Vi har undersökt hur rullstolsburna upplever den fysiska tillgängligheten. Frågor som vi arbetat utifrån är: Vilka upplevelser har rullstolsburna om tillgängligheten i samhället?, Vad finns det för begränsningar när det gäller tillgängligheten? I vilka typer av situationer behöver man stöd från omgivningen? Hur kan deras upplevelser relateras till de handikappolitiska målen i fråga om tillgänglighet för funktionshindrade? Studien har genomförts med intervjuer med 5 personer som är rullstolsburna. Resultatet visade att rullstolsburna i stort sett är nöjda med tillgängligheten men att det fortfarande finns mycket att göra när det gäller att uppnå de handikappolitiska målen. Vi kom även fram till att det ibland uppkommer situationer där rullstolsburna blir beroende av omgivningen och därmed lever i en pågående kamp för att vara subjekt i sina egna liv / The perspective of persons in wheelchairs on availability- the struggle for being a subject in your own life

<p>Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn <em>förefaller </em>vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.</p><p> </p><p>Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan</p><p> </p><p>Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.</p><p> </p><p>Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.</p><p> </p><p>Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.</p><p> </p><p>Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.</p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p><p> </p>

Små onoterade bolag vänder sig ofta till kreditgivare för att låna kapital. Revisionen fungerar som en kontrollmekanism som syftar till att reducera risken med att informationen i de finansiella rapporterna inte speglar verkligheten. Eftersom kreditgivare i stor uträckning grundar lånebeslut till små företag på årsredovisningen så har kreditgivare ett stort intresse utav att revisionen håller en hög kvalitet. Revisorns faktiska oberoende är en förutsättning för att intressenter så som kreditgivare ska kunna känna tilltro till att de finansiella rapporterna ger en sanningsenlig bild av företagets ekonomiska ställning Det är lika illa om revisorn förefaller vara icke- oberoende eftersom ett dåligt rykte skadar revisionsbyrån och revisorn ifråga. Därmed är det viktigt att revisorer undviker situationer och omständigheter som tillsynes skulle kunna skada objektiviteten.   Studiens frågeställning är; På vilket sätt upplever kreditgivare revisorns oberoende om i) revisorn har ett mångårigt revisionsuppdrag, ii) revisorns utför konsultuppdrag till samma företag som denne reviderar, iii) revisorn har ett ekonomiskt egenintresse i det företag han reviderar, och hur kan dessa potentiella oberoendehot påverka redovisningskvaliteten och låneansökan   Huvudsyftet i denna studie är att studera kreditgivares uppfattning gällande revisorns oberoende om revisorn ifråga reviderar ett och samma företaget under många års tid, utför konsulttjänster åt det företag som han reviderar och har ett ekonomiskt intresse i det företag som han reviderar. Studiens delsyfte är att undersöka hur kreditgivare upplever att dessa tre oberoendehot påverkar redovisningskvaliteten och låneansökan.   Jag har genomfört en kvalitativ studie där jag intervjuat fyra kreditgivare med ett egenhändigt konstruerar case som intervjuunderlag. Denna studie fokuserar på huruvida revisorn förefaller oberoende i kreditgivares ögon och inte huruvida revisorn i praktiken är oberoende.   Den teoretiska referensramen innehåller teorier som förklarar syftet med och nyttan utav revision. Vidare diskuteras revisorns uppgift och revisorns oberoende samt kreditgivare och kreditgivning. Avslutningsvis diskuteras oberoendehot i form av längd på uppdraget, konsulttjänster och ekonomsikt intresse.   Svaren och resonemangen ifrån kreditgivarna var blandade men det framkom att det finns en medvetenhet kring oberoendeproblematiken. Vidare framgick det utav respondenternas resonemang att vissa situationer som tillsynes skadar oberoendet också påverkar låneansökan negativt.

Accounting is a significant area within business finance and aims to provide an overall picture of the company's financial position. The independence of the auditor can also be considered as part of a larger discussion about the role of companies in society and their responsibilities towards stakeholders. Ensuring that the auditor's independence is maintained can help create a more sustainable and ethical business climate that benefits both the company and society as a whole. Setting a clear boundary between the professional role and the private life has always been a challenge for people. There are a number of challenges to auditor independence, including increased competition in the marketplace, increased complexity in companies operations, and increased pressure from company management to maximize profits and share prices. The purpose of this study is to investigate how the auditors secures their independent role and identify threats that may endanger the auditor's independence. Furthermore, the study will examine where the line is drawn for a professional or friendship relationship between accountant and client. The empirical material was collected using a qualitative research method based on semi-structured interviews with authorized accountants. According to the results of the conducted study, it is found that accountants prefer independence over client relationships, but on the other hand, had chosen profitable clients over independence. The significant threats to auditor independence are considered to be financial incentives, such as conflicts of interest or the pressure to maintain client relationships. Threats to auditor independence can arise from a range of factors, including financial incentives, personal relationships and familiarity with clients. / Redovisning är ett betydande område inom företagsekonomi och avser att bringa en helhetsbild över företagets ekonomiska ställning. Revisorns oberoende kan även betraktas som en del av en större diskussion om företagens roll i samhället och dess ansvar gentemot intressenterna. Att se till att revisorns oberoende är upprätthållet kan bidra till att skapa ett mer hållbart och etiskt företagsklimat som gynnar både företaget och samhället i sin helhet. Att sätta en tydlig gräns mellan yrkesrollen och privatlivet har alltid utgjort en utmaning för människan. Det finns en rad utmaningar för revisorns oberoende, inklusive ökad konkurrens på marknaden, ökad komplexitet i företagens verksamheter och ökad press från företagsledningen för att maximera vinster och aktiepriser. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorn säkerställer sin oberoende roll och identifiera hot som kan komma att äventyra revisorns oberoende. Vidare ska studien undersöka var gränsen dras för yrkes- respektive vänskapsrelation mellan revisor och kund. Empiriska materialet samlades in med hjälp av kvalitativ forskningsmetod utifrån semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer. Enligt resultaten från den genomförda studien föreligger det att revisorer hellre väljer oberoendet före kundrelationer men hade däremot valt lönsamma kunder före oberoendet. De betydande hoten mot revisorernas oberoende anses vara ekonomiska incitament, såsom intressekonflikter eller trycket att upprätthålla kundrelationer. Hot mot revisorernas oberoende kan uppstå från en rad faktorer, inklusive ekonomiska incitament, personliga relationer och förtrogenhet med kunder.

Revisorernas oberoende har under de senaste två decennierna varit ett mycket kontroversiellt ämne till följd av de skandaler som inträffade i USA i början av millenniet. Den välkända Enronskandalen väckte mycket uppmärksamhet vilket resulterade i att många intressenter har blivit skeptiska mot revisorns oberoende och tappade förtroendet för revisorerna. Det är nämligen mycket viktigt för revisionsbranschen att inge förtroende för sitt arbete, om allmänheten ska kunna förlita sig på den information som framgår av revisionsberättelsen. I syfte att säkerställa revisorns oberoende gentemot sina klienter infördes analysmodellen i Sverige den första januari 2002. Modellen bygger på att en revisor, inför varje granskningsuppdrag, ska pröva om det föreligger sådana omständigheter som kan rubba dennes oberoende. Under samma år antogs även EU-rekommendationen 2002/590/EG i syfte att behandla frågor avseende oberoende problematiken inom EU. Rekommendationen 2002/590/EG föreslår revisorsrotation, d.v.s. att påskrivande revisorer ska bytas ut efter två genomförda mandatperioder på sammanlagt sju år. Syftet med uppsatsen är att bilda en djupgående uppfattning om revisorn oberoende och huruvida rotationsregler kan främja oberoendet samt under vilka förutsättningar de kan tillämpas. För att besvara studiens forskningsfrågor tillämpades kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem revisorer från region syd i Sverige. Resultaten visar att en revisor ska agera med objektivitet, självständighet och opartiskhet i syfte att bevara sin oberoende ställning. Studien påvisar att rotationsregler tillämpas främst i de klientföretagen av allmänt intresse. / The independence of auditors has been a very controversial topic for the past two decades because of the scandals that occurred in the United States at the beginning of the millennium. The Enron scandal attracted a lot of attention, which resulted in many stakeholders becoming skeptical of the auditor's independence and losing confidence in them. It is important for the auditing industry to instill confidence in their work, so that the public can rely on the information that appears in the audit report. In order to ensure the auditor's independence, the so-called “analysmodellen” was introduced in Sweden on the first of January 2002. The model is based on an auditor, prior to each audit assignment, examining whether there are circumstances that could upset his independence. During the same year, Commission Recommendation 2002/590/EC was also adopted to address issues relating to the issue of independence within the EU. The recommendation proposes auditor rotation, i.e. endorsing auditors to be replaced after two completed terms of office of a total of seven years. The purpose of this thesis is to form an in-depth view of the auditor's independence, whether rotation rules can promote independence and the conditions under which it can be applied. To answer the research questions, qualitative semi-structured interviews were applied with five auditors in the Southern Region of Sweden. The results show that an auditor must act objectively and impartially in order to maintain his independence. The rotation rules are mainly applied in the companies of public interest.

To complete work in a satisfactory manner, the auditor needs to maintain his or her qualifying role; it is required that the auditor is independent. The auditor shall review his or her independence before each assignment and resign if there are circumstances that could upset the trust in his or her independence. The study is based on the scepticism we have that a human being can ever be independent. The thesis aims to obtain valuable insight into the auditor’s independent position by studying the auditor’s approach on independence and the eventual threats they may experience. Furthermore, the purpose is to determine if an auditor can be independent. Through a qualitative method and abductive approach, the study has taken its starting point in the research to supplement the general knowledge with the practice from the auditor’s perspective. Within the institutional context, we have analyzed the empirical data based on three overarching themes; 1. The Swedish Auditing Act’s five threats against independence, 2. Independence in fact and independence in appearance, and 3. The auditor’s practical course of action. The study shows that there are divided opinions about whether an auditor can be independent and that there are patterns that indicate the existence of isomorphism. Likewise, the study shows that threats of friendship and self-examination should not necessarily be seen as a threat but rather as an advantage to conducting a qualitative audit. / För att en revisor ska genomföra ett tillfredsställande arbete och behålla sin kvalitetsstämplande roll krävs det att hen är oberoende. Revisorn ska med stöd av revisorslagens analysmodell pröva sitt oberoende innan varje uppdrag och avsäga sig uppdrag om det finns omständigheter som kan rubba förtroendet för hens opartiskhet eller självständighet. Problematiken i studien grundar sig i den skepticism vi har till att en människa någonsin kan vara oberoende. Syftet med uppsatsen är att få en användbar inblick i revisorns oberoendeposition genom att studera revisors synsätt på sin roll och de eventuella hotbilder mot oberoendet som de upplever. Vidare är syftet att reda ut om det överhuvudtaget är möjligt för en revisor att vara oberoende. Studien har genom en kvalitativ metod och abduktiv ansats tagit avstamp ur forskningen för att komplettera det rådande vetandet med praktiken ur revisorers perspektiv. Studien har inom en institutionell kontext analyserat empirin utifrån tre övergripande teman; 1. Revisorslagens analysmodell, 2. Faktiskt och synbart oberoende, och 3. Revisorns praktiska tillvägagångssätt. Studien visar att det finns delade meningar kring huruvida det är möjligt för en revisor att vara oberoende, samt att det föreligger mönster som tyder på existensen av isomorfism. Studien påvisar likaså att vänskaps- och självgranskningshot inte nödvändigtvis bör ses som ett hot, utan snarare som en fördel till att genomföra en kvalitativ revision.

Titel: Hur anpassas kreditprocessen för ett litet företag av att regelverken för redovisningskonsultens och revisorns yrkesutförande innehåller olika krav på oberoende?                                                      Seminariedatum: 2016-01-22                                                         Ämne Företagsekonomi, Kandidatuppsats, 15 hp                                             Författare: Ellen Oskarsson, Emilia Hellberg                                                     Handledare: Per-Ola Maneschiöld                                                                       Nyckelord: Kreditprocess, Små företag, Oberoende, Redovisningskonsult, Revisor, Normer, Regelverk, Kreditgivare, Normgivare.                  Syfte: Syftet är att undersöka hur kreditprocessen anpassas beroende på om företagen anlitar en redovisningskonsult eller en revisor och om anpassningen beror på yrkesgruppernas olika oberoende.                                                        Metod: En kvalitativ forskningsmetod användes bestående av intervjuer med respondenter från kreditgivarna och respondenter från normgivarna. Teori: Regelverk för respektive yrkesgrupp, företagsekonomiska teorier och tidigare forskning utgör uppsatsens referensram. Empiri: Data samlades in med hjälp av kvalitativa intervjuer där fyra respondenter från intressentgruppen kreditgivare och fyra respondenter från intressentgruppen normgivare intervjuades.                                                         Bakgrund och problemformulering: Redovisningskonsulter och revisorer är två yrkesgrupper som kan anlitas i varandras ställe för att förse företags bokslut med en kvalitetsstämpel. Skillnaden mellan yrkesgrupperna utgörs av att de måste förhålla sig till olika regelverk vilket antas speciellt problematiskt när det kommer till deras olika krav på att utföra sitt uppdrag oberoende. Slutsats: Studien konstaterar att kreditprocessen inte anpassas av yrkesgruppernas olika krav på oberoende, däremot kan det konstateras att det är banktjänstemännens inställning till de olika yrkesgrupperna som avgör om kreditprocessen ska anpassas.

Sammanfattning Titel: Klientidentifiering - En studie som utreder revisorns identifiering till sin klient Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Johan Hagström och Jonas Ljunggren Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016 – Mars Syfte: I tidigare forskning gjord av Bauer (2015) ges en förklaring till varför revisorer inte är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter, vilket kan vara ett hot mot oberoendet. Studien har genomförts kring ämnet klientidentifiering då det inte finns mycket forskning kring om revisorer är medvetna om att de identifierar sig med sina klienter. Det har inte tidigare genomförts en liknande studie som klargör vilka metoder som revisorer använder sig av för att utföra en revision för att förhindra att objektivitet försämras till följd av identifikation till sin klient. Studiens forskningsfrågor är:  Vet revisorerna när de identifierar sig för mycket med en klient?  Vilka metoder använder sig revisorerna av för att hantera den risk som uppstår vid klientidentifiering? Metod: Studien utgörs av tio kvalitativa intervjuer av så kallade Big four revisorer och utfördes i en semistrukturerad form. Intervjuerna spelades in, transkriberades och det empiriska materialet analyserades under olika teman i empiriavsnittet. Resultat &amp; slutsats: Studiens resultat visar att klientidentifiering förbises av revisorer, vilket tidigare forskningen bekräftar (Bauer, 2015). Bauer (2015) påpekar i sin studie att revisorer inte vet om de identifierar sig med sin klient och hur det då kan uppstå en risk mot oberoendet, vilket är något som den här studien bekräftar, att revisorernas vetskap kring klientidentifiering är låg. Förslag till fortsatt forskning: Ett förslag till fortsatt forskning inom ämnet är att studera klientidentifiering med fokus på mindre och enskilda revisionsbyråer. Är klientidentifiering mer påtaglig på mindre revisionsbyråer? Är revisionsbyråerna mer beroende av sina kunder? Vilka metoder används för att minska riskerna för beroende? Uppsatsens bidrag: Föreliggande studie lämnar viktiga bidrag till redovisningslitteratur, praktiker och lagstiftare genom:  att få revisorers förståelse för och medvetenhet om risker vid klientidentifiering.  att kartlägga eventuella metoder vid sociala konflikter i samband med klientidentifiering. / Abstract Title: Client Identification - A study that investigates the auditor's identification with their clients Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Johan Hagstrom and Jonas Ljunggren Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016 – March Aim: Earlier research done by Bauer (2015) explains how auditors are unaware that they identify with their clients, which could be a threat to independence. This essay is about client identification and there is not much previous research to find on the subject. There is no similar study that clarifies which methods on accountant use to prevent objectivity impaired as a result of identification. The study's research questions are:  Do the auditors know when they identify too much with a client?  What methods do the auditors use to deal with the risk that occurs from client identification? Method: The study is based on 10 qualitative interviews with auditors who work in the Big four accounting firms. The interviews were recorded, transcribed and the empirical material was analyzed under different themes in the empirical section. Result &amp; Conclusions: The study shows that client identification is ignored by auditors which previous research also states (Bauer, 2015). Bauer (2015) point out in his study that the auditors don´t know if they identify with their clients and how that could lead to a risk to its independence, which is something this study confirms, that the auditor’s knowledge about client identification is low. Suggestions for future research: A proposal for further research of the subject is to do a similar study of client identification, but with a focus on smaller and individual accounting firms. Is client identification more pronounced at smaller accounting firms? Is accounting firms more dependent on their customers? What methods are used to reduce the risk of addiction? Contribution of the thesis: This study makes an important contribution to the accounting literature, practitioners and legislators:  to get the auditor's understanding and awareness of the hazards of client identification.  to identify potential methods of social conflicts related to client identification

Sammanfattning Revisorsyrket utvecklas ständigt. Från att tidigare ha ansetts vara en räknande ensamvarg sittandes på sitt kontor är nu revisorn en fullfjädrad konsult med kommunikation som sin vardagliga huvudsyssla. Allteftersom revisorns arbetsuppgifter byts ut från att till största del bestå av revision till att bestå mer och mer av konsulttjänster, kan revisorns ställning som en oberoende granskare av företags räkenskaper ifrågasättas. Syftet med uppsatsen är att först utforska vilka konsulttjänster, eller Non-Audit Services (NAS), som erbjuds av en revisionsbyrå. Sedan tar studien reda på vad olika intressentgrupper tycker om att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS. Avslutningsvis undersöks intressentgruppernas uppfattning om biståendet av NAS påverkan på oberoendet. Studien byggs upp av agentteorin och intressentteorin, där revisorn ses som en oberoende granskare som ska säkerställa att företagsledningen agerar optimalt för företagets ägare och intressenter. För att få reda på vilka tjänster som NAS innefattar görs först en pilotstudie med intervjuer av fyra revisorer med varierande erfarenhet. Sedan görs en enkätundersökning där frågorna tas fram utifrån informationen från pilotstudien. De intressenter som enkäten skickas ut till är Bankanställda, Investerare/Aktieägare, Revisor/Revisorsassistent/Redovisningskonsult, Skatteverket, Studenter och Andra företag. Resultatet av studien visar att samtliga intressentgrupper ställer sig positiva till att revisionsbyråer bistår sina revisionskunder med NAS, där gruppen Revisor var mest positiva och Studenter och Investerare/Aktieägare minst positiva. Vidare anser samtliga intressentgrupper att biståendet av NAS endast påverkar oberoendet i liten utsträckning, där Revisor anser att det påverkar minst och Investerare/Aktieägare anser att det påverkar mest. Slutsatserna är att intressenterna ser NAS som något positivt och att dess påverkan på oberoendet är lägre än dess positiva sida för företagare.

Titel: Den operativa självständigheten: En studie som berör revisorns förutsättningar att arbeta effektivt Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: Sara Eriksson och Rania Fannoun Handledare: Jan Svanberg Datum: 2016-01   Syfte: Klientens möjlighet att påverka revisorns effektivitet är sparsamt utforskad. Studiens syfte är att belysa vilka hinder som ligger i vägen för den operativa självständigheten samt vilka strategier revisorer använder sig av för att minimera påverkan.   Metod: Studien bygger på en kvalitativ forskningsmetod. Datainsamlingen sker genom semistrukturerade intervjuer med fokus på subjektiva berättelser. Urvalet består av tiorespondenter, fem revisorer och fem redovisningsansvariga. Empirisk data spelas in, transkriberas, kodas utifrån teman och bearbetas.    Resultat och slutsats: Den operativa självständigheten äventyras när klienten motsätter sig revisorns krav på information och material. Resultatet tyder på att vissa klienter lämnar material sent, eller i dåligt skick, samt placerar revisorn långt ifrån redovisningsmaterialet. Den operativa självständigheten påverkas även av kulturella skillnader samt när revisorn blir otrevligt bemött. För att minimera faktorernas påverkan används olika strategier. Studien visar vikten av att revisorn skapar en god relation, har hög social kompetens, kan förhandla samt är påläst inför revisionen.   Förslag till fortsatt studie: Vi har sett ett behov av vidare studier kring risker som uppstår till följd av strategierna. Djupare studier skulle även kunna göras om konsekvenserna av att revisorn måste ta hänsyn till klientens vilja.   Uppsatsens bidrag: Studien bidrar till revisionsbranschens tillsynsmyndighet och branschorganisation genom att belysa problematiken med klienters möjligheter att påverka revisorns effektivitet. Vilket kan öka deras intresse för omprövning av rekommendationer och institutionella åtgärder. / Title: The operational independence: A study dealing with auditors’ ability to work effectively Level: Final assignment for Bachelor Degree in Business Administration Author: Sara Eriksson and Rania Fannoun Supervisor: Jan Svanberg Date: 2016-01   Aim: Client's ability to influence auditors efficiency is not enough explored. The study seeks to highlight impacts on operational independence and different strategies to minimize those impacts.   Method: Qualitative research. Data is collected through semi-structured interviews with focus on subjective stories. The sample consists of ten respondents, five auditors and five clients. Empirical data are recorded, transcribed, coded based on themes and processed.   Result &amp; Conclusions: The operational independence is compromised when clients oppose auditors’ demands on required information. The result shows that some clients are late in delivering, or deliver data in bad condition. The operational independence is also influenced by cultural differences, and when the auditor is responded unpleasantly. To minimize the impact of these factors, auditors use different strategies. The study shows that it is important that auditors create a good relationship with clients, have a high social competence, negotiation skills and are prepared before the audit process.   Suggestions for future research:  We’ve seen a need for further studies on the risks that arise as a result of the strategies. Deeper studies could also be made about the consequences due to the consideration that the auditor must take into the client’s will.   Contribution of the essay: The study contributes to audit regulation and audit association by highlighting problems with clients’ ability to influence auditors’ efficiency. This may increase their interest in revised recommendations and institutional action.   Keywords: Auditor, operational independence, competence, independence, working atmosphere, auditor-client.