No description available.

Syfte: En revisors oberoende är en grundläggande faktor för att säkerställa god kvalitet och hög tillförlitlighet på revisionen.  Denna studie skall belysa en egenskap som har ett samband med en högkvalitativ revision, och som utgör en stor och betydelsefull del av revisorsyrket; professionell skepticism. Syftet med uppsatsen är att undersöka om där finns några samband mellan professionell skepticism och tre andra faktorer: objektivitet klientidentifikation kvalitetsförsämrande handlingar   Metod: Vi har vid genomförandet av studien använt en kvantitativ metod där vi skickade ut en enkät till 3337 auktoriserade samt godkända revisorer, varav 178 av dem besvarades. Svaren analyserades statistiskt för att kunna testa hypoteserna som utformats i studien.   Resultat & slutsats: Resultatet av undersökningen visar ett positivt samband mellan objektivitet och professionell skepticism. Slutsatsen visar att en ökad professionell skepticism stärker objektiviteten hos revisorer.   Förslag till fortsatt forskning: Tid är i många fall en begränsande faktor, vilket också är fallet i denna uppsats. Längre tidshorisont skulle kunna resultera i en högre svarsfrekvens på enkäterna och därmed möjlighet till fler eller tydligare samband. En utveckling av frågeställningar för att mäta professionell skepticism, och som utgår från revisorsyrket, anser vi skulle vara en intressant idé för framtida forskning. Ett annat förslag är att undersöka om det finns skillnader i personlig skepticism och professionell skepticism. Att en revisor inte är skeptisk privat behöver inte betyda desamma inom professionen.   Uppsatsens bidrag: Uppsatsen bidrar till forskningen gällande påverkansfaktorer på revisorers objektivitet/oberoende. Professionell skepticism har visat sig vara en viktig del av revisorernas profession. Vi har i studien visat ett tydligt samband mellan skepticism och objektivitet som kan användas i framtida forskningssyften. Nyckelord: Professionell skepticism, Revisorns objektivitet/oberoende, Klientidentifikation, Kvalitetsförsämrande handlingar. / Aim: An auditor's independence is a fundamental factor for ensuring a good quality and high reliability audit. This study will shed light on a characteristic that is fundamental to be able to produce a high-quality audit, and which constitute a large and important part of the audit profession; professional skepticism. The purpose of this paper is to investigate whether there is any connection between professional skepticism and these three factors: objectivity client identification RAQ acts   Method: We have in the implementation of the study used a quantitative method where we sent out a survey to 3,337 authorized and approved auditors, of which we received 178 responses. The responses were statistically analyzed to test hypotheses developed in the study.   Result & Conclusions: The results of the survey show a positive correlation between objectivity and professional skepticism. The conclusion shows that increased professional skepticism strengthens the objectivity of the auditors.   Suggestions for future research: Time is often a limitation, which is the case in this thesis as well. Longer time horizon could have resulted in a larger number of replies on the survey and the possibility for stronger correlations between items. A further development of the questions regarding the professional skepticism aimed specifically to auditors might be a better way to look at it. Another suggestion is to investigate if there is a difference between personal skepticism and professional skepticism. Lack of skepticism in your personal trait does not necessarily mean the same for your profession.    Contribution of the thesis: This paper contributes to the literature about auditor independence and its surrounding effects. The professional skepticism has proven to be a vital part of the auditor profession and we have been able to prove the correlation between auditor independence and professional skepticism that can be used in future research purposes.   Key words: Professional skepticism, Auditor independence, Client identification, RAQ acts.

No description available.

Det råder en hård konkurrens på revisionsmarknaden och rådgivning har därmed blivit ett allt vanligare konkurrensmedel hos revisionsbyråerna. En revisor är idag inte enbart en oberoende granskare, en del av en revisors arbete går även ut på att bistå med råd och rekommendationer till kunden. Revisorns dubbla roller som granskare och rådgivare och den oberoendeproblematik som kan uppstå då revisionsbyråer bjuder ut rådgivning och revision till en och samma kund har länge diskuterats. Studien har sin utgångspunkt i denna diskussion och syftar till att skapa en djupare förståelse för hur små och medelstora revisionsbyråer arbetar för att upprätthålla oberoendet i dessa situationer. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ ansats tillämpats och empirin har samlats in i två steg. Inledningsvis har en deltagande observation på en revisionsbyrå genomförts, vilken har legat till grund för utformningen av studiens semistrukturerade intervjuer. Vid studiens empiri och analys har urvalet, bestående av små och medelstora revisionsbyråer, delats in i tre byråkategorier; väldigt små, små och medelstora revisionsbyråer. Den framtagna empiriinsamlingen visar att samtliga byråkategorier hanterar oberoendehotet vid tillhandahållandet av rådgivning genom användandet av analysmodellen. Det framkommer däremot att det finns tydliga skillnader mellan de tre byråkategorierna vad gäller tillämpningen av analysmodellen, framför allt gällande vilka interna och externa motåtgärder som används. Studiens medelstora byråer använder sig av både interna och externa motåtgärder, medan de väldigt små och små revisionsbyråerna endast tillämpar interna motåtgärder. De motåtgärder som tillämpas hos de medelstora revisionsbyråerna överensstämmer med de motåtgärder som omnämns i branschens etiska riktlinjer. De små revisionsbyråernas motåtgärder överensstämmer till viss del med dessa etiska riktlinjer, medan motåtgärderna hos de väldigt små byråerna saknar överensstämmelse med dessa riktlinjer. De medelstora revisionsbyråernas kvalitetssäkring av oberoendet är generellt sett mer omfattande än hos de väldigt små och små revisionsbyråerna. Resultatet indikerar på ett samband mellan storleken på revisionsbyrån och revisionskvaliteten.

Sedan 2016 gäller lagstiftningen om obligatorisk byrårotation. Syftet var att stärka revisorns oberoende. Kritiker menar dock att regleringen förstärker oberoendet på bekostnad av kvalitén. Detta innebär att det finns både möjligheter och svårigheter med obligatorisk byrårotation. Utifrån Agent-principalteorin och legitimitetsteorin har studien skapat förståelse för hur revisorns oberoende påverkas av hot, samt hur byrårotation påverkar oberoendet hos revisorn. Det empiriska materialet har samlats in med hjälp av semistrukturerade telefonintervjuer med revisorer. Resultatet tyder på att revisorerna har en väl inarbetad professionell integritet i sin yrkesroll. Revisorerna är överens om att obligatorisk byrårotation förstärker oberoende genom att främst förhindra vänskapshot som riskerar att uppstå med en lång relation med en klient.

Denna uppsats behandlar nätverksoptimering, med fokus på att få fram den bästa möjliga tillgängligheten till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar. I studien tas en teoretiskt grundad hypotes om en metod fram för att lösa detta problemet. Samt genomförs ett test där metoden appliceras på ett studieobjekt för att bekräfta huruvida metoden verkar fungerar eller inte. Resultatet blir slutligen en metod som genom att analysera tillgängligheten, länk redundansen samt beräkna antal oberoende vägar mellan noder i ett nätverk. Kan genom att jämföra resultat från före en förändring med resultat från efter en förändring lyfta fram de förändringar som medför förbättringar. Varpå ett nätverk kan optimeras till bästa möjliga tillgänglighet till lägsta möjliga kostnad, i form av länkar.

Syfte: Syftet med studien är att undersöka börsnoterade företag som kan komma att behöva ändra sin rotationsfrekvens till följd av tvingande byrårotation. Studien syftar även till att undersöka förändringar i revisionsarvodet efter en byrårotation för att se om rotationen har gett en dyrare revision året efter. Metod: Uppsatsen studerar hur Large Cap-företag roterat revisionsbyrå under perioden 2002-2016. Vidare studeras även revisionsbyråers marknadskoncentration, hur revisionsarvodet förändras vid byrårotation samt revisionsarvodens storlek under 2016. Teoretiskt perspektiv: I studiens referensram tas revisorns oberoende och synen på detta upp. Viktiga punkter är bland annat uppdragslängden och relationen mellan revisor och klient. Empiri: 64 % av företagen hade blivit tvingade till åtgärd, om reglerna hade varit implementerade tidigare. 1,4 % av revisionstillfällena var med en revisor utanför Big Four. Storbanker har roterat 0,25 gånger under perioden jämfört med snittet på 0,62 per bolag. Ingen ökning i revisionsarvodet gick att se i samband med byrårotation. Slutsats: Rotationsfrekvensen kommer tvingas öka, och därmed bli en förlust av företagsspecifik kunskap. I följd av det kan även totala kostnaderna kopplade till revisionen stiga. Även om kundomsättningen ökar så är Big Four dominant. Det finns inga tecken på att marknadskoncentrationen skulle vidgas av byrårotation. Studien finner ingen koppling mellan byrårotation och stigande revisionskostnader efter att ha undersökt de 51 byrårotationer som gjorts under den studerade perioden. En anledning till att det inte setts stiga kan vara att revisionsbyråerna har slagit ut kostnaden för inlärningsperioden över flera år, en kalkyl som nu kan komma att ändras när uppdragstiden är tidsbegränsad.

The purpose of this study was to investigate whether Swedish auditing have had reduced auditor independence and impaired audit quality due to the presence of non-audit services and the length of audit assignments. Previous research lacks a unified position about whether the audit independence or its quality is affected by the presence of non-audit services or audit tenure. The majority of existing theories cannot prove the correlation between these factors of threatened independent or impaired audit quality. By using quantitative correlation analyzes that test the strength and direction of four different relationships, this study examine if there has been indication of threats to independence or impaired audit quality. Like previous research, this study cannot find evidence that audit quality has been threatened or independence has been compromised for Swedish auditing over the period 2000-2015. Although, a weak correlation has been indicated between high proportion of non-audit services in relation to total audit fees and low frequency of agency rotations. This would be of high value and interesting to investigate further. / Uppsatsens titel: Revision, kvalitet och oberoende - Har uppdragstid och icke-revisionstjänster påverkat revisionen i Sverige? Ämne/kurs: Kandidatuppsats inom företagsekonomi med inriktning redovisning. Författare: Mia Lindh och Cissi Norrbelius. Handledare: Gustav Johansson och Bengt Lindström. Nyckelord: Revision, revisionskvalitet, oberoende, icke-revisionstjänster. Syfte: Syftet med studien var att undersöka om revision av svenska bolag har haft ett äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet på grund av förekomsten av icke-revisionstjänster samt revisionsuppdragens längd. Teoretiska perspektiv: Tidigare forskning saknar enad front om huruvida revisionens oberoende eller dess kvalitet påverkas av förekomsten av icke-revisionstjänster eller revisionsuppdragets längd. Merparten av befintliga teorier kan inte bevisa samband mellan dessa faktorer och ett antingen äventyrat oberoende eller en försämrad revisionskvalitet. Metod/empiri: Kvantitativa korrelationsanalyser som testar styrkan och riktningen på fyra olika samband som enligt tidigare forskning kan anses indikera på hot mot oberoendet eller försämrad revisionskvalitet. Slutsatser: Denna studie kan likt tidigare forskning inte finna bevis för att revisionskvaliteten har varit försämrad eller att oberoendet har varit äventyrat under perioden 2000-2015. Ett svagt samband har indikerats mellan hög andel av icke-revisionstjänster i förhållande till totalt revisionsarvode och låg frekvens av byråbyten.

Hållbarhetsredovisning och bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning är ett relativt nytt men växande fenomen. Till följd av hållbarhetsredovisningens breda intressentflora bör bestyrkandet av en hållbarhetsredovisning rikta sig till flera olika intressentgrupper. Tidigare forskning har dock kritiserat revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning för att rikta sig till klienten istället för till klientens intressenter.   Syftet med studien är att utifrån ett revisorsperspektiv öka förståelsen för vem bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig till. Utifrån tidigare litteratur, har tre faktorer som påverkar vem revisorn bestyrkande riktar sig till identifierats. Dessa tre faktorer är klientens möjlighet till att ta kontroll över revisorns bestyrkande, revisorns oberoende samt intressentinkludering. För att besvara studiens syfte, byggs studiens inledande perspektiv upp av legitimitetsteorin, intressentteorin samt agentteorin.   För att besvara studiens syfte används kvalitativa intervjuer som metod. Totalt har sex stycken revisorer som arbetar med bestyrkande av hållbarhetsredovisning intervjuats. Gemensamt för samtliga intervjupersoner är att de arbetar på en big four byrå. Däremot har intervjupersonerna varierande lång arbetserfarenhet, olika arbetstitlar samt arbetar på olika avdelningar inom byråerna.      ​Studiens slutsatser påvisar att revisorn inte upplever att klienten har möjlighet att ta kontroll över bestyrkandet. Dock är revisorn mindre oberoende vid bestyrkande av hållbarhetsredovisning än vid finansiell revision. Studien påvisar även att revisorn prioriterar att uppfylla klientens väsentliga intressenters informationsbehov. Således påvisar den här studiens slutsatserna att revisorns bestyrkande av hållbarhetsredovisning riktar sig främst till klienten och klientens väsentliga intressenter med fokus på investerare viss mån kunder

Digitaliseringen har under de senaste årtiondena varit en av de viktigaste förändringarna inom många branscher. Revisionsyrket blir allt mer digitaliserat och detta förväntas öka ytterligare, vilket sätter branschen i ett kritiskt läge. Studiens syfte är att öka förståelsen om hur den digitaliserade revisionsprocessen förändrar revisionskvaliteten i mindre revisionsbyråer, då mindre revisionsbyråer har mindre resurser till att implementera och hantera komplexa IT- system än större byråer. För att uppnå studiens syfte har en analysmodell har tagits fram baserat på tidigare forskning och en kvalitativ metod har använts genom semistrukturerade intervjuer på mindre revisionsbyråer. Resultatet visar att en digitaliserad revisionsprocess skapar möjligheter till en djupare granskning. Det krävs att revisorn gör djupare granskningar när digitaliseringen automatiserar enklare moment, vilket i sin tur kan leda till en analytisk kompetensutveckling bland revisorer. Enligt studiens analysmodell innebär en kompetensutveckling en ökad revisionskvalitet. Däremot visar resultatet att oberoendet inte påverkas av digitaliseringen. Istället visar studien att oberoendet påverkas av att mindre byråer är mer benägna att agera i ledningens intresse och att den påskrivande revisorn är den som avgör vad som rapporteras och inte. Slutsatsen är att en kompetensutveckling möjligen kan ske av digitaliseringen vilket skulle leda till en högre revisionskvalitet.