Bakgrund: Årligen insjuknar cirka 13000 kvinnor i Sverige i hjärtinfarkt. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Det är en av de vanligaste hjärt- och kärlsjukdomarna i Sverige. Biologiska skillnader mellan kvinnor och män innebär att sjukdom och hälsa kan upplevas olika. Kvinnor har beskrivit insjuknandet i hjärtinfarkt som en overklig känsla och en skam över att bli sjuk. Kvinnan ställs inför psykiska och fysiska utmaningar där balans mellan livsmod och tappad livsgnista blir tydligare än tidigare. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnors upplevelse av sin livssituation efter att ha insjuknat i hjärtinfarkt. Metod: En allmän litteraturstudie genomfördes.13 kvalitativa vetenskapliga original artiklar inkluderades. Resultat: Kvinnornas livssituation påverkades och förändrades av hjärtinfarkten. Nya tankar kring livet väcktes. Kvinnorna upplevde en osäkerhet inför framtiden, fysiska begränsningar på grund av trötthet och svaghet. Stöd och nära relationer var viktiga och stödjande i den nya livssituationen. Att komma till acceptans fick kvinnorna att våga se framåt. Diskussion: Som sjuksköterska är det betydelsefullt att känna till kvinnans förändrade livsvärld efter hjärtinfarkt för att kunna möta henne där hon är. Preventivt arbete med fokus på en personcentrerad omvårdnad där kvinnan känner sig sedd och bekräftad tas upp till diskussion.

No description available.

Bakgrund: När människor drabbas av venösa bensår kan vardagen drastiskt förändras. Ett stort antal individer drabbas av bensår och incidensen ökar med åldern. För att kunna ge en god omvårdnad behöver vårdpersonalen ökade kunskaper för att förstå bensårens inverkan på individens dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur det är att leva med venösa bensår. Metod: Studien utfördes som en allmän litteraturstudie. Fjorton empiriska studier ingick. Resultat: I samband med bensår förekommer en rad faktorer som på olika sätt påverkar det dagliga livet. Framträdande faktorer var smärta, svullna ben, lukt och läckage, rädsla och välbefinnande. Smärta var det funktionella hälsotillstånd som hade störst inverkan på det dagliga livet. Smärtan ledde till störd nattsömn, försämrad rörlighet och social isolering. Slutsats: Patienter med smärtsamma bensår har svårt att leva det liv som de önskar. Om distriktssköterskan synliggör sambandet mellan dagligt liv och funktionellt hälsotillstånd, kan specifika omvårdnadsåtgärder genomföras. Patienterna kan då uppnå ett önskvärt dagligt liv oavsett funktionellt hälsotillstånd. / Background: When people suffer from venous leg ulcers, their everyday life can be drastically changed. A large number of individuals suffer from leg ulcers and the incidences increase with age. In order to provide good nursing, care staff need more knowledge in order to understand the effects of the ulcers on the individual's daily life. Purpose: The purpose of this study was to describe what it is like to live with venous leg ulcers. Method: The study was carried out as a general literature review. Fourteen observational studies were included. Results: In connection with leg ulcers there are a number of factors that affect the patients’ daily lives in different ways. Important factors were pain, swollen legs, odor and leakage, fear and well-being. Pain was the functional state of health which had the greatest impact on daily life. The pain led to interrupted sleep, impaired mobility and social isolation. Conclusion: Patients with painful leg ulcers have difficulty living the life they desire. If the district nurse makes the connection between daily life and functional health status explicit, specific care measures can be implemented. Then patients can achieve a desirable everyday life regardless their functional state of health.

Bakgrund: ALS är en förkortning av amyotrofisk lateralskleros och är en obotlig neurologisk sjukdom. Sjukdomen orsakas av att bindväv ersätter den laterala delen av ryggmärgen vilket leder till impulsbrist och förlamning genom muskelförtvining. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur personer med ALS upplever sitt dagliga liv. Metod: En studie av självbiografier gjordes och gav en helhetsbild av individens upplevelse av sjukdomen. Resultat: Personer med ALS påverkades av sin sjukdom både psykiskt och fysiskt. Detta kunde komma både av sjukdomen men också av omgivningen. De upplevde skam och isolering och försökte dölja sin sjukdom. De värdesatte sin självständighet och de hjälpande händerna från personal och assistenter. Diskussion: Ett av huvudfynden i resultatet var att patienter som har ALS kände sig fångade i sina egna kroppar på grund av att de successivt tappade kontrollen över sina förmågor. Ett annat fynd var hur viktigt det var med rätt information, och att ett fel i kommunikationen orsakade missnöje och en känsla av att bli kränkt. Slutligen framkom hur förändringar i omgivningen kunde göra personen mer självständig. / Background: ALS stands for amyotrophic lateral sclerosis and is an incurable neurologic disease. The disease is caused by the degeneration of motor neurons that is being replaced by connective tissue, this leads to paralysis through muscle atrophy. Aim: The aim of this study was to evaluate how people with ALS experience their daily life. Method: This study was based on self biographies to get a general impression of their experience of the disease. Result: Patients with ALS were affected by their surroundings, both mentally and physically. They experienced shame and isolation and they tried to hide their disease. They valued their independence and the helping hands from the family and personal assistants. Discussion: One of the main findings in the study was that patients found themselves imprisoned in their own bodies because they gradually lost their physical abilities. Another finding was how important it was been given the right information and how miscommunication could cause a feeling of being displeased and psychologically abused. A final finding

Syftet: Var att beskriva äldres upplevelser av åldersrelaterad yrsel fysiskt, psykiskt och socialt samt att belysa vårdåtgärder som kan bidra till att förbättra dagligt liv. Metod: Examensarbetet genomfördes som en litteraturstudie med artiklar hämtade från databaser inom vårdvetenskap/medicinsk vetenskap. Resultat: Yrsel kan upplevas som en svår funktionsnedsättning att leva med. En samsjuklighet till somatiska sjukdomar och korrelation till psykisk belastning är vanligt. Påverkan på sociala faktorer medför en begränsning i att klara sitt dagliga liv och sitt förhållande till omgivningen. Många saknade bekräftelse från hälso- och sjukvården. Vestibulär rehabilitering förbättrade symtom, balans och yrselrelaterade handikapp. Likaså har kognitiv beteendeterapi i kombination med vestibulär rehabilitering visat sig ha positiv effekt. Det fanns ett behov av individuellt utvecklade åtgärder och stöd med ett tvärprofessionellt perspektiv. Slutsats: Yrsel är ett svårt handikapp att leva med och ger konsekvenser såväl fysiskt, psykiskt samt socialt. Det är viktigt med en utvecklad och strukturerad sjuksköterskeroll där den äldre får stöd och rådgivning med möjlighet att diskutera strategier för att lära sig hantera yrseln. Rehabilitering samt undervisning om hur balanssystemet fungerar har visat sig vara värdefullt samt är dessutom kostnadseffektivt. Vidare fanns ett behov av äldres perspektiv i utvecklandet av vårdåtgärder i tvärprofessionell samverkan och det är viktigt att inte underskatta äldres upplevelser av yrsel.

Chronic Heart Failure (CHF) is known to have a substantial impact on activities of daily living (ADL) and symptoms such as breathlessness and fatigue are characteristic. Despite this, research in occupational therapy concerning people with CHF is rare. The overall aim of this thesis was to increase the knowledge of ADL ability and fatigue among those with CHF, to describe experiences of limitations in occupational performance and the strategies that these elderly people use to manage their daily activities and also to describe a programme including energy conservation for clients with CHF in primary healthcare. Method Three groups of older people with a verified diagnosis of CHF and one group of occupational therapists (OTs), all recruited from primary healthcare, were analyzed. The ADL ability of 40 participants was described, with reference to dependence on others, perceived strain and quality of occupational performance. The association between ADL ability and the New York Heart Association Classification (NYHA), a functional classification for people with CHF, was analyzed. Fatigue and its association to ADL ability, use of assistive devices and community support were also analyzed. Ten respondents were then interviewed and asked to describe the strategies they used to manage ADL. The interview results were combined with the current body of research and CHF guidelines to form a base for the development of an intervention programme, including energy conservation, for people with CHF. The programme, based on the Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM), was used by OTs in primary healthcare, and the clients’ ADL, goal achievements and use of energy conservation strategies were described, as well as the five clients’ and two OTs’ experiences of the program. Results Most participants were independent in personal ADL activities (PADL). A majority was dependent in one or more instrumental ADL activities (IADL) and perceived strain when performing the activities independently. The Assessment of Motor and Process Skills (AMPS) showed a reduced quality of occupational performance compared with healthy people of the same age. Age had a significant impact on ADL performance. Despite this, participants in NYHA III/IV showed significantly increased effort (under motor cutoff) when performing ADL tasks compared with those in NYHA I/II. Fatigue was common and greater fatigue was associated significant with increased dependence and decreased quality of occupational performance, with the exception of shopping. Participants who used assistive devices and home care estimated higher physical fatigue, but no correlation was found with community mobility services. Comorbidities, which can affect occupational performance, were common in all the studies. The participants experiences of limitations in occupational performance and the strategies that they used to manage their daily activities were described as redefining an active life, aware of one’s impaired body and planning activities and balancing the degree of effort. During the interventions according to the programme the clients’ increased their participation and independence in daily activities, consciously gave up what were less meaningful activities for them and deteriorated because of the progression of the CHF. Most goals were achieved and many energy conservation strategies were used by the clients. The clients’ experiences were described as working in collaboration to manage daily activities and using professional support from OTs to enhance their activities. The OTs’ experiences of the programme were described as being supported with specific knowledge and a structured way of working and finding clinical benefits from working according to the program, but doubt the possibilitiy of using it, due to constraints in clinical practice. Discussion The participants' physical fatigue and breathlessness had a negative impact on their ADL-ability. Age affected ADL performance, but the impact of a more severe CHF remained adjusted for age. An ongoing process of occupational adaptation due to periodical physical decline and fluctuating day-to-day ability was described. Many of the strategies used by the participants to handle daily activities could be described as energy conservation strategies, an indication that occupational therapy interventions including energy conservation management would be beneficial for clients with CHF. Both the OTs and the clients described that the specialized programme provided structure for the OTs’ work, knowledge about CHF and about valuable energy conservation strategies. The programme seemed to support the OTs to work in a more comprehensive client-centered way. Conclusion The work with this thesis has increased the limited existing knowledge about elderly people with CHF and their ADL ability, fatigue and the adaptation of occupational performance that they use to manage their daily activities. The experiences indicated that a specialized programme including energy conservation for occupational therapy in primary healthcare seemed to support the OTs work in a more comprehensive client-centered way. The programme needs to be further evaluated.

Background and objective: Approximately 6000 cardiac surgeries were performed in Sweden 2013 and a known complication after such procedure is chronic pain. One surgical technique in open cardiac surgery includes a sternal retraction and this creates sensitive areas of pain which could lead to nerve damage. Few studies have been looking at this in a qualitative way. The aim of this study was to illuminate the  experiences of chronic pain in former patients, two years after cardiac surgery. Methods: This study is of qualitative design. Four women and six men (age 43 to 87 years), assessed as having chronic pain after surgery, were interviewed two years after cardiac surgery. The data was analyzed using qualitative content analysis with an inductive approach. Findings: Three categories and nine sub-categories were formulated. The first category was ‘feeling limitation in daily life’, with the subcategories; ‘everyday activities become painful’, ‘losing control of the body’, ‘pain is unpredictable’and‘insecurity’. The second category was;‘being reminded of illness’, with the subcategories; ‘the scar is a visually memory’and ‘being grateful’.The last category was; ‘coping with pain’, with the subcategories; ‘adaption for handling pain’, ‘different shades of pain’ and ‘pain is transient’. Conclusion: Chronic pain is a personal experience and can be described in a both physical and emotional way. Findings showed that participants, in some way, almost daily were reminded about their experiences of cardiac surgery either by looking at their scar or that they were restricted in daily activities. Despite the limitation in life; could participants describe their experience of chronic pain as manageable.  Pain was described in several ways, and the participants had different coping strategies. Most of the participants also were assured that pain eventually would pass or get better. / Bakgrund och syfte: Cirka 6000 öppna hjärtoperationer genomfördes i Sverige 2013 och en känd komplikation är kronisk smärta. En av de kirurgiska teknikerna är öppen hjärtkirurgi vilken inkluderar delning av sternum, vilket kan åstadkomma ett flertal smärtkänsliga områden, som i sin tur kan leda till nervskador. Få studier har belyst detta kvalitativt. Syftet med denna studie var att belysa patienters upplevelse av kronisk smärta, två år efter öppen hjärtkirurgi. Metod: Föreliggande studie har en kvalitativ design. Fyra kvinnor och sex män (43-87 år), intervjuades två år efter öppen hjärtkirurgi. Dataanalysen var kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats. Resultat: Tre kategorier och nio underkategorier konstruerades. Den första kategorin var “att känna begränsningar i vardagligt liv”, med underkategorierna; ‘vardagsaktiviteter blir smärtsamma’, ‘förlora kontrollen över kroppen’, ‘smärtan är oförutsägbar’ och ‘osäkerhet’. Den andra kategorin var; ‘en påminnelse om sjukdom’, med underkategorierna; ‘ärret är en visuell påminnelse’ och ‘tacksamhet’. Den sista kategorin var: ‘hantera smärta’, med underkategorierna; ‘anpassning för att hantera smärtan’, ‘olika nyanser av smärta’ och ‘smärtan är övergående’. Slutsats: Smärta är en personlig upplevelse och kan beskrivas både fysiskt och känslomässigt. Resultatet visade att deltagarna, på något sätt, nästan dagligen påmindes om deras erfarenhet efter hjärtkirurgi, antingen genom att titta på ärret eller genom att de blev begränsad i sina vardagliga aktiviteter. Trots begränsning i livet, kunde deltagarna beskriva upplevelsen av smärta som hanterbar. Deltagarna beskrev smärtan på olika sätt och de hade olika copingstrategier, de flesta av deltagarna var övertygade om att smärtan skulle gå över eller bli bättre.

Sammanfattning Bakgrund: Stroke är den tredje mest förekommande orsaken till dödsfall i Sverige. Risken att få stroke, är högre vid diabetes, högt blodtryck och rökning. Syfte: beskriva närståendes upplevelser av att leva med person som fått diagnosen stroke. Metod: Beskrivande litteraturstudie med granskning av 16 vetenskapliga artiklar. Huvudresultat: Närstående till person med diagnosen stroke upplevde en förändring av sin och sin partners livssituation. Från att just levt i ett partnerskap har relationen nu ändrats till att vara vårdare åt närstående person med diagnosen stroke. De närstående upplevde även att de har fått stor arbetsbelastning, var frustrerade över den situation som uppstått och kände även en stor oro för framtiden. Närstående upplevde även sin relation som mer omtänksam mot sin partner och såg att familjebanden stärktes efter att närstående fått diagnosen stroke. Deltagarna i de granskade studierna hade haft sin diagnos från 3 veckor till 3 år och i 15 av studierna intervjuades deltagarna och i en av studierna samlades informationen in via online inlägg. Slutsats: Stor oro och lite information från vården upplevdes hos de flesta närstående till person med stroke.  Denna studie skulle kunna öka förståelsen för närstående och även för den person som fått diagnosen stroke, då de har sin vårdkontakt. Sjuksköterskan behöver öka omvårdnaden för närstående och den person som fått diagnosen stroke. Det skulle underlätta i vardagen hos många familjer, då man får en ökad insikt i sjukdomen stroke och dess komplikationer.   Nyckelord: Dagligt liv, närstående, omvårdnad, person med diagnosen stroke. / Background: Stroke is the third most common cause of death in Sweden. The risk of stroke is higher in diabetes, high blood pressure and smoking. Purpose: Describe the perpetrators' experiences of living with a person who has been diagnosed with stroke. Method: Literature study based on evaluation of 16 scientific articles. Result: Proximity to a person diagnosed with stroke is experiencing a change in his / her partner's life situation. From just living in a partnership, the relationship has now changed to being a care provider of a related person diagnosed with stroke. The relatives also felt that they had a great workload, were frustrated by the situation that occurred and also felt a great deal of concern for the future. Relatives also experienced their relationship as more caring for their partner and saw that family ties were strengthened after relatives were diagnosed with stroke. The participants in the studies studied had been diagnosed from 3 weeks to 3 years and in 15 of the studies, participants were interviewed and in one of the studies the information was collected via online postings. Conclusion: Major concerns and some information from the health care system were experienced in most related persons to stroke.  This study could enhance understanding for close relatives and also for the person diagnosed with stroke, as they have their care contact. The nurse needs to increase the nursing care for close relatives and the person who has been diagnosed with stroke. This would facilitate the everyday life of many families, as you get an increased insight into the disease stroke and its complications.   Keywords: Daily life, diagnosed stroke, nursing, related person.

Bakgrund: Cancer ökar bland befolkningen och det i sin tur kan leda till ökade komplikationer av behandling och cancersjukdomen i sig såsom långvarig smärta. Patientens upplevelse är inte alltid att vårdpersonalen ser smärtproblematiken som kan uppstå. Sjuksköterskan ska arbeta för att lindra lidande, vilket smärta är del av. Lidande en unik upplevelse som ser olika ut för varje individ. Då lidande kan komma av den totala livssituationen behöver sjuksköterskan en ökad förståelse för att kunna uppfylla sitt ansvar. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att sammanställa forskning om långvarig smärta efter cancerbehandling. Metod: En integrativ litteraturöversikt med 11 artiklar. Resultat: Två huvudteman identifierades, dagligt liv och livskvalitet, samt sex underteman om hur långvarig smärta inverkar på följande; fysiska aktiviteter, dagliga aktiviteter, arbetslivet, läkemedelsanvändning, generell hälsa och sexlivet. Slutsats: Många patienter upplevde en negativ påverkan på det dagliga livet med både psykiska, fysiska och sociala dimensioner. Patienterna upplevde att arbete, fysisk aktivitet samt att dagliga sysslor blev begränsade på grund av den långvariga smärtan. Hur stor påverkan patienterna fick på de olika dimensionerna tycks ha en koppling till vilken cancerform och behandling patienterna fick. / Background: Cancer is increasing among the population, which can lead to an increased number of complications as chronic pain, not only from the cancer treatment but from the disease itself. Patients have also been found to feel that their pain problems are not taken seriously by the healthcare professionals. The nurses should work to relieve any suffering which is caused by pain. Suffering is a unique experience that is different for everyone. As suffering may be due to the overall life situation, the nurses need a greater understanding of the situation in order to fulfill their responsibilities. Aim: The aim of this literature review was to compile research on chronic pain after cancer treatment. Method: An integrative literature review with 11 included articles. Result: Two main themes were identified; daily life and quality of life, and six subthemes regarding how the chronic pain influences and impacts the following; physical activities, daily activities, the professional life, drug use, general wellbeing, and sex life. Conclusion: Many patients experienced a negative impact on their daily life in both mental, physical and social dimensions. Patients felt that work, physical activity and daily tasks were limited due to the chronic pain. This varied in all aspects depending on the type of cancer and which treatment the patients received.

Bakgrund: I Sverige avlider varje år cirka 600 män och 200 kvinnor till följd av ett brustet abdominalt aortaaneurysm. Mellan 1.5 och 4.0 procent av alla män över 65 år drabbas av ett abdominalt aortaaneurysm och sedan år 2015 erbjuds samtliga 65-åriga män screening för aortaaneurysm. De som diagnostiseras är således vanligen äldre personer, och i takt med stigande ålder ökar även risken att drabbas av andra sjukdomar. Patientgruppen kan därför vårdas på olika typer av vårdavdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter på många olika vårdinstanser. För att kunna ge en god och personcentrerad vård krävs en förståelse för patienternas upplevelser relaterat till sitt aneurysm samt hur det påverkar det dagliga livet för patienterna.  Syfte: Litteraturöversiktens syfte var att beskriva vuxna patienters upplevelser relaterat till deras abdominala aortaaneurysm, både under konservativ behandling samt postoperativt och hur det påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturöversikten är baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från tre olika databaser med medicin- och omvårdnadsfokus och analyserades därefter induktivt med en förenklad form av metasyntes. Resultat: Fem huvudkategorier och sju underkategorier av upplevelser hos patienter identifierades. Huvudkategorierna var: upplevelser kring behovet av information; upplevelser av att kunna lita på hälso- och sjukvården; oro, rädsla och ångest relaterat till AAA; AAAs påverkan på det dagliga livet; och möjlighet att vara delaktig i vårdprocessen. Konklusion: Litteraturöversikten visade att AAA upplevs med stor variation av patienter. Men framförallt upplever patienter en brist i information och kunskap om sitt AAA där ytterligare stöd, information och kunskap önskas av patienter.  Nyckelord: Abdominalt aortaaneurysm, Dagligt liv, Patienter, Personcentrerad vård, Upplevelser / Background: In Sweden, approximately 600 men and 200 women die each year as a result of a ruptured abdominal aortic aneurysm. Between 1.5 and 4.0 percent of all men over the age of 65 years suffer from an abdominal aortic aneurysm and since year 2015, all 65-years-old men have been offered a screening for aortic aneurysm. Those who are diagnosed are thus elderly and alongside an increasing age, the risk of being subject to other diseases also increases. The patient group can therefore be cared for in different types of care wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in many different care institutions. In order to be able to provide good and person-centred care, an understanding of the patients' experiences of their aneurysm, and how it affects their daily lives, is required. Aim: The aim of this literature study was to describe adult patients' experiences related to abdominal aortic aneurysm, both during conservative treatment and postoperatively and how it affects daily life. Method: A literature study which is based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from three different databases with a focus on medicine and nursing and were thereafter analysed inductively with a simplified form of metasynthesis. Result: Five main categories and seven subcategories of patient experiences were identified. The main categories were: experiences around the need for information; experiences of being able to trust the health care; worry, fear and anxiety related to AAA; AAA's impact on daily life; and the possibility to be involved in the care process. Conclusion: The literature review shows that AAA is experienced with a large variety of patients. But above all, patients experience a lack of information and knowledge about their AAA where further support, information and knowledge is desired by patients.  Keywords: Abdominal aortic aneurysm, Daily life, Experiences, Patients, Person-centred care.