Syftet med en revision är att säkerställa trovärdigheten och relevansen av ett företags finansiella rapporter. Detta för att kunna försäkra företages intressenter att de finansiella rapporterna är korrekta och följer de lagar och regler som finns. En av grundprinciperna för yrket är att revisorn ska vara oberoende gentemot revisionsklienten. Det innebär att revisorn ska vara opartisk och självständig samt ha ett objektivt ställningstagande.  Detta för att kunna säkerställa att revisionen utförs i allmänhetens intresse. För att kunna utföra en revision av hög kvalité är det dessutom viktigt att revisorn har en god förståelse för revisionsklienten, dess verksamhet och bransch. Det är viktigt att revisorn förstår de risker som klienten står inför och för att bygga upp denna förståelse krävs det en omfattande interaktion med det reviderade företaget. Revisionsbranschen har länge förlitat sig mycket på fysiska möten med klienten för att samla ihop information om verksamheten, men till följd av den tekniska utvecklingen kan de fysiska mötena ersättas med digitala alternativ. Syftet med studien är att undersöka om mötesformen har någon påverkan på revisionskvalitén utifrån revisorns förståelse för revisionsklienten samt relationen mellan revisor och kund. För att kunna undersöka detta har en kvalitativ forskningsmetod använts och intervjuer har genomförts med både auktoriserade revisorer och revisionsklienter. Genom att ta hänsyn till både revisorers och kundernas perspektiv kan en djupare förståelse för mötesformens påverkan utvecklas. Digitaliseringen har resulterat i att revisionsbyråerna numera använder sig av både fysiska och digitala möten. Resultatet visar på att fysiska möten bidrar till en bättre förståelse av revisionsklienten. Detta på grund av att revisorn får en bättre insikt i företaget, mötet blir mer informativt och bättre relationer byggs upp vilket leder till att kunden känner mer tillit för revisorn. Att kunden känner tillit till revisorn har visat sig kunna leda till ett högre informationsutbyte. Resultatet visar även på att det digitala mötet är bättre för revisorns oberoende. Detta till följd av att digitala möten innebär mindre relationsbyggande och informella samtal vilket leder till att relationen håller sig på en professionell nivå. Till följd av digitaliseringens snabba utveckling inom samhället och revisionsbranschen är det viktigt att förstå mötesformens påverkan på revisionskvalitén samt hur en fullt digitaliserad revision kan komma att påverka revisionen.

Revisorer ska säkerställa att företags finansiella information är rättvisande. Dock har situationer förekommit där revisorers ställning har ifrågasatts. Till följd av detta har rotation både på individ- och byrånivå implementerats i Sverige och är sedan år 2009 regelbaserad. Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur revisorer och revisionskunder uppfattar effekterna av individ- och byrårotation på revisionens kvalitet. Studien är kvalitativ med en tematisk analys baserad på 10 intervjuer som inkluderar 4 revisorer och 6 revisionskunder. Resultatet påvisar delade åsikter om rotationens effekter. Revisorerna i undersökningen ansåg i huvudsak att rotationen inte påverkar revisionskvaliteten. Några av dessa menade att kunskapen om kunden går förlorad och att det kan ha negativa konsekvenser för kompetensen på individnivå medan några andra menade att rotationen kan ha en positiv inverkan på byråns generella kompetens. Kunderna var överlag negativt inställda till revisorsrotationen och ansåg att det påverkade kvaliteten negativt. Vad gäller oberoendet ansåg revisorerna att det redan var reglerat och lagstiftat innan rotation infördes, och att oberoendet främst är relaterat till relationen mellan revisor och kund. Kunderna hade delade åsikter om rotationens påverkan på oberoendet. Vissa ansåg att det kan hjälpa till att förhindra vänskapsrelationer medan andra ansåg att ekonomiska intressen och kundens förväntningar är viktigare faktorer. Sammantaget saknas en enhetlig uppfattning om rotationens effektivitet. Nyckelord: rotation, / Auditors are responsible for ensuring that a company's financial information is accurate. However, situations have arisen where the position of auditors has been called into question. As a result, rotation at both the individual and firm level has been implemented in Sweden since 2009 and is now rule-based. The purpose of this paper is to describe and analyse how auditors and audit clients perceive the effects of individual and firm rotation on the quality of auditing. The study is qualitative with a thematic analysis based on 10 interviews, including 4 auditors and 6 audit clients. The results show mixed opinions on the effects of rotation. The auditors in the study generally believed that rotation does not affect audit quality. Some of them argued that knowledge of the client is lost and that this can have negative consequences for individual competence, while others believed that rotation can have a positive impact on the overall competence of the firm. Clients were generally negative about auditor rotation and believed that it had a negative impact on quality. Regarding independence, auditors believed that it was already regulated and legislated before rotation was introduced and that independence is primarily related to the relationship between auditor and client. Clients had mixed opinions about the impact of rotation on independence. Some believed that it could help prevent friendships while others believed that economic interests and client expectations were more important factors. Overall, there is no consistent view on the effectiveness of rotation.

Bakgrund: Revisorsyrket bygger till stor del på förtroende, dels från klienter (bolag) men också från bolagens intressenter till de finansiella rapporterna. Det handlar också om att revisorn ska granska bolagens räkenskaper på ett oberoende sätt, där det till viss del handlar om att ge rådgivning. I takt med att revisorsyrket automatiserats, visar forskning på att rådgivningen börjar ta mer plats.  Förtroendet bygger på att revisorn är oberoende, och tidigare forskning pekar på att revisorns utförande av rådgivning påverkar deras oberoendeställning negativt. Det finns även forskning som understryker positiva aspekter med att revisorn utför rådgivning. Med anledning av det finns det en pågående debatt om revisorns dubbla roller som rådgivare och oberoende granskare. Problemformulering: Hur upplever revisorer att deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att de utför rådgivning? Syfte: Undersöka revisorers upplevelser om hur deras förtroende- och oberoendeställning påverkas av att utföra rådgivning. Anledningen till det är för att få bättre insikt ur revisorernas perspektiv, eftersom flera tidigare studier har varit väldigt kritiska i frågan. Metod: En kvalitativ undersökningsmetod använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med åtta stycken auktoriserade revisorer. Urvalet av de auktoriserade revisorerna var strategiskt då de valdes med anledning av deras specifika befattning. Resultat och slutsats: Studien visar på att revisorerna upplever att förtroende från intressenter påverkas negativt av att utföra rådgivning, då de ansåg att förtroendet från dem är förenat med en ren revision. Revisorerna upplevde vidare att rådgivningen istället har en positiv inverkan på deras förtroende från klienterna. Anledningen är för att de ansåg att rådgivningen bygger upp en relation till klienten, och därmed också ett förtroende. Gällande revisorns faktiska oberoende, upplevde de inte att den påverkades av att ge rådgivning, då de ansåg sig ha integritet och förmågan att vara professionella. Det synbara oberoendet upplevde de istället påverkades negativt, då de ansåg att utomstående kan få en negativ bild av revisorns oberoende vid utförandet av rådgivning. / Background: The audit profession is largely built on trust, partly from their clients (a company) but also from stakeholders to a company’s financial reports. The purpose of the profession is also about to review a company’s financial reports in an independent way, where consultation to the client is a small part. Research has shown that the automatization of the profession, has led to an increase in consultation. The trust for the auditor is built on independence, and research has shown that consultation has a negative impact on the independence. There is also research that brings up positive aspects with consultation. On that occasion, there is an ongoing debate about the auditors’ two roles as both consultants and independent reviewer. Questions: How do auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services? Purpose: Examine how auditors experience that their trust and independence is affected by execute non-audit services. The reason to that is to get a better insight from the auditors’ perspective, since several earlier researches has been vastly critical in the question. Method: A qualitative method has been used. The data has been consisted of eight semi-structured interviews with authorized auditor. They were strategically selected to achieve the purpose of the study. Results and conclusion: The study shows that the auditor’s experienced trust from stakeholders is negatively affected by non-audit services, because they thought that the trust from the stakeholders is built on audit that is made independent. Furthermore, the auditors experienced that the non-audit services has a positive impact on the trust from their clients. The reason to that is because of the relationship that they argued that the non-audit services gave, which they meant also led to trust. The auditor’s independence in fact, did they not experience it was affected by the non-audit services. They considered themselves to have integrity and the ability to be professional in that situation. The auditors did though experience that the independence in appearance was negatively affected by the non-audit services. They claimed that an outsider could get a negative picture of the auditors’ independence, when they execute non-audit services.

<p>Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på.</p><p>Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket.</p><p>Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna.</p><p>Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter.</p> / <p>Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission.</p><p>The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on.</p><p>We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department.</p><p>This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree.</p><p>The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.</p>

Revisorns oberoende är ett ämne som det har diskuterats mycket kring det senaste årtiondet och efter de senaste årens redovisningsskandaler har äm-net aktualiserats igen. Det är ett svårgripbart ämne och det är upp till revisorn själv att avgöra om han/hon är oberoende och när detta är hotat. Revisorns huvudsakliga uppgift är att granska företagens årsredovisning, bokföring samt dess förvaltning. Det här ska genomföras självständigt och oberoende från företaget och andra intressenter. Revisorns roll har utvecklats från att endast vara en renodlad kontrollant till att idag även agera som konsult, vilket medfört att revisorns oberoende ställning ifrågasatts allt oftare. För att förhindra det här har Revisorslagen (2001:883) utökats med analysmodellen som både prövar och kan säkerställa revisorns oberoende. Syftet med uppsatsen är att beskriva vilka uppfattningar som föreligger vad avser revisorns oberoende och analysmodellen i små revisionsbyråer bland godkända revisorer, kreditgivare och Skatteverket samt förklara vad eventuella skillnader i uppfattningarna beror på. Vi har valt att göra en kvalitativ undersökning där vi undersökt hur revisorerna själva samt hur olika intressenter förhåller sig till oberoendeproblematiken och analysmodellen. Personliga intervjuer har genomförts med två godkända revisorer, två kreditgivare och en representant från Skatteverket. Studien visar på att oberoendeproblematiken inte är ett så stort problem som media uppmålar. Revisorerna anser sig själva som mycket oberoende, vilket även kreditgivarna och Skatteverket gör. Intressenterna har stort förtroende för revisorerna. Revisorerna anser att analysmodellen är ett hjälpmedel för att säkerställa oberoendet. När de tillämpar modellen upptäcker de lättare olika omständigheter som kan hota oberoendet och kan då i ett tidigt stadie vidta motåt-gärder för att eliminera hoten så att revisorerna kan ta sig an uppdragen. Dock är övriga respondenter inte direkt medvetna och analysmodellen och dess effekter, vilket troligen beror på att modellen är ett internt verktyg för revisorsyrket. Revisorerna upprätthåller sitt oberoende genom att inte sätta sig i beslutande ställning, d.v.s. agera rådgivare i samband med granskningen. Det är enligt alla respondenter viktigt att skilja på revisionsrådgivning och fristående rådgivning för att revisorn inte ska få ett inflytande och beroendeförhållande till sina klienter. / Auditor independence is a subject that has been discussed a lot the last ten years and after the last years accounting scandals the subject is up for discussion again. It is a subject that is very difficult to grasp and it has been up to the auditor to judge when he/she is independent and when it is threatened. The auditor’s primary task is to control a company’s annual statement, book-keeping and how the company is managed and the auditor is supposed to do this independently. The role of auditing has developed from being a controlling function to a more consultant function and the results of this have been that the independence of the auditor has been questioned. To prevent this, a new Auditor Act (Revisorslagen 2001:883) has been added with the Analysis model. The auditor should test every new audit commission according to the model before accepting the mission. The purpose in this thesis is to describe conceptions regarding auditor’s in-dependence and the Analysis model within small firms of auditors, according to auditors themselves, credit granters and Tax department. We will also explain what possible differences in the conceptions depends on. We have used a qualitative method where we have investigated how auditors themselves and different participants’ remain to the problematic within audit independence and the Analysis model. We have carried out personal interviews with two auditors, two credit granters and one person from the Tax department. This research shows that the problematic with audit independence is not that huge as media says. The auditors’ see their self as independent and the credit grantors and the Tax department also agree. The auditors consider the Analysis model as a support to remain their independence. The model helps them to see obstacles with different audit commissions, but the model also helps them to eliminate these obstacles so that they can accept the mission. The other respondents are not conscious about the model and its effects. We believe this depends on the fact that the model is an internal support for the auditor professions. The auditor maintains their independence by not being a deciding part for the company, i.e. act as a consultant in connection to the controlling function. It is important to distinguish between the consulting part within the auditing and the non-audit services, in order for the auditor to not reach dependency to their clients.

Revisorns oberoende är sedan länge ett omdiskuterat ämne. Brist på oberoende har tidigare orsakat flera större företagsskandaler och lett till att allmänheten förlorat förtroende för revisionsprofessionen. Därefter har ett flertal förändringar skett genom att olika regleringar har införts, vilka bland annat har syftat till att stärka oberoendet. Syftet med denna studie är att förklara huruvida det finns ett samband mellan revisorers personlighetsdrag och deras förmåga att bibehålla oberoendet. Denna studie undersöker hypoteser som har skapats utifrån befintlig teori och har därmed en kvantitativ ansats. För att undersöka revisorers personlighetsdrag har femfaktormodellen använts, som består av fem olika dimensioner vilka undersöker en individs grundläggande personlighetsdrag. För att undersöka oberoendet har tre vinjettfrågor tillämpats. Vinjettfrågorna lyckades inte mäta graden av oberoende tillsammans och således bör studiens resultat tolkas med försiktighet.  Resultaten av denna studie indikerar att personlighetsdragen neuroticism, öppenhet för erfarenhet och vänlighet skulle kunna ha en påverkan på revisorers förmåga att bibehålla oberoendet. Sambanden som återfinns är emellertid svaga. Vidare återfinns inga samband mellan extraversion samt samvetsgrannhet och oberoendet, vilket talar för att personlighetsdragen påverkar oberoendet i mycket låg utsträckning. Slutligen är revisorers personlighetsdrag ett forskningsområde som kan vidareutvecklas. / The independence of the auditor is since a long time a debated topic. Lack of independence has earlier caused several major corporate scandals and led to the public losing trust in the audit profession. Afterwards, several changes have been made through implementation of various regulations which among other things aim to strengthen the independence. The purpose of this paper is to explain whether there is a relationship between auditors’ personality traits and their ability to remain independent. This study tests hypotheses which have been created through existing theory and thus, has a quantitative approach. To examine auditors’ personality traits, the five-factor model of personality traits has been used which consists of five dimensions that explain an individual's fundamental personality traits. To examine the independence, three vignette questions have been used. The vignette questions did not manage to measure the level of independence together and consequently, the study’s results need to be interpreted with caution.  The findings of the study indicate that the personality traits neuroticism, openness to new experience and agreeableness might have an impact on the auditors’ ability to maintain the independence. However, the found relationships are weak. Furthermore, no relationships can be found between extraversion, conscientiousness and the independence which suggests that personality traits affect the independence to a very low extent. Lastly, the auditors’ personality traits are a research area that can be further developed.

Sammanfattning Bakgrund: Härlett ur finansiella skandaler har revisorns oberoende i allmänhet ifrågasatts och som åtgärd har EU-kommissionen via ett revisionspaket påfört regler om tvingande byrårotation för företag av allmänt intresse. Den relationella uppdragstiden mellan revisionsbyråer och klienten har således tidsbegränsats. Härav följer diskussioner såväl inom revisionsbranschen som inom litteraturen kring huruvida en sådan tidsbegränsning kommer påverka revisionskvaliteten. I samma diskussioner förekommer inte bara uttalanden om revisorns faktiska och synbara oberoende då även revisorns kompetens diskuteras som beroende faktorer till revisionskvaliteten. Uppsatsen kommer därmed beakta såväl faktiska som synbara aspekter kring begränsade uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syfte: Uppsatsen syftar till att komplettera redan befintliga diskussioner inom det vetenskapliga forskningsområdet som berör uppdragstiders påverkan på revisionskvaliteten. Syftet uppfylls genom att på byrånivå studera hur begränsade uppdragstider påverkar revisionskvaliteten ur såväl faktiska som synbara aspekter. Metod: Multipel logistisk regression kommer analysera insamlad data från årsredovisningar och revisionsberättelser mot faktisk revisionskvalitet. Samtidigt har en enkät utformats, vilken avser att studera tredje parts uppfattning kring synbar revisionskvalitet. Teorikapitlet kommer ligga till grund för såväl definitioner som analyser. Slutsatser: Via analysen av uppsatsens resultat för såväl den faktiska revisionskvaliteten som för den synbara revisionskvaliteten tillåts en samlad slutsats kring total revisionskvalitet. Vad avser faktisk revisionskvalitet ses inte uppdragstidens längd på byrånivå ha någon signifikant påverkan på revisionskvaliteten. Därav förmodas inte revisorns oberoende eller kompetens beröras nämnvärt av lagändringen. Dock diskuteras en indirekt påverkan på revisorns faktiska oberoende varför faktisk revisionskvalitet ändock torde anses positivt påverkad. Tredje part medger att lagändringen upplevs få en positiv effekt på synbar revisionskvalitet trots att revisorn upplevs göra avkall på sin kompetens till förmån för ett stärkt oberoende. Således förväntas den totala revisionskvaliteten bli stärkt av begränsade uppdragstider i relationen mellan revisionsbyråer och klienter. / Abstract Background: Derived from financial scandals the independence of the auditor has publicly been questioned and as a result the EU Commission regulated mandatory audit-firm rotation for public companies. Thus, the audit firm and client relationship has been limited. Hence, discussions within the accountancy profession as well as within the literature surrounding the possible effects the change in regulation might have on audit quality. Not only statements surrounding the auditors’ independence of mind and independence in appearance occur in these discussions but also the competence of the auditor as a dependent factor to audit quality. The paper will hereby consider quality aspects in fact as well as in appearance related to mandatory audit-firm rotation and its impact on audit quality. Purpose: The purpose of the paper is to complement existing discussions within the scientific area concerning the effects mandatory audit-firm rotation have on audit quality. The purpose is met while a study on firm-level is conducted combining aspects in fact with aspects in appearance related to a limitation in the length of the firm-client relationship. Method: A multiple logistic regression will be used to analyze data from annual reports and audit opinions against audit quality in fact. A survey has been designed, which intends to study external third parties’ perception of audit quality in appearance. The literature chapter will form the basis for definitions as well as analyzes. Conclusions: Through an analysis of the papers result for both audit quality in fact and audit quality in appearance, a comprehensive conclusion of total audit quality can be made. In regard to audit quality in fact, our result show no significant effect between the length of the firm-client relationship and audit quality. Hence, neither the auditor’s independence nor competence are assumed to be substantially affected by the change in regulation. However, an indirect impact on the auditor’s independence in fact is discussed, which is why audit quality in fact might still be considered to be positively affected. Third parties perceive that the change in regulation positively affects audit quality in appearance despite the fact that the auditor is seemed to sacrifice competence in favour of improved independence in appearance. Thus, the total audit quality is expected to be improved by the mandatory audit-firm rotation.

Revisorns oberoende är ett ständigt diskuterat och debatterat ämne. Nya skandaler fortsätter att uppstå där revisorns oberoende ifrågasätts. Syftet med studien är att undersöka om det finns en skillnad mellan revisorers oberoendebedömning beroende på revisorns yrkestitel. Yrkestitlarna som har undersökts i denna studie är revisorsassistenter och auktoriserade revisorer. För undersökning av studiens syfte har en kvalitativ metod tillämpats och semistrukturerade intervjuer genomförts med fem revisorer varav tre auktoriserade revisorer och två revisorsassistenter.   Resultatet av studien visar att alla respondenter var eniga om att oberoendet är viktigt för att skapa förtroende för samt att oberoendet är en svårbedömd fråga. Detta eftersom de alla trodde att det förekommer skillnader mellan olika revisorers oberoendebedömningar och att oberoendet kvarstår som ett komplext ämne. Vidare framkom det skillnader mellan de två olika yrkestitlarnas resonemang kring olika scenarier där de skulle bedöma ifall det förelåg hot mot oberoendet eller inte. Det som framkom var att de auktoriserade revisorerna hade en striktare syn på självgranskningshotet samt vänskapshotet medan revisorsassistenterna såg striktare på egenintressehotet samt det synbara oberoendet.   Slutsatserna som dras av studien är att revisorsassistenter och auktoriserade revisorer använder sig av analysmodellen på samma sätt men det är revisorsassistenterna som fyller i dessa medan de auktoriserade revisorerna kontrollerar det. Ytterligare förekom skillnader mellan revisorsassistenter och auktoriserade revisorers resonemang kring olika oberoendehot vilket innebär att studien tydliggör att karaktärsdraget yrkeserfarenhet påverkar revisorns oberoendebedömning. / Auditor independence is a constantly discussed and debated topic. New scandals continue to arise where the auditor's’ independence is questioned. The purpose of this study is to investigate whether there is a difference between the auditors’ independent assessment depending on the auditor's professional title. The titles examined in this study is auditor assistants and authorized auditors. To investigate the purpose of the study, a qualitative method was used and semi-structured interviews were conducted with five auditors, of which three where authorized auditors and two auditor assistants.   The results of the study show that all respondents agreed that independence is important for building trust and that independence is a difficult question. This is because they all believed that differences existed between the different auditors' independent assessments and that the independence remains as a complex subject. Furthermore, differences emerged between the two different professional titles' arguments regarding different scenarios where they should decide whether there was a threat to their independence or not. What emerged was that the authorized auditors had a stricter view of the self-examination threat and the friendship threat, while the auditor assistants looked more strictly at the self-interest threat and independence in appearance.   The conclusions drawn from the study is that auditor assistants and authorized auditors use the analysis model in the same way, but the auditors' assistants fill in these while the authorized auditors control it. In addition, there were differences between the auditor assistants and the authorized auditors' arguments regarding different independence threats, which means that the study makes clear that the character trait, professional experience, influences the auditor's independence assessment.

Till följd av det senaste decenniets företagsskandaler och kriser har diskussionen kring revisorns oberoende eskalerat. I och med finanskrisen 2008/09 har det påvisats att ett antal bolag ej erhållit oberoende granskning varför revisorns agerande har ifrågasatts. Eftersom det är av stor vikt att revisorn agerar objektivt och självständigt med avseende på tillförlitligheten till reviderad information diskuteras obligatorisk byrårotation som ett verktyg för att säkerställa revisorns oberoende. Syftet med studien är att undersöka hur obligatorisk byrårotation påverkar revisorns oberoende och vilka konsekvenser ett eventuellt införande av en dylik regel skulle innebära. Vidare behandlas byrårotations inverkan på den finansiella stabiliteten. Studien baseras på kvalitativ metod för att möjliggöra en djupgående förståelse för utvalda parters åsikter och synpunkter på en eventuell lagförändring. Intervjuer har genomförts med personer med stor inblick i revisionsbranschen. Studien visar att obligatorisk byrårotation skulle ha positiv inverkan på revisorns oberoende. Det följer av att byrårotation tros förhindra revisionsteamet att bli alltför bekant med revisionsklienten samt att revisorn anses mer oberoende då möjligheten till långvariga byråuppdrag är begränsad. Ett införande av byrårotation skulle medföra förbättrad revisionskvalitet trots påvisad kvalitetsnedgång i början på varje nytt revisionsuppdrag samt ökad revisionskostnad. Revisorns oberoende har betydelse för den finansiella stabiliteten men obligatorisk byrårotation skulle endast marginellt mildra eventuella framtida finansiella kriser.

<p>2002 infördes en ny revisorslag. Denna lag reglerar till skillnad från den tidigare lagen revisorers möjlighet att tillhandahålla externa tjänster detta med syfte att stärka revisorns oberoende. I denna uppsats undersöker vi om denna lag har haft någon effekt på oberoendet. Detta har gjorts genom att studera kostnaderna för revisionsbyråernas externa tjänster och revision, före och efter införandet av den nya lagen. Vi har tittat på aktiebolag indelade efter storlekskategorierna små, medelstora och stora bolag. Även om storleken på revisionsbyrån har haft någon påverkan har undersökts. Det vi har kommit fram till är att för små och medelstora bolag har lagen haft en påverkan. För stora bolag verkar den nya lagen inte ha inneburit någon förändring. Vid en uppdelning av revisionsbyråerna efter storlek kan ingen generell effekt utläsas utan effekterna blir olika både beroende på storlek på revisionsbyrå och bolag.</p>