<p><strong>Titel:</strong><strong> </strong>Att vara nära men ändå på avstånd</p><p><strong>Författare:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson och Robin Ullbrand</p><p><strong>Handledare:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Bakgrund och problem:</strong> En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund.</p><p><strong>Problemfrågor: </strong>Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas?</p><p><strong>Metod och teori:</strong><strong> </strong>För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet.</p><p><strong>Slutsats:</strong><strong> </strong>Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog.</p> / <p><strong>Title:</strong><strong> </strong>To be close but still at a distance</p><p><strong>Authors:</strong><strong> </strong>Anna Erlandsson and Robin Ullbrand</p><p><strong>Supervisor:</strong><strong> </strong>Staffan Hård af Segerstad</p><p><strong>Background and problem:</strong><strong> </strong>A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change.</p><p><strong>Objective:</strong><strong> </strong>The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer.</p><p><strong>Research questions:</strong> The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished?</p><p><strong>Method and theory:</strong><strong> </strong>To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence.</p><p><strong>Conclusion:</strong><strong> </strong>The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.</p>

<p>Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information?</p><p>Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information.</p><p>Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer.</p><p>Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. </p><p>Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt.</p><p>Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel</p><p>Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation.</p> / <p>Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information.</p><p>Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common.</p><p>Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method.</p><p>Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt.</p><p>Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data.</p><p>Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.</p>

<p>Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to?</p> / <p>Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?</p>

<p> </p><p>De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.</p><p> </p>

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn’t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities. Some auditors consider these two duties to be in conflict with one another. This specific conflict is very rarely touched upon in other media than essays.A few auditors have, in case of a suspected crime with very vague evidence, gone against the law by getting rid of their client thus not having to take the risk of being sued because of violation of the professional secrecy by reporting the crime in vain. This fact, that some auditors even break the law, is reason enough to investigate why some auditors consider the two duties to be in conflict with one another.During our study, personal interviews with four auditors and two persons of authority were carried out. None of them have experienced any negative emotions about the reporting duty, but when it comes to the auditors that in fact do consider the two duties to be in conflict with one another, the opinions start to differ. Some say that it is practically impossible to get rid of a client by the above reasons without reporting the suspected crime, while others claim the opposite. A possible explanation for the different opinions regarding the two duties could be due to the fact that the regulations surrounding the reporting duty are very differently interpreted by different people. Does the law guarantee the safety of the auditor, or does it not? Is there a conflict between the two duties or not?We are of the opinion that there is absolutely a need to thoroughly investigate this topic, possibly by deciding upon which interpretation of the law is the right one. Swedish accounting organizations need to take this case more seriously than they have so far. Or could it be that they simply don’t want to? / Svenska revisorer lyder bland annat under ett antal olika plikter. En av dessa är tystnadsplikten, som garanterar säkerheten för företagshemligheter och annan viktig information som revisorn måste känna till men inte får yppa för någon. Sedan år 1999 måste svenska revisorer också ta hänsyn till anmälningsplikten. Kortfattat innebär denna att revisorn, i vissa fall, själv måste anmäla misstänkta brott denne upptäckt i företaget till myndigheterna. En del revisorer upplever att dessa två plikter befinner sig i konflikt med varandra. Denna konflikt berörs ytterst sällan i annan media än uppsatser.Några revisorer har, i fall då ett misstänkt brott upptäckts men bevisningen är mycket vag, begått ett lagbrott genom att göra sig av med klienten. På så vis slipper de ta risken att anmälan inte leder någon vart och då riskera att bli stämd för att ha brutit mot tystnadsplikten. Detta, att vissa revisorer går så långt som till att bryta mot lagen, är skäl nog att utreda varför vissa revisorer upplever en konflikt mellan de två plikterna.Vi utförde under denna studie personliga samtal med fyra revisorer och två myndighetspersoner. De upplever personligen inga problem med anmälningsplikten, men har olika åsikter om de revisorer i tidigare studier som faktiskt menar sig uppleva en konflikt. Vissa menar att det är fullständigt omöjligt att göra sig av med en klient för att slippa anmäla ett misstänkt brott - andra det motsatta. En förklaring till att åsikterna om konflikten mellan plikterna varierar skulle kunna vara att tolkningen av lagtexten är föremål för många varierande tolkningar. Garanterar lagtexten revisorns säkerhet eller ej? Finns det en konflikt mellan de två plikterna?Avslutningsvis anser vi att det finns ett stort behov av att utreda detta, förslagsvis genom att bestämma vilken lagtolkning som är den korrekta. Svenska revisorsorganisationer måste ta ämnet på större allvar än hittills. Eller de kanske inte vill?

Titel: Att vara nära men ändå på avstånd Författare: Anna Erlandsson och Robin Ullbrand Handledare: Staffan Hård af Segerstad Bakgrund och problem: En relation kan hjälpa företag att knyta sig an kunderna på ett bättre sätt. Värdet som kunden upplever vid köp av en produkt skall inte komma från slutprodukten, utan värdet skapas genom interaktion och samspel mellan leverantör och kund. Relationsbyggande är dock inte alltid enkelt, då det kan försvåras av olika orsaker såsom lagar. Revisorn skall enligt Revisorslagen 20§ vara oberoende, det vill säga opartisk, självständig och objektiv. Författarna ställer sig frågan om det är möjligt att ha en relation och samtidigt vara oberoende. Om detta inte går kan det uppstå kvalitetsproblem. Samtidigt står revisionsbranschen inför en stor förändring i och med att det finns förslag på att revisionsplikten skall avskaffas. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva de karakteristiska drag som en relation mellan en leverantör och en kund har samt hur denna relation går att förena med en oberoende yrkesutövning. För att kunna besvara syftet har författarna valt att studera relationen som finns mellan revisor och kund. Problemfrågor: Följande specifika frågeställningar har utformats för studien: Vad karakteriserar relationen mellan revisor och kund? Hur går det att förena relationen med en oberoende yrkesutövning? Hur kan relationen komma att förändras om revisionsplikten avskaffas? Metod och teori: För att uppnå studiens syfte har en kvalitativ metod använts där författarna har intervjuat åtta revisorer för att få deras syn på relationen och oberoendet. Som teoretisk referensram utgick författarna framförallt från Gummessons (2002) karaktärsdrag av en relation samt oberoendelagstiftningen och teori om oberoendet. Slutsats: Relationen mellan revisor och kund karakteriseras av adaption, formalisering, förtroende, långsiktighet samt personliga och sociala egenskaper. Att ha en relation och samtidigt vara oberoende är omöjligt. Detta behöver dock inte betyda att det inte är möjligt att göra en korrekt kvalitetssäkring. Samtidigt finns det orsaker som kan medföra att revisorn inte kan kvalitetssäkra. Långsiktigheten i relationen är en av dessa orsaker, då det kan resultera i att parterna kommer varandra för nära. På grund av långsiktigheten kan därför likaså karaktärsdraget närhet genom vänskaps- och förtroendehotet komma att påverka oberoendet negativt. Revisorerna går dessutom i vissa fall utanför lagen. Om revisionsplikten avskaffas tror författarna att tjänstens innehåll och relationens formalisering kan komma att förändras. Samtidigt kan revisorerna behöva anpassa sig mer efter kunden. Författarna tror därtill att beroendet av relationen kan komma att minska, medan betydelsen istället borde öka. Därtill kan även relationens frekvens komma att förändras till en mer öppen dialog. / Title: To be close but still at a distance Authors: Anna Erlandsson and Robin Ullbrand Supervisor: Staffan Hård af Segerstad Background and problem: A relationship can help firms to associate themselves with their customers in a better way. The value to the customer when buying a product does not come from the finished product. The value is instead created through the interaction and interdependence between supplier and customer. To build relationships is not always easy, since it may be impeded by various causes such as laws. In accordance with the Accounting Act §20, an auditor must be impartial, independent and objective. The authors’ question is whether it is possible to have a relationship, while being independent. If this fails, there can be quality problems. As a consequence of a possible abolishment of the statutory audit, the accounting profession may face a big change. Objective: The purpose of this study is to describe the features of a relationship between supplier and customer as well as describe how it is possible to reconcile the relationship with an independent profession. In order to answer the objective of this study, the authors have chosen to study the relationship between auditor and customer. Research questions: The following specific questions are designed for the study: What characterizes a relationship between auditor and customer? How is it possible to reconcile the relationship with an independent professional? How can the relationship change if the statutory audit is abolished? Method and theory: To achieve the purpose of this study a qualitative approach has been used. Therefore, the authors have interviewed eight auditors to get their views on the relationship and independence. As a theoretical framework the authors have used mainly the characteristics of a relationship developed by Gummesson (2002) and the independent legislation as well as theory about independence. Conclusion: The relationship between auditor and customer is characterized by adaptation, formalization, trust, sustainability and also personal and social characteristics. To have a relationship while being independent is impossible. However, this does not mean that it is not possible to make a proper quality assurance. At the same time, there are reasons that can make it more difficult for the auditor to assure the quality. The long-term aspect of the relationship and threat of friendship and confidence is one of those causes, which may result in a closer relationship. Furthermore, the auditors sometimes break the law. If the abolishment of the statutory audit is executed the service content and the formalisation of the relationship can change. In addition, the auditors may have to adapt more to the customer. The dependence of the relationship may also decrease, while the importance could increase. Furthermore, the frequency of the relationship can change to a more open dialogue.

Problemformulering: Är informationen på prisjämförelsesidorna tillförlitlig samt oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information? Syfte: Syftet är att, med hjälp av en explorativ undersökning samt användning av både kvantitativa och kvalitativa undersökningsmetoder, få klarhet i om informationen på prisjämförelsesidorna är tillförlitlig och därmed även oberoende av återförsäljare som kan ha intresse i att uppvisa partisk information. Metod: Vårt tillvägagångssätt har bestått av både en kvantitativ och en kvalitativ metod. Den kvantitativa metoden har grundats i två separata explorativa tvärsnittsstudier och den kvalitativa metoden har bestått av 7 strukturerade intervjuer. Vår ansats kan liknas vid en induktiv metod, då vi utgått från insamlad primärdata. Resultatet från dessa anknyts sedan till generella teorier. Undersökningsobjekt: Vi har valt att studera de tre prisjämförelsesidor som anser sig vara informationsoberoende: Compricer, Pricerunner och Prisjakt. Teori: Utifrån vår undersökning har vi valt teorier om marknadsföring på Internet, om e-handel, marknadsföringsmixen och slutligen Porters femkraftsmodell. Teorierna kommer ligga som en grund till vår analysdel Slutsatser:Vår slutsats visade att informationen på de 3 prisjämförelsesidorna inte är fullständigt tillförlitlig. Vi fann att pricerunner inte är oberoende och att Prisjakt är oberoende, medan undersökningen ej visade klarhet i Compricers situation. / Problem quest: Are the information on the price comparison sites reliable and independent from selling agents who can have interest in showing partial information. Purpose: The purpose is to investigate if the information on the Swedish Shopping agent sites are reliable, and even to investigate if unjust special treatment of the selling agents is common. Methodology: Our approach has comprehended both a quantitative and a qualitative method. The quantitative method is based on two separate explorative cross-section studies, and the qualitative method has implicated 7 structured interviews. Since we have started with the collection of data, and after that expounded it with the general theories, our thesis are much like a inductive method. Disquisition object: We have chosen to study the three Internet selling agents who consider themselves to apply independent information: Compricer, Pricerunner and Prisjakt. Theory: Because of our disquisition have we chosen theories about marketing on Internet, e-business, the marketing mix and Porters five force model. The theories act like a base to our analysis of the data. Conclusions: Our conclusion showed that the three selling agents aren’t reliable about the quotation of prices. Totally they had mistaken the price for 1/6 of the products. We found out that Pricerunner aren’t independent and that Prisjakt are relatively independent. The disquisition didn’t clarified Compricers grade of independents.

De senaste årens företagsskandaler har lett till ökad fokusering på bolagsstyrning. I samband med dessa har investerare ifrågasatt bolagens vilja att tillvarata ägarnas intressen på bekostnad av egenintressen. Även revisorernas oberoende har börjat ifrågasättas efter tvivelaktiga prestationer. En av de åtgärder aktörer på aktiemarknaden har vidtagit för att skapa nytt förtroende för kapitalmarknaden är Svensk kod för bolagsstyrning ("koden"). Vid sidan av den reglerade ABL är den endast rådgivande. Koden har försökt bidra till ökad ägarinsyn, bland annat genom att tillföra bolagen nomineringsorgan i form av valberedningar samt revisionsutskott i syfte att förbättra revisionsarbetet. Dessutom innefattar koden oberoenderegler gällande styrelsen. Frågan är dock om dessa regler fungerar som de är tänkta att fungera. En teori till berörda parters beteenden är agentteorin. Den utgår ifrån att agenten (läs bolagsledningen) styr utefter dess egenintressen på principalens (läs ägarnas) bekostnad. Efter att ha granskat negativa uttalanden kring regler ur koden i artiklar och litteratur har vi sammanställt sex påståenden om problematik kring: (1) Sammansättning och oberoende, (2) insyn i insiderinformation, (3) kompetens i valberedningar, (4) valberedningars ansvarsområde, (5) kostnader inom valberedningsarbete samt (6) oberoende avseende revisor och revisionsutskott. Syftet med uppsatsen är att förklara om dessa påståenden överensstämmer med vad ägare, bolagsledningar samt revisorer anser om dessa. Dessutom vill vi belysa eventuella likheter och olikheter mellan de tre parterna. Vi har använt oss av en kvantitativ metod i form av en webbaserad enkätundersökning. Våra målgrupper har varit Large Cap-bolag, institutionella ägarmedlemmar i Fondbolagens förening samt revisorer från de fyra största revisionsbyråerna. Vår studie har indikerat att: (1) Våra sex påståenden inte ses som problematiska bland ägare, bolag och revisorer. (2) Att bolagskoden generellt sett inte bidrar till ökad problematik kring dessa påståenden. (3) Ju närmare man står bolaget desto mer kritisk är man till dessa påståenden. Det vill säga att ägarna är mest kritiska medan revisorerna är minst kritiska.

Studiens syfte har varit att förklara i vilken utsträckning icke-finansiellt beroende hos revisorer kan uppstå genom revisorernas identifikation med klienter samt undersöka dess effekter på revisorns oberoende och objektivitet. Vidare har vi försökt undersöka hur klientidentifikationen kan påverkas av professionell identifiering och revisorsrotation. Således har vår problemformulering varit ”Hur identifierar revisorerna sig med sina klienter hur detta påverkar revisorns objektivitet? Hur påverkas klientidentifikationen av revisorns profession? Hur kan revisorsrotationen bidra till en minskning av identifikationen med klienten? ”.Det empiriska materialet har samlats in genom en elektronisk enkätundersökning som skickades ut till 1200 godkända och auktoriserade revisorer i Sverige. Bortfallet blev 87 %, den bakomliggande anledningen kan vara att enkäten skickades ut i samband med alla deklarationer. Vidare har den insamlade materialet bearbetats och analyserats i statistikprogrammet (SPSS) med hjälp av olika analysmodeller.Studiens resultat visar att svenska revisorer identifierar sig med sina klienter och att denna identifikation uppstår på grund av den sociala relationen mellan revisorn och klienten. Det icke-finansiella beroendet som uppstår genom identifikationen med klienter visar dock ingen påverkan på revisorns objektiva bedömning, vilket tyder på att revisorn oavsett klientens önskemål gör en korrekt bedömning vid en redovisningstvist. Vidare visar denna studie att48identifikationen med professionen leder till ökad identifikation med klienten. Detta har sin grund i den sociala identitetsteori som antyder att individer kan identifiera sig med olika sociala grupper samtidigt och att den ena identifikationen inte behöver utesluta den andra. Slutligen har vi visat att revisorsrotationen inte kan bidra till en minskning av identifikationen med klienten. Tidigare forskning visar nackdelar med revisorsrotationen, så som merkostnader och förlorad förkunskap, vilket indikerar i att rotera revisorn var sjunde år är ingen korrekt lösning som kan gynna både parterna. / The purpose of this study was to explain the extent to which non-financial dependence of auditors may arise from auditors' identification with clients and examine its effects on the auditor's independence and objectivity. Furthermore, we have attempted to examine how the client identifier can be influenced by professional identification and auditor rotation. Thus, our problem was "how auditors identify themselves with their clients how this affects the auditor's objectivity? How is the client identifier of the auditor's profession? How can the auditor rotation contribute to a decrease in identification with the client? ".The empirical data were collected through an electronic survey sent to 1200 approved and certified public accountants in Sweden. The loss was 87%, the underlying reason may be that the questionnaire was sent out in all declarations. Furthermore, the collected material processed and analyzed in the statistical program (SPSS) using various analytical models.Our results demonstrate that Swedish auditors identify with their clients and that this identification occurs due to the social relationship between the auditor and the client. The non-financial dependency arising from identification with clients, however, shows no effect on the auditor's objective assessment, which indicates that the auditor whether the client wishes make an accurate assessment of an accounting dispute. Furthermore, this study shows that the identification with profession leads to increased identification with the client. This is due to the social identity theory suggests that individuals may identify with different social groups at the same time and that one identification need not exclude the other. Finally, we have shown that auditor rotation can‟t contribute to a decrease in identification with the client. Previous research shows the disadvantages of auditor rotation, so that additional costs and loss of entry, indicating that rotate auditors every seven years is not a proper solution that can benefit both parties.

Redan i samband med Kreugerkraschen i början av 1930-talet började man ifrågasätta och ställa krav på revisorers oberoende. Problematiken kring revisorers oberoende är än idag en högst aktuell fråga. Effekten av en revisor som inte förhåller sig oberoende kan vara att företagets intressenter förses med information som inte är rättvisande. Bakomliggande faktorer som kan påverka revisorers oberoende är revisionsbyråns arvoden och klientföretagets storlek. I denna studie kartlägger vi andelen orena revisionsberättelser och going concern-varningar hos företag som gått i konkurs. Vidare kartlägger och analyserar vi potentiella samband mellan svenska revisorers uttalanden i revisionsberättelsen och revisorernas arvoden samt klientföretagens storlek. Vi studerade om revisionsberättelserna var rena eller orena samt om någon varning kring företagets fortlevnad utfärdats. Studien omfattar aktiebolag som gått i konkurs under perioden 2010-01-01 till 2010-08-31. Det finns tidigare forskning som påvisar ett samband mellan höga arvoden till revisorn och ett minskat oberoende hos denne samtidigt som andra studier påvisar motsatsen. Det finns även studier som bekräftar att företags storlek påverkar revisorns oberoende. I vår studie har vi kommit fram till att det finns ett samband mellan det totala arvodet till revisionsbyrån och andelen orena revisionsberättelser. Vi har även funnit ett samband som tyder på att revisorn blir mer kritisk och att andelen going concern-varningar ökar ju högre arvoden ett företag betalar till sin revisor. I vår studie har vi också funnit att klientföretagets storlek har påverkan på andelen orena revisionsberättelser (ju större företag desto lägre andel orena revisionsberättelser) medan företagets storlek inte har någon inverkan på andelen going concern-varningar. / Already in the Kreuger crash in the early 1930s the society began to question and make demands on auditor’s independence. The question of an auditor’s independence is still today a topical issue. The effect of an auditor who is not independent is that the company´s annual report provides the stakeholders with false information. Underlying factors that may affect the auditor`s independence can be the company’s auditing fees as well as the size of the company. We have in this study categorized and analyzed differences between Swedish auditor`s statements in audit reports and auditors fees as well as the size of the client company. We chose to study the auditors statement in the company’s annual audit report and if any warning about the survival of the company were issued. We chose to limit our study to only Swedish companies that has gone bankrupt during the period 2010-01-01 to 2010-08-31. Previous research state that there is a correlation between high fees to the auditor`s firm and the auditor`s loss of independence, while there is studies that state the opposite. There are also studies that confirm that the company’s size affect the auditor`s independence. We have in our study confirmed that there is a correlation between size of the total fee to the auditing firm and the share of clean audit reports. We have also found a correlation that indicates that the auditor is more critical in the audit and that the share of going concern-warnings increases when the fees to the auditor increases. The size of the client company has, according to our study, influence on the share of clean audit reports (the share of clean audit reports increases when the companies are larger) while the size of the client company has no effect on the share of going concern-warnings.