Ekonomisk brottslighet (ekobrott) i företag är ett stort samhällsproblem både i Sverige och internationellt. Många blir omedvetet drabbade av brotten och mörkertalet bedöms vara stort. I Sverige har revisionen sedan 1999 varit en del i svenska statens plan för att förebygga och upptäcka ekobrott i företag. Revisorerna ålades därmed en skyldighet att anmäla misstanke om ekobrott som upptäcks vid revisionen. Införandet av revisorns anmälningsskyldighet bemöttes med blandade reaktioner från yrkeskåren. Skyldigheten ansågs framför allt vara svår att efterleva då revisorerna menade sig sakna relevant juridisk kunskap. Vidare fanns inte någon tydlig praxis över hur misstankegraden “kan misstänkas” skulle tolkas. Aktuell forskning inom området är begränsad och fokus har där framför allt berört vilka effekter anmälningsskyldigheten har medfört på omfattningen av ekobrott. Med bakgrund av detta undersöker detta examensarbete hur revisorerna idag, ca 20 år efter införandet, tolkar och tillämpar rekvisitet “kan misstänkas” i revisorns anmälningsskyldighet. Studien baseras på sex semistrukturerade intervjuer, varav fyra intervjuer är med auktoriserade revisorer från olika revisionsbyråer i Sverige, en intervju med en ekorevisor på Ekobrottsmyndigheten, samt en intervju är med en jurist på Revisorsinspektionen. Intervjuerna har även innefattat tre fallstudier, eller Case, för att jämföra hur myndigheterna förväntar sig att revisorerna ska tolka och tillämpa “kan misstänkas” med hur revisorerna faktiskt agerar. Resultatet visar att det i vissa fall finns skillnader i tolkningen och tillämpningen av misstankegraden. Dessa skillnader grundar sig i revisorns kompetens, professionella skepticism och oberoende och orsakas av revisorns oro att göra fel, saknad grundkunskap, bristande vidareutbildning, bristande oberoende, samt revisorns personliga inställning till anmälningsskyldighetens verkan. Skillnaderna orsakar i sin tur att revisorn inte upptäcker brott som denne rimligen bör upptäcka eller att revisorn upptäcker brott men inte gör någon anmälan. Dessa konsekvenser medför vidare brister i revisionens kvalitet och revisorernas yrkesetiska kod. För att komma tillrätta med denna problematik finns ett flertal möjligheter. Utbildning, ökad tillsyn och olika ändringar av det aktuella regelverket är möjliga lösningar som framkommit av studiens resultat. Studiens resultat visar att revisorerna, efter 20 års arbete med anmälningsskyldigheten, i vissa fall fortfarande inte fullt ut behärskar tolkningen och tillämpningen av rekvisitet “kan misstänkas”.

Syfte: Syftet är att utifrån auktoriserade revisorers perspektiv beskriva hur införandet av obligatorisk byrårotation i Sverige kan komma att utforma revisionsarvodet. Frågeställning: Hur kan införandet av obligatorisk byrårotation komma att utforma det framtida revisionsarvodet för EY och KPMG i Sverige? Metod: En framtidsstudie med kvalitativ forskningsmetod och en deduktiv ansats. Empiriinsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade revisorer från KPMG och EY, vilka båda omfattas av “The big four”. Val av respondenter har inspirerats av Delphi-metoden som förespråkar att experter på området studeras. Slutsats: Experterna tror att konkurrensen om uppdragen på företagen av allmänt intresse kommer öka inom ”The big four” och detta anser de kan komma att resultera i att revisionsarvodet sjunker med några procent. Det råder osäkerhet kring vem som kommer få bära kostnaderna för offertarbetet som införandet av obligatorisk byrårotation medför. EU:s revisionspaket medför även en restriktion gällande utförandet av experttjänster parallellt med revisionen, motsvarande 70 % av det totala revisionsarvodet under en treårsperiod, vilket innebär att revisorerna kommer behöva ha koll på beloppsgränser. Detta är en faktor som kan komma att påverka utformningen av arvodet, även om experterna tror att det är få bolag som kommer nå upp till spärren.

I och med att redovisningsreglerna International Financial Reporting Standards (IFRS) infördes 2005 ändrades goodwillredovisningens hantering för de börsnoterade bolagen inom EU. Goodwill ska nu prövas årligen vilket medför en problematik kring värdering och bedömning av posten eftersom IFRS-regelverket lämnar utrymme till manipulationsrisk då egen tolkning krävs av standarderna. Manipulationsrisken uppstår då goodwillen kan användas som ett verktyg för att justera företags beskattningsbara resultat. Vidare kommer denna studie att skapa förståelse för vilken betydelse redovisning reglerna IFRS har, ur revisorers och koncernredovisares perspektiv, för manipulationsrisken av goodwillredovisning. Syftet med denna studie är tvådelat och den första delen är att identifiera och jämföra eventuella skillnader i hur revisorer och koncernredovisare bedömer goodwillredovisning. Det andra delsyftet är att beskriva och analysera på vilket sätt IFRS-regelverket kan möjliggöra en risk för manipulation vid upprättande av goodwillredovisning. För att uppfylla syftet har en kvalitativ ansats valts med en semistrukturerad intervjuguide där tre revisorer och tre koncernredovisare anonymt bidragit till studiens empiri. Resultatet visar att det rådde konsensus mellan revisorerna respektive koncernredovisarna. Revisorerna förespråkade en avskrivningsplan på goodwill och koncernredovisarna förespråkade årliga prövningar. Vidare visar studien att redovisningsreglerna IFRS har en stor betydelse för den manipulationsrisk av goodwillredovisning som förekommer. Slutsatsen av studien är att regelverket kräver egen tolkning vilket leder till att ett utrymme finns för manipulation. Ett förslag till vidare forskning är att studera om företag med nya ägare tenderar att redovisa mindre nedskrivningar.

Att undersöka etiska dilemman inom revisorsyrket är av stor betydelse eftersom det finns rum för tolkningar och bedömningar i tillämpningen av regleringen som yrket styrs av. Revisorer stöter på etiska dilemman i sitt yrke och därför är undersökning av etiska dilemman av största väsentlighet. Tidigare forskning av etik inom revisorsyrket har fokuserat på ett fåtal aspekter som kan påverka revisorns resonemang samt mindre djupgående empiri. Uppsatsen har försökt identifiera flera omständigheter som kan påverka revisorers resonemang kring etiska dilemman med öppenhet för omständigheter som respondenterna själva presenterar.     Uppsatsen har inriktat sig på att genomföra åtta djupintervjuer med auktoriserade revisorer samt revisorsassistenter. Intervjuerna har baserats på tre fall som exemplifierar tre olika fall från Revisorsinspektionen. Urvalet av intervjupersoner bestod av två revisorsassistenter och sex auktoriserade revisorer för att skapa viss möjlighet till jämförelse mellan yrkeskategorierna. Studien har haft en blandning av deduktiv och induktiv ansats eftersom undersökningen har varit öppen för vad som kan framföras av respondenterna.      Resultatet av undersökningen pekar på att det finns många olika sätt för revisorer att resonera kring ”samma” situation. Däremot kom merparten av respondenterna fram till samma svar på frågan -Hur skulle du agera i detta fall? En omständighet som påverkade svaren var erfarenhet inom revisionsbranschen. Det fanns ytterligare omständigheter som påverkade såsom tidsbudget(tidspress), personlighet, uppväxt, organisationskultur på byrån, branschen och god erfarenhet av klienten. Det finns ett behov av framtida forskning kring ytterligare omständigheter som kan tänkas ha betydelse för revisorers etiska ställningstagande samt studier med ytterligare jämförelse mellan mindre och mer erfarna revisorer.

Titel: Granskaren och rådgivaren - en undersökning om revisorns dubbla roller är ett hot mot oberoendet Handledare: Ulla Pettersson Nyckelord: Revisorns oberoenderoll, Fristående rådgivning, Granskning, Hot mot oberoende Forskningsfråga: Hur kan revisorn upprätthålla och bevara oberoendet mellan både en granskande och rådgivande roll? Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur revisorn kan upprätthålla oberoende och balans mellan granskning samt fristående rådgivning. Avsikten är att utveckla förståelsen för denna balansgång genom att beakta revisorns perspektiv i frågan. Studien kommer att genomföras på byråer av olika storlek i Sverige genom att tillämpa en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign. Metod: I undersökningen har en kvalitativ fallstudie med tvärsnittsdesign tillämpats. Datainsamlingen har skett med hjälp av semistrukturerade intervjuer där urvalet har varit målstyrt för att underlätta för studiens forskningsfråga. Slutsats: Undersökningen visar att erfarenhet, efterföljande av regelverk och praxis samt att agera självkritiskt, hjälper revisorn att bevara sin oberoenderoll och balans mellan granskning samt rådgivning. Ett praktiskt hjälpmedel för detta är FAR:s analysmodell. / Title: The auditor and advisor - a study on the dual roles of the auditor as a potential threat to auditor independence Supervisor: Ulla Pettersson Keywords: Auditor Independence, Non-Audit Services, Audit, Threats against Auditor Independence Research question: How can the auditor maintain the independence between both an auditing and advisory role? Purpose: The overall purpose of the thesis is to evaluate how the auditor can maintain independence and balance between both an auditing and advisory role. The intention is to develop an understanding of this balancing act by taking into account the auditor's perspective on the issue. The study will be carried out on agencies of different sizes in Sweden by applying a qualitative case study with cross-sectional design. Method: In this study, a qualitative case study with cross-sectional design was applied. Data collection has taken place with the help of semi-structured interviews where the selection has been goal-oriented to facilitate the study's research question. Conclusion: The study shows that experience, compliance with regulations and practices as well as acting self-critically, helps the auditor to maintain an independent role and balance between an auditing and advisory role. A practical tool for this is FAR's analysis model.

Med bakgrund i tidigare forsknings tvetydiga resultat samt avsaknad av studier för svensk marknad ämnar denna studie undersöka huruvida styrelsens oberoende har ett samband med företagets finansiella prestation hos svenska börsnoterade företag. Urvalet baseras på bolag noterade på Nasdaq Stockholm Large-, Mid- och Small Cap samt Nordic Growth Market för åren 2014–2019 med totalt 478 observationer. Med hjälp av multipel regressionsmetod studerades styrelsens oberoende i förhållande till två prestationsmått, Return on Assets (ROA) och Tobins Q. Studien finner inget signifikant samband mellan styrelsens oberoende och företagets finansiella prestation oavsett vilket mått som används. Resultaten är robusta även för test över tidsperioden 2017–2019. Studiens resultat analyseras i relation till tidigare forskning samt agentteori och upper echelon theory. Utfallet för denna studie går inte i linje med teoriernas antaganden eller tidigare forskning i Europa, därav anses ytterligare studier krävas för att säkerställa sambandet.

Bakgrund: Revision har en samhällsnyttig funktion eftersom den bland annat har som syfte att säkerställa att inga oegentligheter förekommer i redovisningen som används som beslutsunderlag. En revisor utför revisionen och en förutsättning för att denna ska kunna ske på ett korrekt sätt är att revisorn är oberoende i sina bedömningar. År 2002 infördes en lag i Sverige som bygger på en standard benämnd analysmodellen. Syftet med införandet av modellen är att säkerställa revisorns oberoende. Modellen är en självgranskningsmodell som revisorn använder för att pröva sitt oberoende genom att ta hänsyn till fem olika typsituationer som utgör ett hot mot oberoendet samt en generalklausul. Syfte: Syftet med studien är att skapa förståelse för hur analysmodellen uppfattas av revisorer samt beskriva hur revisorer agerar för att motarbeta hot mot oberoendet. Metod: Studien är genomförd med en kvalitativ metod, och närmare bestämt semistrukturerade intervjuer. Detta för att metoden är tillämplig när syftet är att beskriva samt skapa förståelse. För att uppnå syftet krävs en djup förståelse för revisorers uppfattningar av analysmodellen och hur de agerar för att motarbeta hot som finns mot oberoendet. Teoretisk utgångspunkt: Institutionell teori och teorin om meningsskapande används i studien för att analysera likheter och olikheter i uppfattningar och agerande. Institutionell teori har använts för att analysera likheter på organisatorisk nivå. Meningsskapande har tillämpats för att analysera både likheter och olikheter på individnivå. Slutsats: Studien visar att analysmodellen uppfattas på ett likartat sätt av revisorerna. Analysmodellen anses vara ett tillräckligt verktyg för att hantera oberoendefrågor. Det förelåg inga väsentliga olikheter i sätten revisorer agerar på för att motarbeta hot mot oberoendet. Studien visar dock att det föreligger mindre olikheter som framförallt kan förklaras av att revisorernas personliga erfarenheter skiljer sig åt. / Background: Auditing has a socially beneficial function because, among other things, it aims to ensure that there are no irregularities in the accountancy underlying the decision-making process. An auditor performs the audit and a prerequisite for this to be undertaken in a correct manner is that the auditor is independent in his or her assessments. In 2002, a law was introduced in Sweden based on a standard denoted “analysmodellen”. The purpose of introducing this model was to ensure the auditor's independence. The model is based on self-examination in which the auditor has to test his or her independence by taking into account five different types of situations that pose a threat to independence as well as a general legal clause. Purpose: The purpose of the study is to create an understanding of how “analysmodellen” is perceived by auditors as well as to describe how auditors act to counteract threats to their independence. Method: The study is conducted using a qualitative method; more specifically semi-structured interviews. The reason is that this method is applicable when the purpose is to create an understanding as well as a description of the process under consideration. Achieving the purpose requires a deep understanding of auditors' perceptions of ”analysmodellen” and what steps they take to counteract threats to independence. Theoretical starting point: The theories used in the study are institutional theory and the theory of sensemaking, this in order to analyze similarities and differences in perceptions and actions. Institutional theory has been used to analyze similarities at the organizational level. Sensemaking has been used to analyze similarities as well as differences at the individual level. Conclusion: The study shows that “analysmodellen” is perceived in a similar way by the auditors. The auditors consider it as a sufficient tool for dealing with the issues of independence. There were no significant differences in the way auditors acted to counter threats to independence. However, the study shows that there are minor differences that primarily can be explained by the fact that the auditors' personal experiences differ.

Background: Aging can mean weakness that affect the elderly's independence. When theelderly come in need for healthcare, example through nursing homes, home care or hospitals,the work needs to be based on promoting the elderlys independence. Aim: To describenurses' experiences of promoting the elderly patient's independence. Method: Systematicliterature study of qualitative approach with Evans (2002) analysis method. Results: Afterthe analysis, two themes and four subthemes emerged. Theme one describes strategies thatinclude preventive measures and participation. Theme two describes resources in theorganization, which includes internal resources and external resources. Conclusion: Thereare different ways for nurses to promote independence in the elderly patient. They can workpreventively so that the independence of the elderly patient can be preserved andstrengthened. Participation in the elderly patient was considered significant as this is almosta must for the elderly to have the opportunity to experience independence. Understanding aswell as reflection and evaluation are significant parts of the work of internal resources.External resources include collaboration between different professions and how theenvironment can be adapted to the elderly. Assistive technology for the elderly patient is anexternal resource as the elderly patient's independence is promoted.

Denna uppsats ämnar undersöka om EU:s införande av obligatorisk revisorsrotation har påverkat kvaliteten på den revision som genomförs i svenska börsnoterade bolag. En kvantitativ ansats valdes för att undersöka om samband förelegat mellan revisionskvaliteten och obligatorisk revisorsrotation. Studien tar utgångspunkt i tidigare forskning som utgår från obligatorisk revisorsrotation i andra länder än Sverige och om detta hade ett samband med revisionskvaliteten för de undersökta företagen i det aktuella landet. En del av den tidigare forskning som presenteras argumenterar för att revisorsrotation har en positiv påverkan på revisionskvaliteten och andra hävdar det motsatta eller att den inte har någon effekt. Studien baseras på regressionsanalyser där samband mellan variabler kopplade till revisionskvalitet och revisorns oberoende undersöks. Resultaten indikerar på att obligatorisk revisorsrotation enligt de undersökta variablerna inte har haft en direkt påverkan på revisionskvaliteten. / This thesis aims to investigate whether the EU's introduction of mandatory auditor rotation has affected the quality of the audit carried out on Swedish listed companies. A quantitative approach was chosen to investigate whether there was a relationship between audit quality and mandatory auditor rotation. The study takes its point of departure from previous research based on mandatory auditor rotation in countries other than Sweden and whether this had a connection with the audit quality of the investigated companies in the country in question. Some of the previous research presented argues that auditor rotation has a positive impact on audit quality and others claim the opposite or that it has no effect. The study is based on regression analyzes where relationships between variables linked to audit quality and auditor independence are examined. The results indicate that mandatory auditor rotation according to the investigated variables has not had a direct impact on audit quality.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur äldre, efter att de flyttat in på särskilt boende, upplever självbestämmande. Även att öka kunskapen om vilka faktorer det är som medverkar till ett ökat självbestämmande hos den äldre. Till detta syfte formulerades följande två frågeställningar: ”Hur upplever äldre självbestämmande på särskilt boende?” samt ”Vilka faktorer medverkar till skapandet av självbestämmande?” Frågeställningarna handlar om att få fram informationen utifrån hur de äldre själva ser på begreppet självbestämmande, hur det skapas och hur de ser på betydelsen av självbestämmande. Uppsatsen har en kvalitativ ansats med utgångspunkt i den hermeneutiska meningstolkningen. Intervjuer utgör primärdata där analys gjorts med de teoretiska utgångspunkter som uppsatsen bygger på: Självbestämmande, Rollteorin samt Livskvalitet och känsla av sammanhang. I studien framkom att äldre upplever helheten på särskilt boende som positivt, men att de utifrån självbestämmande saknar information om vad de har rätt till. De äldre kände av organisationsstrukturen; att personal har lite tid till varje person och valde då många gånger att missunna sitt eget självbestämmande. Vad som dock underlättade upplevelsen av självbestämmande var att personalen bekräftade den äldre som en unik individ med lika rätt som alla andra att få tillgång till hjälp. Ytterligare en underlättande faktor till ökad självbestämmande, grundar sig i enkla framkomligheter; kan de äldre lättare ta sig dit de vill, ökar också upplevelsen av självbestämmande då de inte blir beroende av personalen. / The purpose of this study is to investigate how elderly, after they moved into assisted living, are experiencing self-determination. Also, increase the knowledge about the factors that are contributing to a greater self-determination for the elderly. To this purpose, the following two questions were raised: “How do older experience their autonomy in assisted living facilities?” and “What factors contribute to the creation of self-determination?” The questions are formulated to get the information on what the elderly themselves believe involve autonomy, how it is created and how they look at the importance of self-determination.The thesis has a qualitative approach based on the hermeneutic sense interpretation. Interviews constitute primary data where analysis was made with the theoretical premises on which the essay is based on: Empowerment, Role Theory also the Quality of Life Theory and Meaningful experience.As a result of the study, it was found that elderly people experience life in elderly care as positive, but regarding of self-determination they have limited information about their rights. The older people felt the organizational structure: that staffs have little time for each person and the elderly was often choosing to neglect their own self-determination to help the staff. However, what facilitated the experience of self-determination was that the staff confirmed the elderly as a unique individual, with the same right as everybody to access assistance. Another facilitating factor for increasing autonomy, based in simple accessible units; could the older easier get where they want, it would also increase the perception of self-determination when they not become dependent on the staff.