I Sverige drabbas omkring 2% av befolkningen av hjärtsvikt, således är det sannolikt att den grundutbildade sjuksköterskan kommer att behöva bemöta samt vårda denna patientgrupp. Hjärtsvikt är en kronisk sjukdom där hjärtats funktion är nedsatt, detta innebär en livslång behandling med ansvar på patienten att följa egenvårdsråd och monitorera sina symtom. För att i bästa mån kunna bedriva god omvårdnad och stödja patienterna i sin hjärtsvikt, krävs det att sjuksköterskan är införstådd i patientens perspektiv. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser av hur hjärtsvikt påverkar det dagliga livet. Metod: Litteraturstudien genomfördes med kvalitativ ansats, där litteratursökningen av kvalitativa empiriska studier utfördes i databaserna PubMed och Cinahl. Tolv artiklar valdes ut och kvalitetsgranskades enligt SBU:s granskningsmall. En innehållsanalys utfördes enligt Popenoe m.fl. metod för dataanalys av kvalitativa artiklar. Resultat: Ur analysen framkom det tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var följande: Personliga besvär av att leva med hjärtsvikt, Hinder i det dagliga livet samt Strategier för att hantera livet med hjärtsvikt. Patienterna besvärades av fysiska, psykiska samt existentiella besvär. Till följd av besvären blev patienterna begränsade, både kroppsligt, mentalt och socialt, där de kroppsliga och mentala begränsningarna resulterade i att patienterna hamnade i beroendeställning av andra. Slutligen framkom strategier som patienterna hade skapat för att hantera livet med hjärtsvikt. Konklusion: Ur litteraturstudiens resultat kan det påvisas att hjärtsvikt hade påverkan på patienternas dagliga liv. Flera aspekter och dimensioner av patienternas vardag blev påverkade. Om sjuksköterskor får ökad förståelse för patienternas perspektiv av sjukdomen, kan deras professionsutövande utvecklas i positiv riktning. / Circa 2% of the Swedish population suffer from heart failure, therefore there is a possibility that every nurse will at least once need to attend to this patient-group. Heart failure is a chronic condition where the heart function is reduced, this leads to life-long treatment with the patient being responsible for following self-care instructions and monitoring their symptoms. In order to provide the best possible care for patients with heart failure, it is necessary that nurses understand the patient’s perspective of their condition. Aim: The aim of the literature study was to illustrate patients’ experiences of how heart failure affects daily life. Method: The literature study was based on a qualitative study design. The database search was conducted in the databases PubMed and Cinahl. Twelve scientific articles were quality checked according to SBU’s review template. The data analysis was performed using Popenoe’s et al. method for analysing qualitative articles. Results: Three categories and eight subcategories emerged from the data analysis. The main categories were: Personal difficulties due to living with heart failure, Obstacles in daily life and Strategies to cope with living with heart failure. The patients were troubled by physical, psychological and existential difficulties. Because of the difficulties, the patients became hindered in physical, mental and social aspects of life. The physical and mental obstacles resulted in patients becoming dependent on others in their daily life. Finally, the results showed that patients created strategies to cope living with heart failure. Conclusion: The literature study’s result demonstrated that heart failure affects patients’ daily lives. Several aspects and dimensions of the patients’ daily lives were affected. If nurses were to gain a deeper understanding of patients' experiences of heart failure, then their professional practice could develop in a positive direction.

Bakgrund: Antal personer som lider av Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) ökar både i Sverige och i världen. KOL beskrivs som en kronisk, progressiv sjukdom som orsakar en betydande känsla av ohälsa och leder till lidande. Luftflödeshinder med andnöd till följd är de vanligaste besvären, vilka är individuella och varierar från dag till dag. Sjukdomens besvär varierar i svårighetsgrad mellan olika individer men även förutsättningarna att hantera dem. Därmed finns det i vårdandet ett stort krav på kompetens hos sjuksköterskan. Syfte: Syftet var att belysa olika strategier som personer med KOL använder i hemmiljön för att hantera det dagliga livet. Metod: Allmän litteraturöversikt med kvalitativ design. Resultat: Strategier som används i hemmiljön av personer med KOL belystes i fyra kategorier: Kunskap och känsla av kontroll, anpassning av aktivitetsnivå, stöd och livsstilsförändringar. Slutsats: Vanliga strategier hos personer med KOL för att hantera det dagliga livet var att anpassa sin aktivitetsnivå till sin fysiska kapacitet, fördjupa sin kunskap om sjukdomen samt att se personer i sin omgivning som emotionellt och praktiskt stöd. Livsstilsförändringar kan medföra ökat välbefinnande. Forskning i framtiden behöver fokusera på hur patienters egenvårdsförmåga och autonomi kan stärkas. / Background: The number of people suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) is increasing both in Sweden and in the world. COPD is described as a chronic, progressive disease that causes a significant sense of illness and leads to suffering. Restricted airflow with shortness of breath are the most common problems, which are individual and vary from day to day. The disease severity and ways to cope, varies between individuals. The demand is high regarding the competence among nurses in the nursing care. Aim: The aim was to highlight different strategies that people with COPD use at home to manage their day-to-day life. Method: General literature overview with qualitative design. Results: Strategies used in the home environment of people with COPD were presented in four categories: Knowledge and sense of control, adaptation of activity level, support and lifestyle changes. Conclusion: Common strategies for people with COPD to manage daily life were to adjust their activity level to their physical capacity, to expand their knowledge of the disease and to see people in their environment as emotional and practical support. Lifestyle changes can lead to increased well-being. Future research needs to focus on how patients' self-efficacy and autonomy can be strengthened.

Bakgrund: Parkinsons sjukdom är en kronisk progredierande neurodegenerativ sjukdom och är den näst största i dess slag. Sjukdomen kan ge uttryck i både motoriska och icke-motoriska symtom. Genom sjukdomsförloppet genomgår personen olika faser som medför förlust av både mentala och kroppsliga funktioner. Förlusten av funktionerna ger en generellt sämre livskvalitet än hos andra personer. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa symtomens påverkan på livskvaliteten hos personer med Parkinsons sjukdom. Metod: En allmän litteraturstudie baserad på tio kvalitativa studier. Resultat: Resultatet visar på att personer som lever med Parkinsons sjukdom har en komplex livssituation. De fysiska symtom som sjukdomen kännetecknas av ger svårigheter i vardagen. Resultatet visar också att den psykiska hälsan blir väsentligt påverkad i samband med detta. En följd av de fysiska och psykiska symtomen kan leda till social isolering, och tillsammans kan dessa skapa en kedjereaktion som leder till en försämrad livskvalitet. Slutsats och förslag på forskning: De motoriska symtomen är det mest påfrestande med att leva med Parkinsons sjukdom och bidrar starkt till en minskad livskvalitet. Därför behövs vidare omvårdnadsforskning för personer med Parkinsons sjukdom samt vilka omvårdnadsåtgärder som skulle kunna leda till förbättrad livskvalitet. / Background: Parkinson's disease is a chronic progressive neurodegenerative disease and is the second largest of its kind. The disease expresses both motor and non-motor symptoms. Through the course of the disease, the person undergoes different phases that cause loss of both mental and physical functions. The loss of functions gives a generally poorer quality of life than other people. Aim: The aim of the literature review was to highlight the effects of the symptoms on quality of life for people with Parkinson's disease. Method: A general literature study based on ten qualitative studies. Result: The result shows that people who are living with Parkinson's disease, lives in a complex life situation. The physical symptoms that the disease is characterized by creates difficulties in everyday life. The result also shows that mental health is significantly affected in this regard. A consequence of the physical and mental symptoms can lead to social isolation, and together they can create a chain reaction that leads to a deteriorating quality of life. Conclusion and Suggestions for Research: The motor symptoms are the most profound of living with Parkinson's disease and contribute significantly to a reduced quality of life. Therefore, nursing research is needed for people with Parkinson's disease as well as nursing measures that could lead to improved quality of life.

Bakgrund: Bäckenbotten utsätts för stor påfrestning under graviditet och förlossning. I samband med förlossning kan skador på bäckenbotten uppstå. Dessa skador kan leda till både kort- och långsiktiga besvär som i sin tur kan påverka kvinnors livskvalitet och dagliga liv. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka bäckenbottenbesvär kvinnor upplever 6-16 veckor efter vaginal förlossning samt att beskriva dess påverkan på livskvalitet och dagligt liv. Metod: Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie där datainsamling skedde via en webbenkät. Webbenkäten bestod av bakgrundsfrågor utformade av författarna samt två validerade enkäter, PFDI-20 och PFIQ-7. Insamlad data analyserades i statistikprogrammet SPSS. Totalt deltog 135 kvinnor i studien. Resultat: I kartläggningen framkom att en stor andel kvinnor drabbats av bäckenbottenbesvär efter förlossning. Trots det uppgav majoriteten av kvinnorna att de ej hade besvär från sin bäckenbotten som inverkade på deras livskvalitet eller dagliga liv. Bland de kvinnor som upplevde besvär var det främst förmågan att utföra dagliga hushållsarbeten, förmågan till fysisk aktivitet och påverkan på psykisk hälsa som påverkade livskvaliteten. Konklusion: Studiens resultat antyder på att en stor andel kvinnor drabbas av bäckenbottenbesvär efter vaginal förlossning. Det är viktigt att belysa denna problematik så att kvinnor kan få adekvat stöd och behandling vid besvär. Trots att majoriteten av respondenterna ej upplevde att bäckenbottenbesvären inverkade på deras livskvalitet eller dagliga liv är det viktigt att ej normalisera bäckenbottenbesvär eller att se dem som en naturlig följd av graviditet och förlossning. / Background: The pelvic floor is exposed to great stress during pregnancy and childbirth. In connection to childbirth, injuries to the pelvic floor can occur, so called birth injuries. These injuries can lead to both short- and long term problems for women. These problems can have an impact on womens quality of life and daily life. Aim: The purpose of the study was to chart which pelvic floor disorders women experience 6–16 weeks after vaginal delivery and describe its impact on quality of life and daily life. Method: The study was a quantitive cross-sectionalstudy where the data collection was done through a online questionnarie. The online questionnarie consisted of background questions designed by the authors and two validated questionnaries, PFDI-20 and PFIQ-7. Collected data was analyzed using the statistical program SPSS. A total of 135 women participated in the study. Result: In the survey of pelvic floor disorders, it was found that a large proportion of women suffered from pelvic floor disorders after childbirth. Despite this, the majority of women stated that they did not have problems from their pelvic floor that affected their quality of life or daily life. Among the women who experienced problems it was mainly the ability to perform household chores, the ability for physical activity and the impact on mental health that affected quality of life. Conclusion: The results of the study suggest that a large proportion of women suffer from pelvic floor disorders after vaginal delivery. It is important to shed light on this issue so that women can receive adequate support and treatment for their problems. Despite the fact that the majority of the respondents stated that their pelvic floor disorders did not affect quality of life or daily life, it is important to not normalize or see pelvic floor disorders as a natural consequence of pregnancy and childbirth.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en folksjukdom som innebär att den som är drabbad har insulininsufficiens vilket bidrar till att höga värden av glukos finns i blodet. Komplikationer kan förekomma vid misskött diabetes. Sjukdomen kan behandlas både icke farmakologisk och eller farmakologiskt. Personcentrerad omvårdnad skapar samarbete mellan patienter och sjuksköterskor där vården har patienterna i fokus. Syftet var att beskriva hur patienter med diabetes mellitus typ 2 upplever sitt dagliga liv. Metod: En litteraturöversikt av kvalitativa artiklar skriven med induktiv ansats. Genom artikelsökning i databaserna Medline och CINAHL framkom 15 vetenskapliga artiklar som analyserades i fem steg utifrån Fribergs analys. Resultat: Analysen resulterade i tre teman: Livsstilsförändringar i det dagliga livet, framtiden med diabetes typ 2 samt närståendes betydelse i det dagliga livet. Patienterna upplevde att de nya livsstilsförändringarna var svåra att leva upp till. De upplevde oro över framtiden, ärftliga faktorer samt att avlida till följd av sjukdomen. Stöd från närstående gjorde det lättare att anpassa sig till den nya livsstilen. Slutsats: Informationen om sjukdomen upplevdes inte tillräcklig för patienterna. Personcentrerad omvårdnad är viktigt för att få ökad kunskap om sin sjukdom. Kunskap skapar förutsättningar för att hantera sjukdomen och motivation till livsstilsförändringar genom egenvård. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease of insulin deficiency which contributes to high levels of glucose in the blood. Complications of this disease, untreated can occur. Treatment can be both non-pharmacological and or pharmacological. With the help of person-centred care, patients and health personnel, together, find health care methods best suited for the patient. Aim was to describe how patients with diabetes mellitus type 2 experience their daily life. Method: A literature overview of qualitative articles was conducted with an inductive approach. All found on two databases, Medline and CINAHL. 15 scientific articles emerged from this study which were then analysed using Friberg’s five-step analysis. Results: Three themes surfaced from the analysis of the results: Lifestyle changes in daily life, the future with diabetes type 2 and family support in daily life. Patients’ experienced that their lifestyle changes were difficult to accomplish. Future concerns of the disease were of it later being hereditary or potentially leading to disease related death. Patients that experienced support from family found it easier to adapt to their new lifestyle. Conclusion: Many patients experienced a lack of information. Person-centred care is vital for patients to enhance the understanding of their disease. Knowledge creates prerequisites to control their disease and even be motivated for upcoming lifestyle changes through self-care.

Bakgrund: Hjärtsvikt är ett globalt hälsoproblem som ständigt ökar. Detta hälsoproblem påverkar patienters förmåga att kunna utföra dagliga aktiviteter samt utförandet av egenvård för att minska påverkan av symtomen. Orems egenvårdsteori användes som teoretisk utgångspunkt. Syfte: var att beskriva patienters upplevelser av daglig egenvård vid kronisk hjärtsvikt. Metod: I litteraturöversikten användes vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod som analyserades enligt Fribergs (2017) analys. Resultat: Genom 13 vetenskapliga artiklar presenteras resultatet i tre huvudteman med respektive subteman: Emotionella utmaningar (förändrade känslor), Fysiska begränsningar (dyspné & fatigue), Stöd genom egenvård (resurser). Slutsats: Patienter upplevde att negativa känslor påverkade deras förmåga att utföra egenvård. Socialt stöd från familjen hade både positiv och negativ påverkan. Samtal med olika professioner var värdefullt för patienterna då de fick ökad kunskap om hjärtsvikt för att hantera sin egenvård. Kunskapsbrister hos vårdpersonalen resulterade till att behövlig information inte förmedlades till patienter med hjärtsvikt vilket kunde orsaka egenvårdsbrist. / Background: Heart failure is a global health problem that is constantly increasing. Symptoms of heart failure affects the performance in activities of daily living and the ability to perform self-care. Proper self-care can decrease symptoms, increase self-esteem and well-being. Orem's theory Self-care deficit nursing theory was used as a theoretical framework. Aim: was to describe chronic heart failure patients experiences of daily self-care. Method: The literature review had scientific articles with a qualitative method which was analyzed by Friberg's (2017).   Results: A total of 13 scientific articles were selected for the results and presented in three main categories with respective subcategories: Emotional challenges (changed emotions), Physical limitations (dyspnea & fatigue), Support through self-care (resources). Conclusion: Patients experienced that negative emotions affected their ability to perform self-care. Social support from the family had both a positive and negative impact. Conversations with various professions were valuable for patients as they gained increased knowledge about heart failure to manage their self-care. Inadequacy in healthcare staff resulted in incorrect information being communicated to patients with heart failure and causing inefficient self-care.

Höftfrakturer hos äldre kommer att bli ett stort globalt hälsoproblem på grund av den snabbt växande åldrande befolkningen. En höftfraktur kan medföra en rad negativa konsekvenser i det dagliga livet, därmed är det viktigt att belysa hur de äldre upplever livet efter höftfrakturen. Syftet med denna studie var att belysa de äldres upplevelse av dagligt liv efter höftfraktur. Studien är en litteraturöversikt med induktiv ansats genom manifest innehållsanalys och består av tio vetenskapliga artiklar med både kvalitativa och kvantitativa ansatser. Resultatet presenteras i tre huvudkategorier: upplevda förändringar i dagligt liv, upplevelser av behov av rehabilitering, upplevelser av behov av socialt stöd. De äldre upplever förändringar i det dagliga livet efter höftfrakturen från ett fysiskt och psykiskt samt socialt perspektiv. De behöver olika former av stöd för att kunna återvända till sin fungerande vardag. Vidare forskning bör lägga fokus på könsspecifik kunskap om förändringar i det dagliga livet hos de äldre med höftfrakturer. / Hip fractures in the elderly will be a major global health problem due to the rapidly growing elderly population. A hip fracture can result in several negative consequences in daily life, thus it is important to highlight how the elderly experience life after the hip fracture. The aim of this study was to illuminate the elderly’s experience of daily life after hip fracture. The study is a literature review with inductive approach through manifest content analysis and consists of ten scientific articles with both qualitative and quantitative approaches. The result is presented in three main categories: experienced changes in daily life, experiences of need of rehabilitation, experiences of need of social support. The elderly experience changes in the daily life after the hip fracture from a physical and mental as well as social perspective. They need different forms of support to be able to return to their functional daily life. Further research should focus on gender-specific knowledge regarding changes in the daily life of the elderly with hip fractures.

Syftet med denna studie var att undersöka patienters upplevelser av att leva med KOL samt identifiera eventuella faktorer som underlättar det dagliga livet. För att göra detta genomfördes en litteraturstudie där artiklar analyserades efter Carnevalis (1999) Dagligt Liv ↔ Funktionellt Hälsotillstånd-modell. Patienter upplever svårigheter, krav, i det dagliga livet relaterat till hygien, måltids-situationer och sociala situationer. Patienterna får anpassa sin aktivitetsnivå till sitt aktuella hälsotillstånd. Underlättande faktorer, inre resurser sprungna ur patienter-na själv och yttre resurser, hjälper till att balansera upp kraven i det dagliga livet. Genom att ytterligare stärka patientens inre och yttre resurser anses livskvaliteten hos KOL-patienten förbättras genom att högre nivåer av balans uppnås. / The aim of this study was to explore patients’ experiences of living with COPD and to identify factors to facilitate daily life. To do this a literature review was performed where articles were analysed through Carnevali’s (1999) Daily Life ↔ Functional Health status-model. Patients’ experience difficulties, demands, in daily life related to hygiene, meal-related situations and social situa-tions. Patients need to adapt their level of activity to their current health status. Facilitating factors, inner resources from the patient him/herself and outer resources helps to balance the demands in daily life. Strengthening the patients’ inner and outer resources is believed to increase the COPD patients’ quality of life through higher levels of balance.

Individer med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) kämpar varje dag att undvika andfåddhet och andnöd. Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka kroniskt obstruktiva lungsjuka patienters upplevelse av livskvalitet, med särskilt fokus på andfåddhet och social isolering. Metodavsnittet beskrivs genom Goodmans sju steg (1996). Resultatet presenteras i fyra huvudteman: Andfåddhet och andnöd, livskvalitet och det dagliga livet, social isolering och miljön och stigmatisering och samhället. I resultatet framkommer det att andfåddhet är det mest besvärande symtomen, vädret och miljön påverkar individernas förmåga att röra sig utomhus. Slutsats Individer med KOL är tvungna att strukturera upp sin vardag för att kunna fungera i det dagliga livet. / Individuals suffering from chronic obstructive pulmonary disease (COPD) struggle every day to avoid breathlessness and becoming out of breath. The aim with this literature review is to examine chronic obstructive pulmonary disease patient’s experiences of quality of life, focusing on breathlessness and social isolation. The method guidance is described through Goodman’s seven steps (1996). The result is presented in four themes: out of breath and breathlessness, quality of life and the daily living, social isolation and the environment, and stigma and society. The result that emerged was that breathlessness is the most troublesome symptoms and the weather and the environment affected the individual’s ability to move about outdoors. The conclusion was that individuals suffering from COPD had to organise their daily life to be able to make it through the day.

Benign prostatahyperplasi (BPH) är ett tillstånd som drabbar nästintill samtliga män över 80 år och vilket medför urologiska besvär som kan ha inverkan på livs¬kvaliteten och det dagliga livet. Syftet med denna litteraturstudie var att redogöra för hur män med benign prostatahyperplasi upplever sitt dagliga liv samt hur deras livskvalitet påverkas. En litteraturstudie gjordes utifrån ett systematiskt tillväga¬gångssätt. Litteratursökningen utfördes i databaserna Cinahl, PsycInfo, PubMed samt The Cochrane Library. Både kvantitativa och kvalitativa studier inkluderades vilka kvalitetsgranskades av båda författarna oberoende av varandra med hjälp av ett modifierat granskningsprotokoll. Resultatet visar på att män med BPH har en störd sömn på grund av nykturi, begränsar sitt sociala liv och upplever genans över de urologiska symtomen och en negativ påverkan på det sexuella samlivet. Män med BPH tycks också utveckla copingstrategier för att bemästra sin vardag som att t ex reducera vätskeintaget, prata om besvären och acceptera tillståndet. Det verkar också vara vanligt förekommande att livskvaliteten hos män med BPH är sämre än hos män utan BPH. Fler studier med både kvalitativ och kvantitativ metodansats behövs för att finna en djupare förståelse för män med BPH och för att stärka evidensen avseende livskvalitet och dagligt liv. / Benign prostatic hyperplasia (BPH) is a condition which causes urology bother that might have an impact on quality of life and daily living in almost all men over the age 80. The aim of this study was to report on how men with benign prostatic hyperplasia experiencing their daily lives and how their quality of life is affected. A systematic review was made in accordance to a systematic procedure. The literature searching was made in the databases CINAHL, PsycInfo, PubMed and The Cochrane Library. Both quantitative and qualitative studies were included and the quality was assessed by both authors independently of each other using a modified audit protocol. The results show that men with BPH have disturbed sleep due to nocturia, limiting their social lives and experiencing embarrassment over the urological symptoms and a negative impact on the sexual life. Men with BPH also seems to develop coping strategies to overcome their daily lives such as reducing fluid intake, talk about the complaint and accept the condition. It also seems that it is more common for men with BPH to rank their quality of life lower than men without BPH. More studies using both qualitative and quantitative approach are needed to find a deeper understanding of men with BPH and to strengthen evidences about quality of life and daily life.