Revision är en garantifunktion för de intressenter som har ett intresse i ett företag och ur ett samhällsperspektiv är därför kraven på revisionskvaliteten höga. Revisionskvalitet byggs upp av revisorns kompetens och av revisorns oberoende, vilket innebär att faktorer som påverkar oberoendet och revisorns kompetens påverkar samtidigt kvaliteten på revisionen. Det finns många saker som kan hota revisorns oberoende varav ett av dessa hot är revisorns relation till klienten. En faktor som kan påverka denna relation är hur revisorn identifierar sig med sina klienter. Enligt teorin om social identitet definierar vi vår självbild genom att identifiera oss med sociala grupper eller organisationer. Detta innebär att en stark identifiering med klienten kan påverka revisorns oberoende. Den andra grundstenen i revisionskvalitet är revisorns kompetens. I strävan efter hög revisionskvalitet ställs det höga krav på revisorn som yrkesutövare och många av dessa krav kan fungera som stressfaktorer. Kompetens kan ses som en individs potentiella handlingsförmåga i relation till en viss uppgift eller situation vilket gör att revisorns kompetens till viss del påverkar hur denne agerar i en stressad situation. Revisorer arbetar under ständig tidspress och ett vanligt förekommande redskap för kontroll och som prestationsmått är tidsbudgetar. I stressade situationer kan vi som individer agera dysfunktionellt och för revisorn kan tidsbudgeten vara en stressfaktor som skapar detta dysfunktionella beteende. Det dysfunktionella beteendet visar sig genom minskad kvalitet på genomfört revisionsarbete och genom underrapportering av tid. Syftet med denna undersökning är att se hur revisionskvalitetens byggstenar, i form av kompetens och oberoende, påverkas av tidspress, som resulterar i ett dysfunktionellt beteende, och av klientidentifiering. Delsyftet är att se om det är någon skillnad i dysfunktionellt beteende och i klientidentifieringen vid arbete med en genomsnittlig klient mot arbete med den största klienten. För att uppnå syftet har en kvantitativ undersökning gjorts där 268 svenska revisorer svarat på en webbaserad enkät. Resultaten visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter, men det går inte att visa på att denna identifiering påverkar revisorns oberoende. Resultaten visar också på att dysfunktionellt beteende förekommer men inte i någon stor utsträckning och det går bara att statistiskt säkerställa att tidsbudgetpress genererar underrapportering av tid, inte minskad kvalitet på utfört revisionsarbete. Det intressanta med resultaten är att de visar att det finns ett samband mellan klientidentifieringen och det dysfunktionella beteendet, vilket indikerar att klientidentifiering i slutändan kan ha inverkan på revisionskvaliteten. Jämförelsen mellan de två klientgrupperna, baserat på storlek, visar på ett motsatt resultat än förväntat, där en genomsnittlig klient ses som viktigare för företaget än den största. Det är med en genomsnittlig klient identifieringen är starkare och det är vid arbete med en genomsnittlig klient det dysfunktionella beteendet förkommer oftare.

Studien undersöker huruvida revisionsbyråer vid revisionsbyråbyten initialt offererarrevisionsarvoden som understiger deras kostnader för att sedan höja revisionsarvodetefterföljande år, så kallad low-balling. I denna studie undersöks om low-balling förekommervid revisionsbyråbyten under år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Förekomstav low-balling på revisionsmarknaden har studerats världen över sedan 1980-talet och har främstmotiverats av oron för en negativ korrelation med revisorers oberoende. Urholkning av revisorersoberoende i samband med förekomst av low-balling har argumenterats uppkomma på grund av deninitiala förlust som uppstår det första revisionsåret. Det finns därmed ökade incitament för enrevisionsbyrå att möta bolagets intresse på bekostnad av användarna av en revision för att erhållaframtida intäkter. Förekomst av low-balling är således intressant att undersöka då det kan påverkarevisorers oberoende och därmed minska revisionens försäkran. Tidigare studiers resultat omförekomst av low-balling varierar, fenomenet har dock aldrig undersökts på den svenskamarknaden. Studien påvisar förekomst av low-balling i en knapp majoritet av revisionsbyråbytenunder år 2002-2009 i bolag noterade på Stockholm Nasdaq OMX. Majoriteten av revisionsbyråbytendär förekomst low-balling påvisas innehar en sänkning av revisionsarvoden med över -10 procentvid revisionsbyråbyten följt av höjning med över 20 procent. Då resultatet uppvisar indikation påförekomst av low-balling vid revisionsbyråbyten påvisar denna studie vikten av framtida studier avaspekter som härrör till fenomenet. Aspekter så som low-balling i relation till revisionens funktionoch revisorers oberoende, drivkrafter bakom förekomst av low-balling samt eventuella effekter somkan uppstå i och med low-balling.

<p>För att en revisor skall kunna ge intressenter en tillförlitlig kvalitetssäkring av företags ekonomiska situation krävs det att revisorn följer de lagar och regler som finns samt fullgör ansvaret att vara opartisk, självständig samt ha tystnads- och upplysningsplikt. Syftet med denna uppsats är att lyfta fram det ansvar som en revisor har gentemot företag och andra intressenter i ett aktiebolag samt hur detta ansvar hanteras i praktiken. Studien baseras på de lagar och normer som finns angående revisorns ansvar samt sammanställning av intervjuer med tre revisorsrespondenter och Revisorsnämnden.</p><p> </p><p>Efter genomförd studie framkommer det att revisorerna hanterar kraven och dess medföljande ansvar genom att lägga stort vikt vid kontrollerande dokumentation, interna system och utbildningar. Även rådfrågning med kollegor, experter och branschorganisationer är till stor nytta för revisorn.</p>

<p>Sedan år 1990 har medeltemperaturen i Sverige ökat med en halv grad. Denna temperaturhöjning är inte naturlig utan beror på människans moderna livsstil. I och med detta blir det viktigt för företaget som producent att hitta nya tillvägagångssätt att förmedla sin medvetenhet om företagets påverkan på miljön. Den frivilliga hållbarhetsredovisningen kan vara ett sätt. För att denna ska förmedla en så hög trovärdighet som möjligt kan den granskas och bestyrkas av en oberoende part, i de flesta fall av en revisor.</p><p><strong>Syfte:</strong> Syftet med denna studie är att utreda vilken roll revisorer har i hållbarhetsredovisningen och hur dessa anser sig kunna påverka hållbarhetsredovisningens utveckling.</p><p><strong>Genomförande:</strong> Studien har genomförts genom att koppla ihop olika teorier och modeller med den empiriska information som vi samlat in i form av intervjuer. Vi valde att intervjua specialister inom hållbarhetsredovisning som är verksamma vid två av de största revisionsbyråerna i Sverige.</p><p><strong>Slutsats: </strong>Det resultat som framkommit är att revisorns påverkan på hållbarhetsredovisningen och dess utveckling sker genom en dialog med företaget, genom utbildning och uttalanden i media och genom att hjälpa till i utvecklingen av de riktlinjer som finns inom området. Då hållbarhetsredovisningen fortfarande är ett frivilligt fenomen finns för revisorn ett mer varierat handlingsutrymme än det som finns för revisorn inom den finansiella redovisningen.</p><p>De riklinjer som främst används idag för upprättandet av en hållbarhetsredovisning är de som Global Reporting Initiative ger ut. Bristen på andra tillvägagångssätt gör att många ser GRI som standard. Enligt vår studie har framkommit att det inte för revisorn har någon betydelse vilka riktlinjer företaget valt att använda, så länge den information som ska granskas uppnår den ändamålsenlighet och de kriterier som beskrivs av FAR SRS.</p><p>En grundläggande förutsättning för revisorns granskning är en god intern kontroll inom företaget. Det oberoende bestyrkandet av hållbarhetsredovisningen ger en hög trovärdighet i intressenternas ögon. Det har framkommit att trovärdigheten i hållbarhetsredovisningen ligger i att företagets bestyrkta rapport innefattar en balans mellan det som är bra och det som kan förbättras. Det är revisorn som avgör om balans råder.</p>

Bakgrund: Till följd av flertalet företagsskandaler runt om i världen har efterfrågan på effektiva regleringar för kontroll av företagen ökat. Ett resultat av detta är de bolagsstyrningskoder som blivit allt vanligare. En av grundpelarna i koderna är oberoende styrelseledamöter eftersom detta anses förbättra övervakningen. Ledamöterna ska vara oberoende gentemot företaget, företagsledningen samt storägarna. Trots detta behandlar majoriteten av studierna kring detta endast effekterna av oberoende gentemot ledningen.   Syfte: Syftet med studien är att se hur olika typer av oberoende hos styrelsen påverkar effektiviteten i deras roll som övervakare och resursgivare samt om denna påverkan modereras av företagets ägarkoncentration.   Metod: Vi har utfört en kvantitativ studie med deduktiv ansats. Vi undersöker alla noterade bolag på Nasdaq OMX Stockholm. Data har samlats in från årsredovisningar och databasen ORBIS.   Resultat: Beroende styrelser påverkar både övervakningen och resursgivningen positivt i företag med koncentrerat ägande. / Background: As a result of several corporate scandals around the world, the demand for effective regulations for the control of the companies increased. A result of this is the corporate governance codes that have become increasingly common. One of the pillars of the codes are independent directors as this is considered to improve monitoring. The members must be independent of the company, management and major shareholders. Despite this, the majorityof studies only treat the effects of independence from management.  Purpose: The purpose of this study is to see how the various types of independence of the board affects the efficiency of their role as monitors and resource providers, and if this effect is moderated by the company's ownership concentration.  Method: We have performed a quantitative study with a deductive approach. We investigate all companies listed on Nasdaq OMX Stockholm. Data was collected from annual reports and the database ORBIS.  Result: Dependent boards affects both monitoring and resource provision positive in companies with concentrated ownership.

Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund. Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas? Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet. Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog. / Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change. Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer. Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished? Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence. Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.

Titel: En studie om styrelsens oberoende Problem: Enligt den svenska bolagsstyrningskoden ska styrelsen vara oberoende i förhållande till bolaget och ägarna. Det har visat sig att flertalet bolag utnyttjar möjligheten att avvika från koden på denna punkt. Ett av kodens syften är att bidra till en förbättrad bolagsstyrning i svenska bolag, vilket i sin tur ska leda till ökat förtroende för det svenska näringslivet. För att uppnå det blir frågan om hur viktigt det är att styrelsen är oberoende i förhållande till ägarna aktuell. Syfte: Syftet med uppsatsen är att klargöra om det är viktigt och, om så är fallet, varför det är viktigt att styrelsen i ett aktiebolag är oberoende i förhållande till bolagsledningen och bolagets ägare. Metod: Författarna ska besvara sina frågeställningar genom en undersökning av årsredovisningar från samtliga bolag på OMX Stockholm Large Cap samt uttalanden från branschinsatta personer. Författarna använder både en kvalitativ och en kvantitativ metodik. Resultat: Författarna har kommit fram till att de flesta av bolagen som tillämpar Svensk kod för bolagsstyrning följer kodens rekommendation om att styrelsen ska vara oberoende gentemot bolaget, dess lednings och de större ägarna. Författarna anser även att styrelsens ledamöter ska vara oberoende gentemot bolaget, dess ledning och större ägare med den anledningen att styrelsens arbete ska ta tillvara på samtliga aktieägares intressen.

Revisionens syfte är att granska finansiella rapporter, som ska ligga till grund för intressentens beslutsfattande. Det är därför viktigt att revisorn är oberoende i sin granskning för att intressenten kan känna tillit till revisorns arbete. Oberoende granskningar har diskuterats som ett problem efter att företagsskandaler inträffat. I studien undersöks och analyseras om oberoendet kan säkerställas med regler, eller om det ska krävas professionellt omdöme av professionen. Det finns olika syner på när en oberoendesituation kan uppstå, men i försök att förhindra beroendet har en analysmodell skapats. Analysmodellen är en självgranskningsmodell för att revisorn ska kunna avgöra om ett uppdrag ska antas eller avböjas. Vi har talat med fyra revisorer för att få deras syn på hur oberoendet ska lösas. Det vi kommit fram till, utifrån teorin och med hjälp av revisorernas svar, är att det är svårt att skapa en enhetlig modell för att lösa problemet. Att bevisa sitt oberoende inför intressenterna görs lämpligast genom regler, medan professionellt omdöme annars bör vara revisorns övergripande arbetssätt. För att oberoende skulle stärkas ytterligare bör en tredje part granska revisorns ställningstaganden i analysmodellen. / The purpose of auditing is to review financial reports, which will be a part of the user’s economic decisions. It’s important that the auditor is independent in his work so the users can rely on his perusal. When company scandals have occurred the independence in perusals have been discussed. The purpose of this paper is to investigate if the independence can be guaranteed by rules or will more structural judgment requires. There are different opinions about when the independence is threatened. To strengthen the independence in general has an analysis model been developed. The auditor uses the model to investigate if the independence is secured. On the basis of the analysis model will the auditor decide if he can proceed or not precede a mission. We have in this paper been spoken to four auditors in purpose to receive the auditor’s solution of the independence problem. Our conviction, on the basis of the theory and the empiric, is that the problem of independence is hard to solve with one general model. In front of the user’s rules is the best way to prove the independence. Apart from that are we consider that structural judgment will be the base in the auditor’s way of working. To increase the independence further is our solution that a third part should analyse the auditor’s standpoint in the analysis model.

Bakgrund: Rådgivningstjänster utgör idag en betydande del för många revisionsbyråers verksamhet. Revisionsbyråer har på grund av sin revision en kunskapsbas som konkurrenterna ofta inte har, och ett förtroende som revisorer som ger en fördel i rådgivningsbranschen. Dock är det detta förtroende, eller oberoende, som många är rädda för ska åsidosättas när revisorn utför rådgivningstjänster. Studien tar stöd av olika ekonomiska teorier, med fokus på agentteorin. Syfte: Studien syfte är att granska forskning avseende förhållandet mellan rådgivningstjänster och revisorns oberoende. Metod: Studien har utförs genom en litteraturstudie. Fem stycken tidigare publicerade vetenskapliga artiklar har analyserats. Samtliga utvalda artiklar behandlar ett land som är medlem i EU. Resultat: Studiens resultat visar att rådgivningstjänster påverkar revisorns synbara oberoende, men hittar inga starka bevis för att det påverkar revisorns faktiska oberoende. Olika länder i EU förhåller sig olika till revision och rådgivningstjänster. Studien visar även att intressenterna i regel upplever revisorn som mer oberoende om rådgivningstjänster utförs av en annan avdelning/personal på revisionsbyrån än den som utför revisionen. Den relativa nivån mellan rådgivning- och revisionsavgifter spelar också roll, samt om man köper rådgivningen från en Big-4 byrå eller inte. Diskussion: IFACs etiska regler som EU följer nämner att revisorn måste vara synbart oberoende för sakkunniga intressenter. Vilka dessa intressenter är och huruvida de är sakkunniga eller ej diskuteras i studien, samt eventuell diskrepans mellan de analyserade artiklarnas resultat och intressenters faktiska åsikter och konkreta agerande. Studien väger företagens efterfrågan av rådgivning mot intressenters negativa syn på rådgivning och oberoende. / Background: Non-auditing services is a big part of the revenue of auditing firms. Because of auditing, auditing firms aquire a knowledge about their clients that their competitors do not, along with a trust as auditors which gives them a competitive advantage in the non-auditing services industry. However it is this trust, or independence, that is of concern. There is a fear of an auditor compromising their independence when the auditor also supplies non-auditing services to the same client. This study is supported by different economic theories and models, focusing primarily on the agency-theory. Purpose: The purpose of this study is to peruse research concerning the relationship between non-auditing services and auditor independence. Method: The study is performed through a literature review. Five previously published articles have been analyzed. All the selected articles base their research on a specific country, being a member of the EU. Results: The results of this study show that non-auditing services influences auditor independence in appearance, but find no strong evidence for influence on independence in fact. Different member states in the EU approach auditing and non-auditing services differently. The study shows that interested parties sometimes experience the auditor as more independent if the non-auditing services are performed by another division or personnel than the same auditor performing the audit itself. The relative level between non-auditing fees and auditing fees matter to some extent, as well as if the non-auditing services are bought from a Big-4 firm or not. Discussion: The EU follows IFAC’s ethical guidelines, which mentions that auditors must be both independent in fact and independent in appearance to their interested parties, which are deemed to be outside experts. The study further discusses if these interested parties are experts or not, and if there is a discrepancy between the results of the analyzed articles and the actual opinions and actions of the interested parties. The study also weighs the demand for non-auditing services by the business management against the interested parties’ reported negative opinion towards non-auditing services and independence.

Studien undersöker, ur ett kvalitativt perspektiv, hur reglerna om anmälningsskyldighet i aktiebolagslagen har påverkat revisorsyrkets oberoende. Studiens problematik grundar sig i att revisorns oberoende tycks ha påverkats av att en ogrundad anmälan enligt reglerna om anmälningsskyldighet kan få långtgående juridiska och yrkesmässiga konsekvenser för en revisor. En revisor som underlåter att anmäla till åklagare kan emellertid inte bli skadeståndsskyldig, utan kan endast bli föremål för disciplinära åtgärder. Detta i kombination med att lagen föreskriver att revisorn ska anmäla vid en låg misstankegrad försätter revisorn i en svår situation. Studiens empiriska material består av sekundärdata i form av offentlig statistik, myndighetsrapporter, lagtext och Revisorsnämndens praxis. Det empiriska materialet analyseras med utgångspunkt i Goldman &amp; Barlevs (1974) "Behavioral Model of Independence". En analys av lagens syfte och utformning, samt verkningar av anmälningsskyldigheten, visar att lagändringen borde ha inneburit en förstärkning av revisorns oberoende, men tycks ha urholkats av att reglerna inte efterlevs i den utsträckning som lagstiftaren åsyftade. Studiens resultat är följaktligen att reglerna om anmälnings-skyldighet minskar revisorsyrkets oberoende. / This thesis analyzes how the independence of Swedish external auditors have been affected by their duty to report economic crime in joint stock companies. The problematization of the study is based on how the auditors’ duty to report crime seems to have had a negative effect on the auditor profession’s independence. It seems like the consequences to report crime according to the duty has no clear benefit to the auditor. It might even look like omitting to report crime involves lesser risk compared to the risk associated with reporting according to the duty. The empirical data consists of secondary data from The Supervisory Board of Public Accountants, The Swedish Economic Crime Authority and The Swedish National Council for Crime Prevention. The analysis is based on the "Behavioral Model of Independence" developed by Goldman &amp; Barlev (1974) and indicates that, from a theoretical point of view, the legislation should have increased the auditors’ independence. However, the positive effect seems to have been eroded by non-compliance of the regulation by the auditors. Therefore, this thesis suggests that the auditors’ duty to report crime have had a negative impact on auditors’ independence.