Bakgrund: Hjärtstopp är något som kan drabba vem som helst, när som helst. Varje år drabbas cirka 10.000 personer av hjärtstopp, av dessa inträffar cirka 4.500 på sjukhus. Två övergripande orsaker till hjärtstopp är hjärtfel samt respiratoriska problem. Vid överlevnad av hjärtstopp påverkas överlevaren både psykiskt samt fysiskt. Syfte: Litteraturstudiens syfte är att beskriva personers upplevelser av hur det dagliga livet påverkas efter ett hjärtstopp. Metod: Studien är en litteraturstudie där resultatet grundar sig i relevant information som tagits ur tio stycken kvalitativa studier. Resultat: Resultatet har delats upp i tre kategorier vilka är fysisk påverkan i det dagliga livet, psykisk påverkan i det dagliga livet samt existentiella tankar. Under dessa tre kategorier finns det fem underkategorier vilka är fysisk funktion av det dagliga livet samt att återgå till ett aktivt dagligt liv som tillhör kategorin fysisk påverkan. Oro/rädsla/ ångest, behov av samtal för psykisk återhämtning samt kognitiva begränsningar i det dagliga livet tillhör kategorin psykisk påverkan. Konklusion: Den mest förekommande samt återkommande upplevelsen hos de flesta deltagarna var oro, rädsla samt ångest vilket skulle kunna innebära att fler behöver omvårdnad genom stöttning samt samtal av sjuksköterskan. De flesta kände en stor tacksamhet över att ha fått livet tillbaka men samtidigt drogs med en del negativa konsekvenser vilket hade kunnat förbättras genom erbjudan av gruppsamtal för att få möjlighet att dela sina erfarenheter med andra människor. Många kände sig begränsade i sitt dagliga liv, den fysiska förmågan som fanns där innan hjärtstoppet var inte densamma samt att deltagarna hela tiden drogs med tanken om ett nytt hjärtstopp. Genom att arbeta efter kärnkompetensen, samverkan i team hade sjuksköterskan kunnat erbjuda fysioterapi eller kuratorkontakt för att se till att personens behov uppfylls. / Background: Cardiac arrest is something that can affect anyone at any time. Each year, about 10.000 suffer from cardiac arrest and about 4.500 of these occur in hospitals. The two major overall causes of cardiac arrest are heart failure and respiratory problems. Of those who survive a cardiac arrest, the survivor is affected both mentally and physically. Purpose: The purpose of this literature study is to describe people’s experiences of how daily life is affected after a cardiac arrest. Method: The study is a literature study were the result is based on relevant information taken from ten qualitative studies. Result: The result has been divided into three categories which are physical influences in daily life, mental impact in daily life and existential thoughts. Under these three categories there are five subcategories which are physical function in daily life and returning to an active daily life which belongs to the category physical influences. Worry/ fear/ anxiety, the need for conversation for a mental recovery and cognitive limitations in the everyday life belongs to the category mental impact in daily life. Conclusion: The most common and recurring experience in most participants was worry, fear and anxiety which could mean that more people need nursing through support and conversations by the nurse. Most of them felt a great gratitude for having returned to life, but at the same time they were drawn with some negative consequences which could have been improved through the offer of group conversations in order to be able to share their experiences with other people. They felt limited in their daily life, the physical ability they used to have before the cardiac arrest was not the same. The participants were also constantly drawn with the idea of a new cardiac arrest. By working after the core competency, collaboration in teams, the nurse had been able to offer physiotherapy or curatorial contact to ensure that the person's needs were answered.

Vid en vaginal förlossning är det vanligt förekommande att kvinnor drabbas av perinealbristningar. Perinealbristningar kan uppstå spontant vid en födsel men även på grund av yttre orsaker, som vid instrumentell förlossning. Perinealbristningar kan medföra komplikationer, och eftersom det är vanligt med perinealbristningar ville författarna förstå hur kvinnor upplever att bristningen och dess konsekvenser inverkar på deras dagliga liv. Därför var syftet att beskriva kvinnors upplevelser av sitt dagliga liv efter en perinealbristning i samband med vaginal förlossning. Metoden som valdes för att besvara syftet var en litteraturöversikt, som inkluderande 15 vetenskapliga artiklar. Analys av artiklarna utfördes enligt integrerad analys. I resultatet identifierades två kategorier samt tillhörande underkategorier. Kategorierna kom att kallas “En perinealbristnings påverkan på det dagliga livet och “Kontakt med vården efter en perinealbristning”. Resultatet visade att en perinealbristning i samband med vaginal förlossning medförde påverkningar i det dagliga livet. Kvinnor beskrev upplevelser av att leva med smärta och inkontinens, samt hur perinealbristningens besvär inverkade på deras självförtroende, sexuella funktion och tankar på framtida förlossning. I resultatet framkom även upplevelser angående brister från vården gällande information om bristningen, samt att kvinnor inte upplevde sig betrodda av vårdpersonal. Slutsatsen som kan påvisas genom denna litteraturöversikt är att kvinnor kan uppleva sig begränsade och känna en förlust av kontroll i sitt dagliga liv efter en perinealbristning. Barnmorskor har en viktig roll i arbetet för kvinnor efter att de drabbats av en perinealbristning. / During a vaginal delivery its common for women to suffer from a perineal tear. Perineal tear can occur spontaneously at birth but also due to external causes, such as instrumental delivery. Perineal tears can lead to complications, and since perineal tears are common, the authors wanted to understand how women experience the perineal tear and their consequences affecting their daily lives. Therefore, the aim of this study was to describe women's experiences of their daily lives after a perineal tear in connection with vaginal delivery. The method chosen to answer this aim was a literature review, which included 15 scientific articles. Analysis of the articles was performed according to integrated analysis. In the result, two categories and associated subcategories were identified. The categories came to be called "The impact of a perineal rupture on the daily life" and “Contact with care after a perineal rupture". The results showed that a perineal rupture in connection with vaginal delivery had an impact on daily life. Women described experiences of living with pain and incontinence, as well as how perineal rupture affected their self-confidence, sexual function and thoughts of future childbirth. The results also revealed experiences regarding lack of information from the care regarding information about the rupture, and that women did not feel trusted by care staff. The conclusion that can be demonstrated through this literature review is that women may feel limited and feel a loss of control in their daily lives after a perineal rupture. Midwives play an important role in the work of women after suffering from a perineal rupture.

Bakgrund: Inflammatoriska tarmsjukdomar (IBD) är ett samlingsnamn för Crohns sjukdom och ulcerös kolit. Sjukdomarna är kroniska och kännetecknas av symtom som kommer i skov. Både Crohns sjukdom och ulcerös kolit har ökat i världen. Trotts det stigande antalet av sjukdomsfall i världen är kunskapen om IBD förhållandevis låg. Det är viktigt att upplevelserna av att leva med IBD lyfts fram, för att kunna möjliggöra en god personcentrerad omvårdnad. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med en inflammatorisk tarmsjukdom (IBD) i det dagliga livet. Metod: En allmän litteraturstudie baserat på tio kvalitativa artiklar. Informationssökningen skedde i tre olika databaser: Cinahl, PudMed samt Psycinfo. Artiklarna granskades enligt Röda Korsets granskningsmall (2005). En innehållsanalys med deduktiv ansats utefter Patersons (2001) perspektivmodell med inspiration av Graneheim och Lundman (2004) gjordes. Resultat: Två innehållsområden och tio underkategorier framkom i resultatet: Upplevelser när sjukdomen bestämmer i det vardagliga livet: maten som fiende, trötthet som en ständig följeslagare, mediciner som stjälper istället för hjälper, en osynlig sjukdom som lätt leder till missförstånd, en vacklande framtidstro, att tvingas försaka och Upplevelser när välbefinnandet får styra i det vardagliga livet: maten som medicin, strävan efter kontroll, hopp och stöd i den kroniska sjukdomen, att se ny möjligheter. Diskussion: Metoddiskussionen skrevs utifrån Shentons (2004) trovärdighetsbegrepp. Resultatdiskussionen diskuterades utifrån tre fynd med hjälp av Paterson (2001) perspektivmodell och etiska begrepp samt ur ett samhällsperspektiv. De tre fynden är: Bristande förståelse, Begränsningar i det vardagliga livet samt Utveckling av färdigheter och förmågor efter satt diagnos.

Sammanfattning Bakgrund: Hjärt- och kärlsjukdomar är den mest förekommande gruppen sjukdomar i världen och står för en tredjedel av den globala dödligheten. Hjärtinfarkt påverkar patienters liv på olika sätt och kräver olika livsstilsförändringar i det dagliga livet.  Att sträva efter att få förståelse för patienters upplevelse av situationen är viktigt och patientdelaktighet är centralt i den personcentrerade omvårdnaden. Sjuksköterskan ska i partnerskap med patienten identifiera vad hälsa betyder och tillsammans med sitt team bedöma, planera, genomföra omvårdnad och skapa förutsättningar för att främja hälsa. Syfte: Att belysa patienters upplevda psykiska hälsa efter hjärtinfarkt.  Metod: Kvalitativ litteraturöversikt med induktiv ansats. Resultatet inkluderar totalt 11 vetenskapliga artiklar.  Resultat: Resultatet beskrevs utifrån tre kategorier; “Emotioner”, “Begränsad vardag” samt “Vägen tillbaka”. Känslor av rädsla och osäkerhet var vanligt förekommande hos patienterna. Hjärtinfarkten gav känslor av att deras kropp inte längre var deras. Patienterna upplevde att de fått en andra chans i livet efter hjärtinfarkten, medan andra inte längre var säkra på om livet var värt att leva.  Slutsats: Patienter som drabbats av hjärtinfarkt lever med en konstant känsla av rädsla och osäkerhet samt brist på viktig kunskap som inte delgivits dem av hälso- och sjukvårdspersonalen. Detta medför en begränsad vardag för patienten. Genom djupare förståelse för patienters upplevelse ökar möjligheterna till att kunna erbjuda god personcentrerad vård.

Bakgrund: Diabetes typ 1 är en kronisk sjukdom. Denna obotliga sjukdom kräver mycket personligt ansvar från patienten och kan innebära både akuta och långvariga komplikationer. Att som barn drabbas av denna sjukdom innebär stora utmaningar. Den första tiden ligger fokus på utvecklingsprocessen mot självständighet. I den personcentrerade vården är det viktigt att lyfta fram barns känslor och upplevelser för att främja hälsan genom livet. Syfte: Att beskriva barns upplevelser av att drabbas av och leva med diabetes typ 1. Metod: Litteraturstudien är en sammanställning av 11 kvalitativa studier. Deltagarna i litteraturstudien var 7–18 år gamla. Resultat: Resultatet presenteras utifrån två huvudkategorier dessa är; Den första tiden och Förändrad vardag och sex subkategorier. Analysen resulterade i att det innebär en stor livsförändring att drabbas av en kronisk sjukdom. Barnen upplevde svåra känslor psykiskt av att få diagnosen, särskilt den första tiden efter diagnostiseringen. Konklusion: Faktorer som visade sig ha en stor betydelse för barn med diabetes typ 1 var att barnen får utbildning samt stöd i att kunna leva med diabetes typ 1, kunskap om sjukdomen för att bli självständiga samt acceptansen av sjukdomen. Sjuksköterskans kunskaper om kommunikation och omsorg är grunden för en god vård för barn med Diabetes typ1. / Background: Diabetes type 1 is a chronical disease. This incurable disease requires a lot of responsibility from the patient and can involve complications. Being affected by diabetes type 1 as a child means great challenges. In the first period, focus is on the development process towards independence. In person-centered care, it is important to highlight children's feelings and experiences to promote health throughout life. Aim: To describe children's experiences of being affected by and living with diabetes type 1. Method: A literature review that is a compilation of 11 qualitative studies. The participants in the literature study were 7–18 years old. Findings: The results are presented based on two main categories, these were; During the first period and The daily life changes and six subcategories. The analysis resulted in the fact that being affected by a chronic disease means a major life change. The children experienced difficult feelings psychologically from receiving the diagnosis, especially in the first period after their diagnosis. Conclusion: Factors that proved to be important for children with diabetes type 1 were that the children receive education and support in living with diabetes type 1, knowledge about the disease for independence and acceptance of the disease. The nurse's knowledge of communication and care is the basis for good care for children with diabetes type 1.

Syftet med denna studien var att undersöka huruvida den glutenfria dieten förceliakipatienter påverkar det dagliga livet. Frågeställningen är: Hur är det att somvuxen leva med celiaki i vardagen? Hur påverkar kostomläggningen ochtillgänglighet av glutenfri kost det dagliga livet och den privata ekonomin? Elvavetenskapliga artiklar granskades och resultaten i dem tematiserades i fem olikateman. Dessa teman var måltider i hemmet, måltider utanför hemmet, vardagslivetoch sociala aktiviteter, copingstrategier samt ekonomi och tillgänglighet.Resultaten diskuteras med Carnevalis omvårdnadsmodell som teoretiskreferensram. Celiakipatienters inre och yttre resurser balanseras mot kraven somfinns för att klara det dagliga livet. Det visade sig att celiakin och den glutenfriadieten påverkade flera situationer i det dagliga livet. Det upplevdes som svårt attfölja en diet och samtidigt ha ett problemfritt socialt liv, mycket spontanitetförsvann och mycket planering krävdes. Dessutom fann författarna enkönsskillnad i upplevelsen av vad den glutenfria dieten innebar och inkräktade på.I diskussionen berörs framtida värden där sjuksköterskans behov av kunskap tasupp. Slutsatsen baseras på resultaten från de vetenskapliga artiklar som används istudien. / The aim in this study was to make research into whether the gluten-free diet forceliac patients influences their daily life. The issue is: How is it to live with celiacdisease in everyday life as an adult? How does the change in diet and availabilityof gluten-free products influence the everyday life and the private economy?Eleven scientific articles were studied and the results in them is presented in fivedifferent themes. These themes were meal times at home, meal times outside thehome, the everyday life and social activities, coping strategies and economy andavailability. The results are discussed with Carnevali´s model of nursing astheoretical frame of reference. Celiac patients inside and outside resources isbalanced against the requirements necessary to handle daily life. The resultsshowed that the gluten-free diet itself influenced the daily life in severalsituations. The celiac patients experienced difficulties in following the diet and atthe same time having a social life without any trouble A lot of spontaneity wasreplaced by a lot of planning. Moreover, the authors found a sex difference in theexperience of the influence of the gluten-free diet meant and trespassed on. In thediscussion, the future value of nurses knowledge of celiac disease is mentioned.The conclusion is based on the results from the scientific articles that are used inthe study.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 1 är en vanligt förekommande folkhälsosjukdom som leder till insulinbrist i kroppen. Kardiovaskulära sjukdomar är en av de vanligaste komplikationerna kopplade till diabetes mellitus typ 1. En person med diabetes måste ta stort eget ansvar för att behandlingen ska fungera optimalt.  Syftet: Syftet med denna litteraturstudie var att sammanfatta upplevelser och erfarenheter av att leva med diabetes mellitus typ 1.  Metod: En deskriptiv litteraturstudie baserad på resultatet från 13 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Alla sökningar har genomförts i PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att personer med diabetes mellitus typ 1 upplever okunskap gällande diabetes mellitus typ 1 och skillnaden emot diabetes mellitus typ 2. Det finns förbättringsarbete gällande spridning av hälsoinformation till allmänheten. Det framkom också, även om oklart exakt hur, att familj och vänner är en viktig del av att leva med sjukdomen. Diabetes mellitus typ 1 upplevdes som en krävande sjukdom och förmåga att utföra egenvård kombinerat med individanpassad vård är viktiga komponenter i behandlingen. Slutsats: Att leva med diabetes mellitus typ 1 är krävande vilket förutsätter förmåga att utföra egenvård i kombination av individanpassad vård. Det finns upplevd okunskap i samhället gällande skillnaden mellan diabetes mellitus typ 1 och 2 samt generellt om diabetes mellitus typ 1. Att öka allmänhetens och hälsosjukvårdpersonals kunskap angående diabetes mellitus typ 1 skulle förbättra livet i stort, bemötande och behandling av sjukdomen. Vårdpersonal med god förståelse för diabetes-teknologi är viktigt för bemötande och behandling. / Background: Diabetes mellitus type 1 is a common endemic disease that leads to insulin deficiency in the body. Cardiovascular diseases are one of the most common complications linked to diabetes mellitus type 1. An individual with diabetes must take on a lot of responsibility for the treatment to work optimally.  Aim: The aim of this literature study was to summarize experiences of individuals living with type 1 diabetes mellitus. Methods: A descriptive literature study based on the results from 13 scientific articles with a qualitative design. All research was conducted using PubMed. Main Results: The results showed that persons with diabetes mellitus type 1 experience a lack of knowledge regarding diabetes mellitus type 1 and how it’s different from type 2. There is improvement to be made regarding spreading health information to the public. It also showed, even though unclear exactly how, that family and friends are an important part of living with the disease. Diabetes mellitus type 1 is experienced as a demanding disease and a capacity to perform self-care combined with individual-focused care are significant components of the treatment.  Conclusion: To live with diabetes mellitus type 1 is demanding and presupposes a capacity to apply self-care in combination with individual-focused care. There exists experienced lack of knowledge in society regarding the differences between diabetes mellitus type 1 and 2 but also regarding diabetes mellitus type 1 in general. To increase the public knowledge and knowledge among healthcare personnel regarding diabetes mellitus type 1 would improve life in general and treatment of the disease. Healthcare personnel with good understanding regarding diabetes-technology is of importance for treatment of the disease.

Bakgrund: Sjukdomar som cancer, divertikulit, inflammatoriska tarmsjukdomar ochinkontinens kan vara anledningen till att en patient erhåller en stomi som en del avbehandlingen. Stomi är en konstgjord öppning på magen där tarmen eller urinröret mynnar utoch samlar upp avföring eller urin i en påse. Att leva med en stomi kan innebära mer än attbära en påse på magen för patienten då även starka känslor kan upplevas, såsom ångest ochskuldkänslor. Det är upp till sjuksköterskan att bemöta dessa patienter och deras upplevelserpå bästa professionella sätt. Syfte: Syftet var att beskriva patienters upplevelser av att levamed en stomi. Metod: Databassökningen i Cinahl och PubMed resulterade i elva kvalitativastudier som granskades utifrån SBU kvalitetsgranskningsmall samt analyserades i trekategorier och åtta underkategorier. Resultat: Tre huvudteman identifierades. Det första var “Förändrad identitet” med två underkategorierna “Förändrad kroppsuppfattning”; “Emotionell förändring”. Den andra kategorin “Begränsningar i vardagen” innehåller fyraunderkategorier: "Rädsla och oro för komplikationer och läckage”. “Förändrade matvanor”; “Påverkan på det sociala livet”; “Påverkan på sexuallivet”. Den tredje kategorin “Betydelseav stöd och information” omfattar två underkategorier: “Familj och vänner som stöd”;“Utbildning och stöd från vården”. Slutsats: Upplevelsen av att leva med en stomi varierarfrån person till person med tanke på förändringar i olika sammanhang. Stomin ledde till orooch rädslor för komplikationer, och påverkade patienters fysiska, psykiska, sexuella ochsociala välbefinnande negativt. Information, stöd och uppföljning från sjukvården börförbättras då patienterna upplevde den som bristfällig. / Background: Patients suffering from cancer, diverticulitis, inflammatory bowel diseases andincontinence can be the reason why a patient receives a stoma as part of the treatment. Astoma is an artificial opening in the stomach where the intestine or urethra opens and collectsfeces or urine in a bag. Living with a stoma can mean more than wearing a pouch on thepatient's stomach as strong emotions can be experienced, for example anxiety and guilt. It isup to the nurse to approach these patients and their experiences in the best professional way.Aim: The aim was to describe patients' experiences of living with a stoma. Method: Thedatabase search in Cinahl and PubMed resulted in eleven qualitative articles that werereviewed based on the SBU quality review template and analyzed in three categories andeight subcategories. Results: Three main themes were identified. The first one was "Changed identity" with two subcategories "Changed body image"; "Emotional change"; The secondcategory, "Limitations of stoma in everyday life", contains four subcategories: "Fear andanxiety about complications and leakage"; "Changed eating habits"; "Impact on social life";"Impact on sexual life". The third category "Importance of support and information"comprises two subcategories: "Family and friends as support"; "Education and support fromhealth care". Conclusion: The experience of living with a stoma varies from person to persondue to changes in different contexts. The stoma led to anxiety and fear of complications, andit affected patients’ physical, psychological, sexual, and social well-being negatively.Information, support, and follow ups from healthcare should be improved as patientsconsidered it insufficient.

Bakgrund: En underbensamputation innebär en stor livsförändring för patienten. En förlorad kroppsdel är inte bara en förlust av de funktionella förmågorna, de psykologiska förändringar som en amputation innebär ger upphov till en förlust av ett sätt att leva och en förlorad kontroll. Sjuksköterskans roll inom omvårdnaden efter en amputation är en central del för att främja rehabiliteringen, där kunskap för det psykiska måendet och lyhördhet inför den nya livssituationen är av stor vikt. Syftet: Syftet med litteraturstudien är att belysa forskning om patienters upplevelse av det dagliga livet efter en underbensamputation. Metod: Litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ studiedesign. Lämpliga studier valdes ut och kvalitetsgranskning genomfördes enligt SBU:s kvalitetsgranskningsmall (SBU 2014). Därefter genomfördes analys utifrån Popenoe m.fl. (2021) där resultatet kategoriserades. Resultat: Tre huvudkategorier identifierades i resultatet, upplevelse av förändring i det dagliga livet, en förändrad kroppsuppfattning och att främja välbefinnandet. Under respektive huvudkategori urskildes subkategorier, dessa innefattade upplevda hinder i vardagen, upplevelse av smärta och fantomsmärta, förändring i relationer, förlust av självständighet, känsla av maktlöshet, upplevelsen av den nya spegelbilden, det sociala nätverket som stöd, vägen till självständighet och anpassningen till den nya livssituationen. Konklusion: Förlusten av en kroppsdel är permanent och innebär en stor förändring hos patienterna i det dagliga livet. Oavsett bakomliggande orsak till amputationen gav detta upphov till olika hinder i vardagen, en förlust av självständighet och en förändrad spegelbild. För att främja återhämtning och rehabilitering var förberedelse, tydlig information och delaktighet av stor vikt samtidigt som en personcentrerad vård såg till hela patientens behov. / Background: Lower limb amputation represents a major life change for the patient. The loss of a limb is a loss of functional abilities where psychological changes lead to a loss of way of life and control. The nurses can help promote rehabilitation, where knowledge of the patient’s well-being and sensitivity to the new life situation are important. Purpose: The purpose of this literature review is to highlight research on patients’ experience of daily life after a lower limb amputation. Method: Qualitative literature review based on twelve studies with a qualitative study design. Suitable studies were selected, a quality review was conducted according to SBU's quality review template (SBU 2014). Analysis was then carried out according to Popenoe et al. (2021), where the results were categorized. Results: Three main categories were identified, experience of change in daily life, changed body image and promoting well- being. Under each main category, subcategories were distinguished, perceived barriers in daily life, experience of pain and phantom pain, change in relationships, loss of independence, feeling powerless, experiencing a new mirror image, the social network as support, the path to independence and adaptation to the new life situation. Conclusion: The loss of a limb is permanent and represents a major change in patients’ lives. Regardless of the case of the amputation, it resulted in various barriers to daily life, loss of independence and an altered reflection. To promote recovery and rehabilitation, preparation, clear information, and participation were essential while person-centred care addressed the needs of the whole patient.

Bakgrund   Irritable Bowel Syndrome (IBS) är en mag- och tarmsjukdom som drabbar cirka 18 procent av den svenska befolkningen och som medför en lägre livskvalitet. Irritable bowel syndrome är en komplex sjukdom med en multifaktoriell etiologi där vanliga symtom är exempelvis magsmärtor, förstoppning och diarré. I vården blir personer med IBS ofta felaktigt bemötta och det finns ett ökat behov av kunskap hos sjuksköterskor kring IBS för att kunna erbjuda en god och personcentrerad vård. Syfte Syftet med litteraturöversikten var att beskriva vuxna personers erfarenhet att leva med irritable bowel syndrome. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt valdes som metod för att besvara studiens syfte där 12 vetenskapliga artiklar av både kvantitativ och kvalitativ metodansats inkluderades. Sökningen av artiklar genomfördes i databaserna PubMed och CINAHL där valda artiklar kvalitetsgranskades i enlighet med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes genom en integrerad dataanalys. Resultat Två huvudkategorier framkom i resultatet; Utmaningar i det dagliga livet och Mötet med hälso- och sjukvården. Personer upplevde att IBS påverkade negativt den fysiska och psykiska hälsan, yrkes- och privatlivet samt att det fanns brister i sjukvården. Sjukdoms påverkan över det dagliga livet är dubbelriktad där psykosociala faktorer samspelar med symtomen. Personer som sökt vård för IBS besvär upplever att de inte får tillräckligt med stöd och att de inte blir tagna på allvar. Resultatet diskuterades sedan med stöd av Erikssons teori om lidande så kallad Caritativ vårdande. Slutsats Denna litteraturöversikt belyste vuxna personers erfarenheter av att leva med IBS. Resultatet påvisade att IBS har en komplex påverkan på personernas dagliga liv och brister i mötet med sjukvårdspersonal. Genom ökad kunskap kring detta skulle sjuksköterskor kunna arbeta mer personcentrerat för att kunna bemöta och stötta personer med IBS. / Background Irritable Bowel Syndrome (IBS) is a gastrointestinal disorder that affects approximately 18 percent of the Swedish population and leads to a lower quality of life. Irritable bowel syndrome is a complex disease with multifactorial etiology, where common symptoms include abdominal pain, constipation, and diarrhea. People with IBS are often wrongly treated in the healthcare system, where there is an increased need for knowledge among nurses about IBS in order to offer good and person-centered care.  Aim The aim of the literature review was to describe adults’ experiences of living with irritable bowel syndrome. Method  A non-systematic literature review was chosen as the method to answer the purpose of the study where 12 scientific articles with a quantitative and qualitative approach were included. The search for articles was carried out in the databases PubMed and CINAHL and selected articles were quality checked in accordance with Sophiahemmet University’s assessment document. The results were compiled through an integrated data analysis.  Results Two main categories emerged in the results: Challenges in their daily lives and The encounter with healthcare. People experienced that IBS negatively affected their physical and mental health, work and personal life, and that there were shortcomings in healthcare. The impact of the disease on daily life is bidirectional, where psychosocial factors interact with the symptoms. People seeking care for IBS problems often feel that they do not receive enough support and that they are not taken seriously. The result was discussed with the support of Eriksson´s theory about suffering, known as Caritative caring.   Conclusions This literature review emphasizes adult’s experiences of living with IBS. The results showed that IBS has a complex impact on a person’s daily life and can create challenges when interacting with healthcare professionals. By increasing knowledge about this, nurses could work more patient-centered in order to meet and support people with IBS.