Bakgrund: Som ett resultat av ett förändrat samhälle där fristående rådgivning blivit alltmer efterfrågat har fler problem uppkommit. EU-kommissionen lagt fram ett förslag på ändrade revisionsregler för att hantera dessa påstådda problem. Förslaget antyder att revisorns oberoende och revisionens kvalité hotas av dessa sidotjänster. Syfte: Studiens syfte är att skapa en förståelse för sidotjänsternas betydelse på revisorns oberoende och revisionens kvalité samt öka förståelsen för de nya lagförslagen och dess konsekvenser. Metod: Med utgångspunkt i en induktiv forskningsansats har vi genom en kvalitativ design utfört studien. Primärdata har samlats in genom intervju och öppna frågeformulär som sedans jämförts med tidigare forskning och erkänd litteratur. Resultat och slutsats: Studiens slutsats visar att sidotjänsterna inte har någon betydande inverkan på revisorns oberoende och revisionens kvalité, varken positivt eller negativt. Studien finner att revisorns integritet och egenintresse är så pass starkt att oberoendet inte hotas på grund av sidotjänsternas vara eller icke-vara även om resultaten i viss mån tyder på problem att invända mot en kollega. EU-kommissionens förslag finner studien vara en aning överflödig i sin nuvarande utformning. Syftet med förslaget är bland annat att stärka oberoendet och revisionens kvalité, problem som vi i studien inte kan styrka existerar i den mån att nyttan ska överstiga kostnaden. / Background: As a result of a changed society where non-audit services have been increasingly in demand which has raised new problems. The European Commission presented a revised set of audit rules to address these alleged problems. The proposal suggests that auditor independence and audit quality is threatened by these subsidiary services. Purpose: The aim of this study is to create an understanding of how the non-audit services impact the auditor independence and audit quality. The second purpose is to increase awareness of the new legislative proposals and their consequences. Method: Based on an inductive research approach, we have through a qualitative design conducted the study. Primary data were collected through interviews and open questionnaires which then were compared with previous research and recognized literature. Results and conclusion: The conclusion of the study shows that non-audit services do not have any significant impact on auditor’s independence and audit quality, either positive or negative. The study finds that the auditor's integrity and self-interest is too strong so that independence is not threatened due to non-audit services even if the results to some extent indicate of problems to express objection towards a colleague’s work. The study finds that the EU Commission's proposal to be a bit redundant in its present form. The proposal is to strengthen the independence and audit quality but the study concludes that the benefits will not exceed the cost.

Purpose: The purpose of this study is to seek understanding, describe and analyse how auditors practically reassure and maintain their independence towards clients. Methodology: The study is conducted with a qualitative method with a deductive approach. The study is based on interviews with both experienced and recently graduated auditors. Conclusion: Our empirical results show that there are economical incentives that contradict the requirements to fulfil the auditor’s independence. The conclusion is that the media view is narrow and biased. Furthermore the auditors agree that an acceptable level of comfort is achieved by offering a high value, being a part of a large network of professionals and the ability to set materiality and evaluate risks.

Examensarbete - Civilekonomprogrammet. Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet. Författare: Josefin Pettersson & Robert Håkansson Handledare:  Professor Sven-Olof Yrjö Collin Examinator:  Christopher von Koch Titel: Vad förklarar revisionskvalitet? – En studie om revisorns benägenhet att ge en going concern-varning. Bakgrund och problemdiskussion: Revisionskvalitet har under senare år fått ökat fokus till följd av revisorsskandaler. Kvalitén kan betraktas som låg då ett bolag som gått i konkurs inte fått en varning om fortsatt drift i föregående revisionsberättelse. Det leder till att intressenter kan lida skada till följd av att revisorn medvetet eller på grund av osäkerhet eller svårigheter inte uttryckt en varning. Revisionskvalitén kan påverkas av olika dimensioner när en bedömning av ett företags fortsatta drift ska göras. Dessa har en koppling mot klienten, revisionsbyrån, revisorn, intressenter, relationer och det geografiska läget. Syfte: Uppsatsens syfte är att förklara vad som påverkar revisionskvalitén genom att undersöka revisorernas benägenhet att avge en going concern-varning. Metod: Studien har utgått från tidigare forskning och därmed tillämpat en deduktiv ansats där hypoteser empiriskt har undersökts. Intervjuer har genomförts med fyra revisorer vilka bidrog till en praktisk förståelse för problemområdet. Vidare har en kvantitativ metod använts för att samla in data från svenska konkursbolags årsredovisningar. Data har sedan analyserats med hjälp av statistiska verktyg. Resultat och slutsatser: Revisionskvalitén kan betraktas som låg i Sverige jämfört med andra länder. Vi har funnit att revisorerna i endast 18,9 procent av fallen signalerar en going concern-varning till ett konkursdrabbat företag. Vi fann att revisionskvalitet föreligger när revisionsarvodet och andelen leverantörsskulder är höga då de visar positiva samband gentemot going concern-varningar. Revisionskvalitet föreligger också om klienten är verksam inom informations- och kommunikationsbranschen samt handels- och försäljningsbranschen. Studien tyder på att det finns ett negativt samband mellan styrelsens storlek och going concern-varningar.

Syfte: Syftet med studien är att a) kartlägga vilka former av vänskap som i praktiken förekommer mellan revisorer och uppdragsgivare på mindre orter i Sverige samt b) skapa/utveckla en teoretisk modell för vilka former av vänskap som är acceptabla inom teori, praktik och lagens råmärken. Metod och teori: Författarna har för att uppnå studiens syfte använt sig av en kvalitativ metod där fem revisorer från tre mindre orter intervjuats om deras syn på bland annat vänskapshotet. Som teoretisk referensram har författarna använt sig av gällande lagstiftning och teorier inom området oberoende, samt en modell för vänskapsnivåer från tidskriftsartikeln Friendship networks through time: An actor-oriented dynamic statistical network model, Van De Bunt G.G. (1999). Sammanfattande slutsats: Relationen mellan revisor och kund på mindre orter har visat sig vara en mycket svårfrånkomlig problematik. Hotet ökar med långvariga uppdrag där en relation mellan revisor och kund ter sig ofrånkomlig. En strikt yrkesmässig relation med ett absolut oberoende mellan revisor och uppdragsgivare är en utopisk syn på verkligheten. Samtidigt behöver inte detta betyda att revisionen är omöjlig att kvalitetssäkra om tillräckliga motåtgärder sätts in. Respondenterna i denna studie verkar alla befinna sig alla i en gråzon mellan lagens riktmärken och vad som för en lekman skulle betraktas som en vänrelation.  Denna problematik framgår främst vid långa uppdrag dock finns flera fördelar med dessa, då revisorn känner till företaget i fråga och således på ett effektivare sätt kan gå igenom revisionen. Hotet uppenbarar sig även i de fall där revisionsbyrån har dubbla roller, det vill säga både säljer konsulttjänster och sköter revisionen i samma företag. I dessa fall ligger ekonomiska skäl till grund för relationen då revisionsbyråer tenderar att inte neka eller klaga på en kund som står för stora intäkter till byrån. Dessa faktorer påverkar oberoendet negativt och behöver motarbetas för att upprätthålla det synliga oberoendet mot intressenter i företagets omgivning. Förslag till vidare forskning: Under denna studie har författarna enkom tittat på vad revisorerna har att säga om relationen till sina klienter. En mycket intressant tanke vore att vända på denna bit och istället genomföra en liknande studie där empirin grundar sig i företagens syn på sin relation till revisorn. I analysen under punkten ”Övriga observationer” framkommer ett mycket intressant ämne att fördjupa sig inom. I intervjuerna framkom det att ekonomiska incitament tenderar att få revisionsbyråer att anta uppdrag som riskerar deras oberoende, både via vänskapshotet och via självgranskningshotet. En djupare och mer ingående forskning inom detta område hos större revisionsbyråer vore högst intressant enligt författarna av denna studie. Uppsatsen bidrag: Författarna anser att denna studies kunskapsbidrag ligger i att den belyst problematiken med vänskapshotet på mindre orter. Genom det empiriska underlaget har vi kunnat återge en så sanningsenlig bild av problematiken som möjligt.  Dessutom har Van der Bunts (1999) modell möjliggjort en visuell beskrivning för vad som är okej i enlighet med lagen och var respondenterna i denna studie ligger i förhållande till lagtext kontra verklighet.

Kandidatuppsats i företagsekonomi, Handelshögskolan vid Örebro universitet Titel: Hur arbetar revisorer för att förebygga ekonomisk brottslighet? – En kvalitativ studie i Örebro Utgivningsår: 2011 Författare: Sara Sjöström och Mikaela Wallin Handledare: Kerstin Nilsson 1899 bildades Sveriges första revisorsförening, Svenska Revisorssamfundet (SRS), men redan på 1600-talet var revision vanligt i Sverige. På 1970-talet började ekonomisk brottslighet att uppmärksammans alltmer. Bland de åtgärder som vidtagits mot ekonomisk brottslighet märks bland annat införandet av revisorers anmälningsplikt, vilken infördes 1999. Ekonomisk brottslighet har ökat alltmer de senaste åren. Under 2008 ökade antalet anmälningar avseende brottsmisstankar med 300 % i Örebro jämfört med föregående år.  Det huvudsakliga syftet med undersökningen var att öka förståelsen för revisorers brottförebyggande arbete idag och även om det finns möjlighet att förbättra deras arbetssätt. Syftet var även att få Ekobrottsmyndighetens och FAR:s syn på detta. Utöver detta ville vi undersöka om revisorerna visste vad ökningen, som skedde i Örebro 2008, berodde på. För att kunna genomföra studien har vi använt oss av en kvalitativ metod, vilket innebär att vi utfört intervjuer för att samla in vår empiri. Två revisorer, en ekorevisor från Ekobrottsmyndigheten och en jurist från FAR intervjuades. Uppsatsen har genererat flera slutsatser. Den viktigaste slutsatsen av studien var revisorernas brist på kunskap om innebörden av anmälningsplikten. Revisorerna, Ekobrottsmyndigheten och FAR är alla överrens om att det behövs förtydliganden kring när och om en brottsmisstanke ska anmälas. / Title: How are auditors working to prevent economic crimes? – A qualitative study in Örebro Publication year: 2011 Authors: Sara Sjöström and Mikaela Wallin Advisor: Kerstin Nilsson In 1899 Sweden's first auditor association was founded, “Svenska Revisorssamfundet” (SRS), although the audit standard was common in Sweden as early as the 17th century. In the 1970s economic crimes began to be noticed even more than before. Among those measures taken against economic crimes the auditors obligation to report, which was introduced in 1999, is one of the most notable. In recent years economic crimes has increased even more. In 2008 the reported criminal charges in Örebro County had increased with 300 % compared with 2007. The main purpose of this study was to increase the understanding of auditors work as a crime preventer and to see whether there´s room for improvement in the way they work. The purpose was also to get the Economic Crimes Bureau (ECB) and FAR's view on the subject. In addition, we wanted to determine if auditors knew why there was an increase in reported criminal charges for economic crimes in Örebro County in 2008. To conduct the study we used a qualitative method, which means that we have performed interviews to gather our empiricism. Two auditors were interviewed along with one respondent from ECB and a lawyer from FAR. The essay has generated several conclusions. The main conclusion of the study was that auditors lack knowledge of the content of the obligation to report suspicions of crime. The auditors, ECB and FAR all agreed that there´s need for clarification regarding when and if a crime should be reported.

<p>Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.</p><p>Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.</p><p>I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.</p><p>Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision. Vidare framkom att de vanligaste argumenten för revision är att den ses som ett kvitto eller kvalitetsstämpel.</p><p>74 procent av ägarna uppger att de skulle fortsätta revideras om revisionsplikten avskaffades, detta då nyttan upplevs vara större än kostnaden. Dock anser 68 procent att revision bör vara efterfrågebaserad istället för tvingande.</p><p>Mikrobolagen upplever revisorns roll som övervägande granskande. Emellertid spelar även rådgivning en stor roll, då hela 89 procent av respondenterna anser att reglerna för mikrobolag är alltför komplexa och hjälp behövs från kompetent rådgivare.</p><p>Sannolikheten att mikrobolagen skulle vända sig till en redovisningsbyrå istället för revisionsbyrå om plikten avskaffas är enligt 44 procent stor eller mycket stor. 13 procent skulle inte alls kunna tänka sig ett byte.</p><p>Slutsatsen är att mikrobolagen upplever revision som positivt och att de skulle fortsätta revideras om plikten avskaffades, dock vill de flesta att revisionen ska vara frivillig och efterfrågebaserad, vilket för en del mikrobolag skulle innebära ett byte från att ha anlitat en revisionsbyrå för revisions- och rådgivningstjänster till att istället vända sig till en redovisningsbyrå.</p> / <p>Sweden has today 300 000 limited companies of which 80-85 percent are considered as micro companies with less than 10 employees and a yearly turnover not larger than 3 million SEK. The micro companies are therefore of great importance for Swedish business life and development of Swedish society. The requirements for these companies’ growth and development should therefore be supported, which require that regulations are adapted to their conditions. Statutory audit for small private limited companies is one of the simplifications of regulations that is discussed, where the benefits and costs of audit are in focus.</p><p>The purpose of this thesis is to describe how owners of micro companies perceive statutory audit, to examine how they chose to act if it is abolished, and to analyze underlying causes.</p><p>In this thesis a quantitative method was used since the numbers of occur-rences of certain actions were examined. The empirical study was constructed as a web based questionnaire sent to 200 micro companies in Jönköping County.</p><p>The results show that owners of micro companies perceive greatest benefits from audit compared to other interested parties, however, the government and municipality also are considered as benefiting from audit. Further, the most common arguments pro audit are that audit is considered as a receipt or a quality guarantee. 74 percent of the owners state that they would continue to demand audit even if the statutory audit was abolished, since the benefits are perceived as greater than the costs. However, 68 percent believe that audit should be based on demand instead of being compulsory. The micro compa-nies experience the role of the auditor as mainly reviewing. Though, the role as adviser is also of great importance when as much as 89 percent of the respon-dents believe that small companies’ regulations are too complex and that help from a qualified advisor is needed. The probability that micro companies would turn to a firm of accountancy instead of a firm of audit if the obligation was abolished is according to 44 percent large or very large. 13 percent would not consider a change at all. The conclusion is that micro companies perceive audit as a positive service, and that they still would be reviewed if the obligation was abolished. Though, most of the companies want audit to be voluntary and based on demand, which to some micro companies would imply a change from consulting a firm of audit for accounting and consulting services, and instead turn to a firm of accountancy.</p>

Detta examensarbete i socialt arbete belyser hur äldre personer upplever övergången till en beviljad hemtjänstinsats. Genom kvalitativa intervjuer med fyra äldre män på landsbygden har det empiriska materialet samlats in. För att analysera resultatet har vi använt oss av KASAM och aktivitetsteorin. Resultatet visade att de äldre männen har haft en lyckad övergång. De ansåg att hjälpen som de fick av hemtjänsten bidrog till att de kunde känna meningsfullhet och självständighet i sin tillvaro. Den sociala samvaron och den kontakt de fick med hemtjänstpersonalen betydde mycket för dem. En viktig aspekt som bidragit till att övergången varit positiv är den dagverksamhet männen deltog i. Slutsatser man kan dra från studien är att männens accepterande inställning till övergången, gemenskap med hemtjänstpersonalen och deltagande i dagverksamheten har bidragit till de positiva erfarenheterna. / This Bachelor’s thesis in social work highlights how older people experience the transition to a committed home care effort. The empirical material has been gathered through qualitative interviews with four older men in a rural area. The interviews have been analyzed with regard to the activity theory and KASAM. The results showed that the older men had a successful transition. They felt that the help they received from home care services contributed to a meaningful and independent life. The social interaction and the contact they got from the home help staff, meant a lot to them. One important aspect that contributed to a positive transition is the daytime activities the men attended. Conclusions that can be drawn from the study is that their own accepting attitude to the transition, and the social interaction they received from home care staff and the daytime activities have contributed to the positive experiences

Inledning Revisorns oberoende är och har varit en omdiskuterad fråga under en lång tid. I Sverige ska en revisor, enligt lag, bekräfta sitt oberoende inför varje nytt uppdrag eller i ett befintligt uppdrag när anledning föreligger, vilket görs med hjälp av analysmodellen. Istället för revisorns uppfattning om sitt oberoende förklarar denna studie hur klienter uppfattar revisorns oberoende med utgångspunkt i analysmodellen. Studien blir unik, dels i och med att klientens uppfattningar är det centrala och dels att studien fokuserar på privata företag. Syfte Syftet med denna studie är att utifrån analysmodellen förklara hur klienter uppfattar revisorns oberoende. Metod Eftersom studien utgår ifrån en deduktiv ansats innebär det att hypoteser har formulerats utifrån tidigare forskning och befintlig teori. En tvärsnittsdesign har använts, då datainsamling har gjorts vid en bestämd tidpunkt. Huvudsakligen har kvantitativ data legat till grund för studien i form av telefonenkäter. Studien har dock kompletterats med kvalitativ data i form av intervjuer med revisorer som har fått ge sin syn på de resultat som framkommit från telefonenkäterna. Slutsats Studiens resultat indikerar att klienter inte uppfattar hotet mot revisorns oberoende som ett problem. Dock har klientens storlek och revisorns ämbetstid signifikanta samband med klientens uppfattning om hotet mot revisorns oberoende. De intervjuade revisorerna förstod våra resultat och tyckte att de stämde väl överens med deras uppfattning om hur det ser ut i praktiken. / Prelude Auditor independence is and has been a contentious issue for a long time. InSweden an auditor shall, by law, confirm its independence before any newassignment or in an existing one when needed, which is done by using thethreats recognized by IESBA. Instead of the auditor’s perception of itsindependence this study explains how clients’ perceive auditor independence onthe basis of the threats recognized by IESBA. This study is unique partlybecause of that the client’s perspective is central and partly because of its focuson private firms. Purpose The purpose of this study is that on the basis of the threats recognized by IESBAexplain how clients’ perceive auditor independence. Method Since the study is based on a deductive method this means that hypotheses havebeen formulated on the basis of previous research and existing theory. A crosssectionaldesign was used, because our data collection was made at a given time.Mainly quantitative data, by telephone surveys, has been the basis for the study.However, the study has been supplemented with qualitative data throughinterviews with auditors, who have been given their views on the resultsobtained from the telephone surveys. Conclusion The results of the study indicates that clients’ don’t perceive the threat againstauditor independence as a problem. However, the size of a client and auditortenure have a significant relation with the client’s perception of the threatagainst auditor independence. The interviewed auditors understood our resultsand said they agreed well with their idea of what it looks like in practice.

Bedömningen av företagets fortsatta drift, eller ”going concern” är en av revisorernasuppgifter. För att underlätta denna bedömning har en förhållandevis ny revisionsstandardkommit fram i Sverige, RS 570. Denna standard fungerar som en vägledning för hur enrevisor skall agera när väsentliga osäkerhetsfaktorer kring fortlevnaden är för handen. Dennastandard tar varken hänsyn till de olika förhållanden som karaktäriserar varje bransch ellerföretagens storlek, utan gäller på ett generellt plan. Vår studie syftar till att beskriva ochanalysera revisorernas träffsäkerhet vid bedömningen av ”going concern” för aktiebolag somgått i konkurs i Sverige. Vidare kommer vi att kartlägga och beskriva om det finns någonskillnad i träffsäkerheten och bedömningen av ”going concern” i förhållande till företagensbranschtillhörighet och storlek. Vi har även jämfört dessa mot anmärkning på förbrukat egetkapital och revisionsberättelsens utfall (ren eller oren) då de har en nära koppling till ”goingconcern”. Vi har gjort både en kvantitativ och kvalitativ studie utifrån material från ettforskningsprojekt på Mittuniversitetet i Sundsvall. Den data som vi fick ta del av bestod av801 företag som gick i konkurs under januari och februari 2009. Med hjälp av detta materialhar vi därefter gjort statistiska undersökningar och kommit fram till att den generellaträffsäkerheten ligger på cirka 12 procent. När det gäller företagens branschtillhörighet fannvi ingen skillnad vid ”going concern” bedömningar, anmärkning på förbrukat eget kapitaleller ren/oren revisionsberättelse. Vi fann heller ingen skillnad när det gäller ”going concern”bedömningar i förhållande till företagens storlek. Däremot fann vi en signifikant skillnad vidanmärkningar på förbrukat eget kapital respektive revisionsberättelsens utfall, där små företagär mer benägna att få en anmärkning på förbrukat eget kapital respektive orenrevisionsberättelse än stora företag. Vår slutsats är att träffsäkerheten är oacceptabelt lågvilket gör att vi ställer oss frågande till om revisorerna skall ha till uppgift att bedömaföretagens fortsatta drift. En alternativ lösning är att förändra arbetsprocessen för att höjaträffsäkerheten till en acceptabel nivå. Detta kan ske i form av branschspecialisering, vilkettorde öka den allmänna revisionskvaliteten och även träffsäkerheten i ”going concern”bedömningar. / The assessment of the company's continued operation, or "going concern" is one of theauditors' duties. To facilitate this assessment, a relatively new auditing standard has emergedin Sweden, RS 570. This standard serves as a guide for how an auditor should act whensignificant uncertainties’ surrounding the survival is at hand. This standard does not take thedifferent circumstances that characterize each industry or company size into account, butappears in a general plan. Our study aims to describe and analyze the auditors' accuracy inassessing the "going concern" for companies that went bankrupt in Sweden. Furthermore, wewill identify and describe if there is any difference in accuracy and assessment of "goingconcern" in relation to business size and industry affiliation. We also compared these to thedepleted equity and audit report outcomes (clean or qualified) as they have close links to the"going concern". We have made both a quantitative and qualitative study based on materialfrom a research project at Mid Sweden University in Sundsvall. The data that we receivedconsisted of 801 companies that went bankrupt in January and February 2009. Using thismaterial, we have subsequently done surveys and found that the overall accuracy is around 12percent. We found no difference in "going concern" assessments, observation of depletedequity or clean / qualified audit report between industries. We also found no difference interms of "going concern" assessments in relation to their size. On the other hand, we found asignificant difference in the remarks on the depleted equity and audit report outcomes, wheresmall firms are more likely to get a comment on the depleted equity and qualified opinionthan large companies. We conclude that the accuracy is unacceptably low, which makes uscritical whether the auditors should have the task of assessing companies’ continued operationat all. An alternative solution is to change the work process to increase accuracy to anacceptable level. This change may be done through an industry specialization, which shouldincrease the overall audit quality as well as accuracy in “going concern” judgements.

En revisor kan inta två roller som granskare och som rådgivare. Den huvudsakliga revisorsrollen ses ofta som en extern granskare av sina klienters verksamheter och den som lämnar en slutgiltig bedömning av företaget. Därutöver finns ytterligare en roll då revisorn är engagerad i klientföretaget och bistår med tilläggstjänster i form av rådgivning gällande verksamhetens redovisning och bokföring. För att revisorn ska fylla sin funktion i samhället är dess oberoende och förtroende två viktiga grundstenar för professionen och revisionsbyråns storlek anses ha en viss inverkan på detta. En revisors två roller kan beskrivas som en balansgång mellan dennes granskningsroll respektive rådgivningsroll med en tyngdpunkt som utgörs av kärnan för revisorsprofessionen samt dess grund. Rollerna kan styras av olika faktorer och vi har valt att undersöka vad detta kan leda till för differenser utifrån professionella och sociala normer. Vår studie syftar till att belysa revisorer utifrån två perspektiv och beskriva förhållandet mellan dess två roller, som ekonomisk granskare samt som rådgivare, och studera deras agerande i varierande situationer för att få en uppfattning om det kan uppstå skiljaktigheter i handlingar och resonemang som kan förklaras med hjälp av normdifferenser. Den empiriska undersökningen har påvisat att det egentligen inte finns några större nämnvärda skiljaktigheter mellan rollerna som är över vårt medelvärde. För att ändå undersöka vårt resultat har vi använt de skiljaktigheter som påfunnits för att analysera vad de kan bero på. Vi fann att revisorn i rollen som granskare följer sina professionella normer i större utsträckning än i rollen rådgivare. I rollen som rådgivare tycks de sociala normer spela en viktigare roll än vad de gör i rollen som granskare. / An auditor can play a dual role as a reviewer and as an advisor. The primary auditor role is often seen as an external reviewer of their clients' businesses and providing a definitive assessment of the company. In addition, there is a second role when the auditor is engaged in the client´s business and provides additional services in the form of consulting regarding business accounting and bookkeeping. Independence, impartiality and trust is an important foundation of the profession and for the auditor´s function in society. The auditing firm's size is considered to have some impact on this foundation. An auditor's two roles can be described as a balancing act between its role as an advisory role with an emphasis that is the core of the auditor profession and its foundation. The roles can be controlled by different factors and we have chosen to investigate what this might lead to differences on the basis of professional and social norms. Our study aims to highlight auditors from two perspectives, and describe the relationship between its two roles, as reviewer and as an advisor, and study their behavior in various situations to get an idea if there might be differences in the actions and reasoning can be explained by using standardized differences The empirical study has shown that there really are no major significant differences between the roles that are over our established average. In order to nevertheless examine our results, we used the minor differences that were found to analyze what they can depend on. We found that the auditor in the role of reviewers follow their professional standards to a greater extent than in the role of advisor. The social norms seem to play a more important role as advisors than they do as a reviewer.