illustrate didactic considerations in the planning and implementation of music activities in the preschool. This can further lead to inspire others to implement music in the preschool. The study looks closer at how music is valued and used as a didactic learning tool. This is done with the help of a questionnaire aimed at active preschool teachers (30 participants) and one interview. The study has a didactic perspective as a theoretical starting point and the results are analyzed and connected to the didactic triangle (Wahlström, 2015) and the didactic questions what, why and how (Ferm Thorgersen, 2012).   The result determines that music is a legitimate tool for developing children’s knowledge in several areas for example language, mathematics, science and movement. The result illustrates didactic considerations, how music activities are formed and the priority when planning and implementing music activities. The study also illustrates different ways of working with music and the preschool teachers relation to music. By contributing with new knowledge the study can therefore make it easier for others to work with music together with children in the preschool. If there are clear goals for learning and the activity is characterized by children’s influence can this lead to rewarding and fun music activities in the preschool. / Musiken har få nedslag i förskolans läroplan (Skolverket, 2016). Förskollärare och barn­skötare har därför inga tydliga riktlinjer att förhålla sig till i planering och utförande av musikaktiviteter tillsammans med barnen. Det skapas därför en komplexitet i arbetet med musik. Ytterligare kunskap behövs inom detta område och därför syftar studien till att synliggöra didaktiska överväganden i planering och utförande av musikaktiviteter i förskolan. Detta kan således leda till att inspirera flera att implementera musik i förskoleverksamheten. Studien fokuserar närmare på hur musik värderas och används som ett didaktiskt verktyg för lärande. Detta genomförs med hjälp av en enkätstudie riktad mot verksamma förskollärare och barnskötare (30 deltagare) och en intervju. Studien har ett didaktiskt perspektiv som teoretisk utgångspunkt och resultatet analyseras och kopplas till den didaktiska triangeln (Wahlström, 2015) och de didaktiska frågorna vad, varför och hur (Ferm Thorgersen, 2012).   Studiens resultat fastställer att musiken är en verksam metod för att främja barns utveckling inom flera områden som till exempel språk, matematik, naturkunskap och rörelse. Resultatet synliggör didaktiska överväganden, hur musikaktiviteter utformas och vad som prioriteras i planering och utförande. I studien synliggörs också olika arbetssätt och förskollärarnas och barnskötarnas relation till musik. Genom att bidra med ny kunskap kan studien därmed underlätta för andra att arbeta med musik tillsammans med barn i förskolan. Om det finns tydliga mål för lärandet och aktiviteten präglas av barnens inflytande kan detta bidra till givande och lustfyllda musikstunder i förskolan.

Facebook är den mest använda sociala plattformen bland vuxna i Sverige idag. Här sker dagligen erfarenhetsutbyten mellan individer som samlats kring något eller några gemensamma intressen. I det vanliga Facebookflödet kan detta vara familj och vänners välmående, i Facebookgrupper sker det kring mer specifikt uttalade ämnen. I Facebookgrupper inriktade mot lärare samlas således dessa kring ett gemensamt intresse för undervisning. Men det erfarenhetsutbyte som sker i dessa grupper och det lärande som det ger upphov till har idag ingen status i samhället. Skollagen påbjuder att lärare ska fortbildas och Skolverket rekommenderar kollegialt lärande som modell. I en fallstudie har tre Facebooktrådar från en Facebookgrupp inriktad mot matematiklärare analyserats och jämförts med fem trådar från en Facebookgrupp inriktad mot tekniklärare. Studien vill se hur pass väl de samtal som förekommer i Facebookgrupperna stämmer överens med definitionen på ett kollegialt lärande. Detta har gjorts genom en samtalsanalys där de utvalda trådarna har kopplats till kriterier för lärares yrkesmässiga kunskapsbas samtidigt som en analys av samtalets utveckling över tid förs. Trådarna från matematikgrupperna jämförs sedan med trådarna från teknikgrupperna för att belysa om samma samtalsutveckling sker oberoende av vilket ämne som diskuteras i trådarna. Slutsatsen är att ämnesrelevanta och didaktiska samtal förs i båda Facebookgruppernas alla trådar. Detta är dock inte tillräckligt för att samtalen ska kunna räknas till ett kollegialt lärande i och med att studien inte kan fastställa att lärandet sker över längre tid. / Facebook is the most used social platform for adults in Sweden today, with a daily exchange of experiences between individuals on topics of common interest. In the normal flow this could concern friends and family and in Facebook groups it focuses on more specific issues. Facebook groups oriented towards teachers are thus guided by a common interest in education, but the exchange of experience that takes place in these groups and the learning it gives rise to, do not have any status in the community. At the same time Skolverket demands that teachers train continually. This training should take place through professional learning. In a case study three Facebook threads from a Facebook group oriented towards mathematic teachers are analysed and compared to five threads from a Facebook group oriented towards technology teachers. The study examine to what extent the conversations that occur in the Facebook groups are consistent with the definition of professional learning. This has been achieved through a conversational analysis where the selected threads have been linked to criteria for teachers' professional knowledge base concurrent with an analysis of the conversation over time. The threads from the mathematics group are then compared with the threads from the technology groups in order to illuminate if the same conversational development takes place independent of what topic is discussed. The conclusion is that relevant and didactic conversations take place in all threads of both Facebook groups. However, this is not enough to conclude that the conversations should be counted as professional learning as the study cannot ascertain that the learning takes place over a longer period of time.

No description available.

Cette thèse en anglais de spécialité s'inscrit dans le champ de la recherche en didactique de l'anglais juridique. Elle a pour objet d'observer si les séries judiciaires télévisuelles américaines contemporaines peuvent être une représentation fidèle de la procédure accusatoire en vigueur aux Etats-Unis. La première partie présente notre cadre théorique et méthodologique. Elle s'ouvre sur une réflexion concernant le champ de l'anglais juridique et les supports pédagogiques à la disposition des enseignants de cette spécialité. Dans la deuxième partie, nous analysons en quoi les séries contemporaines sont des illustrations fidèles de la procédure et au discours spécialisé. Dans notre troisième partie, nous observons en quoi les séries judiciaires peuvent être un support motivant pour l'apprentissage de l'anglais juridique. / This dissertation focuses on the field of English for Special Purposes (ESP). It aims at analysing whether contemporary american TV series are reliable sources of information for the teaching of legal English to French law students. Part 1 presents the theoretical and methodological framework of this research. It begins with a reflexion on the definition of legal English and a presentation of all the documents that teachers can use in order to illustrate the common law system. Part 2 focuses on the analysis of specialised content and discourse that one may find in TV series. Part 3 is dedicated to exploring the use of TV series in class from a motivational perspective. Finally we provide several teaching scenarios which imply the use of TV series in order to teach legal English.

Det finns inget reglemente för huruvida matematikläxor ska delas ut eller inte, det är upp till varje pedagog eller skola att bestämma det själva. Det finns många fördelar såväl som nackdelar med att dela ut matematikläxor. Syftet med studien är att undersöka om lärares erfarenhet och om den aktuella läroplan vid lärares examen påverkar f-3 lärare till att dela ut eller inte dela ut matematikläxor. Vi undersöker även vilken typ av matematikläxa som delas ut samt antalet matematikläxor som delas ut i veckan. Det är en kvantitativ studie där vår datainsamling skett via en enkätundersökning. Den slutsats vi kommit fram till är att varken erfarenhet eller aktuell läroplan vid examen påverkar antalet matematikläxor som delas ut. Vi kan konstatera att lärarna oftast delar ut matematikläxor med syftet att repetera och befästa kunskap och det är vanligast att dela ut en (1) matematikläxa i veckan. / There is no regulation as to whether homework in mathematics should be assigned or not, it is up to each teacher or the school to decide. There are many advantages as well as disadvantages to handing out homework in mathematics. The purpose of this study is to examine if teachers' experience and if the curriculum at the time of the degree affects whether teachers assign mathematics homework. We will also examine what type of homework in mathematics that is assigned, and the number of times homework is given each week. This is a quantitative study where our data collection took place via a survey. The conclusion we have reached is that neither experience nor current curriculum at the time of the degree affect the amount of homework that is handed out. We can conclude that the teachers usually hand out homework in mathematics with the purpose of rehearsing and fortifying knowledge and it is most common to hand out homework once a week.

Concept cartoons are a didactic tool, which are alike cartoons and address concepts and phenomena within the science subjects. The available Concept cartoons on the Swedish National Agency for Education's website are mainly aimed for pupils from 10 to 15 years old, however there are only a few for pupils from 7 to 9 years old. This study aims to describe and develop various aspects in a Concept cartoon to make primary school pupils' prior knowledge visible of a specific biological content. The method of the study is design research and has been used to develop a Concept cartoon for pupils in ages six to nine, based on data from audio recording and observation. Based on a Concept cartoon conversations were held and recorded together with groups up to three pupils. Through three design cycles, we have analyzed and developed a Concept Cartoon that will highlight the pupils' prior knowledge of bird survival. In the data, some visual and textual aspects can be distinguished that are significant for the students to be able to express their biological prior knowledge. The results from the study show that students in year two discuss and relate to the visual aspects before the textual aspects in a Concept cartoon. With the removal of details that do not refer to the biological content and the introduction of false statements, students direct a greater focus on the concept of the Concept cartoon and social learning occurs. / Concept cartoons är ett didaktiskt verktyg som efterliknar serieteckningar, samt tar upp begrepp och fenomen inom de naturvetenskapliga ämnena. Tillgängliga Concept cartoons på Skolverkets webbplats riktar sig främst till årskurs 4–9, och det finns bara ett få till årskurs 1–3. Den här studien syftar till att kartlägga och utveckla olika aspekter i en Concept cartoon för att synliggöra just lågstadieelevers förkunskaper om ett specifikt biologiskt innehåll. Studien har utgått från designforskning för att utveckla en Concept cartoon för åk 1–3 baserad på data från ljudinspelning och observation. Under studien spelades samtal in i grupper om 2–3 elever i årskurs två där samtal har förts tillsammans med eleverna utifrån en Concept cartoon. Genom tre designcykler har vi analyserat och utvecklat en Concept cartoon som ska framhäva elevernas förkunskaper om fåglars överlevnad. I data kan några visuella och textuella aspekter urskiljas som är betydelsefulla för att eleverna ska kunna uttrycka sina biologiska förkunskaper. Resultatet från studien visar att elever i årskurs två diskuterar och relaterar till de visuella aspekterna före de textuella aspekterna i en Concept cartoon. Med borttagning av detaljer som inte syftar till det biologiska innehållet och införandet av falska påståenden, riktar eleverna ett större fokus på konceptet för Concept cartoons och ett socialt lärande uppstår.